21 Huvudbyggnadernas tak ska vara sadeltak med en minsta respektive största takvinkel på 20 till 45 grader för att smälta in i kulturmiljön kring säteriet och den lantliga karaktären i området. Tillåten takfärg på samtliga byggnader är svart eller tegelröd för att skapa en enhetlighet i området. Gröna tak, det vill säga tak med levande växtlighet, är tillåtna.
Samtliga utformningsbestämmelser regleras med en [generell bestämmelse] för hela planområdet.
SERVICE OCH MÖTESPLATSER
Planområdet har idag ingen service. Närmaste förskola och skola ligger i Nykvarns tätort, liksom mataffär som också återfinns i Nykvarns centrum och Enhörna. Kommunen håller på att se över skollokalisering i ett större sammanhang för Sundsvik/Sundsör.
KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI
Planområdet ligger nära ett av Nykvarns mest värdefulla kulturmiljöområden Sundsörs säteri. Tidigare kända fornlämningar ligger utanför planområdet. Sydöst om exploateringen finns ett gravfält registrerat på en lövskogsklädd moränhöjd (Raä-nummer Turinge 101:1, L2015:3988 i figur 12 nedan). Gravfältet är från sten-järnåldern och består av över 24 fornlämningar som utgörs av olika högar samt runda och kvadratiska stensättningar inom ett område av 60–80 m. Planområdet kommer till stor del ligga på åkermark som tidigare brukats och bedöms därför inte påverka fornminnet. Ett 4 meter brett område gentemot fornlämningen undantas från bebyggelse genom planläggning [prickmark] för att lämna obebyggd mark i fornlämningens influensområde. Rakt söder om planområdet på krönet av den blandskogsklädda moränhöjden ligger en rund stensättning från bronsåldern som är ca 6 meter i diameter (Raä-nummer Turinge 102:1, L2015:4129 i figur 12 nedan). Längre söderut finns fler fornlämningar.
Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har utfört en arkeologisk utredning för att undersöka om det finns fornlämningar inom planområdet. Mellan 12:e och 15:e november 2019 genomfördes en utredning och 37 schakt öppnades med en samlad area på 890 kvm.
Genom utredningen framkom fyra nya lämningar bestående av tre fornlämningar
(Husgrund L2019:6242, Husgrund L2019:6246 och Boplatslämning L2019:6247) samt en övrig kulturhistorisk lämning (Husgrund L2019:6250). De framkom inom avgränsade ytor i nordöstra och i sydvästra delen av utredningsområdet. Ytterligare några yngre lämningar utan antikvariskt intresse framkom, se figur 12.
22
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
Figur 12. Samrådsförslaget med schakt, kända fornlämningar samt nya lämningar.
För att kunna genomföra detaljplanen behöver de fornlämningar och den kulturhistoriska lämningen tas bort, ett beslut som tas av Länsstyrelsen. Inför beslutet görs en arkeologisk förundersökning, då fornlämningarna undersöks mer ingående så att Länsstyrelsen får ett tillräckligt bra underlag om fornlämningarnas omfattning och innehåll för att bedöma om fornlämningarnas bevarandevärde. Om Länsstyrelsen beslutar att fornlämningarna kan borttagas, så ges ett tillstånd till en arkeologisk undersökning som innebär att alla
lämningarna undersöks och borttas med villkor att de dokumenteras på ett vetenskapligt sätt.
Markingrepp planeras inom eller i anslutning till fornlämningar och tillstånd måste sökas hos Länsstyrelsen. Fornlämningarnas placering och utbredning redovisas i plankartan och en upplysning om att tillstånd måste sökas redogörs. Dialog pågår med Länsstyrelsen angående nästa steg i utredningen.
GATOR, TRAFIK OCH PARKERING GATOR
Området kommer att trafikmatas från den idag samfällda Stensättravägen som har en hastighetsbegränsning på 70 km/h. Lämpligt är att hastigheten sänks till 40 km/h förbi området, samfällighetsföreningen för Stensättravägen kan ansöka om detta hos
Länsstyrelsen. Delar av Stensättravägen kommer att ingå i detaljplanen och kommer att ha ett vägområde på 13 meter [GATA] för att möjliggöra en ökad standard på
Stensättravägen, en ny gång- och cykelväg och en flexibel yta som innehåller träd, belysning och diken. Se sektion i figur 13. Möjlighet finns även att anlägga busshållplats inom den flexibla ytan. Inga utfarter är tillåtna direkt från angränsande fastigheter ut på
Stensättravägen [utfartsförbud], enda undantaget är från fastigheten som ladugården idag är placerad på som behöver en utfart söderut för att kunna nyttjas. Belysning av
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
23 gaturummet längs Stensättravägen och på den centrala vägen söderut genom området bör placeras på gång- och cykelvägen där de oskyddade trafikanterna vistas. Bilarna har egen belysning på bilen och det är därför viktigare att skapa ett tryggt och säkert cykelvägnät.
Stensättravägen (enskild väghållare) ansluter till väg 523 (statlig väghållare). På väg 523 uppmättes trafiken år 2014 till 740 fordon per årsmedeldygn varav 8 % var tunga fordon.
På Stensättravägen finns det inte uppmätt trafik men trafikmängden bedöms uppgå till ca 300 fordon per årsmedeldygn. Bedömningen baseras på att det finns ca 100 fritidshus och ca 40 permanentbostäder längs med Stensättravägen och att fritidshusen genererar två och permanentbostäderna genererar fem fordonsrörelser per årsmedeldygn. I basprognosen för Stockholms län är trafikutvecklingen mellan år 2014-2040 att trafiken kommer att öka med 43% respektive 64% för personbilar respektive tunga fordon. Planområdets ca 80
permanentbostäder bedöms generera ca 400 fordonsrörelser per årsmedeldygn.
Översiktliga beräkningar har utförts med Capcal i korsningen Stensättravägen – väg 523.
Beräkningarna visar att korsningen har god servicenivå i dag och även år 2040.
Figur 13. Gatusektion, Stensättravägen sett från sydost
Genom planområdet kommer en allmän gata anläggas [GATA] se sektion i figur 14, där vägområdet är 12 meter fram till åkerholmen där den planerade gång- och cykelvägen slutar. Från Stensättravägen norrut kommer två allmänna gator anläggas. Gatan vid
verksamhetsområdet kommer ha en bredd på 6 meter och 2 meter för ett dike längs vägen.
Övriga allmänna gator inom planområdet kommer ha en bredd på 6 meter. Trafiken på dessa bostadsgator bedöms bli begränsad varvid gång- och cykeltrafiken bedöms kunna ske i blandtrafik.
Samtliga bostadsgator har vändplatser där vändradien är på 10 meter vilket möjliggör för t.ex. sopbilar att vända utan att behöva backa. Undantaget är den gata som servar de tre nya fastigheterna sydväst om utfallsdiket.
All parkering inom området ska ske på egen fastighet [generell bestämmelse].
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
24 Figur 14. Gatusektion, nya lokalgatan genom området, sett från öster.
GÅNG- OCH CYKELVÄG
En grusbelagd gång- och cykelväg går idag från Sundsvik Hills till busshållplatsen i Sundsör. Delar av den befintliga gång- och cykelvägen kommer att dras om så att den går på den norra sidan om Stensättravägen. Genom att flytta gång- och cykelvägen till ett stråk kring vilket bebyggelse tillkommer bedöms fler kunna nyttja den och trygghetskänslan kan ökas. Gång- och cykelvägen kommer att ligga inom [GATA] se sektion i figur 13. Det finns vegetation som sparas längs denna sträcka i höjd med befintlig ladugård [NATUR]. Gång- och cykelvägen planläggs därför norr om vegetationen med en kombination av
bestämmelserna [GÅNG] och [CYKEL].
Längs den sydöstra sidan om den nya gatan genom planområdet planeras en 3 meter bred gång- och cykelväg fram till åkerholmen, cykelvägen ligger inom vägområdet [GATA] på plankartan, se sektionen i figur 14.
På övriga bostadsgator [GATA] är trafik begränsad och gång- och cykeltrafiken bedöms kunna ske i blandtrafik.
KOLLEKTIVTRAFIK
Kollektivtrafik går längs väg 523 där planområdets närmaste busshållplats är Sundsör. SL trafikerar sträckan med linje 778 och linje 782. Turtätheten är låg med två timmars
mellanrum på vardagar och ingen trafik efter kl 20.00 eller på helger. Kollektivtrafikplanen visar att sträckan trafikeras 11 gånger ett vardagsdygn (i februari 2015). Planområdet bedöms delvis ligga inom ett kollektivtrafiknära läge med ett avstånd av 500 meter till Sundsör busshållplats. Om all bebyggelse byggs som planerats i ”Stråkstudie Sundsvik” kan turtätheten troligen ökas till Sundsviksområdet. Inom planområdet finns möjlighet att anlägga hållplatslägen inom den flexibla 3 meterszon inom [GATA]som redovisas i figur 12.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
25 FRIYTOR
LEK OCH REKREATIONSOMRÅDEN
Planområdet ligger nära Mälaren och sjön Lilla Turingen. Vid Lilla Turingen ligger Sundsviksbadet och vid Sundviks Hills finns en småbåtshamn vid Mälaren. Planområdets närhet till Mälaren är en stor tillgång som präglar Sundsör. Fler sociala mötesplatser eftersträvas på landsbygden.
Planförslaget medger stora ytor för naturlek inom [NATUR]och möjlighet till en mer ordnad lekplats inom [PARK1]. Lekytor få även uppföras inom [B och S].
TEKNISK FÖRSÖRJNING VA
Området för detaljplanen ligger utanför verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp (VA). Kommunen kommer utöka verksamhetsområdet och ny bebyggelse kommer att anslutas till det kommunala vatten och avloppsnätet. Området ingår i den
stråkutbyggnad som pågår i kommunen och där samtliga områden avses införlivas i
verksamhetsområde på grund av exploateringarnas volym och närhet till vatten. Den större delen av området kommer att använda ett självfallsystem. Anslutning kommer även att ske till befintlig tryckledning som korsar planområdet och ligger längs med utfallsdiket. Delar av den gamla ledningen kommer att tas ur bruk och ersättas med en ny ledning. Nya ledningar kommer främst förläggas i [GATA] men kommer även ligga inom [NATUR]
och [B]se figur 15. Där de förläggs inom [B] bostäder kommer de säkerställas med u-områden [u] markreservat för underjordiska ledningar. På fastigheter där självfall inte kan uppnås kommer istället ett lågtryckssystem användas vilket innebär att fastigheten utrustas med en pump som pumpar spillvatten till tryckledningen. Spillvattnet i området kommer föras till en ny pumpstation i östra delen av planområdet. Pumpstationen och dess
serviceväg planläggs som teknisk anläggning [E]. Byggnation av ny ledning kan göras utan att påverka funktionen hos befintlig ledning.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
26 Figur 15. Principlösning för Vatten och Avlopp 2019-03-25 Ramboll
Vid projektering av vatten och avlopp inom området bör lerans mäktighet beaktas för att inte riskera sättningar i den underliggande leran. Se vidare under rubriken Geoteknik och radon.
DAGVATTEN
Idag sker avrinningen av ytvatten till största del genom utfallsdiket till dammen i Sundsör och sedan vidare ut i Mälaren. Principen vid ny exploatering är att fastigheter inte ska släppa ifrån sig mer dagvatten än innan exploateringen. Med detta som grund åstadkoms utjämnad avrinning, hydrologisk balans samt mindre risk för spridningen av föroreningar och översvämningar. Dagvatten kan med rätt planering bli ett värdefullt inslag i boende- och vistelsemiljön.
Enskilt huvudmannaskap gäller för dagvattnet inom planområdet, vilket innebär att det är en samfällighetsförening som skall sköta och ta hand om områdets gemensamma
dagvattenlösningar. På kvartersmark ska lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas (LOD). Enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering ska uppkomsten av dagvatten minskas genom att hårdgjorda ytor undviks.
Planområdets låga delar består av lera som har dålig infiltrationsförmåga och områdets höga delar består av sandig morän med bättre infiltrationsförmåga. De geotekniska förutsättningarna blir styrande för dagvattenhanteringen i området. Föreslagen lösningen kan sammanfattas som att dagvatten fördröjs på fastighet, där även begränsad infiltration sker, och sedan förs dagvattnet vidare till diken längs vägarna och sedan vidare till ytor för infiltration och utjämning för att slutligen föras mot antingen Storkärr eller till utfallsdiket.
Se figur 16. Rening sker genom att dagvatten leds till anlagda gräsdiken längs lokalgator och en mindre damm i kombination med befintliga diken.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
27 Figur 16. Sammanfattande översikt av dagvattenlösningen
Dagvattenlösning behöver utformas på ett sådant sätt att grundvattensänkningen hålls så liten som möjligt, exempelvis genom grunda diken, undvika dräneringsledningar och sätta strömningsavskärande fyllning i ledningsgravar som förhindrar avledning av grundvatten i dessa. Slänter till diken och dammar bör utföras med flack lutning och gräsbesås. På partier med högre lutning kan dike trappas så att flackare avsnitt med långsam vattenhastighet varvas med kortare branta passager, eventuellt kan överfall anordnas med stenar.
Erforderlig utjämning för att inte öka flödet från området vid ett 10-årsregn föreslås anordnas på allmän platsmark [NATUR] och [PARK1].
Inom kvartersmark bör så stor del av dagvattnet som möjligt infiltreras på plats för att inte riskera uttorkning och sättningar i leran. En LOD-anläggning kan vara en nedsänkt
växtbädd/trädplantering med dränering och bräddavlopp, svackdike, fördröjningsmagasin (t.ex. stenkista eller luftigt bärlager under hårdgjorda ytor), grönt tak eller liknande.
Avrinnande vatten från hårdgjorda ytor så som tak får ledas över gräsyta till LOD-lösning som ska vara lågt placerad på fastigheten så att den kan samla dagvatten från hela
fastigheten. Fastigheter som ligger i sluttning ned mot grannfastighet eller gata förses med avskärande stråk där ytlig avledning är möjlig t.ex. dike/svackdike som leder
överskottsvatten mot gatan så att det inte riskerar att skada byggnaden nedanför eller ge isbildning på gatan. Stråket kan även bestå av en grusad gång med dräneringsledning. För att säkerställa att viss infiltration av vatten sker på fastigheten och minska risken att grundvattennivån påverkas används en [Generell planbestämmelse] som säger att 30%
av fastigheten ska vara genomsläpplig.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
28 Det vatten som inte kan tas om hand inom fastigheten skall ledas till vägområdets diken eller till närliggande fördröjningsytor inom [NATUR] och [PARK1] som planläggs med egenskapsbestämmelsen [Dagvatten]. Där skall ytterligare infiltration och fördröjning kunna ske innan det rinner/släpps ut till utfallsdiket i områdets mitt eller till Storkärret i nordväst.
Gällande skyfall skärs de naturliga avrinningsstråken av till följd av planerad struktur på gator och bebyggelse. Därför behöver nya ytliga avrinningsstråk skapas för avledning av skyfall. Detta föreslås hanteras genom att ge gatorna lägre nivå än kringliggande fastigheter så att avrinning kan ske längs med gatorna och slutligen ledas mot utfallsdiket och vidare österut.
Med nya reningssteg i området i form av gräsdiken längs lokalgator och en mindre
[dagvattendamm] i kombination med befintliga diken uppnås tillräcklig rening för att inte öka utsläpp av dagvattenföroreningar från området. En dagvattendamm föreslås anläggas vid krondikets korsning med planerad gata genom området. Syftet är främst att rena vattnet, viss fördröjning kommer också att ske.
På grund av översvämningsrisk regleras lägsta tillåtna höjd över nollplanet till 19 meter runt gatan närmast Storkärr. Detta regleras med [n1] respektive [n2] för kvartersmark och allmän platsmark.
EL, TELE
Nordöst om planområdet finns befintlig transformatorstation och telestation. I samband med nedgrävningen av vatten och avlopp har rör för fiber lagts ner men ej kopplats in ännu. Då delar av VA-ledningen kommer dras måste även el och fiber flyttas så att de ligger inom [GATA] eller inom u-områden [u].
I planområdets mittersta del vid [NATUR] och [dagvattendamm] placeras ett nytt e-område [E2] för en transformatorstation.
AVFALLSHANTERING
Inom den flexibla zonen inom [GATA] finns plats för allmänna återvinningsstationer. I övrigt ska sophanteringen ske inom egen fastighet. Närmaste återvinningsstation för förpackningar ligger vid Turinge kyrka 5 km söderut och närmsta återvinningscentral ligger i Tveta i Södertälje kommun 2 mil bort.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
29