Nykvarns kommun
Besöksadress: Centrumvägen 26. Postadress 155 80 Nykvarn
Telefon: 08-555 010 00 Fax: 08-555 014 99 Internetadress: www.nykvarn.se
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Dnr KS/2015:94
Detaljplan för Del av Sundsör 2:1, Sundsviks ängar
Nykvarns kommun
Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 med dess lydelse från 2 januari 2015
2
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
INFORMATION OM PLANPROCESSEN
Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Detaljplanen är, när den vunnit laga kraft, ett juridiskt dokument som säkerställer rättigheter och skyldigheter. Ett förslag till detaljplan för Sundsviks ängar har nu tagits fram för samråd med berörda myndigheter, fastighetsägare samt boende i kommunen.
Programskede
Programskedet är valbart. Syftet med ett planprogram är att ange förutsättningar för planarbetet, uttrycka kommunens vilja och mål med planuppdraget, samt att i ett tidigt skede få ta del av berördas synpunkter. Efter programsamrådet avgörs om arbetet ska gå vidare med detaljplan för hela eller delar av programområdet.
Samrådskede
Med programmet som bas och med kunskap om de synpunkter som framförs när
programmet varit på samråd, upprättas ett förslag till detaljplan som sänds ut på samråd till berörda.
Granskningsskede
Mot bakgrund av de synpunkter som tillförts under samrådet sker bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning.
Antagandeskede - Vi är här!
Detaljplanen antas av kommunfullmäktige och vinner laga kraft efter tre veckor.
Efter antagandet har sakägare, som inte fått sina anmärkningar beaktade, under tre veckor möjlighet att överklaga detaljplanen. Har så inte skett vinner detaljplanen laga kraft. Laga kraft innebär att den formella detaljplanen gäller som grund för beslut om bygglov för bygglovspliktiga åtgärder som följer förutsättningarna enligt detaljplanen.
3
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
I detaljplanen ingår följande handlingar:
- Planbeskrivning, upprättad 2020-10-05
- Plankarta 1:1500 A1 och 1:3000 A3, upprättad 2020-10-05 - Fastighetsförteckning
- Granskningsutlåtande, upprättad 2020-10-05 - Samrådsredogörelse, upprättad 2020-03-30
- Översiktlig geoteknisk undersökning, ÄC-konsult, upprättad 2017-03-28 - PM Geoteknik, Ramboll Sweden AB, upprättad 2019-01-30
- Miljökonsekvensbeskrivning, Ramboll Sweden AB, upprättad 2019-04-04 reviderad 2020-08-12
- VA-utredning, Ramboll, 2019-03-25
- Dagvattenutredning, Ramboll, 2019-04-02 reviderad 2020-02-05
- Lokaliseringsprövning – Bebyggelse inom utbyggnadsstråk Sundsvik, Nykvarns kommun, 2020-03-30
- Arkeologisk utredning, Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU), 2020-03-18 - Naturvärdesinventering – NVI 2019, Sundsviks ängar – ett odlingslandskap i
Sundsör i Nykvarns kommun, Adoxa Naturvård, 2019-11-07 reviderad med kompensationsåtgärder 2020-03-16
- Underlag om artskydd och bevarandestatus inför detaljplaneläggning för Sundsviks ängar, Sundsör 2:1, Ramboll, 2020-08-12
4
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
Innehåll
INLEDNING ... 5
SYFTE OCH HUVUDDRAG ... 5
PLANDATA ... 6
AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN ... 6
GRUNDLÄGGANDE HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 3 KAP MILJÖBALKEN (MB) ... 6
SÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 4 KAP MILJÖBALKEN ... 7
MILJÖKVALITETSNORMER, 5 KAP MILJÖBALKEN ... 7
STRANDSKYDD ... 7
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ... 8
ÖVERSIKTSPLAN 2014... 8
STRÅKSTUDIE SUNDSVIK ... 9
DETALJPLANER ... 10
BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM ... 10
BEHOVSBEDÖMNING ... 11
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG ... 11
NATUR ... 11
BEBYGGELSE ... 17
SERVICE OCH MÖTESPLATSER ... 21
KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI ... 21
GATOR, TRAFIK OCH PARKERING ... 22
FRIYTOR ... 25
TEKNISK FÖRSÖRJNING ... 25
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN ... 29
GENOMFÖRANDEFRÅGOR ... 31
ORGANISATORISKA FRÅGOR ... 31
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR... 33
ADMINISTRATIVA FRÅGOR ... 36
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
5
INLEDNING
SYFTE OCH HUVUDDRAG
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ny bostadsbebyggelse och verksamhetsyta i Sundsvik. Totalt planeras cirka 65 bostäder varav cirka 28 lägenheter i form av radhus, parhus och flerbostadshus samt cirka 37 villor.
Den tillkommande bebyggelsen i Sundsviks ängar planeras att byggas efter konceptet
”Herrgårdsbyn” för att den nya bebyggelsen skall smälta in i den befintliga kulturmiljön kring säteriet. Bebyggelsen placeras med hänseende till befintlig terräng och naturmark.
Från väg 523 kommer en ny gårdsenhet vara synlig och utgöra vyn/frontkulissen av den nya bebyggelsen. Vyer från väg 523 över det öppna landskapet bevaras och bebyggelsens omfattning blir först uppenbar när man passerat entrén till det nya området.
Husen ska vara i trä eller puts och ha en färgskala som är anpassad till säteriets kulörer. Vid områdets entré kommer dungar av träd sparas. En damm kommer att anläggas för att fördröja och rena dagvattnet som kommer från områdets hårdgjorda ytor. Längs
Stensättravägen fortsätter flerbostadshusen att placeras kring gårdstun och fasaderna längs vägen bildar ett tydligt och tryggt gaturum där en ny gång- och cykelväg förläggs.
Gång- och cykelvägen från området samlar upp områdets fotgängare och cyklister och leder dem säkert vidare till Stensättravägens gång- och cykelväg.
Längst i väster, i närheten av Storkärr, planeras tomter för villor.
Figur 1. Illustration över entrén till området
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
6 PLANDATA
Planområdet är cirka 17,6 hektar stort, ligger ungefär 6 km norr om Nykvarn och är placerat på odlings- och skogsmark, se figur 2 nedan. Öster om området går väg 523 i nord- sydlig riktning. Från väg 523 går Stensättravägen västerut genom nordöstra delen av planområdet och fortsätter sedan vidare västerut mot Stensätta. I nordväst angränsar planområdet till en samling befintliga villor i Sundviks hage. Västerut angränsar området mot Storkärr (anlagd dagvattendamm och viltvatten) och i söder ligger en blandskogsklädd moränhöjd. Genom planområdet löper ett utfallsdike i väst-östlig riktning som mynnar ut i en damm vid kvarnen vid väg 523 och vidare ut i Mälaren. Planområdet ligger inom fastighet Sundsör 2:1 som är i enskild ägo.
Figur 2. Översiktskarta med detaljplaneområdets geografiska läge markerat i gult
AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN
GRUNDLÄGGANDE HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 3 KAP MILJÖBALKEN (MB)
MB 3 kap 1 § anger att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.
Planområdet är utpekat i översiktsplan 2014 som ett stråk i Nykvarns kommun som kommunen ska utvecklas i. Planområdet bedöms vara förenligt med bestämmelserna i MB 3 kap med hänsyn till att området är förenlig med översiktsplanens intentioner, samt strider inte mot något kommunalt program.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
7 SÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, 4 KAP MILJÖBALKEN
MB 4 kap reglerar områden som av riket är särskilt intressant. Dessa skyddas enligt detta kapitel med hänsyn till deras natur- och kulturvärden, så kallade riksintressen.
Planområdet omfattas av riksintresse enligt särskilda bestämmelser om hushållning med mark och vatten (MB 4 kap) då det ingår i riksintresse Mälaren med öar och strandområden.
Detta på grund av de natur- och kulturvärden som finns. Extra hänsyn ska tas till intressen för turismen, friluftslivet och det rörliga friluftslivet (ÖP, 2014, s.62).
MILJÖKVALITETSNORMER, 5 KAP MILJÖBALKEN
Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormerna finns för bl.a. vatten, luftkvalitet, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller.
Detaljplanens genomförande bedöms inte påverka att gällande miljökvalitetsnormer för buller, luft eller vatten inte nås. Tillkommande trafik kommer att ge upphov till ökat buller och luftföroreningar men risken för människors hälsa är liten då mängden trafik är relativt liten och luftgenomströmningen i området är god. Mängden föroreningar i dagvattnet som når recipienten är lägre än innan exploatering av planområdet för de flesta av ämnena med den dagvattenhantering som utförs i samband med detaljplanen. Undantagen är kvicksilver och olja som bedöms ligga på ungefär samma nivå efter exploatering. Risken för att
miljökvalitetsnormer för vatten påverkas är därmed mycket liten.
STRANDSKYDD
Den nordvästra delen av planområdet berörs av det utökade strandskyddet på 300 meter från Mälaren. Marken utgörs idag av naturmark och åkermark och föreslås planläggas för bostäder och allmän gata. Den föreslagna bebyggelsen ligger 260 meter från strandlinjen och avgränsas av Stensättravägen, se rött område i figur 3 nedan.
I den östra delen av planområdet berörs strandskydd 100 meter från lilla Turingen. Marken utgörs idag av åkermark och föreslås att planläggas som teknisk anläggning, pumpstation och allmän gata. Anläggningen ligger avgränsat från vattnet av väg 523, se gult område i figur 3 nedan.
Nykvarns kommun har hos Länsstyrelsen ansökt om upphävande enligt MB 7 kap 18 § för den kvartersmark som avser bostäder och som berörs av strandskyddet. Enligt MB kap 7 18 § får Länsstyrelsen i det enskilda fallet upphäva strandskyddet om det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Ett antagande av detaljplanen för dessa områden kommer avvakta utfallet.
Ett upphävande av de norra och östra delarna bedöms inte strida mot syftet med strandskyddet att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till
strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.
SÄRSKILDA SKÄL FÖR UPPHÄVANDE AV STRANDSKYDD
Som särskilda skäl för upphävande av strandskydd för mark avsedd för gata och teknisk anläggning i form av pumpstation anger kommunen följande skäl enligt MB 7 kap 18c : 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Den gatumark som berörs utgörs redan idag av gatumark.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
8 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan
tillgodoses utanför planområdet. Placering av anläggning (pumpstation) ingående i VA- huvudmannens nät för hantering av bland annat avloppsvatten är gjord med tanke på att säkerställa en hållbar och acceptabel miljöpåverkan med beaktande av att försörja
Sundsör/Sundsvik i ett större sammanhang och utgör därmed ett angeläget allmänt intresse på den plats som föreslås.
Figur 3. Strandskydd. Öppna data från Lantmäteriet och Länsstyrelsen. SWEREF 99 1800 skala 1:7000
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
ÖVERSIKTSPLAN 2014
Planområdet finns medtaget i gällande översiktsplan där Sundsör pekas ut som ett lämpligt område för nya bostäder och som ett av de stråk mot Mälaren som kommunen ska växa i.
Enligt Översiktsplan 2014 ligger planområdet nära ett av Nykvarns viktigaste
kulturmiljöområden. Höga krav på tillkommande bebyggelses utformning och placering ställs därför. Därmed eftersträvas en samlad bebyggelse med områden där tomter gränsar till varandra eller skiljs åt av endast väg, gata eller parkmark.
De nya områden som byggs ska förses med infrastruktur i form av kommunalt vatten och avlopp, bredband, kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
9 Figur 4. Gamla sädesmagasinet och Sundsörs säteri
Planområdet ingår i riksintressezon beträffande Mälarens öar och strandområden. Det innebär dels att rådande natur- och kulturvärden inte får skadas påtagligt och att turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas samt dels att yrkesfisket skall skyddas.
Sundsör är rikt på fornlämningar. Sydost om planområdet ligger ett gravfält på en
lövskogsbeklädd moränhöjd. Rakt söder om planområdet uppe på den blandskogsbeklädda moränhöjden ligger ett antal stensättningar från bronsåldern. En arkeologisk utredning har även utförts för att undersöka eventuellt ytterligare lämningar. För mer information se rubriken Kulturmiljö och arkeologi.
STRÅKSTUDIE SUNDSVIK
Syftet med stråkstudien var att skapa ett underlag för eventuella detaljplaner i området.
Studien syftar även till att visa vilka ambitioner kommunen har för området samt redovisa kommunens tankar om hur området bör utvecklas.
Sundsviks ängar ingår i sundsviksstråket ut mot Mälaren som kommunen ska växa i. Den nya bebyggelsen ska placeras i attraktiva lägen som utvecklar Nykvarns identitet som en Mälarkommun. Området karakteriseras av kuperad terräng med flacka dalgångar med odlingsmark. Planområdet ligger i anslutning till Sundsörs Säteri och det är viktigt att behålla det öppna landskapet med de obrutna vyerna i området.
Planområdet är utpekat i både Översiktsplanen och bevarandeprogram från 2004 på grund av kommunalt värdefull kulturmiljö bestående av bl.a. säteri, herrgårdsmiljö samt en närliggande kvarn med damm och kraftstation.
Kommunens bevarandeprogram rekommenderar även att områdesbestämmelser med bevarandeinriktning bör upprättas. Nordöst om planområdet ligger Sundsörs säteri. Säteriet tillhör en av de större gårdarna i Turinge socken och den nuvarande huvudbyggnaden är från 1730-talet. Se figur 4. Väster om säteriets huvudbyggnad ligger en vit byggnad som ursprungligen uppfördes som sädesmagasin men som nu används som bostad, se vänstra bilden i figur 4. På östra sidan om väg 523 ligger några flerbostadshus som från början fungerat som arbetarbostäder. I området finns en kvarn från år 1891 och en kraftstation från år 1915 som bedöms ha ett stort tekniskt och kulturhistoriskt värde.
Utgångspunkten för ny bebyggelse ska vara säterimiljö och ge ett lätt intryck som
underordnar sig säteriets putsade och storskaliga fasader. Byggnaderna ska vara i trä eller
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
10 puts för att passa in i den sörmländska landsbygden. Materialvalen ska vara enkla och naturmaterial ska användas i området. Västra delen av planområdet är utpekat som en av ytorna avsedda för både flerfamiljshus och småhus. Blandad småskalig bebyggelse förordas.
Området, som är både kulturmiljö och entré till Sundsvik, ses som extra känslig och högsta möjliga krav på utformning och placering av byggnader ska ställas så att de utgör ett tillskott till det öppna landskapet och den gamla bruksmiljön. Nya byggnader ska inte störa den obrutna vyn. I anslutning till ladugården kan det vara lämpligt att placera olika
verksamheter, exempelvis en förskola eller annan typ av service samt bostäder och samlingslokal.
Befolkningen i studiens område uppgick 2013-12-13 till ca 550 personer. Befolkningen är redan idag starkt koncentrerad till den samlade bebyggelsen. Ingen kommunal service finns idag i området. Närmaste förskola och skola i kommunen ligger i Nykvarns tätort. Området saknar även annan service som exempelvis mataffär. Närmaste större mataffärer ligger i Nykvarns centrum och Enhörna.
Kommunen planerar att bygga ut gång- och cykelväg från väg 576 söder om området och norrut till Sundsör.
DETALJPLANER
Aktuellt planområde är inte detaljplanelagt sedan tidigare.
BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM
I linje med översiktsplanens mål om att befolkningen i kommunen ska öka, så har kommunen den 13 september 2017 antagit ett bostadsförsörjningsprogram för
mandatperioden 2016–2020. Målet i kommunen är att bostadsbyggandet ska ske i en takt som möjliggör en årlig befolkningsökning på ca 1,8 %. Programmet ska samtidig bidra till att Nykvarns kommun når upp till de lagkrav som ställs på kommunen i lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. För perioden 2017–2021 behövs mellan 60- 100 nya bostäder per år, medan behovet för åren 2022-2030 ligger på ca 80 nya bostäder per år. Behovet av antal bostäder som bostadsförsörjningsprogrammet föreslår motsvarar det behov som pekas ut i RUFS 2010 och av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Nykvarns kommun ska erbjuda boende för alla åldrar och ge möjlighet att göra hela boenderesan i kommunen. Bostäderna ska vara attraktivt placerade och utformade samt bestå av varierade bostadsformer och hustyper.
I bostadsförsörjningsprogrammet pekas aktuellt planområde ut (Sundsör 2:1), med beräknad byggstart 2021 och med ett förväntat antal lägenheter på 21 stycken i första etappen.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
11 BEHOVSBEDÖMNING
Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning och att en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken och 4 kap. 34 § plan och bygglagen (2010:900) är nödvändig.
Följande tre delar har bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan och ingår i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som upprättats:
1. Påverkan på odlingsmarken
2. Påverkan på landskap och kulturvärden 3. Klimatpåverkan från transporter
Den geografiska avgränsningen för MKB:n är densamma som plangränsen.
Se vidare rubriken ”Miljökonsekvensbeskrivningen”.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG
NATUR
MARK OCH VEGETATION
Utmärkande drag för området är närheten till Mälaren, odlingslandskapet med plana och öppna vyer, flacka dalgångar kantas av naturen med sina skogsklädda höjder, åkerholmar, stora träd och fornlämningar. I samband med framtagandet av detaljplanen har en naturvärdesinventering (NVI) utförts av Adoxa Naturvård under november 2019.
”Påtagligt naturvärde” konstaterades i flera delområden – åkerholmar, skogsbryn, öppet dike och strandäng. Fågellivet i det angränsande viltvattnet bidrar också till områdets naturvärde. Den planerade bebyggelsen i området bedömdes vid naturvärdesinventeringen påverka naturvärdena negativt. Åtgärder för att minska den negativa påverkan föreslogs därmed liksom även kompensationsåtgärder. Efter planen reviderats för med skyddande och kompenserande åtgärder togs handlingen Underlag om artskydd och bevarandestatus inför detaljplaneläggning för Sundsviks ängar, Sundsör 2:1 fram för att bedöma genomförandets påverkan på arter. Bedömningen blev då att plane inte kommer innebära någon stor påverkan på arterna i området – endast viss påverkan eller ingen påverkan alls.
I detaljplanen planläggs över 7 hektar mark som [NATUR] för att säkerställa naturmark och stärka skyddet för naturmiljöer i området. Åkerholmar, skogsbryn och öppet dike skyddas på detta sätt. 2,5 hektar av naturmarken preciseras som [NATUR1] – strandäng för att värdet och användningen tydligt ska framgå och säkerställas. Ytterligare åtgärder för att minska påverkan på fågellivet beskrivs under rubriken Hänsyn till viltvatten ”Storkärret”.
Kompensationsåtgärderna handlar om placering av häckningsflottar (1), placering av fågelholkar och faunadepåer (2), insatser vid vattendraget – damm m.m. (3) samt insatser vid vattendraget – meandring och damm, se figur 5.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
12
Figur 5. Kompensationsåtgärder vid planområdet
HÄNSYN TILL VILTVATTEN “STORKÄRRET”
För att säkerställa en fortsatt god livsmiljö för fågellivet har naturmark avsatts söder om Storkärr. Delar som bedömts var särskilt viktiga för fågellivet har preciserats som
[NATUR1] – Naturmark som utgör strandäng. Inom detta område bör stor hänsyn till fågellivet tas och uppförande av anläggningar så som gångbanor och rastplatser begränsas.
En bestämmelse om [skydd] används i anslutning till Storkärr som förbjuder anläggningar som kan störa fågellivet. Detta avser gångbanor, grillplatser samt mindre park-, vatten- och friluftsanläggningar som annars kan ingå i användningen [NATUR]. I plankartan markeras även ytor för plantering av träd och buskar [plantering] i naturmarken syd och sydöst om Storkärr som ska fungera som avskärmning mellan naturen (Storkärr) och kvartersmarken.
Utöver detta används [korsmark] i planens västra del för att styra placeringen av huvudbyggnader nära vägen för att minimera artpåverkan.
God förvaltning av strandängsområdena och Storkärr kan gynna fågellivet men styrs inte av detaljplan eller exploateringsavtal utan hanteras först i ett senare skede. Storkärr ingår inte i planområdet. För att lyfta vikten av god förvaltning för fågellivet har på exploatörens initiativ en analys av området genomförts för att identifiera lämpliga skötselåtgärder. Dessa utvärderas vidare i samband med projektering och en instruktion som beskriver hur skötsel av strandängsområdena tas fram. Följande åtgärder har lyfts fram:
• Torrläggning och slåtter (exempelvis medelst slåtterbalk) var 5:e till var 10:e år över hela sjöområdet/strandängarna. Genomförs på sensommaren/hösten.
• Slåtter, alternativt låta djur beta, av strandängar varje sensommar (exempelvis medelst slåtterbalk).
• Informationsskyltar som påminner om att hundar ska hindras från att springa lösa där det förekommer vilt mellan 1 mars och 20 augusti.
Slåtter förhindrar förbuskning och hjälper till att hålla våtmarken öppen och tillgänglig för allehanda djur och växter. För att minska mängden näring som blir kvar efter slåttring kan vid behov delar av det avslåttrade materialet avlägsnas. Förutsättningar för genomförande
1. Placering av häckningsflottar
2. Placering av fågelholkar och faunadepåer 3. Insatser vid vattendraget – damm mm.
4. Insatser vid vattendraget -meanding o damm.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
13 varierar över naturområdet. Området, i synnerhet den västra och sydvästra delen, är väldigt sankt och åtgärder är beroende av att det går att få tillräckligt torrt.
BIOTOPSKYDD
Naturvärdet i inventeringsområdet är i stor utsträckning knutet till det varierade landskapet med många biotoper representerade. Det finns även biotopskyddsområden inom planområdet, en åkerholme och ett öppet dike som omfattas av generellt biotopskydd. Åkerholmen inom planområdet ligger inom användningen [NATUR].
Figur 6. Planområdet sett från väster, utfallsdiket skär genom åkermarken
Genom området löper ett utfallsdike i västöstlig riktning se figur 6. Längs den södra delen och i mitten av planområdet höjer sig terrängen och övergår i en blandskogsklädd moränhöjd. Nordväst om planområdet ligger Storkärr som idag används som
dagvattendamm och viltvatten. Dagvattnet kommer från bostadsområdet Sundviks Hill till Storkärr och rinner sedan vidare via utfallsdiket ut i Mälaren. Diken är skyddade genom det generella biotopskyddet och anläggningsarbeten i diken kräver anmälan om
vattenverksamhet..
Dispens från det generella biotopskyddet och för anmälan av vattenverksamhet har beviljats av Länsstyrelsen Stockholm för anläggande vägöverfart och trumma över diket. . Länsstyrelsen har ålagt följande försiktighetsåtgärder på exploatören:
• Åtgärderna får endast genomföras när det är låg vattenföring i vattendraget/diket.
• Grumlande arbeten får inte utföras under perioden 1 april till 15 juli. Åtgärder ska utföras för att minimera grumlingsspridning.
• Trumma ska anläggas på ett sätt som gör att den inte orsakar ett vandringshinder för däggdjur, fisk och bottendjur.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
14 ARTPÅVERKAN
Naturvärdesinventeringen lyfter ett antal olika naturvärden har påträffats inom eller i närheten av området. Dessa inkluderar Alm, Blåsippa, Hasselticka, Stekelbock, Granbarkgnagare, Spillkråka och Trana.
Tre av dessa är fridlysta: Trana, Spillkråka och Blåsippa. Endast blåsippa har observerats inom planområdet i naturinventeringens område 7 (”åkerholmar”), delområde 8
(Aspdunge/skogsbryn), delområde 10 (skogsbryn). Dessa områden kommer planläggs inte för bostäder vilket innebär att påverkan på bevarandestatus har bedömts vara ingen eller måttlig. Spillkråka har hörts sydväst om planområdet och brukar hålla till i äldre
variationsrik blandskog med gott om död ved och gamla träd. Trana har setts häcka vid Storkärrs viltvatten.
En bedömning av hur ett genomförande av detaljplaneförslaget skulle påverka fridlysta arters och signalarters bevarandestatus samt hur det är förenligt med
artskyddsförordningen (2007:845) finns i dokumentet Underlag om artskydd och bevarandestatus inför detaljplaneläggning för Sundsviks ängar, Sundsör 2:1. Resultatet visar att detaljplanens
påverkan på berörda arters bevarandestatus, efter att försiktighets-/kompensationsåtgärder tillämpats inte kommer innebära någon stor påverkan på arterna i området – endast viss påverkan eller ingen påverkan alls.
I och med genomförandet av planförslaget kommer träd och död ved att försvinna. Även områdets delvis betespräglade flora och de insekter som utnyttjar blommorna som näringsresurs kommer att försvinna vid bebyggelse av området. För att kompensera för detta kommer faunadepåer att anläggas och fågelholkar att sättas upp, se figur 5. Djurlivet och då främst fåglar som är aktiva i området kommer att störas av exploateringen men deras livsmiljöer kommer inte att tas bort. Häckningsflottarna kommer att kompensera för detta och skapa nya livsmiljöer som fåglarna succesivt kan förflytta sig till.
Vad gäller skrattmåsen (som är en relativt aktiv fågelart i området) så bedöms ett genomförande av detaljplanen inte påverka den i någon nämnvärd omfattning då skrattmåsen är rätt tålig mot störning.
Slutsatsen är att de naturvärden som kan komma påverkas negativt inte kan anses hotade genom upprättande och fastställande av detaljplanen, tack vare att både viktig naturmark säkerställs vid ett genomförande av planförslaget samt att försiktighets-
/kompensationsåtgärderna ska genomföras i samband med planens utförande.
JORDBRUKSMARK
I den gällande översiktsplanen för Nykvarns kommun antagen 2014 anges att areella näringar ska värnas. I mark- och vattenanvändningsplanen har värdefull jordbruksmark identifierats inom planområdet, utritade åkerlotter baseras på Länsstyrelsens
åkermarksgradering genomförd 1976. Marken inom planområdet motsvarar de marker som bedömts producera normskördar eller mer i länet. I RUFS 2050 (Regional utvecklingsplan för Stockholm) har den klassade åkermarken minskat och utgör endast cirka en fjärdedel av planområdet. Som riktlinje för areella näringar anges att produktiv jordbruksmark inte får bebyggas, ÖP anger inte vad som avser produktiv i detta sammanhang, se figur 7.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
15 Figur 7. Utsnitt över stråkområde från markanvändningskarta i ÖP 2014.Grönbrun färg markerar värdefull jordbruksmark.
LOKALISERINGSPRÖVNING - BEBYGGELSE INOM UTBYGGNADSSTRÅK SUNDSVIK
För att tydliggöra vilka platser som kommunen anser skall utgöra områden för natur-, kultur- och friluftsändamål samt vilka områden som bör utgöra mark för
bostadsbebyggelse, service, mark för verksamheter och areella näringar har en
lokaliseringsprövning skapats i samband med framtagandet av detaljplanen. Handlingen skall ses som en prövning av lokalisering enligt MB 3 kap 4 §. Kommunen avser inte fastslå om den mark som berörs är brukningsvärd eller ej i juridisk mening då vi ej kan finna någon tydlig riktlinje för frågan i befintliga domar.
Detaljplaneförslag för Sundsviks ängar berör område 6,8 och 10 inom stråkstudien.
Avsedd markanvändning för dessa områden är blandad bebyggelseformer för bostäder i 6 och 8 samt verksamheter i 10, se figur 8.
Dp Sundsviks ängar
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
16
Figur 8. Karta från stråkstudien, röd cirkel markerar ungefärligt planområde
Nykvarn kommun har i ÖP 2040 angett intentioner att utöver bebyggelseutveckling i tätorten även tillåta tillväxt på landsbygden under villkor att det sker i form av sammanhållen bebyggelse (som på ett bättre sätt möjliggör en långsiktigt hållbar
miljöpåverkan) och enbart längs två stråk norrut mot Mälaren. För stråket mot Sundsvik har en mer detaljerad bebyggelselokalisering gjorts för stråkets norra delar (Stråkstudie Sundsvik). Dessa utvecklingsområden bör ses som det valda lokaliseringsalternativet inom stråkets avgränsning. För att utpekade etableringsområden på sikt skall resultera i den önskvärda bostadstillväxten krävs en överkapacitet i de områden som föreslås i strategier/översiktsplaner. De områden som föreslås är därmed förutsättningar för en utbyggnad som kommunen anser långsiktigt hållbar. Det allmänna intresset av att möjliggöra bebyggelse och tillfredsställa bostadsförsörjning i linje med kommunens ambitioner skall dock inte frångå det regionala ställningstagandet att naturbetesmark och åkermark i klass 3-5 ska bevaras.
För att säkerställa god bostadsförsörjning och samtidigt möjliggöra en hållbar
infrastrukturlösning (tillräcklig mängd tillkommande bostäder är grunden för investeringar i allmän infrastruktur) till ny bebyggelse skall därför planering för bostadsändamål inom de lokaliseringsplatser som kommunen identifierat anses utgöra ett väsentligt allmänt intresse.
GEOTEKNIK OCH RADON
Enligt översiktsplanen består marken i planområdet till stora delar av lera och silt där radonrisken är låg.
En översiktlig samt en kompletterande geoteknisk undersökning har genomförts.
Undersökningarna visar på stabilitetsproblem och föreslår lastrestriktioner i ett 15-20 meter brett område på den södra sidan om bäcken. Att reglera lasterna direkt kan skapa otydlighet hos privatpersoner kring vad som får och kan göras med marken. Istället används
bestämmelsen [+höjd] som reglerar att marken max får höjas en meter över angiven höjd
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
17 (RH 2000). Ifall marken höjs till den nivån och byggrätten nyttjas fullt ut finns fortfarande en god marginal i markens bärighet. Tydlighet samt hälsa och säkerhet kan på så vis uppnås.
De geotekniska undersökningarna visar också på att det kan finnas problem med sättningar i området med mäktig lera. Det är även viktigt att vattenhalten i marken inte sjunker till följd av utbyggnad. Se vidare under rubriken teknisk försörjning. Grundläggning av bostadshus inom områden med mäktig lera bör för att undvika sättningar ske på spetsburna pålar.
Grundläggning inom områden med mindre lermäktigheter eller friktionsjord bör grundläggning ske via antingen platta på mark eller plintar ner till fasta jordlager.
All organisk samt tjälfarlig jord skall schaktas bort ner till tjälfritt djup innan grundläggning utförs. Grundläggning skall ske på icke tjälfarligt material och schaktbotten ska packas så att bärigheten och den dimensionerande bärförmågan uppfylls enligt gällande standarder.
För grundläggning av gata skall dessa dimensioneras utifrån materialtyp 4B och tjälfarlighetsklass 3. Geotextil bör användas på samtliga grundläggningsytor.
Vid tillfälliga schakter grundare än 1 meter kan schaktslänter utföras utan restriktioner om entreprenören vidtar åtgärder för att undvika brott i schaktgropen. Temporära slänter vid schaktarbeten i lerjorden ner till 2 meter kan förutsättas utföras med släntlutning 1:1. Vid temporära slänter ner till 3 meter i lerjord skall en släntlutning på 1:1,2 användas. Vidare skall schakter i friktionsjord ner till 3 meter använda en släntlutning motsvarande 1:2.
Dessa släntlutningar gäller schakter ovan aktuell grundvattenyta. Alternativt kan schakter som utföres grundare än 3 meter utföras inom avstyvad spont alternativt schaktsläde.
Vid projekteringen av dagvatten, vatten och avlopp och vägar bör hänsyn tas till att leran inte får torkas ut då marken då blir sättningsbenägen. Se vidare under rubriken teknisk försörjning.
BEBYGGELSE
Nordöst om planområdet ligger Sundsörs säteri som idag är privatbostad med
uthyrningslägenheter i mangårdsbyggnaderna. Nordväst om planområdet ligger ett område med befintliga bostadshus, Sundsviks Hage se figur 9. Det är en samlad bebyggelse med en- och en-halvplanshus.
Figur 9. Sundsviks hage
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
18 Figur 10. Ladugård, vagnslider och maskinhall
Norr om Stensättravägen ligger en ladugårdsbyggnad, ett vagnslider och en maskinhall, se figur 10.
Den nya bebyggelsen kommer främst vara placerad på åkermark. Anpassning till terrängen söderut görs med hänsyn till moränhöjden och solläge. Placering av bostäder [B] i
planområdet anpassas så att entrén till Sundsör med det karakteristiska öppna landskapet och obrutna vyer sparas. Från väg 523 kommer en gårdsenhet vara synlig och utgöra vyn/frontkulissen av den nya bebyggelsen.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
19 Figur 11. Illustration över hela planområdet, Sundsviks ängar, sett från sydost. Befintlig bebyggelse i vitt.
Illustrationen är bara ett exempel på planområdet utbyggnad och gestaltning.
Den tillkommande bebyggelsen i Sundsviks ängar planeras att byggas efter konceptet
”Herrgårdsbyn” för att den nya bebyggelsen skall smälta in i den befintliga kulturmiljön kring säteriet, se figur 11. Den nya bebyggelsen utformas med utgångspunkt från
kommunens stråkstudie. Hänsyn till ”stråkstudien Sundsvik” tas genom att de nya husen byggs med trä eller putsfasader, säterimiljön bevaras och ingen bebyggelse är överordnad den befintliga Säteribyggnaden, detaljplanen förbättrar möjligheterna för en blandning av bebyggelse och service och utökad kollektivtrafik.
Totalt planeras cirka 65 bostäder varav cirka 28 lägenheter i form av radhus, parhus och flerbostadshus samt cirka 37 villor.
De planerade gårdsenheterna bidrar till en tydlig rumslig struktur och tillhandahåller både privata uteplatser och gemensamma, halvoffentliga ytor. Området utmed Stensättravägen bör bebyggas med radhus eller parhus för att få en tätare bykaraktär. På delen som ligger söder om utfallsdiket och ut mot åkrarna i öster tillåts inte friliggande villor, då den skall utformas som en gårdsenhet, detta styrs med bestämmelse [flerbostad]. Planbestämmelsen finns även för kvarteret på andra sidan Stensättravägen [Z, B1].
Vid befintlig bebyggelse nära Sundsviks Hage tillåts endast friliggande hus, vilket styrs med egenskapsbestämmelsen [fril] för att bättre skapa en naturlig övergång mellan Sundsviks Hage och det nya området. Ytterligare kvarter längs med utfallsdiket har
egenskapsbestämmelsen [fril]. Längre in i området planeras för egnahemstomter där hustyperna kan variera mer fritt i form av villor, parhus och radhus. Största byggnadsarea för flerbostadshus är 25%, för friliggande villor 20% och för verksamhet 35% av
fastighetsarean. Detta styrs med en[generell bestämmelse] för hela planområdet.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
20 Minsta tillåtna fastighetsarea för bostadsändamål är 1200 kvadratmeter och planläggs med bestämmelsen [d1]. Längs utfallsdiket tillåts på grund av terrängen och gatornas placering något mindre fastigheter om 1000 kvadratmeter vilket styrs med [d2].
För att skapa tydliga och trygga gaturum med bebyggelse med fönster ut mot de planerade gång- och cykelstråken styrs placeringen av huvudbyggnaderna längs de stora gatorna Stensättravägen och del av lokalgatan genom området söderut. Huvudbyggnader i dessa kvarter ska placeras längsmed egenskapsgränsen för [prickmark]. Se illustration i figur 11.
Gårdsbildningen söder om utfallsdiket styrs med [prickmark]. Längs Stensättravägen innebär det att huvudbyggnad ska placeras 6 respektive 8 meter från vägen och längs lokalgatan genom området 4 respektive 8 meter från vägen, se gatusektion i figur 13 och 14.
Den befintliga ladugårdsbyggnaden och vagnslidret vid områdets entré planeras att vara kvar som vinterförvaring av båtar. Från ladugårdsbyggnaden till vägen väster om den planläggs därför för verksamheter som inte är störande för närboende[Z] men ger även möjlighet för bostäder med samlingslokal [B1]. Utnyttjandegrad och
utformningsbestämmelserna styrs av den [generell bestämmelsen] för hela planområdet.
För de föreslagna området med [Z] [B] ska ett respektavstånd till bebyggelsen i norr hållas fritt från bebyggelse. Det därför får inte inom ett område på ca 18 meter från den norr gränsen bebyggas [prickmark]. Dessa delar är även svåra att bebygga pga stora höjdskillnader.
För övrig bebyggelse gäller att huvudbyggnader ska placeras minst 4 meter och
komplementbyggnad (garage och förråd) 1,5 meter från fastighetsgräns. Angöringssida för garage ska vara minst 6 meter ifrån allmän gata. Placeringsbestämmelserna styrs med en [generell planbestämmelse] för hela planområdet.
Byggnadshöjden styrs med egenskapsbestämmelser. Inne i området där utformningen är lite friare och platsen främst är avsedd för friliggande hus tillåts en högsta byggnadshöjd på huvudbyggnad på 6,5 meter vilket styrs med [e1]. Längs Stensättravägen ska bebyggelse vara högre för att skapa ett tydligt gaturum och bykaraktär. Huvudbyggnader ska ha en lägsta byggnadshöjd på 5 meter och en högsta på 6,5 meter [e2]. Samma bestämmelse gäller vid gårdsbildningen söder om utfallsdiket för att skapa en gårdskaraktär som gör sig väl i kulturlandskapet. För både [e1] och [e2] gäller högsta byggnadshöjd 3 meter för
komplementbyggnad. Vidare är takkupor tillåtna på huvudbyggnad och påverkar inte byggnadshöjden och får uppföras upp till 40% av takfallslängden.
Inom området där ladugården idag ligger [e3] medges en byggnadshöjd som avspeglar den befintliga ladugårdsbyggnaden. Högsta byggnadshöjd för huvudbyggnad är 7 meter och högsta nockhöjd är 10 meter. Högsta byggnadshöjd för komplementbyggnad är 3 meter.
Inom området som tillåter verksamhet och bostad [e4] tillåts en byggnadshöjd på 7 meter och 3 meter för komplementbyggnader.
På grund av markens beskaffenhet och grundvattennivån är det inte tillåtet att uppföra källare, vilket styrs med en [generell planbestämmelse].
Byggnadernas fasader ska vara i trä eller puts och färgerna bör varieras i ljusa kulörer likt exempelfärgskalan till höger: grön, grå, gul, vit och falurödfärg. Bebyggelsen som illustreras i figur 11 visar inte exakt fördelning av byggnadernas färgval.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
21 Huvudbyggnadernas tak ska vara sadeltak med en minsta respektive största takvinkel på 20 till 45 grader för att smälta in i kulturmiljön kring säteriet och den lantliga karaktären i området. Tillåten takfärg på samtliga byggnader är svart eller tegelröd för att skapa en enhetlighet i området. Gröna tak, det vill säga tak med levande växtlighet, är tillåtna.
Samtliga utformningsbestämmelser regleras med en [generell bestämmelse] för hela planområdet.
SERVICE OCH MÖTESPLATSER
Planområdet har idag ingen service. Närmaste förskola och skola ligger i Nykvarns tätort, liksom mataffär som också återfinns i Nykvarns centrum och Enhörna. Kommunen håller på att se över skollokalisering i ett större sammanhang för Sundsvik/Sundsör.
KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI
Planområdet ligger nära ett av Nykvarns mest värdefulla kulturmiljöområden Sundsörs säteri. Tidigare kända fornlämningar ligger utanför planområdet. Sydöst om exploateringen finns ett gravfält registrerat på en lövskogsklädd moränhöjd (Raä-nummer Turinge 101:1, L2015:3988 i figur 12 nedan). Gravfältet är från sten-järnåldern och består av över 24 fornlämningar som utgörs av olika högar samt runda och kvadratiska stensättningar inom ett område av 60–80 m. Planområdet kommer till stor del ligga på åkermark som tidigare brukats och bedöms därför inte påverka fornminnet. Ett 4 meter brett område gentemot fornlämningen undantas från bebyggelse genom planläggning [prickmark] för att lämna obebyggd mark i fornlämningens influensområde. Rakt söder om planområdet på krönet av den blandskogsklädda moränhöjden ligger en rund stensättning från bronsåldern som är ca 6 meter i diameter (Raä-nummer Turinge 102:1, L2015:4129 i figur 12 nedan). Längre söderut finns fler fornlämningar.
Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) har utfört en arkeologisk utredning för att undersöka om det finns fornlämningar inom planområdet. Mellan 12:e och 15:e november 2019 genomfördes en utredning och 37 schakt öppnades med en samlad area på 890 kvm.
Genom utredningen framkom fyra nya lämningar bestående av tre fornlämningar
(Husgrund L2019:6242, Husgrund L2019:6246 och Boplatslämning L2019:6247) samt en övrig kulturhistorisk lämning (Husgrund L2019:6250). De framkom inom avgränsade ytor i nordöstra och i sydvästra delen av utredningsområdet. Ytterligare några yngre lämningar utan antikvariskt intresse framkom, se figur 12.
22
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
Figur 12. Samrådsförslaget med schakt, kända fornlämningar samt nya lämningar.
För att kunna genomföra detaljplanen behöver de fornlämningar och den kulturhistoriska lämningen tas bort, ett beslut som tas av Länsstyrelsen. Inför beslutet görs en arkeologisk förundersökning, då fornlämningarna undersöks mer ingående så att Länsstyrelsen får ett tillräckligt bra underlag om fornlämningarnas omfattning och innehåll för att bedöma om fornlämningarnas bevarandevärde. Om Länsstyrelsen beslutar att fornlämningarna kan borttagas, så ges ett tillstånd till en arkeologisk undersökning som innebär att alla
lämningarna undersöks och borttas med villkor att de dokumenteras på ett vetenskapligt sätt.
Markingrepp planeras inom eller i anslutning till fornlämningar och tillstånd måste sökas hos Länsstyrelsen. Fornlämningarnas placering och utbredning redovisas i plankartan och en upplysning om att tillstånd måste sökas redogörs. Dialog pågår med Länsstyrelsen angående nästa steg i utredningen.
GATOR, TRAFIK OCH PARKERING GATOR
Området kommer att trafikmatas från den idag samfällda Stensättravägen som har en hastighetsbegränsning på 70 km/h. Lämpligt är att hastigheten sänks till 40 km/h förbi området, samfällighetsföreningen för Stensättravägen kan ansöka om detta hos
Länsstyrelsen. Delar av Stensättravägen kommer att ingå i detaljplanen och kommer att ha ett vägområde på 13 meter [GATA] för att möjliggöra en ökad standard på
Stensättravägen, en ny gång- och cykelväg och en flexibel yta som innehåller träd, belysning och diken. Se sektion i figur 13. Möjlighet finns även att anlägga busshållplats inom den flexibla ytan. Inga utfarter är tillåtna direkt från angränsande fastigheter ut på
Stensättravägen [utfartsförbud], enda undantaget är från fastigheten som ladugården idag är placerad på som behöver en utfart söderut för att kunna nyttjas. Belysning av
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
23 gaturummet längs Stensättravägen och på den centrala vägen söderut genom området bör placeras på gång- och cykelvägen där de oskyddade trafikanterna vistas. Bilarna har egen belysning på bilen och det är därför viktigare att skapa ett tryggt och säkert cykelvägnät.
Stensättravägen (enskild väghållare) ansluter till väg 523 (statlig väghållare). På väg 523 uppmättes trafiken år 2014 till 740 fordon per årsmedeldygn varav 8 % var tunga fordon.
På Stensättravägen finns det inte uppmätt trafik men trafikmängden bedöms uppgå till ca 300 fordon per årsmedeldygn. Bedömningen baseras på att det finns ca 100 fritidshus och ca 40 permanentbostäder längs med Stensättravägen och att fritidshusen genererar två och permanentbostäderna genererar fem fordonsrörelser per årsmedeldygn. I basprognosen för Stockholms län är trafikutvecklingen mellan år 2014-2040 att trafiken kommer att öka med 43% respektive 64% för personbilar respektive tunga fordon. Planområdets ca 80
permanentbostäder bedöms generera ca 400 fordonsrörelser per årsmedeldygn.
Översiktliga beräkningar har utförts med Capcal i korsningen Stensättravägen – väg 523.
Beräkningarna visar att korsningen har god servicenivå i dag och även år 2040.
Figur 13. Gatusektion, Stensättravägen sett från sydost
Genom planområdet kommer en allmän gata anläggas [GATA] se sektion i figur 14, där vägområdet är 12 meter fram till åkerholmen där den planerade gång- och cykelvägen slutar. Från Stensättravägen norrut kommer två allmänna gator anläggas. Gatan vid
verksamhetsområdet kommer ha en bredd på 6 meter och 2 meter för ett dike längs vägen.
Övriga allmänna gator inom planområdet kommer ha en bredd på 6 meter. Trafiken på dessa bostadsgator bedöms bli begränsad varvid gång- och cykeltrafiken bedöms kunna ske i blandtrafik.
Samtliga bostadsgator har vändplatser där vändradien är på 10 meter vilket möjliggör för t.ex. sopbilar att vända utan att behöva backa. Undantaget är den gata som servar de tre nya fastigheterna sydväst om utfallsdiket.
All parkering inom området ska ske på egen fastighet [generell bestämmelse].
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
24 Figur 14. Gatusektion, nya lokalgatan genom området, sett från öster.
GÅNG- OCH CYKELVÄG
En grusbelagd gång- och cykelväg går idag från Sundsvik Hills till busshållplatsen i Sundsör. Delar av den befintliga gång- och cykelvägen kommer att dras om så att den går på den norra sidan om Stensättravägen. Genom att flytta gång- och cykelvägen till ett stråk kring vilket bebyggelse tillkommer bedöms fler kunna nyttja den och trygghetskänslan kan ökas. Gång- och cykelvägen kommer att ligga inom [GATA] se sektion i figur 13. Det finns vegetation som sparas längs denna sträcka i höjd med befintlig ladugård [NATUR]. Gång- och cykelvägen planläggs därför norr om vegetationen med en kombination av
bestämmelserna [GÅNG] och [CYKEL].
Längs den sydöstra sidan om den nya gatan genom planområdet planeras en 3 meter bred gång- och cykelväg fram till åkerholmen, cykelvägen ligger inom vägområdet [GATA] på plankartan, se sektionen i figur 14.
På övriga bostadsgator [GATA] är trafik begränsad och gång- och cykeltrafiken bedöms kunna ske i blandtrafik.
KOLLEKTIVTRAFIK
Kollektivtrafik går längs väg 523 där planområdets närmaste busshållplats är Sundsör. SL trafikerar sträckan med linje 778 och linje 782. Turtätheten är låg med två timmars
mellanrum på vardagar och ingen trafik efter kl 20.00 eller på helger. Kollektivtrafikplanen visar att sträckan trafikeras 11 gånger ett vardagsdygn (i februari 2015). Planområdet bedöms delvis ligga inom ett kollektivtrafiknära läge med ett avstånd av 500 meter till Sundsör busshållplats. Om all bebyggelse byggs som planerats i ”Stråkstudie Sundsvik” kan turtätheten troligen ökas till Sundsviksområdet. Inom planområdet finns möjlighet att anlägga hållplatslägen inom den flexibla 3 meterszon inom [GATA]som redovisas i figur 12.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
25 FRIYTOR
LEK OCH REKREATIONSOMRÅDEN
Planområdet ligger nära Mälaren och sjön Lilla Turingen. Vid Lilla Turingen ligger Sundsviksbadet och vid Sundviks Hills finns en småbåtshamn vid Mälaren. Planområdets närhet till Mälaren är en stor tillgång som präglar Sundsör. Fler sociala mötesplatser eftersträvas på landsbygden.
Planförslaget medger stora ytor för naturlek inom [NATUR]och möjlighet till en mer ordnad lekplats inom [PARK1]. Lekytor få även uppföras inom [B och S].
TEKNISK FÖRSÖRJNING VA
Området för detaljplanen ligger utanför verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp (VA). Kommunen kommer utöka verksamhetsområdet och ny bebyggelse kommer att anslutas till det kommunala vatten och avloppsnätet. Området ingår i den
stråkutbyggnad som pågår i kommunen och där samtliga områden avses införlivas i
verksamhetsområde på grund av exploateringarnas volym och närhet till vatten. Den större delen av området kommer att använda ett självfallsystem. Anslutning kommer även att ske till befintlig tryckledning som korsar planområdet och ligger längs med utfallsdiket. Delar av den gamla ledningen kommer att tas ur bruk och ersättas med en ny ledning. Nya ledningar kommer främst förläggas i [GATA] men kommer även ligga inom [NATUR]
och [B]se figur 15. Där de förläggs inom [B] bostäder kommer de säkerställas med u- områden [u] markreservat för underjordiska ledningar. På fastigheter där självfall inte kan uppnås kommer istället ett lågtryckssystem användas vilket innebär att fastigheten utrustas med en pump som pumpar spillvatten till tryckledningen. Spillvattnet i området kommer föras till en ny pumpstation i östra delen av planområdet. Pumpstationen och dess
serviceväg planläggs som teknisk anläggning [E]. Byggnation av ny ledning kan göras utan att påverka funktionen hos befintlig ledning.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
26 Figur 15. Principlösning för Vatten och Avlopp 2019-03-25 Ramboll
Vid projektering av vatten och avlopp inom området bör lerans mäktighet beaktas för att inte riskera sättningar i den underliggande leran. Se vidare under rubriken Geoteknik och radon.
DAGVATTEN
Idag sker avrinningen av ytvatten till största del genom utfallsdiket till dammen i Sundsör och sedan vidare ut i Mälaren. Principen vid ny exploatering är att fastigheter inte ska släppa ifrån sig mer dagvatten än innan exploateringen. Med detta som grund åstadkoms utjämnad avrinning, hydrologisk balans samt mindre risk för spridningen av föroreningar och översvämningar. Dagvatten kan med rätt planering bli ett värdefullt inslag i boende- och vistelsemiljön.
Enskilt huvudmannaskap gäller för dagvattnet inom planområdet, vilket innebär att det är en samfällighetsförening som skall sköta och ta hand om områdets gemensamma
dagvattenlösningar. På kvartersmark ska lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas (LOD). Enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering ska uppkomsten av dagvatten minskas genom att hårdgjorda ytor undviks.
Planområdets låga delar består av lera som har dålig infiltrationsförmåga och områdets höga delar består av sandig morän med bättre infiltrationsförmåga. De geotekniska förutsättningarna blir styrande för dagvattenhanteringen i området. Föreslagen lösningen kan sammanfattas som att dagvatten fördröjs på fastighet, där även begränsad infiltration sker, och sedan förs dagvattnet vidare till diken längs vägarna och sedan vidare till ytor för infiltration och utjämning för att slutligen föras mot antingen Storkärr eller till utfallsdiket.
Se figur 16. Rening sker genom att dagvatten leds till anlagda gräsdiken längs lokalgator och en mindre damm i kombination med befintliga diken.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
27 Figur 16. Sammanfattande översikt av dagvattenlösningen
Dagvattenlösning behöver utformas på ett sådant sätt att grundvattensänkningen hålls så liten som möjligt, exempelvis genom grunda diken, undvika dräneringsledningar och sätta strömningsavskärande fyllning i ledningsgravar som förhindrar avledning av grundvatten i dessa. Slänter till diken och dammar bör utföras med flack lutning och gräsbesås. På partier med högre lutning kan dike trappas så att flackare avsnitt med långsam vattenhastighet varvas med kortare branta passager, eventuellt kan överfall anordnas med stenar.
Erforderlig utjämning för att inte öka flödet från området vid ett 10-årsregn föreslås anordnas på allmän platsmark [NATUR] och [PARK1].
Inom kvartersmark bör så stor del av dagvattnet som möjligt infiltreras på plats för att inte riskera uttorkning och sättningar i leran. En LOD-anläggning kan vara en nedsänkt
växtbädd/trädplantering med dränering och bräddavlopp, svackdike, fördröjningsmagasin (t.ex. stenkista eller luftigt bärlager under hårdgjorda ytor), grönt tak eller liknande.
Avrinnande vatten från hårdgjorda ytor så som tak får ledas över gräsyta till LOD-lösning som ska vara lågt placerad på fastigheten så att den kan samla dagvatten från hela
fastigheten. Fastigheter som ligger i sluttning ned mot grannfastighet eller gata förses med avskärande stråk där ytlig avledning är möjlig t.ex. dike/svackdike som leder
överskottsvatten mot gatan så att det inte riskerar att skada byggnaden nedanför eller ge isbildning på gatan. Stråket kan även bestå av en grusad gång med dräneringsledning. För att säkerställa att viss infiltration av vatten sker på fastigheten och minska risken att grundvattennivån påverkas används en [Generell planbestämmelse] som säger att 30%
av fastigheten ska vara genomsläpplig.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
28 Det vatten som inte kan tas om hand inom fastigheten skall ledas till vägområdets diken eller till närliggande fördröjningsytor inom [NATUR] och [PARK1] som planläggs med egenskapsbestämmelsen [Dagvatten]. Där skall ytterligare infiltration och fördröjning kunna ske innan det rinner/släpps ut till utfallsdiket i områdets mitt eller till Storkärret i nordväst.
Gällande skyfall skärs de naturliga avrinningsstråken av till följd av planerad struktur på gator och bebyggelse. Därför behöver nya ytliga avrinningsstråk skapas för avledning av skyfall. Detta föreslås hanteras genom att ge gatorna lägre nivå än kringliggande fastigheter så att avrinning kan ske längs med gatorna och slutligen ledas mot utfallsdiket och vidare österut.
Med nya reningssteg i området i form av gräsdiken längs lokalgator och en mindre
[dagvattendamm] i kombination med befintliga diken uppnås tillräcklig rening för att inte öka utsläpp av dagvattenföroreningar från området. En dagvattendamm föreslås anläggas vid krondikets korsning med planerad gata genom området. Syftet är främst att rena vattnet, viss fördröjning kommer också att ske.
På grund av översvämningsrisk regleras lägsta tillåtna höjd över nollplanet till 19 meter runt gatan närmast Storkärr. Detta regleras med [n1] respektive [n2] för kvartersmark och allmän platsmark.
EL, TELE
Nordöst om planområdet finns befintlig transformatorstation och telestation. I samband med nedgrävningen av vatten och avlopp har rör för fiber lagts ner men ej kopplats in ännu. Då delar av VA-ledningen kommer dras måste även el och fiber flyttas så att de ligger inom [GATA] eller inom u-områden [u].
I planområdets mittersta del vid [NATUR] och [dagvattendamm] placeras ett nytt e- område [E2] för en transformatorstation.
AVFALLSHANTERING
Inom den flexibla zonen inom [GATA] finns plats för allmänna återvinningsstationer. I övrigt ska sophanteringen ske inom egen fastighet. Närmaste återvinningsstation för förpackningar ligger vid Turinge kyrka 5 km söderut och närmsta återvinningscentral ligger i Tveta i Södertälje kommun 2 mil bort.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
29
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN
ICKETEKNISK SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN
Detaljplanens genomförande kommer att medföra att jordbruksmark tas i anspråk. Den nya bebyggelsen har stöd i både Översiktsplanen 2014 och i Stråkstudien för Sundsvik som genomförts. Kommunen anser att ianspråktagandet av åkermarken i detta läge är av
väsentliga samhällsintressen. Med väsentliga samhällsintressen avses att tillgodose
bostadsförsörjningsbehovet, att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem och för att möjliggöra en hållbar bebyggelseutveckling. Ianspråktagandet av åkermarken stöds av kommunens
antagna ”Stråkstudien för Sundsvik, 2017 och Översiktsplanen 2014”. Genom att lokalisera bebyggelsen till de utpekade stråken kan bebyggelsen förses med kommunalt vatten och avlopp, kollektivtrafik och media samt enskilda vägar, trygga gång-och cykelvägar och gemensamhetsanläggningar för hantering av dagvatten. Lösningar som annars inte vore ekonomiskt försvarbart vid en mer spridd bebyggelsestruktur.
Det finns en åkerholme inom planområdet som omfattas av generellt biotopskydd. Den planläggs som [NATUR] och vägdragning har anpassats för att undvika påverkan.
Vägdragningen har även anpassats till den kuperade terrängen för att medföra så lite schaktning och förflyttning av massor som möjligt vilket minimerar påverkan på naturen i området.
Dispens från det generella biotopskyddet samt anmälan om vattenverksamhet måste sökas, innan byggnation av vägen, för åkersdike som kan påverkas av utbyggnaden.
Genom god utformning och genomtänkt placering av ny bebyggelse tillkommer en
attraktiv boendemiljö i vacker omgivning som skapar positiva mervärden för de boende. Ur landskapsbilds- och kulturmiljöaspekt bedöms utbyggnaden bidra till förhållandevis små negativa konsekvenser sett från ett helhetsperspektiv.
Oavsett var ny bebyggelse uppförs tillkommer ny trafik som påverkar klimatet. Aktuellt planområde ligger utanför tätorten Nykvarn vilket innebär något sämre möjlighet att utnyttja kollektivtrafik effektivt. Planerad bebyggelse bedöms ge upphov till en liten negativ konsekvens för klimatet men som är möjlig att motverka med utbyggd kollektivtrafik och gång- och cykelvägnät. Ytor för dessa ändamål finns i detaljplanen.
Riksintresse Mälaren med öar och stränder bedöms inte påverkas av detaljplanen och dess genomförande.
Inom planområdet finns skyddsvärda arter och områden med naturvärden. En
naturvärdesinventering och ett kompletterande underlag som redogör planens påverkan på arternas bevarandestatus har genomförts. Till dessa dokument har försiktighets-
/kompensationsåtgärder tagits fram för att mildra planens påverkan.
Sammantaget bedöms planförslaget medföra små negativa konsekvenser främst genom ianspråktagande av jordbruksmarken och påverkan på landskapsbild och kulturmiljö.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
30
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
31
GENOMFÖRANDEFRÅGOR
ORGANISATORISKA FRÅGOR GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft.
Planområdet är tänkt att byggas ut i två etapper där Etapp 1 är all bebyggelse söder om utfallsdiket innehållande villor, radhus, parhus och en gård med flerbostadshus ut mot väg 523. Etapp 2 är den norra delen av planområdet och utgörs främst av gårdar med
flerbostadshus och parhus.
HUVUDMANNASKAP OCH ANSVARSFÖRDELNING
Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. Inom planområdet är kommunen endast huvudman för vatten och spillvatten.
Av tradition har områden utanför Nykvarns tätort haft enskilt huvudmannaskap. Vägen som går genom planområdet mot Stensättra sköts idag av en välfungerande
vägsamfällighet. I de planlagda områden som angränsar till planområdet är huvudmannaskapet för allmän platsmark enskilt. För att uppnå en ändamålsenlig
förvaltningsstruktur anser kommunen att huvudmannaskapet inom planområdet skall vara enskilt. Den allmänna platsmarken och dagvattenhantering inom planområdet föreslås därför att skötas genom en eller flera samfällighetsföreningar.
Ansvarsfördelningen gällande genomförande och drift redovisas i följande tabell (tabell 1).
Tabell 1. Ansvarsfördelning inom allmän plats och kvartersmark
Allmän plats Ägare Genomförande Drift
GATA Enskild Exploatören Samfällighetsförening
PARK1 Enskild Samfällighetsförening Samfällighetsförening
VA Nykvarns
kommun Nykvarns kommun Nykvarns kommun Dagvatten/Gatuplantering Enskild Exploatören Samfällighetsförening El, tele, internet Telge Energi
AB och fiber och teleperatör
Telge Energi AB och fiber och teleperatör
Telge Energi AB och fiber och teleperatör
Kvartersmark Ägare Genomförande Drift
Bostäder Respektive
fastighetsägare/
alt exploatören
Respektive
fastighetsägare/ alt exploatören
Respektive
fastighetsägare/bosta dsrättsförening
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
32 Vatten och
avlopp/Dagvatten Respektive
fastighetsägare Respektive
fastighetsägare Respektive fastighetsägare Pumpstation [E] Nykvarns
kommun Nykvarns kommun Nykvarns kommun Lågtryckspumpar Nykvarns
kommun Nykvarns kommun Nykvarns kommun
PLAN- OCH EXPLOATERINGSAVTAL
Plankostnadsavtal är tecknat och plankostnad tas därför inte ut vid bygglovet. Ett
exploateringsavtal ska tecknas mellan kommunen och exploatören innan detaljplanen antas.
I exploateringsavtalet regleras ansvarsfördelning och kostnader för genomförandet av planen. Exploateringsavtalet reglerar i huvudsak:
1. Kommunala överföringsledningen som går genom området flyttas till gatumark.
Kommunen står för kostnaden att flytta ledningen i den del som ledningen är förlagd utanför befintlig ledningsrätt. Kommunen ansvar för utbyggnad av vatten- och spillvattennätet inom planområdet. Exploatören upplåter mark för ledningarna utan ersättning. Kommunen ansvarar för och bekostar bildandet av ny ledningsrätt för kommunala ledningar för vatten och spillvatten.
2. Exploatören ansvarar för utbyggnad av dagvatten, gator, gång- och cykelvägar och naturmark inom området. Dagvattenanläggningen skall överlåtas till en
gemensamhetsanläggning där berörda fastigheter är delägare.
3. Gator ska byggas enligt den standard som planbeskrivningen visar.
Genomfartsgatan (Stensättravägen) tillhör befintlig samfällighetsförening. För övriga gator ska nya gemensamhetsanläggningar bildas där samtliga berörda fastigheter är delägare.
4. GC-vägar ska byggas enligt den standard som planbeskrivningen visar. GC-vägen genom området samordnas med GC-väg från Sundsviks hills och inordnas i en gemensamhetsanläggning där berörda fastigheter i både Sundsviks hills och Sundsviks ängar är delägare.
5. Natur- och parkområdet iordningställs i enlighet med planhandlingarna. För natur- och parkmarken ska en gemensamhetsanläggning bildas där samtliga berörda fastigheter är delägare.
6. Under förutsättning att kommunen bygger ut gång- och cykelväg från planområdet mot Nykvarn inom 5 år från att planen vinner laga kraft förbinder sig exploatören att utan ersättning upplåta mark inom fastigheten Sundsör 2:1 för gång och
cykelväg från planområdet och söder ut längs det stråk som tidigare har projekterats i samband med VA-ledningsförläggning.
7. Exploatören överlåter med äganderätt och utan ersättning de delar av Sundsör 2:1 som i detaljplanen för området utgörs av allmän platsmark till områdets framtida huvudman.
8. Det åligger exploatören att ansöka om alt. biträda ansökan samt bekosta samtliga fastighetsbildningsåtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen. Samtliga fastighetsbildningsåtgärder inom kvartersmark ansöker exploatören om.
Exploatören upplåter för kommunen eller den som kommunen sätter i dess ställe rätt att utan ersättning nyttja områden för att anlägga, underhålla och förnya underjordiska ledningar.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
33 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
FASTIGHETSÄGARE / FASTIGHETSBILDNING
All mark inom planområdet ingår idag i fastigheten Sundsör 2:1 som är i enskild ägo. Syftet med detaljplanen är att stycka av flera fastigheter från Sundsör 2:1 för försäljning till enskilda villatomter eller fastigheter för bostadsrätter eller verksamheter.
Allmän plats kommer inte att ha kommunalt huvudmannaskap, gator och vägar, natur- parkmark och dagvattennätet ska vara del i gemensamhetsanläggning.
SERVITUT/ GEMENSAMHETSANLÄGGNING OCH LEDNINGSRÄTT
Planområdet berörs av ett antal servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter, konsekvenserna för dessa beskrivs i tabell 2, lokalisering av dessa framgår av figur 11.
Tabell 2. Servitut, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter inom planområdet Ledningsrätt/ge
mensamhetsanläg
gning/servitut Ägande Nuvarande
användning Förändringar och konsekvenser Stensättra ga:2 Kärrs vägsamfällighet Vägar Stensättravägen blir
allmänplats med enskilt huvudmannaskap.
Standarden ökas pga utbyggnaden inom planområdet. Ytterligare fastigheter tillkommer i samfälligheten.
Sundsör ga:4 Sundsvikshages
samfällighetsförening Utfartsväg Befintlig samfälld väg planläggs som allmän [GATA] med enskilt huvudmannaskap. En ytterligare fastighet tillkommer närmst Stensättravägen.
Sundsör ga:5 Sundsvikshages
samfällighetsförening Avloppsanlä ggning, pumpstation och infiltrations- område
Del av området planläggas som [GATA] med enskilt huvudmannaskap.
Anläggningssamfälligheten nås via allmän gata.
Servitut 01- TUR919.1 till förmån för:
Sundsör 2:2
Enskild Väg Vägen planläggs som
allmän platsmark [GATA]
med enskilt
huvudmannaskap.
Servitut 0140- 01/17.2 till förmån för:
Sundör 2:15
Enskild Väg Vägen planläggs som
allmän platsmark [GATA]
med enskilt huvudmannaskap.
PL AN - O CH G EN O M FÖ RA N DE BE SK RV NI NG
34 Servitut 014098/3.1
till förmån för Sundsör ga:5
Samfällighetsförening Infiltrations-
område Officialservitutet ligger inom marken som blir planlagd som allmän naturmark [NATUR].
Servitutet bedöms inte påverkas. Berörda fastigheter kan frivilligt ansluta sig till kommunalt VA:t. Servitutet kan då upphävas.
Servitut 0181- 90/37.1 till förmån för: Sundsör 2:8
Enskild Avlopp Officialservitutet påverkas då området planläggs för bostäder. Sundsör 2:8 är ansluten till det
kommunala avloppet.
Servitutet kan därför upphävas.
Servitut 0181- 90/37.3 till förmån för: Nykvarns kommun
Nykvarns kommun Väg Vägen planläggs som allmän platsmark [GATA]
med enskilt
huvudmannaskap.
Servitut 01-IM9- 40/1622 till förmån för: Nykvarn 10:42.
Belastar fastigheten Sundsör 2:1
Nykvarns kommun Kraftledning
Nyttjanderätt, 876(1973-02-21).
Till förmån för:
Televerket
Skanova Tele
Ledningsrätt 0140-
16/16.1 Nykvarns kommun Vatten och
avloppsledni ng
Ledningsrätten påverkas och kommer flyttas till allmän [GATA] med enskilt huvudmannaskap.
Ledningsrätt 0140-
16/16.2 Nykvarns kommun optokabel Ledningsrätten påverkas och kommer flyttas till allmän [GATA] med enskilt huvudmannaskap.
Ledningsrätt 0181- 94/66.1
till förmån för:
Telia AB
Skanova Tele Ledningsrätten påverkas
och kommer flyttas till allmän [GATA] med enskilt huvudmannaskap.
