Liksom i Sverige som helhet jobbar man i många kommuner med att öka cykeltrafikens andel av det totala trafikarbetet samtidigt som man vill att cykeltrafikolyckorna ska minska. I tabell 6 nedan presenteras cykelandelen av det totala trafikarbetet i några av de intervjuade kommunerna. Som en jämförelse kan nämnas att Sverige som helhet har en cykeltrafikandel på ca 11 % av det totala antalet resor, enligt Riks-RVU 98. I
tabellen anges också uppsatta mål för en ökning av cykeltrafiken i respektive kommun, antingen som ökning i procent eller målandel av det totala trafikarbetet. Uppgifterna är i huvudsak tagna ur respektive kommuns cykeltrafikplan eller liknande. För Västerås gäller angiven andel endast för resor till arbete eller skola, därav markeringen med en asterisk i tabellen. Arbets- och skolresor har generellt sett en högre cykeltrafikandel än andra typer av resor, vilket exemplifieras av uppgifterna från Malmö och Umeå där båda andelarna finns angivna.
Tabell 6 Cykeltrafikens andel av det totala trafikarbetet, nu och framtida mål, i några kommuner. *) Gäller endast för resor till och från arbete eller skola.
Kommun Andel ”idag” (%) Uppgift från år Målandel (%) Ska uppnås år
Gävle 20 1998 + 30 % ?
Göteborg 8–9 1996 12 2010
Linköping > 30 2005 ”Ska öka ytterligare” Malmö 24 (40*) 1998 26 (+ 10 %) 2005
Umeå 22 (27*) 2000 30 2010
Västerås 25* 1996 35* (+ 40 %) 2005
7.2
Planerade förbättringar av cykelvägnätet
I samtliga intervjuade kommuner pågår ständigt om- och utbyggnad av cykelvägnätet, i mån av tillgängliga resurser. Cykelvägnäten kompletteras med saknade länkar och korsningspunkter förbättras t.ex. genom upphöjningar för ökad trafiksäkerhet för
fotgängare och cyklister. Några nämner också att de förbättrar gång- och cykeltunnlarna med bättre belysning, ljusare färger och en öppnare konstruktion som släpper in mer ljus, för ökad säkerhet och trygghet. De ständiga förbättringarna tyder på att även i kommuner som kommit relativt långt i sina cykeltrafiksatsningar (vilket gäller för kommunerna i den här studien) finns mycket att göra. De intervjuade i Umeå och Västerås påpekar emellertid att de snart inte går att göra några fler större förbättringar av cykelvägnätet i deras kommuner. Västerås nämner också att det blivit allt svårare att få resurser till cykeltrafiksatsningar eftersom politikerna i kommunen nu tycker att cykeltrafiken har fått sitt.
7.3
Andra cykelfrämjande åtgärder
Samtliga kommuner gör dessutom annat för ett ökat och säkert cyklande i sin kommun. Kampanjer för att få fler att cykla mer och för att öka hjälmanvändningen är några åtgärder som nämns. I Göteborg, Kristianstad, Lund och Växjö jobbar man mer
kampanjer för att få skolbarn att börja gå och cykla, istället för att bli skjutsade av sina föräldrar. I Umeå har man även jobbat med attitydpåverkan för ett säkrare trafikant- beteende. Andra kampanjer som nämns är mörkerkampanjer för att öka användningen av cykellyse och reflexer och att få cyklisterna att se över sin utrustning och hålla cykeln i gott skick, för att undvika olyckor på grund av cykelhaverier.
I Örebro har man ett system för långtidsuthyrning av cyklar till kommunanställda och utomstående i samband med konferenser etc. Det systemet ska nu kompletteras med cyklar för korttidsuthyrning, framförallt vid tågstationen. Genom att erbjuda hyrcyklar på stationen hoppas man att kombinationen cykel och tåg ska bli ett attraktivt alternativ till bilen.
Hälften av kommunerna, Borlänge, Gävle, Linköping, Luleå, Västerås och Örebro, har börjat med, eller planerar för, vägvisning för cyklister. Malmö har också planer på det, men avvaktar besked från Vägverket om ett nationellt system. Malmö önskar även att få gatunamn på alla cykelvägar. Det skulle göra det betydligt lättare att hitta i systemet, inte bara för cyklisterna. Det skulle också vara värdefullt vid drift- och underhålls- åtgärder och underlätta för polis och brandkår vid utryckningar samt göra det lättare att hänföra olycksstatistik till rätt platser.
7.4
De viktigaste satsningarna för ett ökat och säkert cyklande
De intervjuade kommunerna verkar vara överens om att de viktigaste satsningarna för att nå ett ökat och säkert cyklande, är ett sammanhängande cykelvägnät som är separerat från biltrafiken. Cykelvägarna ska, så långt det är möjligt, vara gena, säkra och bekväma med god ytstandard sommar och vinter. Det ska också gärna vara upphöjningar där cykelvägarna korsar bilvägar, för att få bilisterna att sänka farten. Ett flertal kommuner ger också exempel på förbättringar i drift och underhåll som de tycker krävs, exempel- vis bättre snöröjning och röjning av vegetation, i synnerhet vid tunnlar. Säkra cykel- parkeringsplatser är också något som nämns.Borlänge och Kristianstad påpekar att det är mycket viktigt att reda ut regelfrågorna, exempelvis vad som gäller i korsningspunkter mellan cykel- och biltrafik. I Luleå däremot tror man istället på att bygga otydligt, för att trafikanterna ska tänka till och visa varandra hänsyn. Ökad respekt mellan trafikantslagen är, för övrigt, något som nämns av flera kommuner. Andra attityd- och beteenderelaterade åtgärder nämns också, som att skapa trender och få upp intresset för cyklandet, att få cyklisterna att bli mer regeltrogna samt att få dem att använda cykellyse och cykelhjälm.
Malmö och Göteborg understryker att det är helheten som är det viktiga och att det inte går att peka på någon enskild åtgärd. Det är en kombination av många olika åtgärder som tillsammans förbättrar förhållandet för cyklisterna. De säger vidare att om cyklandet skall öka, måste man höja statusen på cykeln som transportmedel och
cyklisterna måste bli en prioriterad trafikantgrupp. Malmö säger också att det är viktigt att cykelvägarna beaktas tidigt i planeringen, så att cykelvägarna finns med i översikts- planen. Det gör det lättare att få kontinuitet i cykelvägnätet och underlättar även att få pengar till cykeltrafiksatsningar.
Enligt den intervjuade i Linköping är ett höjt bensinpris, eller andra bilbegränsande åtgärder, det som troligtvis skulle ha störst positiv effekt på cyklandet.