Hur ska högskolan agera i frågor som rör diskriminering och mångfald? Hur ska man förhålla sig till frågor om migration och etnicitet överhu- vudtaget?
Högskolan existerar inte i en isolerad värld. Högre utbildning är en del av det som försiggår i samhället. Frågor som har med migration och etnicitet att göra är idag högt på den politiska dagordningen, såsom rör- lighet över statliga gränser, arbetskraftsinvandring, EU-utvidgning, et- niska konflikter, transnationalism, etc. Andra frågor handlar om det är möjligt att inom den västerländska traditionen ta hänsyn till kollektiva rättigheter, ursprungsbefolkningens och minoriteternas krav, och leva upp till det mångkulturella samhällets utmaningar.
Det finns också en mängd olika frågor eller paradoxer som behöver diskuteras och problematiseras:
– Det är många forskare som varnar för att betrakta kulturbegreppet som någonting bestående, avgränsad och som en sluten enhet. Men trots denna inställning ”hjälper” forskningen till med att skapa mer eller mindre fasta kategoriseringar av ”de andra”.
– I Sverige bedrivs en mångkulturell politik uppifrån och nedåt. Hur mycket retorik finns i politiken och vad är det som görs i praktiken, är intressanta frågor att reflektera över såväl som att lyfta fram. – Vad är institutionernas roll i förändringsarbetet för att kunna åstad-
komma ett samhälle präglat av mångfald och mångkulturalitet? På vilket sätt skall institutionerna prägla befolkningens sammansätt- ning och den kulturella pluralismen?
– Hur skall man gå tillväga för att skapa ett samhälle där rättvisa och lika möjligheter för alla ska kunna förverkligas?
– Vad är en mångkulturell politik? Är den mångkulturella politiken en lösning på diskriminerings- och segregationsproblematiken? Var och en av dessa frågor inrymmer spänningsfält som uppmuntrar till flervetenskapliga ansatser och som kan hanteras av en öppen högskola. Malmö präglas av mångfald. Malmö högskola har därför en unik möj-
lighet av att kunna problematisera de här frågorna och bidra till att hitta lämpliga förhållningssätt som i sin tur kan leda vidare till fler intressanta frågor om ämnet. Migration och etnicitetsperspektiv ska inte ses som en isolerad verksamhet som bedrivs av några enstaka ansvariga, utan bör utvecklas i samverkan med det omgivande samhället i en europeisk och global kontext.
Det är viktigt att inte fokusera på kulturella och etniska skillnader utan att Malmö högskolas migrations- och etnicitetsperspektiv inriktas på att kritiskt analysera föreställningar i termer av etnicitet, ras och kul- tur. Det finns en risk att man betonar befästandet av gränsmekanismer och särartsmarkörer i användandet av begreppet etnicitet. Verkligheten kan sällan delas in i fasta grupper med klara gränser för vad som utgör ”medlemskap” i en social grupp. Ett ensidigt betonande av etnicitet kan hindra forskaren från att betrakta samhället med andra perspektiv som också är relevanta. Detta får dock inte hindra att man använder sig av etnicitetsperspektivet. Oavsett hur man ser på begreppet används kate- goriseringar i termer av föreställningar kring etnicitet på en mängd sätt i vårt samhälle. Inte minst kan det vara en hjälp när man ska bekämpa diskriminering och utestängningar. Att bli medvetna om uppfattningar kring etnicitet och deras roll i våra sociala relationer kopplat till migra- tionsrörelser är av fundamental betydelse för alla som vill kunna förstå (och kanske också förändra) vårt samhälle (Wigerfelt 2004).
r e f e r e n s e r
Ahmadi, N. 1998, Ungdom, kulturmöten, identitet, Statens Institutionsstyrelse och Liber AB, Stockholm.
Brune, Y. 2004, ’Nyhetslogik och främlingssyn i mediernas konstruktion av invandrare’ i Kategoriseringar och Integration, red. K. Borevi & P. Strömblad, SOU 2004:48, Stockholm.
Castles,S. & Miller, M. 2003, The Age of Migration. International Population
Movements in the Modern World, Guilford Press, New York.
Darvishpour, M. 2003, Invandrarkvinnor som bryter mönstret. Hur
maktförskjutningen inom iranska familjer i Sverige påverkar relationen,
Almqvist & Wiksell International, Stockholm.
Eriksen, T.H. 1998, Etnicitet & Nationalism, Nya Doxa, Nora.
Johansson, R. 2000, ’Gemenskapens grunder: Etnicitet som konstruktion och pro- cess’ i Etnicitetens gränser och mångfald, red. E. Olsson, Carlsson, Stockholm. Miles, R. 1993, Racism after ”race relations”, Routledge, London & New York. Olsson, E. 2000, ’Etniska gränser och transnationella gemenskaper. Några reflek-
tioner kring etnicitet, social förändring och migration’ i Etnicitetens gränser och
mångfald, red. E. Olsson, Carlsson, Stockholm.
Sernhede, O. 2000, ’Vad är etnicitet? Försök till dekonstruktion av ett begrepp med hög akademisk och politisk hipfaktor’, Kritisk Utbildningstidskrift, Nr 97/98. Sjögren, A. 1993, Här går gränsen. Om integritet och kulturella mönster i Sverige
och medelhavsområdet, Arena, Stockholm.
Wigerfelt, A. 2004, ’Forskning och föreställningar – betydelsen av hur rasism defi- nieras inom forskning och i utredningar’ i Kategoriseringar och Integration, red. K. Borevi & P. Strömblad, SOU 2004:48, Stockholm.
Ålund, A. 2000, ’Etnicitetens mångfald och mångfaldens etnicitet’ i Etnicitetens
p e rs p e k t i v e ns värde ligger i att de kan användas för att öka me- ningen med sådant som vi är verksamma med. De kan stimulera till en bred granskning eftersom de innebär olika sätt att betrakta samma sak, det vill säga en utvidgad och förändrad erfarenhet
at t o r g a n i s e r a o c h g e n o m f ö r aundervisningen så att perspekti- ven – Miljö, Genus, Migration och etnicitet – integreras på ett menings- fullt sätt måste ses som ett långsiktigt arbete. Perspektiven och deras inte- grering i utbildningen kan nämligen inte ’infångas’ med generella regler. Det handlar om att anpassa valet till den konkreta situationens krav och förutsättningar och ta vissa drag med i beräkningen som är karakteris- tiska för sammanhanget. Det gemensamma är att perspektiven tvingar oss att reflektera utanför det ’lokala’ och in mot det gemensamt mänskliga. I exemplen beskriver medarbetare vid Malmö högskola hur de arbetar med perspektiven, de ger sin syn på verksamheten, sammanhang samt svårigheter och glädjeämnen. Med sina exempel från så skilda domäner som teknik, media, lärarutbildning, vård och omsorg, visar författarna att perspektiven kan förankras i många utbildningssituationer som speglar verklighetens komplexa spektrum. Exempelsamlingen ger också prov på många innovativa pedagogiska former. Förutom exempel från grund- utbildningen finns också exempel på högskolepedagogisk utbildning för medarbetarna.Varje exempel kan läsas självständigt och de kan läsas i vilken ordning som helst.
Studenternas verkliga erfarenheter från skolor och förskolor tillsam- mans med portofolio-uppgifter utgör basen för kursen man talar om