8.1.1 Glädje (piano kontra arrangerad)
Glädjelåtarna fungerar till stor del för respektive version, men där de arrangerade versionerna har tydligare driv i sig genom till exempel trummor och bas. Det är också skillnad i ljudnivå och uttryck mellan pianoversionen och den arrangerade versionen i låt 1 vid 00:31-00:50, vilket stärker intensiteten för den arrangerade versionen som jag anser passar känslan bättre. Den ljusa klangfärgen kommer också fram mycket tydligare i den arrangerade versionen av låt 5 genom mer övertoner i leadsynten jämfört med flygelns klangfärg i pianoversionen av låt 5. Gyllene snittet kan möjligtvis också vara en bidragande faktor till att glädjeuttrycket i låtarna kommer fram och det har även förstärkts i de arrangerade versionerna. Sammanfattningsvis anser jag att de arrangerade versionerna för låt 1, låt 5 och låt 9 fungerar bättre på att uttrycka känslan glädje jämfört med pianoversionerna.
Mina poäng för glädjelåtarna på en skala mellan 1p - 5p:
• Låt 1 Piano = 4p, Låt 1 Arrangerad = 5p
• Låt 5 Piano = 2p, Låt 5 Arrangerad = 4p
• Låt 9 Piano = 3p, Låt 9 Arrangerad = 4p
8.1.2 Intresse (piano kontra arrangerad)
Låtarna för intresse fungerar till stor del för respektive version, men där de arrangerade versionerna för låt 6 och låt 10 fungerar mycket bättre enligt mig. Det är mer skillnad i dynamik och klangfärger genom många artikulationer och instrument som finns med i den arrangerade versionen av låt 6, vilket skapar intresse enligt mig. Trummorna och klangfärgen genom de studsiga tvärflöjterna lyfter den arrangerade versionen av låt 10 och gör den därmed mer intressant istället för tjatig, vilket jag kan tycka att pianoversionen är. Anledningen till att jag anser att låt 2 fungerar bra i båda versionerna har troligtvis att göra med valet av genre. Flygeln i pianoversionen för låt 2 passar det jazziga uttrycket. Sammanfattningsvis anser jag att båda versionerna av låt 2 och de
arrangerade versionerna av låt 6 och låt 10 fungerar bättre på att uttrycka känslan intresse.
Mina poäng för intresselåtarna på en skala mellan 1p - 5p:
• Låt 2 Piano = 4p, Låt 2 Arrangerad = 4p
• Låt 6 Piano = 4p, Låt 6 Arrangerad = 5p
• Låt 10 Piano = 3p, Låt 10 Arrangerad = 4p
8.1.3 Ilska (piano kontra arrangerad)
För de ilskna låtarna fungerar de arrangerade versionerna mycket bättre på att uttrycka känslan i låt 7 och låt 11, vilket i stort beror på valet av instrument och klangfärg.
Pianoversionen av låt 3 fungerar också ganska bra med känslan ilska enligt mig, speciellt med de två sista dissonanta ackorden men även stråkarna som spelar tremolo i den arrangerade versionen som skapar mycket spänning. I stort tycker jag att det har varit svårt att uttrycka den ilskna känslan genom pianoversionerna då flygeln inte har en lika skarp klangfärg som instrumenten i de arrangerade versionerna.
Sammanfattningsvis anser jag att de arrangerade versionerna för låt 3, låt 7 och låt 11 fungerar bättre på att uttrycka känslan ilska jämfört med pianoversionerna.
Mina poäng för de ilskna låtarna på en skala mellan 1p - 5p:
• Låt 3 Piano = 3p, Låt 3 Arrangerad = 4p
• Låt 7 Piano= 3p, Låt 7 Arrangerad = 5p
• Låt 11 Piano = 2p, Låt 11 Arrangerad = 3p
8.1.4 Sorg (piano kontra arrangerad)
De sorgsna låtarna fungerar bra i de arrangerade versionerna och pianoversionerna men i stort skulle jag vilja påstå att jag föredrar pianoversionerna mest. Trots att det är ett lägre tempo i de arrangerade versionerna anser jag att flygeln skapar mer utrymme och djup i pianoversionerna. Möjligtvis är det cellon i låt 4 och låt 12 tillsammans med de andra instrumenten som inte låter tillräckligt autentisk eller är det flygelljudet som fungerar väldigt bra för det sorgsna uttrycket i pianoversionerna. Orglarna i låt 8 fungerar även bra men jag anser åter igen att flygeln skapar ett större djup till den enkla
melodin och uttrycker en mer intim klangfärg. Sammanfattningsvis anser jag att pianoversionerna passar det sorgsna uttrycket bättre, dock har jag svårt att avgöra om pianoversionerna fungerar bättre på att uttrycka känslan sorg jämfört med de arrangerade versionerna av låtarna?
Mina poäng för de sorgsna låtarna på en skala mellan 1p - 5p:
• Låt 4 Piano = 3p, Låt 4 Arrangerad = 2p
• Låt 8 Piano = 4p, Låt 8 Arrangerad = 3p
• Låt 12 Piano = 5p, Låt 12 Arrangerad = 4p
8.1.5 Vilken låt, inklusive version, fungerar bäst för varje känsla enligt mig
Den arrangerade versionen av låt 1 fungerar bäst för känslan glädje genom den intressanta och repetitiva uppåtgående melodin som också ger en bra balans mellan variation och repetition. Jag tror att jag redan innan detta arbete visste rätt bra hur jag skulle konstruera en glädjefylld låt vilket tillförde att den första glädjelåten blev den mest motiverade och därmed enligt mig den som närmast presenterar känslan glädje.
Den arrangerade versionen av låt 6 fungerar bäst för känslan intresse genom att den har mycket dynamisk skillnad och instrumenten spelar med intressanta artikulationer som bygger upp en skiftande, komplex och ljus klangfärg. Eftersom mina egna utgångspunkter/preferenser har format de val som tagits i skapandet av intresselåtarna, är troligen mina åsikter för dessa låtar allt mer subjektiva.
Den arrangerade versionen av låt 7 fungerar bäst för känslan ilska eftersom jag anser att den återkommande melodin som använder sig av dissonanta intervall kan väcka irritation och kanske till och med ilska inom individen som lyssnar på den. Låten har även en repetitiv form och atonaliteten genom slagverken skapar ett obehag enligt mig.
Pianoversionen av låt 12 fungerar bäst för känslan sorg genom att den är långsam och att melodins små rörelser återspeglar något dystert genom den ensamma flygeln.
8.2 Skapandeprocessen
I stort har skapandet av låtarna präglats av användandet av olika musikparametrar genom Juslins riktlinjer (2019, ss. 126, 235) som jag valt att arbeta med. Mina egna kreativa val kan både ha stärkt uttrycket av den bestämda känslan eller minskat uttrycket av känslan genom ett avvarande av en vis riktlinje för en musikparameter i den gällande låten. Till exempel anser jag nu i efterhand att tempot i låt 3 skulle ha kunnat höjts till ett högt tempo, vilket enligt Juslin (2019, s. 126) kan förknippas med känslan ilska. Just ilska som känsla har varit väldigt svår att gestalta i musik för mig och jag tror att det kan vara eftersom den känslan inte tycks vara lika förekommande i musik men även för att mina ilskna låtar ibland upplevts som komiska av mig genom ett överdrivet dramatiskt uttryck i låtarna. 16
Jag tror att vissa riktlinjer skulle följts åt mer i skapandet men det var svårt att avgöra vilken kombination av riktlinjer som var bäst för respektive låt när jag väl hade startat med att komponera fram låtarna. Jag tror att det hade varit smart att utforska samma musikparametrar för alla känslor och låta dessa musikparametrar bara vara grundläggande och få. Samtidigt anser jag att den kreativa friheten gav mig möjlighet till att skapa unika låtar och därmed även visa på många olika resultat.
8.2.1 Andra faktorer
En faktor som möjligtvis påverkade resultatet skulle ha kunnat varit att jag haft en känsla som kommer från musicerandet av en låt, vilket sedan påverkade och förvrängde den angivna känslan som jag försökte gestalta i skapandet av en annan låt. Jag tror också att vädret påverkade mitt resultat genom att jag till exempel kände att det var lättare att skriva de glädjefyllda låtarna när det var stark sol som strålade in i min lägenhet.
Förväntan av att uppleva en specifik känsla genom en låt, som sedan inte gav mig den känslan fick mig till att bli förvirrad i skapandet. När jag också började att reflektera över att känslan som jag uttrycker i en låt kanske inte skulle stämma överens med
Se exempelvis låt 11 arrangerad
16
känslan som lyssnaren kan uppleva blev jag lite irriterad. Samtidigt gjorde detta att jag över tid fokuserade mer på riktlinjerna till musikparametrarna för att förbättra låtarna ytterligare.
8.2.2 Inre bilder som inspiration
Jag har kommit fram till att jag har förknippat några pianoversioner av låtarna med inre bilder, vilket i skapandeprocessen har påverkat mina val av instrument i de arrangerade versionerna av dessa låtar. De låtar som jag har förknippat med dessa inre bilder är framför allt låt 1, låt 2, låt 3, låt 4, låt 6, låt 8 och låt 10. Alltså har alla arrangerade versioner av intresselåtarna på ett eller annat sätt förknippats med en eller flera bilder genom inre visualisering. Låt 6 var den låt som fick mig att inse att jag hade använt mig av denna psykologiska process i skapandet av flera andra låtar. Det är svårt att avgöra hur pass viktig visualiseringen av bilderna varit för känslouttrycken i låtarna. Jag vet dock att dessa inre bilder har varit en stor inspirationskälla som gjort att val av olika musikparametrar, exempelvis: instrument och instrumentens artikulationer har blivit mycket enklare att välja ut och därmed format låtarnas uttryck. Denna psykologiska process kallas för ’’Visual Imagery’’ (Juslin 2019, ss. 330-342).