4. l Bakgrund
Den internationella utvecklingen har stor betydelse för polisens verksamhet i framtiden. Jag kan dock konstatera att internationellt samarbete polisomrâdet har funnits under en lång följd av år och inom många av polisens uppgiftsområden. Det som nu kan bedömas komma att medföra en väsentlig ökning av det internationella samarbetet - varav EG-samarbetet är en del - är som jag ser det i första hand tre faktorer. De gäller den ökande internationella brottsligheten, förhandlingarna inför ett medlemskap i EG samt de nya förutsättningar vid ett medlemskap som innebär att gränskontrollen i dess nuvarande form upphör.
De nämnda faktorerna innebär att nya och varierande krav ställs på den centrala polisorganisationens internationella arbete. Det handlar
samverkan i kriminalunderrättelsetjänstfrâgor, samverkan i om
polisoperativ verksamhet, samt om medverkan i det pågående förhandlingsarbetet. Härtill kommer att samverkan kan komma att behöva utvecklas inom alla de olika fackområden på polisområdet där sedan länge samarbetar med kolleger ofta specialister i andra
man -
-länder.
RPS är s.k. nationell byrå inom den internationella kriminalpolisor-ganisationen Interpol. Interpolsamarbetet beskrivs ibland som ett samarbete av brevlådekaraktär, varmed avses att det inte är direkt operativt. Som jag ser det bör emellertid Interpolverksamheten i detta
betraktas
sammanhang som operativ verksamhet eftersom den i många fall syftar till eller har nära samband med operativa insatser. För-handlingsarbetet liksom kunskaps- och erfarenhetsutbyte på
metodom-26 sou 1993:92
rådet och när det gäller exempelvis teknisk utveckling har emellertid karaktären samverkan mellan traditionella centrala
för-mera av
valtningsmyndigheter.
den diskussion
I som förts inför EG-förhandlingarna har ifrågasätts den svenska modellen med förhållandevis små regeringsdeparte-om
och med centrala förvaltningsmyndigheter kan fungera även vid ment
EG-medlemskap. Denna fråga har nyligen inom för
ett utretts ramen
kommittéväsendet och redovisats i betänkandet statsförvaltningen och EG SOU 1993:80. Frågan behandlas i följande avsnitt.
RPS har på begäran från RPS-utredningen utarbetat en PM Den centrala polisorganisationens roller iett EG-perspektiv -internationella frågor bilaga 2. I denna PM behandlas RPS nuvarande kontakter med internationella organ och med andra länder, en bedömning av utvecklingen kort och lång sikt, olika handlingslinjer vid ett
uppgiftsfördelningen
svenskt medlemskap i EG, samt mellan
rege-polisorganisationen.
ringskansliet och
statsförvaltningen och
4.2 EG
diskuteras betänkandet statsförvaltningen och EG
I det nyss nämnda
förvaltningsmyndig-rollfördelningen mellan regeringen och dess
bl.a.
f.:
EG-arbetet. Följande citat hämtat utredningen s. 16
heter i är ur
för har varit huruvida det inom för
En fråga utredningen ramen nu
svenska grundlagsbestämmelser och med bibehållande den
gällande av
utforma effektiva och korrekta förvaltningsmodellen är möjligt att
förvaltningsmyndig-samverkansformer mellan regeringen och dess
EG-arbetet.
heter i
vår fristående myndigheter innebär, enligt med
Systemet
upp-gäller
problem det
konstitutionell synvinkel inte några
fattning, ur när
lyder Förvaltningsmyndigheterna
regeringens ansvar gentemot EG.
förverkliga de intentioner kommer till
under regeringen och skall som
regeringens regeringens beslut. I
utryck genom riksdagens och
förvaltningsmyndigheter-funktion ingår skyldighet leda
styrande en att
förvaltningsmyndigheterna har, förutom svenska
verksamhet. De nas
27 SOU 1993:92
i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller lagtillämpning, en motsvarande lydnadsplikt gentemot regering-Inom för regeringsformen och riksdagens beslut är det
en. ramen
regeringen som på egen hand har att bedöma i vilken utsträckning den önskar styra sin förvaltning.
Förvaltningsmyndighetema har inte någon egen befogenhet att meddela föreskrifter. De föreskrifter som myndigheterna beslutar har sin grund i bemyndiganden från riksdagen eller regeringen.
Regeringen kommer att i EG-arbetet behöva medverkan av personal från förvaltningsmyndigheterna. Detta kan komma att medföra vissa påfrestningar på dagens organisationsmodell och ställa delvis andra krav på verksledningama. Regeringens styrning avverksamheten inom dessa områden kommer enligt vår bedömning att bli tydligare än tidigare.
viktig fråga
En för osshar varit hur regeringen, med beaktande av konstitutionella aspekter, bör hantera arbetet med att forma och driva regeringens politik i de olika EG-organen och hur berörda myndig-heter sinsemellan skall samordna sin verksamhet.
Vi bedömer att regeringen i dag har de möjligheter att styra för-valtningsmyndighetema som behövs i EG-arbetet. Här liksom inom andra områden krävs det dock att regeringen, för att säkerställa att förvaltningsmyndigheterna driver sin verksamhet i enlighet med regeringens intentioner och inte låter aktiviteterna präglas av
sektoriel-särintressen, genom normgivning, tydliga myndighetsdirektiv och riktlinjer klart anger kraven på förvaltningsmyndighetemas verksam-het. Vidare måste man från regeringskansliets sida tydliggöra ansvarsfördelningen mellan departement och myndighet.
viktig
En del av regeringens styrning också inom detta område är formerna för uppföljning, granskning och bedömning avden offentliga verksamheten. Denna styrning bör huvudsakligen kunna ske inom
för budgetprocessen med krav på ständig dialog, fullständiga
ramen en
redovisningar, fortlöpande rapporter inom särskilda områden etc.
4.3 Konsekvenser inom polisen
Ovanstående citat anger väl de förutsättningar som gäller beträffande
28 SOU1993:92
samverkan mellan regeringen, RPS och polisväsendet i Övrigt. Jag särskilt att utredningen markerar vikten tydliggöra
noterar av att
ansvarsfördelningen mellan departement och myndighet.
Sammantaget innebär länsstyrelsemas ökade ansvar pâ polisens internationella omrâde, systemet med mål- och resultatstyrning och det
perspektivet att de roller som regeringen, länsstyrelserna och den förvaltningsmyndigheten spelar förändras. Vikten
centrala av att
kan understrykas.
tydliggöra ansvaret för de skilda aktörerna inte nog
skall, på beskrivas enligt följande. Regeringen
I korthet kan rollerna
målen för länsstyrelsemas grundval av riksdagens beslut, sätta upp
för polisverksamheten verksamhet såsom högsta polisorgan i länen och
och
för uppnås
Länsstyrelserna har målen
i länen. ansvaret att
verksamheten och resursanvändningen. Den för den operativa
ansvarar
stödja regeringen har uppgiften
centrala förvaltningsmyndigheten att
länsstyrel-och förmedla dem till
arbete med utarbeta målen
i dess att
vid den uppföljning och utvärdering medverka
samt att som
serna
uppnås. Den kontrollera målen
erfordras för att man skall kunna att
kompe-också medverka med
centrala förvaltningsmyndigheten bör
administrativa utveckla olika
tensförsörjning och med att gemensamma
länen för polisens verksamhet i
metoder och teknik samt
system, svara
den omrâde. I arbetsgivarroll inom polisens
behovet central
mot av en
bedriva uppgift ligger också
centrala förvaltningsmyndighetens att
traditionell tillsyn.
förenlig med den beskrivna rollen
kan diskuteras den är
Det om att
polisverk-bedriver operativ
förvaltningsmyndigheten också centrala
i kapitel återkommer till den frågan
samhet. Jag
SOU 1993:92 29