Låtar med känsloriktning

(1)

Låtar med känsloriktning

Att gestalta en känsla i en instrumental låt genom att använda sig av riktlinjer till musikparametrar.

Konstnärligt Examensarbete, 15 hp

Författare: Niclas Florentin Handledare: Erik Bratt, Universitetslektor Hans-Erik Holgersson

Examinator: Professor Jan-Olof Gullö

Termin: VT20 Ämne: Musik

(2)

Abstrakt

I detta arbete har jag undersökt hur jag kan nyttja olika musikparametrar för att gestalta olika känslor i min musik. Det blev tolv låtar utifrån fyra valda känslor, där riktlinjerna för att kunna gestalta känslorna hämtades ur Patrik Juslins Bok Musical Emotions Explained. Låtarna komponerades först på piano och utvecklades senare till fritt instrumenterade och arrangerade versioner i utvalt DAW. Arbetet ger inblick i gestaltning av känslorna glädje, intresse, ilska och sorg i flera låtar genom att visa på hur olika musikparametrar har använts i komponerandet och arrangerandet för respektive känsla.

Jag har kommit fram till att olika musikparametrar för känslorna har värderats och prioriterats olika högt beroende på vilken känsla som gestaltats. Låtarnas klangfärg, genom val av instrument och artikulationer har spelat större roll för musikens känslouttryck än vad jag tidigare hade trott. Visualisering, i form av inre upplevda bilder, har fungerat som en inspirationskälla i skapandet av de arrangerade intresselåtarna och även till några låtar för de andra känslorna. Riktlinjerna till musikparametrarna som använts stämmer till stor del överens med de olika känslorna som låtarna ska gestalta enligt mig. Slutligen anser jag att alla riktlinjer i studien (Juslin, 2019, ss. 126, 235) inte alltid fungerar i praktiken, exempelvis genom att en individs känsloupplevelse kan skilja sig från majoritetens känsloupplevelse av ett stycke musik.

Faktorer som lyssnarens bakgrund och omgivning tar på ett eller annat sätt fokus från de musikaliska funktionerna och formar upplevelsen.

Nyckelord

Musik och känslor, musikaliska parametrar, musikproduktion

Tack

Stort tack till Hans-Erik Holgersson för tydlig handledning. Tack till alla lärare och vänner som under åren har lärt ut musikkunskap och inspirerat till musikskapande.

Slutligen tack till mina föräldrar som uppmuntrat mig till att hålla på med musik.

(3)

Förekommande begrepp

BPM: Taktslag per minut

Convolution reverb: Ett reverb som gör en digital uträkning baserat på en impuls respons. (En impuls respons är en inspelning som fångar klangen och efterklangen av ett utrymme, förslagsvis genom en inspelning av en ballong som spricker i ett rum).

DAW: Digitalt musikproduktionsprogram.

Dissonans: Ett eller flera intervall, vilket ofta upplevs som missljudande av flertalet människor i den västerländska kulturen: l2, S2, (R4), ö4/f5, l7, S7.

Färgningar: Toner i ett ackord som läggs till utöver grundackordets toner, exempelvis intervall som: 7a, 9a, 11a, 13.

Inlåningsackord: Ackord som innehåller toner både inom och utanför den tonart musikstycket är skriven i. Exempelvis ackordet D7, (dominantens dominant) i tonarten C-dur.

Klangfärg: Karaktären hos ett eller flera ljud.

Konsonans: Ett eller flera intervall mellan toner, vilket ofta upplevs som välljudande av flertalet människor i den västerländska kulturen: R1, l3, S3, (R4), R5, l6, S6, R8.

Midi-klaviatur: Pianokontroller som sänder digitala signaler.

Mjukvaruinstrument: Musikinstrument i ett digitalt musikproduktionsprogram.

Progression: Ett annat ord för ackordföljd.

(4)

Innehåll

1. Inledning ___________________________________________________________1 1.1 Musikalisk bakgrund _______________________________________________1 1.2 Musikparametrar ___________________________________________________2 1.3 Genrer och känslor _________________________________________________2 2. Syfte _______________________________________________________________3 2.1 Frågeställningar ___________________________________________________3 2.2 Avgränsningar _____________________________________________________3 3. Musical Emotions Explained ___________________________________________4 4. Tidigare forskning ___________________________________________________6 4.1 Lang ____________________________________________________________6 4.2 Torres ___________________________________________________________6 4.3 Ström ___________________________________________________________7 4.4 Lindgren _________________________________________________________7 5. Metodbeskrivning ____________________________________________________8 5.1 Känslorna ________________________________________________________8 5.2 Riktlinjer och inspirationskällor _______________________________________8 5.3 Låtversioner (piano och arrangerad) ___________________________________9 5.3.1 Piano ________________________________________________________9 5.3.2 Arrangerad ___________________________________________________9 5.4 Verktyg __________________________________________________________9 5.5 Noter ___________________________________________________________10 5.6 Analys __________________________________________________________10 6. Genomförande _____________________________________________________11 6.1 Låt 1 Glädje 1 ____________________________________________________11 6.1.1 Låt 1 Glädje 1 (piano) __________________________________________11 6.1.2 Låt 1 Glädje 1 (arrangerad) _____________________________________11 6.2 Låt 2 Intresse 1 ___________________________________________________11 6.2.1 Låt 2 Intresse 1 (piano) _________________________________________11 6.2.2 Låt 2 Intresse 1 (arrangerad) ____________________________________12 6.3 Låt 3 Ilska 1 _____________________________________________________12 6.3.1 Låt 3 Ilska 1 (piano) ___________________________________________12 6.3.2 Låt 3 Ilska 1 (arrangerad) _______________________________________12 6.4 Låt 4 Sorg 1 _____________________________________________________13 6.4.1 Låt 4 Sorg 1 (piano) ____________________________________________13 6.4.2 Låt 4 Sorg 1 (arrangerad) _______________________________________13 6.5 Låt 5 Glädje 2 ____________________________________________________13 6.5.1 Låt 5 Glädje 2 (piano) __________________________________________13 6.5.2 Låt 5 Glädje 2 (arrangerad) _____________________________________14

(5)

6.6 Låt 6 Intresse 2 ___________________________________________________14 6.6.1 Låt 6 Intresse 2 (piano) _________________________________________14 6.6.2 Låt 6 Intresse 2 (arrangerad) ____________________________________14 6.7 Låt 7 Ilska 2 _____________________________________________________15 6.7.1 Låt 7 Ilska 2 (piano) ___________________________________________15 6.7.2 Låt 7 Ilska 2 (arrangerad) _______________________________________15 6.8 Låt 8 Sorg 2 _____________________________________________________15 6.8.1 Låt 8 Sorg 2 (piano) ____________________________________________15 6.8.2 Låt 8 Sorg 2 (arrangerad) _______________________________________16 6.9 Låt 9 Glädje 3 ____________________________________________________16 6.9.1 Låt 9 Glädje 3 (piano) __________________________________________16 6.9.2 Låt 9 Glädje 3 (arrangerad) _____________________________________16 6.10 Låt 10 Intresse 3 _________________________________________________17 6.10.1 Låt 10 Intresse 3 (piano) _______________________________________17 6.10.2 Låt 10 Intresse 3 (arrangerad) __________________________________17 6.11 Låt 11 Ilska 3 ___________________________________________________17 6.11.1 Låt 11 Ilska 3 (piano) __________________________________________17 6.11.2 Låt 11 Ilska 3 (arrangerad) _____________________________________18 6.12 Låt 12 Sorg 3 ___________________________________________________18 6.12.1 Låt 12 Sorg 3 (piano) __________________________________________18 6.12.2 Låt 12 Sorg 3 (arrangerad) _____________________________________18

7. Resultat ___________________________________________________________19 7.1 Glädje (Låt 1, 5 och 9) _____________________________________________19 7.1.1 Glädje (piano) ________________________________________________19 7.1.2 Glädje (arrangerade) __________________________________________19 7.2 Intresse (Låt 2, 6 och 10) ___________________________________________20 7.2.1 Intresse (piano) _______________________________________________20 7.2.2 Intresse (arrangerade) __________________________________________21 7.3 Ilska (Låt 3, 7 och 11) ______________________________________________21 7.3.1 Ilska (piano) __________________________________________________21 7.3.2 Ilska (arrangerade) ____________________________________________22 7.4 Sorg (Låt 4, 8 och 12) ______________________________________________23 7.4.1 Sorg (piano) __________________________________________________23 7.4.2 Sorg (arrangerade) ____________________________________________23 7.5 Prioriterade musikparametrar ________________________________________24 7.6 Tio musikparametrar som styr känslouttrycket i låtarna enligt resultatet _______24 8 Diskussion __________________________________________________________25 8.1 Piano kontra arrangerad ____________________________________________25

(6)

8.1.2 Intresse (piano kontra arrangerad) ________________________________25 8.1.3 Ilska (piano kontra arrangerad) __________________________________26 8.1.4 Sorg (piano kontra arrangerad) __________________________________26 8.1.5 Vilken låt, inklusive version, fungerar bäst för varje känsla enligt mig ____27 8.2 Skapandeprocessen ________________________________________________28 8.2.1 Andra faktorer ________________________________________________28 8.2.2 Inre bilder som inspiration ______________________________________29 8.3 Melankoli i låtarna ________________________________________________29 8.4 Mina resultat jämfört med tidigare forskning ____________________________30 8.5 Val av metod _____________________________________________________30 9. Slutsats ____________________________________________________________31 9.1 Vidare forskning __________________________________________________32 Källförteckning _______________________________________________________33 Litteratur: __________________________________________________________33 Kandidatuppsatser: ___________________________________________________33 Fonogram: __________________________________________________________33 Elektroniska källor: __________________________________________________34 Bilagor ______________________________________________________________35 Bilaga 1: Låtarna ____________________________________________________35 Bilaga 2: Noter till pianoversionerna av låtarna _____________________________36 Bilaga 3: Analys av låtarna _____________________________________________48 Bilaga 4: Genomförande detaljerad ______________________________________53

(7)

1. Inledning

Harmonisering har alltid varit det primära fokuset i mitt låtskrivande. Jag har suttit otaliga gånger med en för mig helt ny ackordföljd, som jag under en lång period förändrat tills att jag tycker att den låter unik. Denna besatthet av ackordsgångar har lett vidare till att jag funnit melodier som vidare inspirerat till att utforska olika rytmiska mönster, vilka jag tidigare inte använt i mina kompositioner. På det sättet har mitt musikskapande utvecklats vilket har resulterat i egna utgångspunkter/preferenser som jag använt mig av när målet har varit att komponera musik med ett specifikt uttryck.

Mina tidigare låtar tycks alltså skapas genom ren intuition, men som till stor del formats från mina musikskaparvanor; vilka i grund och botten kommer från min musikaliska bakgrund.

1.1 Musikalisk bakgrund

Närmare beskrivet startade min musikaliska resa genom att jag sjöng i kör vid fem års ålder, vilket var något som jag kommer ihåg att jag tyckte mycket om. I fjärde klass började jag att musicera på en altsaxofon i kulturskolans blåsorkester. Blåsorkestern i samband med privatlektioner gav mig grundläggande kunskaper i notläsning och improvisation på saxofonen. Utanför musicerandet lyssnade jag mycket på pop och 70- tals rock vid denna perioden i mitt liv. Queen blev mitt favoritband kring tolv års ålder ¹ och är det än idag. I åttonde klass började jag på nytt att sjunga i en kör. Utöver musiklektionerna under min tid i högstadiet startade jag även med att spela på en tenorsaxofon. Jag tog några lektioner i improvisation på tenorsaxofonen via skolan som jag gick på vid tillfället och det var så pass roligt att jag bestämde mig för att söka in till ett gymnasium med jazz inriktning. Jag kom in på gymnasiet jag ville gå på och då var det bara musiken som gällde för mig.

Under första och andra året på gymnasiet lärde jag mig mycket musikteori som primärt lärdes ut på pianoklaviatur. Musikteorin innehöll både grundläggande och allt mer avancerad jazz-harmonik, ackordanalys, funktionsanalys, steganalys, tonarter, taktarter, komposition, arrangering och notläsning. Jag spelade vid denna tid i gymnasiets

(8)

storband och hade flera lektioner varje vecka på mitt huvudinstrument, tenorsaxofon.

Under andra året på gymnasiet höll vår klass i en egen melodifestival med låtar skrivna och framförda av oss själva. Jag valde att skriva en låt som kom med i tävlingen. Efter att vår melodifestival var över växte mitt intresse för att skapa egna låtar. Jag satt mycket vid olika pianon och testade ackordsgångar och melodier och började även att utforska olika digitala musikskaparprogram. Jag tog två kurser i musikproduktion på gymnasiet vilket ledde till att jag satt upp mikrofoner och spelade in piano, bas, trummor, tvärflöjt, tenorsaxofon och sång, som resulterade i en låt vilket även blev mitt gymnasiearbete. Där och då började jag att tappa intresset till att bli jazzmusiker på heltid och istället skiftade mitt fokus till att skriva pop-orienterad musik. Efter gymnasiestudierna har jag utbildat mig vidare i musikproduktion på två olika folkhögskolor och slutligen genom musikproduktionsprogrammet på Linnéuniversitetet.

1.2 Musikparametrar

Efter flera förslag till examensarbete kom jag till slut fram till att detta arbete ska undersöka hur jag kan använda mig av olika musikparametrar i mina kompositioner för att gestalta olika sorters känslor i instrumentala låtar. En kompositör kan använda sig av olika musikparametrar på ett visst sätt för att försöka gestalta en känsla i sin musik och när musikparametrarnas användning ändras kan känslointrycket hos lyssnaren skifta (Juslin, 2019, s. 126). Själva byggstenarna i ett musikstycke har jag valt att kalla för musikparametrar i denna studie. Några vanliga musikparametrar är: tonart, taktart, tempo, tonhöjd, tonföljd, rytmik, harmonik, dynamisk förändring, ljudnivå/styrka, klangfärg, instrument och genre.

1.3 Genrer och känslor

Exempelvis förknippar jag glädje i musik med pop som går i dur och ofta i upptempo tillsammans med enkla progressioner och melodier. Intresse i musik förknippar jag istället med ovanliga instrument som spelar i genrer som jag anser vara intressanta, exempelvis jazz och filmmusik. Känslan ilska i musik förknippar jag med metal och skarpa ljud. Känslan sorg i musik förknippar jag med lugna Chopinballader som går i moll.

(9)

2. Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka hur jag kan nyttja olika musikparametrar för att gestalta olika sorters känslor i min musik.

2.1 Frågeställningar

-

Vilka musikparametrar föredrar jag att arbeta med för att uttrycka känslor i musiken?

-

Förändras dessa musikparametrar beroende på vilken känsla som uttrycks?

2.2 Avgränsningar

För att låtarna skulle innehålla flera teman men också sträva efter att behålla ett och samma känslouttryck bestämde jag mig för att varje låt inte fick vara kortare än 0:20 minuter men inte heller längre än 1:20 minuter. Jag valde även bort sång med text i mina låtar vilket utesluter att lyssnarens känslointryck påverkas genom text.

Möjligheten till att använda mig av sequencereöster valdes också bort eftersom dessa möjligtvis även skulle kunna bidra till lyssning efter text och därmed bli en distraktion.

Att jobba uteslutande med instrumentala ljud från mjukvaruprogram i datorn var också en avgränsning som jag valde för att effektivisera mitt arbetsflöde. Genom denna arbetsmetod finns ändå oändligt många möjligheter genom att redigering av miditoner och editering av ljud kan ske effektivt. Slutligen har jag också valt att avgränsa studien till att fokusera på två positiva och två negativa känslor.

(10)

3. Musical Emotions Explained

För att få en mer forskningsförankrad bakgrund till mitt arbete har jag hämtat en del formulerade teser från boken Musical Emotions Explained (Juslin, 2019). Patrik N.

Juslin är professor i psykologi vid Uppsala Universitet och har sammanställt sitt forskningsarbete om musik och känslor i sin bok. Hur musik tar uttryck och tycks uppfattas av både utövare och åhörare beskriver Juslin genom att diskutera flera modeller och statistik från empiriska studier i bokens andra del. Där presenteras en studie med riktlinjer till olika musikparametrar, vilka har förknippats med känslor upplevda från lyssning av olika stycken musik (Juslin 2019, s. 126). Juslin och Lindström menar på att känslan glädje har förknippats med riktlinjer som ’’fast tempo, small tempo variability, major mode, simple and consonant harmonies, medium-high sound level […]’’ utifrån studien (Juslin, 2019, s. 126). Vidare menar Juslin och Lindström på att känslan sorg har förknippats med riktlinjer som ’’slow tempo, minor mode, dissonance, low sound level, moderate sound level variability […]’’ utifrån studien (Juslin, 2019, s. 126). Juslin och Lindström menar även på att känslan ilska har förknippats med riktlinjer som ’’fast tempo, small tempo variability, minor mode, atonality, dissonance […]’’ utifrån studien (Juslin, 2019, s. 126). En annan känsla som förekommer vid lyssning av musik är känslan intresse (Juslin 2019, s. 235). Den positiva känslan intresse har diskuterats av Barbra L. Fredrickson som förklarar ’’Intrest is associated with the urge for rewarding exploration, increasing one's knowledge of the world’’ (Juslin 2019, s. 235). Dessa riktlinjer och många fler beskriver alltså hur en kompositör kan använda sig av olika musikparametrar för att skapa musik som ska uttrycka en vis känsla eller åtminstone sträva åt ett särskilt uttryck.

Juslin djupdyker vidare genom att beskriva olika psykologiska processer som kan ske vid lyssning av musik. En av dessa processer kallas för ’’Visual Imagery’’ (Juslin 2019, ss. 330-342). Denna process sker genom visualisering av inre bilder, i detta fall baserat på och förankrat till ett stycke musik. En annan del som jag även valt att ta upp i detta ² arbete är den melankoliska paradoxen i musiken (Juslin 2019, s. 500) eftersom jag

Se punkt 8.2.2 för närmare beskrivning av denna process 2

(11)

tycker att jag brukar uppleva denna känsla rätt ofta när jag musicerar vid pianot. Juslin ³ (2019, s. 22) förklarar också att känsloupplevelser genom lyssnandet av musik tycks handla om samspelet mellan musikaliska funktioner, individuella funktioner och situationens faktorer. Baserat på denna syn påstår Juslin att ett stycke musik aldrig kan upplevas identiskt vid lyssning i framtiden (Juslin, 2019, ss. 22-23). ⁴

Se punkt 8.3 för närmare beskrivning av denna paradox

3

(12)

4. Tidigare forskning

4.1 Lang

Ett examensarbete som har gemensamma drag med detta är Marcus Langs Skriva produktionsmusik: En Konstnärlig undersökning om att arrangera produktionsmusik på piano (Lang, 2019). I sitt arbete skapade Lang tolv låtar på piano som även kortades ner till alternativa versioner: 60, 30 och 15 sekunders. Lang menar på att det var viktigt att låtarna innehöll tydliga teman och att dessa inte var fler än en eller två i de kortare versionerna (Lang 2019, s. 9). I sin metod berättar Lang att efter skapandet av varje låt valdes känslan som pianoarrangemanget av låten skulle ha (Lang, 2019, s. 3). Lang (2019, s. 9) berättar fortsatt vilka sorters känslor som han anser att hans låtar tyckte förmedla:

Jag har en tendens att skriva vemodig musik trots att låtarna mestadels går i dur. […] Jag tror anledningen är att jag tenderar till att spela nedåtgående basgångar, i och med detta blir det mycket parallella mollackord i låtarna. Detta medför känslan av både lycka och sorg.

4.2 Torres

Amanda Torres undersökte i sitt examensarbete Hur kan en kompositörs skapandeprocess påverkas genom att utgå ifrån en fokusgrupps tankar och åsikter om musik? (Torres, 2019). Torres skapade en låt i studien som baserades på två gruppers olika svar utifrån ett par frågor, ställda under två workshops. Under den första workshopen presenterade även Torres (2019, s. 18) ett par värdeord: ’’drömsk, sagolik och längtan’’ för grupperna. Torres avslutade den första workshopen med att be deltagarna att inför andra workshopen ta med sig en låt som var och en ansåg beskrev dessa värdeord.

Under den andra workshopen fokuserade Torres på att fråga om olika musikaliska aspekters vikt i en låt. En referenslåt ur varje grupp valdes ut ifrån de låtarna som deltagarna tagit med och dessa låtar ansågs förknippas mest med värdeorden (Torres, 2019, ss. 22-25). Gruppernas svar angående val av tonart gick isär när de skulle bestämma om låten i studien skulle skrivas i moll eller dur (Torres, 2019, s. 25). Utifrån

(13)

deltagarnas splittrade åsikter valde Torres att skriva en låt i dur, men som även innehöll några mollackord genom en så kallad ’’fyra ackords vända’’ med ett tillagt färgat ackord som skulle bryta av den ursprungliga strukturen hos en sådan progression (Torres, 2019, s. 25). När låten var färdigställd fick deltagarna besvara vilka känslor som låten tycktes förmedla. Torres (2019, s. 27) menar på att ’’Grupperna verkade vara eniga om att låten innehöll känslor av nostalgi, melankoli, och kärlek med en gnutta drömska.’’.

4.3 Ström

I examensarbetet Genre och känsla: En studie om hur ett genrebyte påverkar känslan av en låt (Ström, 2017) undersökte Martin Ström just om känsloupplevelsen kunde påverkas i ett genrebyte. Ström skapade en popversion och en metalversion av en låt och lät en fokusgrupp lyssna på dessa och svara på ett formulär som utvärderade och jämförde upplevelserna av de olika genrerna. Ström (2017, s. abstract) kom fram till att

’’Forskningsresultatet visar att det är möjligt att förmedla samma känsla mellan olika genrer men att känsloyttringarna överlag varierade kraftigt mellan de två versionerna’’.

4.4 Lindgren

Mats Lindgrens examensarbete Känsla för metal: Att gestalta känslor med hjälp av symphonic metal (Lindgren, 2015) är nog den studie som har mest likheter med min studie. Lindgren förklarar att tio olika låtar och några orkestrala stycken fungerade som referens till varje känsla som gestaltades. Fem känslor gestaltades genom en låt för respektive känsla: sorg, glädje, ilska, rädsla och lugn. Lindgren nyttjade verktygen Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik för att underlätta analysarbetet men kom fram till att de var överflödiga och att han redan kunde avgöra liknande val utan dem utifrån sin musikaliska erfarenhet och känsla (Lindgren, 2015, s.

13).

(14)

5. Metodbeskrivning

5.1 Känslorna

Jag valde ut två känslor som förekommer mer vid lyssning av musik och två känslor som förekommer mindre vid lyssning av musik (Juslin, 2019, s. 392). Jag valde ut två positiva känslor och två negativa känslor för att få med lika många presentationer av både negativa och positiva känslor i studien:

•

Glädje, förekommer mer vid lyssning av musik, positivt förknippad.

•

Intresse, förekommer mindre vid lyssning av musik, positivt förknippad.

•

Ilska, förekommer mindre vid lyssning av musik, negativt förknippad.

•

Sorg, förekommer mer vid lyssning av musik, negativt förknippad.

5.2 Riktlinjer och inspirationskällor

Riktlinjer för användning av olika musikparametrar (Juslin, 2019, s. 126) har använts i skapandet och arrangerandet av låtarna för känslorna glädje, ilska och sorg. Riktlinjerna har inte valts ut konsekvent för varje låt som skapats eftersom det har funnits väldigt många riktlinjer för olika sorters musikparametrar i Juslins studie till de olika känslorna (Juslin, 2019, s. 126). Därmed valde jag att fokusera på de riktlinjer som jag ansåg var relevanta för varje musikstycke i skapandets stund.

Eftersom känslan intresse inte fanns med i studien med riktlinjer (Juslin, 2019, s. 126) valde jag att helt och hållet utgå från citatet ’’Intrest is associated with the urge for rewarding exploration, increasing one's knowledge of the world’’ (Juslin, 2019, s. 235) när jag skapande intresselåtarna.

• Inspirationskällor har även använts i skapandet och arrangering av låtarna.

Exempel på inspirationskällor: Låtar som jag ansett ge ytterligare vägledning i skapandet och inre bilder genom den psykologiska processen ’’Visual Imagery’’

(Juslin, 2019, ss. 330-342).

(15)

5.3 Låtversioner (piano och arrangerad)

Eftersom jag nästan alltid börjar med att spela in en låt på piano när jag tidigare skapat olika låtar valde jag även att skapa dessa låtar på piano och senare arrangera upp pianoversionerna av låtarna. I detta arbete ville jag även se hur de tidiga versionerna, (piano) utvecklades i förhållande till de slutliga versionerna, (arrangerade) av låtarna.

5.3.1 Piano

Tre låtar för varje känsla skapades på piano under tre veckors tid. En låt för varje känsla respektive vecka i arbetet. Totalt skapades och slutfördes alltså tolv korta låtar på piano.

• Ljudkälla: Samplad flygel med reverb, Ravenscroft 275 . ⁵

• Dessa låtar betecknas: låtnummer, känsla följt av nummer och (piano).

5.3.2 Arrangerad

Jag valde att utveckla dessa pianolåtar genom att även skapa en arrangerad version där instrumentering valdes ut fritt.

• Ljudkälla: Fri instrumentation

• Dessa låtar betecknas: låtnummer, känsla följt av nummer och (arrangerad).

5.4 Verktyg

Låtarna skapades på ett midi-klaviatur med vägda tangenter, Studiologic SL88 Studio , ⁶ tillsammans med ljudsamplingar av Ravenscroft 275 i utvalt DAW, Logic Pro X , ⁷ version 10.5. Jag valde att använda ett convolution reverb i mjukvaran för att placera den samplade flygeln i en naturlig akustik. Hörlurar som användes under skapandet är av slutna typen och går över öronen, Audio-Technica ATH-M50X . ⁸

Mjukvaruinstrument av samplad flygel

5

Midi-klaviatur med vägda tangenter

6

Digitalt musikproduktionsprogram

7

(16)

5.5 Noter

För att underlätta analysarbetet noterades melodi och ackord för pianoversionen av alla tolv låtar efter att de var färdiga. Det notationsprogram jag använde mig av heter ⁹ Musescore . ¹⁰

5.6 Analys

Analys av låtarna har utförts och beskriver hur jag nyttjat olika musikparametrar utifrån riktlinjerna (Juslin 2019, ss. 126, 235) och nämner även kreativa val som enligt mig spelat roll för låtarnas resultat.¹¹

• De musikparametrar som använts har varierat beroende på musikstycke men följande har ofta analyserats: tonart, tempo, harmonik, viktiga intervall i förhållande till ackord och tonart, notvärden, tonföljd, artikulationer, klangfärg, ljudnivå/styrka.

Se bilaga 2 för noter av låtarna

9

Digitalt musiknoteringsprogram

10

Se bilaga 3 för analys av låtarna

11

(17)

6. Genomförande

6.1 Låt 1 Glädje 1

6.1.1 Låt 1 Glädje 1 (piano) Musikaliska val för denna känsla:

• C-dur

• Enkel harmonik med treklanger

• Övervägande durackord inom tonarten

• Ganska högt tempo

• 4/4 taktart

Andra medvetna val:

• Ett E-durackord som gav mig känslan av framåtrörelse i låtens andra del

6.1.2 Låt 1 Glädje 1 (arrangerad) Inspiration för detta arrangemang:

• Att efterlikna ett popband som spelar live

Musikaliska val för detta arrangemang:

• En modern touch genom att låta melodin spelas av ett syntljud

• Akustiska instrument som komp

6.2 Låt 2 Intresse 1

6.2.1 Låt 2 Intresse 1 (piano) Musikaliska val för denna känsla:

• Bb-dorisk

• 6/8 taktart

Andra medvetna val:

• Studsig fallande sekvens som temamelodi i tonarten

• Bryta av den repetitiva harmoniken med Dbadd11/Gb ackordet

(18)

6.2.2 Låt 2 Intresse 1 (arrangerad) Inspiration för detta arrangemang:

• Att efterlikna instrument som kan ingå i genrerna folkton och jazz

• Ångbåtsblues (Vreeswijk, 1966)

• Flöjt och balalajka som spelar melodi

• Stråkar som svarar med pizzicatoartikulation

• Vispar på akustiska trummor

• Kontrabas

6.3 Låt 3 Ilska 1

6.3.1 Låt 3 Ilska 1 (piano)

Musikaliska val för denna känsla:

• a-moll

• Dissonanta intervall som ö4/f5 och S7

Andra medvetna val:

• E-durackord som gav mig känslan av spänning i slutet av varje vända

• Enkel fallande ackordföljd

• Återkommande mönster i melodin med jämna notvärden

6.3.2 Låt 3 Ilska 1 (arrangerad) Inspiration för detta arrangemang:

• Stråkar som spelar i spänningsfyllda artikulationer

• The Imperial March (Williams, 1988)

• Introducera med stråkar som spelar med tremoloartikulation

• Distorsion på stråkarna

• Baklängesuppspelning av pianoackordet innan temat

(19)

• Melodin spelas av stråkar med staccatoartikulation

6.4 Låt 4 Sorg 1

6.4.1 Låt 4 Sorg 1 (piano)

• g-moll

• Långsamt tempo

Andra medvetna val:

• Betona intervallet S9 i melodin

6.4.2 Låt 4 Sorg 1 (arrangerad) Inspiration för detta arrangemang:

• Cello som speglar känslan

• Bohemian Rhapsody (Mercury, 1975)

• Cello som spelar legato och är lite lågt stämd i förhållande till de andra ljuden inom tonarten

• Pianokomp med dov och mjuk klang

• Atmosfäriska klanger i bakgrunden

6.5 Låt 5 Glädje 2

• Eb-dur

• Relativt enkla ackord inom tonarten

• 4/4 taktart

Andra medvetna val:

• G-durackord som bryter av genom kromatisk rörelse i ackordföljden

(20)

• Genren reggaeton med gung i spelandet

• Elektroniska moderna syntar till melodi och bas

• Samplingar åt det akustiska hållet som rytmkomp

6.6 Låt 6 Intresse 2

• g-moll

• Byter ut och lägger till några ackord inom tonarten i varje vända

Andra medvetna val:

• Ett tema som utvecklas genom fyra olika ackordsvändor

• Blandning av durackord och mollackord

• En tonårspojkes inre tillbakablickar som han ser när han från ett skepp tittar ut mot horisonten

• 1700-tal

• Dance of the sugar plum fairy (Tchaikovsky, 1892).

• Celesta och glockenspiel som spelar melodin med staccatoartikulation

• Flera stråkar med olika artikulationer för att skapa kontraster i arrangemanget.

Sustain, pizzicatoartikulation och staccatoartikulation.

• Slagverk åt det orkestrala hållet

(21)

• Kastanjetter

6.7 Låt 7 Ilska 2

6.7.1 Låt 7 Ilska 2 (piano)

• C-Lydisk b3 (lydisk förminskad)

• Väldigt högt tempo

• Betona starkt dissonanta intervall i melodin

• Accelerando

Andra medvetna val:

• Återkommande mönster i melodin med jämna notvärden

• Mer spänning och driv genom stråkar och slagverk

• Stråkar med staccato artikulation

• Cymbaler och lågfrekventa atonala ljud

6.8 Låt 8 Sorg 2

6.8.1 Låt 8 Sorg 2 (piano)

• d-moll

• Långsamt tempo

• Små intervall i melodins tonföljd

Andra medvetna val:

• Få enkla ackord

(22)

• Psalm på en begravning i en kyrka

• Kyrkoorglar

• Ännu lägre tempo än pianoversionen

6.9 Låt 9 Glädje 3

• Ab-dur

• Enkla durtreklanger inom tonarten

• Använda mycket ackordstoner i melodin som R1, S3 och R5

• 4/4 taktart

• Medelhögt tempo

Andra medvetna val:

• Mycket repetion och återkommande progression

• Basen och ackorden har enkel rörelse

• Avskalad livespelning åt 70-tals hållet

• Rhodes el-piano

• El-bas

• Bongotrummor och andra slagverk

(23)

6.10 Låt 10 Intresse 3

• I dur

• Byta tonarter frekvent

Andra medvetna val:

• Skapa intresse i melodin genom inlåningsackord och kromatisk stigande rörelse

• 70-tals talkshow där denna låt är introduktionsnumret som fångar publikens intresse

• Trummor med storbandsound

• Tvärflöjt som spelar melodin

• Hammondorgel som spelar harmonik och stöttar melodin

6.11 Låt 11 Ilska 3

6.11.1 Låt 11 Ilska 3 (piano) Musikaliska val för denna känsla:

• c-moll

• Hög ljudnivå/styrka

• Stigande melodi

• Stort omfång mellan toppton och bas

Andra medvetna val:

• Kromatisk fallande basgång

• Skapa intressanta intervall mellan bas och melodin

(24)

• Metalgenren

• Snabbare tempo än pianoversionen

• Metaltrummor

• El-bas med mycket distorsion åt metalgenren

• Piano med mycket distorsion

6.12 Låt 12 Sorg 3

6.12.1 Låt 12 Sorg 3 (piano) Musikaliska val för denna känsla:

• d-moll

• Långsamt tempo

• Små intervall i melodins tonföljd

Andra medvetna val:

• Långsamt byte av ackord

• Cello som speglar känslan

• Cello som spelar legato och är lite lågt stämd i förhållande till de andra ljuden inom tonarten

• Ännu lägre tempo än pianoversionen

(25)

7. Resultat

7.1 Glädje (Låt 1, 5 och 9)

7.1.1 Glädje (piano)

Tydligt återkommande i mina glädjelåtar är enkla ackord inom den rena durskalan, (ofta treklanger i olika lägen), det vill säga ackord med funktionerna tonika, subdominant och dominant. Staccatoartikulation, sextondelar, åttondelar, punkterade åttondelar och fjärdedelar, 4/4 taktart, durpentaskala och ett stigande register genom låtarna. Melodin startar ofta genom repetition på S3 i form av tre toner efter varandra. Glädjelåtarna består av två formdelar i alla låtar som kan upplevas antingen som refräng och postrefräng eller vers och refräng.

Intervall i melodierna förhållande till ackorden som jag ofta använt i dessa låtar är R1, S2, S3, R4, R5. Hammer on, ofta på intervallet stor sekund eller ren kvart i ackordet, det vill säga ett tillfälligt duradd9 ackord eller duradd11 ackord vilket ibland även förekommer på andra intervall och mollackord i glädjelåtarna. Fortsatt kan man se att låt 1 har mycket mer rörelse i melodin jämfört med låt 5 och låt 9. I låt 1 och låt 5 används tonikaparallellen, vilket är ett mollackord. Låt 5 använder sig även av subdominantparallellen, som är ett mollackord, medan låt 9 inte har något mollackord i sig alls. Låt 1 och låt 9 har ett högre register i låtarnas melodier jämfört med ett lägre register i låt 5. Tempot för låt 1 (139 BPM) är medelhögt vilket även gäller för låt 9 (129 BPM) medan låt 5 (98 BPM) har ett lite långsammare tempo men som fortfarande är ett medel högt tempo.

Det som överensstämmer med Juslins tankar för känslan glädje (Juslin, 2019, s. 126) är användandet av enkel konsonant harmonik, stigande tonföljd, staccatoartikulation, en mjuk flytande rytm, användning av intervallen R4 och R5.

7.1.2 Glädje (arrangerade)

När jag arrangerar glädjelåtar tenderar jag att använda en medel ljudnivå/styrka. Ofta blir det någon sorts populärmusik, modernt eller vintage.

(26)

De arrangerade versionerna av låt 1 och låt 9 innehåller mer akustiska ljud medan låt 5 innehåller mer elektroniska ljud. Låt 1 och den arrangerade versionen av låt 5 använder sig vid något tillfälle av modulation i form av en sekundär dominant. Låt 9 använder sig inte av någon modulation alls. Tempot för låt 1 (139 BPM) är fortfarande medelhögt vilket även gäller för låt 9 (118 BPM) som sänkts från pianoversionens tempo medan låt 5 (98 BPM) fortfarande har samma tempo som pianoversionen.

Återkommande val av klangfärg är en ljus klangfärg för glädjelåtarna genom användning av instrument som till stor del har en klarhet i sig. Speciellt i instrumenten som spelar melodierna.

Enligt Juslin (2019, s. 126) kan glädje förknippas med snabb attack och en ljus klangfärg vilket till stor del stämmer överens med de arrangerade glädjelåtarna. ¹²

7.2 Intresse (Låt 2, 6 och 10)

7.2.1 Intresse (piano)

Tydligt återkommande i mina intresselåtar är att grundidén utvecklas i låtarna. Det tar sig uttryck genom: rytmiken i låt 2, ackordföljden i låt 6 och tonarten genom modulation i låt 10. Mycket durackord blandat med några mollackord, mestadels treklanger inom tonarten, staccatoartikulation, sextondelar, åttondelar, punkterade åttondelar och fjärdedelar.

Vanligt förekommande intervall i melodier förhållande till ackorden för intresselåtarna är R1, S2, R4, R5. Tempon för låtarna är mellan 92BPM-129BPM vilket jag ser som medel till medel-höga tempon, (Samma tempo för låt 2 och låt 6, 92BPM). Tonarterna som använts för låt 2 och låt 10 är av det mera ovanliga slaget enligt mig. I låt 2 används den doriska skalan och i låt 10 förändras tonarten konstant i dur genom inlåningsackord och därmed modulering. Låt 6 går i tonarten g-moll men kan också upplevas som Bb-dur genom den ständigt utvecklande ackordföljden och melodin. I låt 2 och låt 6 finns den lilla tersen med i melodin medan låt 10 istället använder sig av den

Se bilaga 2 och 3 för noter och analys av glädjelåtarna.

12

(27)

stora tersen. Låt 2 förknippar jag med jazz och folkton där 6/8 taktarten spelar roll för genren medan låt 6 och låt 10 använder sig av 4/4 taktart.

Det som överensstämmer med citatet ’’Intrest is associated with the urge for rewarding exploration, increasing one's knowledge of the world’’ (Juslin 2019, s. 235) är enligt mig utforskandet av genrer som anses vara intressanta, utvecklingen av grundidén i låtarna och användandet av både moll och durackord. Sammanfattningsvis kontraster.

7.2.2 Intresse (arrangerade)

När jag arrangerar intresselåtarna tenderar jag att skriva åt det instrumentala filmmusik hållet inom olika genrer, som jazz, folkton och orkestralt håll. Tempon för låtarna är mellan 92BPM-115BPM vilket motsvarar medel tempon. Pianoversionen av låt 2 har ett högre register jämfört med pianoversionen av låt 6 som sjunker, men de har ungefär lika högt register i början och slutet i den arrangerade versionen genom att låt 6 arrangerade version spelas högre upp jämfört med pianoversionen. Låt 10 stiger i register i båda versioner genom den ständiga moduleringen i harmoniken.

Återkommande val av klangfärg är en ljus klangfärg med många olika artikulationer och därmed ofta olika instrument, ensembler i intresselåtarna.

Det som överensstämmer med citatet ’’Intrest is associated with the urge for rewarding exploration, increasing one's knowledge of the world’’ (Juslin 2019, s. 235) är användandet av många olika instrument som spelar med olika artikulationer vilket skapar intressanta klangfärger enligt mig. ¹³

7.3 Ilska (Låt 3, 7 och 11)

7.3.1 Ilska (piano)

Tydligt återkommande i mina ilskna låtar är fallande basgångar, statisk repetion av melodi och rytm med väldigt liten utveckling, en klar men abrupt förändring i melodins tonföljd en gång i låtarna. Många jämna notvärden, som åttondelar och fjärdedelar,

(28)

uteslutande staccatoartikulation, tonarter i moll eller åt moll hållet men med mer spänning genom användandet av väldigt spänningsfyllda intervall, (dissonanta intervall).

Intervall som Ö4/f5 och S7, vilket upplevs vara mycket dissonanta har jag använt mig av i melodierna för låt 3 och låt 7. Även intervall som S7 finns med i låt 11 men där har jag valt att inte använda mig av intervallet Ö4/f5. Tempot är väldigt högt för låt 7 (180 BPM - 204 BPM) och högt tempo i låt 11 (130 BPM) medan låt 3 (78 BPM) har ett lågt tempo. Låt 7 har ett högre register än låt 3 och låt 11. Melodin i låt 11 stiger medans tonföljden i melodin till stor del faller i låt 7 och hoppar mer i slutet likt tonföljden i låt 3. I låt 11 har jag använt mig av 6/8 taktart vilket inte används i låt 3 (4/4 taktart) eller låt 7 (4/4 taktart). I låt 3 och låt 11 har jag använt mig av den rena moll-skalan men med vissa undantag som den kromatiskt fallande basgången i låt 11, medan låt 7 använder sig av den lydiska förminskade tonarten.

Det som överensstämmer med Juslins tankar för känslan ilska (Juslin, 2019, s. 126) är användandet av mollskala, dissonans, staccatoartikulation, intervallen Ö4/f5 och S7, accelerando och högt tempo.

7.3.2 Ilska (arrangerade)

När jag arrangerar ilskna låtar tenderar jag att välja ljud med snabb attack, staccatoartikulation och spela med hög ljudnivå/styrka. Intensiva orkestrala stråkar och metalmusik är de ljudbilder som jag valt att rikta den ilskna arrangerade musiken i. För låt 3 (99 BPM) och låt 11 (145 BPM) har jag valt att höja låtarnas tempon från pianoversionernas lägre tempon.

Återkommande val av klangfärg är en skarp klangfärg genom allt mer eller mindre distorsion på olika instrument i de arrangerade ilskna låtarna.

(29)

Enligt Juslin (2019, s. 126) kan ilska förknippas med hög ljudnivå/styrka, atonalitet, skarp klangfärg och högt tempo vilket till stor del stämmer överens med de arrangerade ilskna låtarna. ¹⁴

7.4 Sorg (Låt 4, 8 och 12)

7.4.1 Sorg (piano)

Tydligt återkommande i mina sorgsna låtar är enkla ackord inom den rena mollskalan, (ofta treklanger i olika lägen), dvs. tonika, subdominant och dominant. Sakta tempon, halvnoter och fjärdedelar, små intervall i melodins tonföljd och legatoartikulation är även tydligt återkommande i låtarna.

Låt 8 och låt 12 liknar varandra väldigt mycket i melodiernas små rörelser medan låt 4 använder sig av mycket större intervall. Låt 8 och 12 går i 4/4 taktart. (Spelar mindre roll enligt mig och där låt 4 även kan noteras som att den går i 2/4). Intervall som ofta finns med i melodin förhållande till ackorden är R1, S2, l3, R4, R5 och l7. Tempon för de sorgsna pianoversionerna av låtarna är låga. Låt 4 (88 BPM), låt 8 (70 BPM) och låt 12 (75 BPM).

Det som överensstämmer med Juslins tankar för känslan sorg (Juslin, 2019, s. 126) är användandet av långsamma tempon, mollskalan, legatoartikulation, små rörelser i melodin och fallande tonföljd.

7.4.2 Sorg (arrangerade)

När jag arrangerar sorgsna låtar tenderar jag att använda en låg ljudnivå/styrka, få instrument, sänkt intonation och skapa ballader med stråkar och piano. Den arrangerade versionen av låt 4 spelar lite mer i legato jämfört med pianoversionen. Arrangemangen för de sorgsna låtarna har även saktare tempon jämfört med pianoversionerna. Låt 4 (82 BPM), låt 8 (62BPM) och låt 12 (65 BPM).

Återkommande val av klangfärg för de sorgsna låtarna är en matt klangfärg.

(30)

Enligt Juslin (2019, s. 126) kan sorg förknippas med låg ljudnivå/styrka, sänkt intonation, legatoartikulation, långsamt vibrato i melodin och matt klangfärg vilket till stor del stämmer överens med de arrangerade sorgsna låtarna. ¹⁵

7.5 Prioriterade musikparametrar

I stort har val av musikparametrarna: tonart, intervall och harmonik prioriterats i skapandet av alla låtar. Klangfärg, genre och notvärden har även spelat roll i mina val för alla låtar.

För känslan glädje har även taktart prioriterats. För känslan intresse har även tonhöjd prioriterats. För känslorna ilska och sorg har även ljudnivå och tempo prioriterats.

7.6 Tio musikparametrar som styr känslouttrycket i låtarna enligt resultatet

• Val av: Klangfärg (instrument och artikulationer). Exempelvis ljus, matt eller skarp klangfärg.

• Val av: Tonart. Exempelvis ren dur, ren moll, harmonisk moll, melodisk moll, dimskala, tolvtonsskala, heltonsskala, olika modala skalor.

• Val av: Intervall. R1, l2, S2, l3, S3, R4, Ö4/f5, R5, l6, S6, l7, S7, R8.

• Val av: Tonhöjd (register). Exempelvis C0, Eb1,A#2, F#5, Bb7.

• Val av: Tonföljd. Exempelvis tonföljderna C, E, G eller C, G, E. Fallande, stigande eller hoppande tonföljd.

• Val av: Notvärden. Exempelvis trioler, raka eller punkterade -sextondelar, -åttondelar, -fjärdedelar, -halvnoter och -helnoter.

• Val av: Taktart. Exempelvis 2/4, 3/4, 6/8, 4/4, 5/4, 7/4, 9/4.

• Val av: Tempo/hastighet. Exempelvis 60BPM, 93BPM, 110BPM, 126BPM, 180BPM, 224BPM.

• Val av: Ljudnivå/styrka. Exempelvis låg, medel eller hög ljudnivå.

• Val av: Repetition eller variation.

Se bilaga 2 och 3 för noter och analys av de sorgsna låtarna.

15

(31)

8 Diskussion

8.1 Piano kontra arrangerad

8.1.1 Glädje (piano kontra arrangerad)

Glädjelåtarna fungerar till stor del för respektive version, men där de arrangerade versionerna har tydligare driv i sig genom till exempel trummor och bas. Det är också skillnad i ljudnivå och uttryck mellan pianoversionen och den arrangerade versionen i låt 1 vid 00:31-00:50, vilket stärker intensiteten för den arrangerade versionen som jag anser passar känslan bättre. Den ljusa klangfärgen kommer också fram mycket tydligare i den arrangerade versionen av låt 5 genom mer övertoner i leadsynten jämfört med flygelns klangfärg i pianoversionen av låt 5. Gyllene snittet kan möjligtvis också vara en bidragande faktor till att glädjeuttrycket i låtarna kommer fram och det har även förstärkts i de arrangerade versionerna. Sammanfattningsvis anser jag att de arrangerade versionerna för låt 1, låt 5 och låt 9 fungerar bättre på att uttrycka känslan glädje jämfört med pianoversionerna.

Mina poäng för glädjelåtarna på en skala mellan 1p - 5p:

• Låt 1 Piano = 4p, Låt 1 Arrangerad = 5p

8.1.2 Intresse (piano kontra arrangerad)

Låtarna för intresse fungerar till stor del för respektive version, men där de arrangerade versionerna för låt 6 och låt 10 fungerar mycket bättre enligt mig. Det är mer skillnad i dynamik och klangfärger genom många artikulationer och instrument som finns med i den arrangerade versionen av låt 6, vilket skapar intresse enligt mig. Trummorna och klangfärgen genom de studsiga tvärflöjterna lyfter den arrangerade versionen av låt 10 och gör den därmed mer intressant istället för tjatig, vilket jag kan tycka att pianoversionen är. Anledningen till att jag anser att låt 2 fungerar bra i båda versionerna har troligtvis att göra med valet av genre. Flygeln i pianoversionen för låt 2 passar det jazziga uttrycket. Sammanfattningsvis anser jag att båda versionerna av låt 2 och de

(32)

arrangerade versionerna av låt 6 och låt 10 fungerar bättre på att uttrycka känslan intresse.

Mina poäng för intresselåtarna på en skala mellan 1p - 5p:

8.1.3 Ilska (piano kontra arrangerad)

För de ilskna låtarna fungerar de arrangerade versionerna mycket bättre på att uttrycka känslan i låt 7 och låt 11, vilket i stort beror på valet av instrument och klangfärg.

Pianoversionen av låt 3 fungerar också ganska bra med känslan ilska enligt mig, speciellt med de två sista dissonanta ackorden men även stråkarna som spelar tremolo i den arrangerade versionen som skapar mycket spänning. I stort tycker jag att det har varit svårt att uttrycka den ilskna känslan genom pianoversionerna då flygeln inte har en lika skarp klangfärg som instrumenten i de arrangerade versionerna.

Sammanfattningsvis anser jag att de arrangerade versionerna för låt 3, låt 7 och låt 11 fungerar bättre på att uttrycka känslan ilska jämfört med pianoversionerna.

Mina poäng för de ilskna låtarna på en skala mellan 1p - 5p:

• Låt 7 Piano= 3p, Låt 7 Arrangerad = 5p

8.1.4 Sorg (piano kontra arrangerad)

De sorgsna låtarna fungerar bra i de arrangerade versionerna och pianoversionerna men i stort skulle jag vilja påstå att jag föredrar pianoversionerna mest. Trots att det är ett lägre tempo i de arrangerade versionerna anser jag att flygeln skapar mer utrymme och djup i pianoversionerna. Möjligtvis är det cellon i låt 4 och låt 12 tillsammans med de andra instrumenten som inte låter tillräckligt autentisk eller är det flygelljudet som fungerar väldigt bra för det sorgsna uttrycket i pianoversionerna. Orglarna i låt 8 fungerar även bra men jag anser åter igen att flygeln skapar ett större djup till den enkla

(33)

melodin och uttrycker en mer intim klangfärg. Sammanfattningsvis anser jag att pianoversionerna passar det sorgsna uttrycket bättre, dock har jag svårt att avgöra om pianoversionerna fungerar bättre på att uttrycka känslan sorg jämfört med de arrangerade versionerna av låtarna?

Mina poäng för de sorgsna låtarna på en skala mellan 1p - 5p:

8.1.5 Vilken låt, inklusive version, fungerar bäst för varje känsla enligt mig

Den arrangerade versionen av låt 1 fungerar bäst för känslan glädje genom den intressanta och repetitiva uppåtgående melodin som också ger en bra balans mellan variation och repetition. Jag tror att jag redan innan detta arbete visste rätt bra hur jag skulle konstruera en glädjefylld låt vilket tillförde att den första glädjelåten blev den mest motiverade och därmed enligt mig den som närmast presenterar känslan glädje.

Den arrangerade versionen av låt 6 fungerar bäst för känslan intresse genom att den har mycket dynamisk skillnad och instrumenten spelar med intressanta artikulationer som bygger upp en skiftande, komplex och ljus klangfärg. Eftersom mina egna utgångspunkter/preferenser har format de val som tagits i skapandet av intresselåtarna, är troligen mina åsikter för dessa låtar allt mer subjektiva.

Den arrangerade versionen av låt 7 fungerar bäst för känslan ilska eftersom jag anser att den återkommande melodin som använder sig av dissonanta intervall kan väcka irritation och kanske till och med ilska inom individen som lyssnar på den. Låten har även en repetitiv form och atonaliteten genom slagverken skapar ett obehag enligt mig.

Pianoversionen av låt 12 fungerar bäst för känslan sorg genom att den är långsam och att melodins små rörelser återspeglar något dystert genom den ensamma flygeln.

(34)

8.2 Skapandeprocessen

I stort har skapandet av låtarna präglats av användandet av olika musikparametrar genom Juslins riktlinjer (2019, ss. 126, 235) som jag valt att arbeta med. Mina egna kreativa val kan både ha stärkt uttrycket av den bestämda känslan eller minskat uttrycket av känslan genom ett avvarande av en vis riktlinje för en musikparameter i den gällande låten. Till exempel anser jag nu i efterhand att tempot i låt 3 skulle ha kunnat höjts till ett högt tempo, vilket enligt Juslin (2019, s. 126) kan förknippas med känslan ilska. Just ilska som känsla har varit väldigt svår att gestalta i musik för mig och jag tror att det kan vara eftersom den känslan inte tycks vara lika förekommande i musik men även för att mina ilskna låtar ibland upplevts som komiska av mig genom ett överdrivet dramatiskt uttryck i låtarna. ¹⁶

Jag tror att vissa riktlinjer skulle följts åt mer i skapandet men det var svårt att avgöra vilken kombination av riktlinjer som var bäst för respektive låt när jag väl hade startat med att komponera fram låtarna. Jag tror att det hade varit smart att utforska samma musikparametrar för alla känslor och låta dessa musikparametrar bara vara grundläggande och få. Samtidigt anser jag att den kreativa friheten gav mig möjlighet till att skapa unika låtar och därmed även visa på många olika resultat.

8.2.1 Andra faktorer

En faktor som möjligtvis påverkade resultatet skulle ha kunnat varit att jag haft en känsla som kommer från musicerandet av en låt, vilket sedan påverkade och förvrängde den angivna känslan som jag försökte gestalta i skapandet av en annan låt. Jag tror också att vädret påverkade mitt resultat genom att jag till exempel kände att det var lättare att skriva de glädjefyllda låtarna när det var stark sol som strålade in i min lägenhet.

Förväntan av att uppleva en specifik känsla genom en låt, som sedan inte gav mig den känslan fick mig till att bli förvirrad i skapandet. När jag också började att reflektera över att känslan som jag uttrycker i en låt kanske inte skulle stämma överens med

Se exempelvis låt 11 arrangerad

16

(35)

känslan som lyssnaren kan uppleva blev jag lite irriterad. Samtidigt gjorde detta att jag över tid fokuserade mer på riktlinjerna till musikparametrarna för att förbättra låtarna ytterligare.

8.2.2 Inre bilder som inspiration

Jag har kommit fram till att jag har förknippat några pianoversioner av låtarna med inre bilder, vilket i skapandeprocessen har påverkat mina val av instrument i de arrangerade versionerna av dessa låtar. De låtar som jag har förknippat med dessa inre bilder är framför allt låt 1, låt 2, låt 3, låt 4, låt 6, låt 8 och låt 10. Alltså har alla arrangerade versioner av intresselåtarna på ett eller annat sätt förknippats med en eller flera bilder genom inre visualisering. Låt 6 var den låt som fick mig att inse att jag hade använt mig av denna psykologiska process i skapandet av flera andra låtar. Det är svårt att avgöra hur pass viktig visualiseringen av bilderna varit för känslouttrycken i låtarna. Jag vet dock att dessa inre bilder har varit en stor inspirationskälla som gjort att val av olika musikparametrar, exempelvis: instrument och instrumentens artikulationer har blivit mycket enklare att välja ut och därmed format låtarnas uttryck. Denna psykologiska process kallas för ’’Visual Imagery’’ (Juslin 2019, ss. 330-342).

8.3 Melankoli i låtarna

Det finns flera låtar i arbetet, eller delar av dessa låtar, som jag anser ger mig en nostalgisk och melankolisk känsla, exempelvis modulationen i båda versionerna för låt 1 vid 00:18-00:30 och stora delar av pianoversionen för låt 5. Vidare har jag fått en liknande känslan genom pianoversionerna av låt 4, låt 6, låt 12 och i delar ur den arrangerade versionen av låt 10, se vid 00:40-00:45. Den melankoliska känslan skulle möjligtvis kunna bero på att jag upplever dessa låtar som vackra och att det ger mig en inre lycka oavsett om låtarna egentligen ska gestalta en allt mer ledsam känsla. Just denna paradox beskriver Juslin med orden ’’People tend to avoid experiencing sadness in everyday life, yet they seem to find the experience of sadness pleasurable in music listening.’’ (Juslin, 2019, s. 500).

(36)

8.4 Mina resultat jämfört med tidigare forskning

Jag har märkt att jag har fått bättre förståelse kring vilka musikparametrar som jag har värderat i skapandet av låtarna för de olika känslorna genom användandet av Juslins riktlinjer (2019, ss. 126, 235). Dessa riktlinjer har gett mig nya infallsvinklar i skapandet av musik och insikt kring hur bra dessa riktlinjer stämde överens med min intuition. Jag anser till exempel att en riktlinje som stigande tonföljd för att gestalta känslan ilska (Juslin, 2019, s. 126) kan verka vara en aning bristfällig eftersom att den fallande tonföljden i låt 7 i allra högsta grad kan förknippas med känslan ilska och irritation enligt mig.

Jag har insett att jag använt mig av den psykologiska processen ’’Visual Imagery’’ (Juslin 2019, s 330-342) för att vidareutveckla många låtar. En annan del är melankolin som jag känt från några av mina låtar vilket också Lang (2019, s. 9) tycks ha upplevt genom sin pianomusik. Det finns även här ett samband med flera utomstående upplevelser av låten som skapades av Torres (2019, s. 27) genom användandet av både dur och mollackord inom den rena dur-tonarten. Den melankoliska paradoxen tycks alltså vara vanligt förekommande i musikens känslovärld (Juslin 2019, s. 500). Att de musikaliska funktionerna i musiken anses vara en av tre olika funktioner som påverkar lyssnarens upplevelse av musiken (Juslin 2019, s. 22) har också gett mig djupare insikt kring vikten av andra faktorer för lyssnarens musikupplevelse, till exempel lyssnarens bakrund och omständigheterna runt lyssnaren.

8.5 Val av metod

Skapandet av känslolåtarna skulle ha kunnat indelats med en känsla till varje vecka där fokus kunde ha varit på olika riktlinjer för samma musikparametrar till alla låtar. Även låtarna skulle ha kunnat skapats i fler versioner för olika instrumentgrupper istället för den fria instrumentering som jag valde att satsa på. Samtidigt anser jag att den fria instrumenteringen gav möjlighet till viktiga uttryck i de arrangerade versionerna. Vidare skulle jag även ha kunnat begränsat arbetet till att fokusera på att uteslutande gestalta känslorna glädje och sorg i musiken och troligtvis därmed skapat allt mer tydliga teman.

Samtidigt anser jag att gestaltandet av känslorna intresse och ilska i låtar har gett mig mer kunskap och därmed självinsikt i mitt skapande av den sortens musik.

(37)

9. Slutsats

De arrangerade versionerna för känslorna glädje och ilska anser jag passar uttrycket bättre jämfört med pianoversionerna. I stort passar de arrangerade versionerna för känslan intresse bättre jämfört med pianoversionerna men jag anser att låt 2 har en väldigt lik intensitet i båda versioner. Jag föredrar pianoversionerna för känslan sorg men det har varit svårt att komma fram till vilken version av de sorgsna låtarna som fångar uttrycket av sorg bäst, vilket troligen beror på melankolin i dessa låtar. Ilska har för mig varit den svåraste känslan att gestalta i musik. Jag kan tycka att de ilskna låtarna, genom en överdriven dramatik i vissa fall har upplevts som komiska.

Visualisering, i form av inre upplevda bilder, har fungerat som en inspirationskälla i skapandet av de arrangerade intresselåtarna och även till några låtar för andra de andra känslorna. Jag har uppmärksammat att några låtar eller vissa delar ur låtar som ska vara sorgsna har enligt mig upplevt som vackra och gett mig en melankolisk känsla, vilket möjligtvis förvränger den ursprungliga avsikten med den sortens musik. Det tycks också ha varit vanligare för mig att uppleva positiva känslor jämfört med negativa känslor från lyssning och musicerande av låtarna till känslorna glädje, intresse och till viss del sorg.

Är det därmed enklare att konstruera låtar som gör att betraktaren upplever positiva känslor, eller tycks det bara vara mycket svårare för mig att uppleva negativa känslor på samma sätt över tid från lyssning av min egna musik?

Jag har kommit fram till att olika musikparametrar för känslorna har värderats och prioriterats olika högt beroende på vilken känsla som gestaltas. Låtarnas klangfärg, genom val av instrument och artikulationer har spelat större roll för musikens känslouttryck än vad jag tidigare hade trott. Riktlinjerna till musikparametrarna som använts stämmer till stor del överens med de olika känslorna som låtarna ska gestalta enligt mig. Slutligen anser jag att alla riktlinjer i studien (Juslin, 2019, ss. 126, 235) inte alltid fungerar i praktiken, exempelvis genom att en individs känsloupplevelse kan skilja sig från majoritetens känsloupplevelse av ett stycke musik. Faktorer som lyssnarens bakgrund och omgivning tar på ett eller annat sätt fokus från de musikaliska funktionerna och formar upplevelsen.

(38)

9.1 Vidare forskning

Genom att exempelvis fokusera på att använda sig av motsatser i harmonik, tonföljd och tonhöjd i några låtar och utveckla dessa genom flera versioner med motsatt klangfärg och tempo kan vi kanske lättare se var brytpunkterna för känsloriktningar i musik tycks ske. Det finns mycket som vi kompositörer kan lära oss från de olika fälten som forskar i hur musik påverkar känslor och hur känslor påverkar musikskapande!

(39)

Källförteckning

Litteratur:

Juslin, Patrik. 2019. Musical Emotions Explained. Oxford: University Press.

Kandidatuppsatser:

Lang, Marcus. 2019. Skriva produktionsmusik: En Konstnärlig undersökning om att arrangera produktionsmusik på piano. Linnéuniversitetet. http://lnu.diva-portal.org/

smash/record.jsf?pid=diva2:1317483

Lindgren, Mats. 2015. Känsla för metal: Att gestalta känslor med hjälp av symphonic metal. Linnéuniversitetet. http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:815027

Ström, Martin. 2017. Genre och känsla: En studie om hur ett genrebyte påverkar känslan av en låt. Högskolan Dalarna. http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?

pid=diva2:1081198

Torres, Amanda. 2019. Hur kan en kompositörs skapandeprocess påverkas genom att utgå ifrån en fokusgrupps tankar och åsikter om musik?. Högskolan Dalarna. http://

du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1299320

Fonogram:

Mercury, Freddie - Bohemian Rhapsody (1975). Skivbolag: Queen Productions Ltd, Universal International Music BV

Tchaikovsky, Pyotr Ilyich - Dance of the sugar plum fairy (1892). Skivbolag: Rosner Music Inc, Sony Music Entertainment

Vreeswijk, Cornelis - Ångbåtsblues (1966). Skivbolag: Metronome a Warner Music Group Company

Williams, John - The Imperial March (1988). Skivbolag: Lucas Film Ltd

(40)

Elektroniska källor:

Apple, 2020, Logic Pro X. https://www.apple.com/logic-pro/ (Hämtad 2020-01-09)

Audio-Technica U.S, Inc, 2020, ATH-M50X. https://www.audio-technica.com/en-us/

ath-m50x (Hämtad 2020-01-09)

BVBA, 2020, MuseScore. https://musescore.com/ (Hämtad 2020-01-09)

Studiologic, 2020, SL88 Studio. https://www.studiologic-music.com/products/

sl_keyboards/ (Hämtad 2021-20-04)

VI Labs Audio, 2020, Ravenscroft 275. https://www.vilabsaudio.com/Ravenscroft-By- VI-Labs (Hämtad 2020-01-09)

(41)

Bilagor

Bilaga 1: Låtarna

Låt 1: Glädje 1 (piano) 139 BPM Låt 2: Intresse 1 (piano) 92 BPM Låt 3: Ilska 1 (piano) 78 BPM Låt 4: Sorg 1 (piano) 88 BPM Låt 5: Glädje 2 (piano) 98 BPM Låt 6: Intresse 2 (piano) 92 BPM Låt 7: Ilska 2 (piano) 180-204 BPM Låt 8: Sorg 2 (piano) 70 BPM Låt 9: Glädje 3 (piano) 129 BPM Låt 10: Intresse 3 (piano) 120 BPM Låt 11: Ilska 3 (piano) 130 BPM Låt 12: Sorg 3 (piano) 75 BPM

Låt 1: Glädje 1 (arrangerad) 139 BPM Låt 2: Intresse 1 (arrangerad) 92 BPM Låt 3: Ilska 1 (arrangerad) 99 BPM Låt 4: Sorg 1 (arrangerad) 82 BPM Låt 5: Glädje 2 (arrangerad) 98 BPM Låt 6: Intresse 2 (arrangerad) 95 BPM Låt 7: Ilska 2 (arrangerad) 180-204 BPM Låt 8: Sorg 2 (arrangerad) 62 BPM Låt 9: Glädje 3 (arrangerad) 118 BPM Låt 10: Intresse 3 (arrangerad) 115 BPM Låt 11: Ilska 3 (arrangerad) 145 BPM Låt 12: Sorg 3 (arrangerad) 65 BPM

(42)

Bilaga 2: Noter till pianoversionerna av låtarna

(43)

(44)

(45)

(46)

(47)

(48)

(49)

(50)

(51)

(52)