beredskap
Redovisningen här kompletterar den redovisning som gjordes i rapporten från den 10 juni 2016 (se vidare bilaga 1).
3.1.1 Planering och förberedelser som främst rör den egna myndighetens verksamhet
MSB har under hösten redovisat myndighetens egen risk- och sårbarhetsanalys där perspektivet höjd beredskap också ingår.
Under hösten har en omfattande satsning gjorts på att informera och utbilda den egna personalen i frågor som rör totalförsvar och civilt försvar. I den interna utbildningen som berört ca 240 medarbetare har också ingått kunskap om humanitär rätt (krigets lagar) samt kunskap om samarbetet med Nato. Med stöd av Försvarshögskolan (FHS) har ca 130 medarbetare fått en fördjupad utbildning kring omvärldsläget och gråzonsproblematiken. Satsningarna på dessa utbildningar fortsätter under 2017.
I slutet av året genomfördes fördjupningsutbildning för experter inom värdlandsstöd samt MSB:s förstärkningsresurs för ledning och samverkan.
Bland annat fördjupades kunskaperna kring värdlandsstöd inom ramen för civilt försvar, samt som stöd till Försvarsmakten.
Under 2016 har cirka 1200 tillsyner och fullständiga kontroller av skyddsrum genomförts. Till detta kommer åtta bergrumstillsyner. Brister som identifierats vid kontroller och som inte varit resultat av bristande underhåll från
fastighetsägaren har åtgärdats i den mån det varit möjligt.
I enlighet med den försvarspolitiska inriktningen att Sverige skapar säkerhet tillsammans med andra har MSB inom det nordiska samarbetet haft möten med Finland rörande främst försörjningsfrågor och vidare deltagit i ett totalförsvarsseminarium i Norge med övriga nordiska länder.
MSB har samordnat de civila myndigheter som deltar i Natos civila krisberedskapsarbete och även representerat Sverige i två av Natos
planeringsgrupper på det civila området. Fokus under 2016 har varit på att delta i arbetet med ökad resiliens för länderna inom Nato, en process som fått ökad prioritet inom Nato i samband med Nato-toppmötet i Warszawa. Arbetet har bland annat inneburit att Sverige har deltagit i arbetet med att ta fram utvärderingskriterier för de så kallade Baseline Requirements for resilience.
MSB har också deltagit i Crisis Management Exercise 2016 (CMX 16).
MSB har deltagit i flera av Försvarsmaktens årliga fältövningar samt bidragit med civila aspekter i försvarsplaneringen och i arbetet med perspektivstudier.
3.1.2 Planering och förberedelser i myndighetens stöd till andra aktörer
MSB lämnar omfattande stöd till olika aktörer när det gäller området samhällsskydd och beredskap inklusive civilt försvar. Avseende civilt försvar ska MSB särskilt stödja de bevakningsansvariga myndigheterna i planeringen för det civila försvaret. Planeringsarbetet ska bidra till stärkt samverkan mellan civila och militära verksamheter (Regleringsbrevsuppdrag 2).
I flera delar av den verksamhet som MSB bedriver är perspektivet höjd beredskap integrerat och det är svårt att särredovisa det som rör höjd
beredskap. Det gäller till exempel utvecklingen av Rakelsystemet, SGSI, WIS, VMA, informations- och cybersäkerhet samt psykologiskt försvar. I dessa verksamheter krävs en omdelbar förmåga i samhället redan idag, inom ramen för krisberedskapen. För verksamheten under höjd beredskap kan det vara aktuellt med ytterligare åtgärder som ökar robustheten, skyddet eller uthålligheten. Bidrag från anslag 2:4 Krisberedskap har också lämnats för åtgärder som rör civilt försvar bland annat till länsstyrelserna.
Exempel på stöd som myndigheten lämnar till aktörer inom hela samhället inom cybersäkerhetsområdet är metodstöd, utbildningar och övningar som tar sin utgångspunkt i samhället och krisberedskapen men som också har stor betydelse för totalförsvaret inför och vid höjd beredskap. Exempel är det metodstöd och det vägledande arbete som lämnas inom området industriella styrsystem (SCADA) samt den vägledning som tagits fram för fysisk säkerhet vid anläggningar inom it-området.
Det under 2015 påbörjade projektet – civila aktörers stöd till Försvarsmakten – har fortsatt under året med att kartlägga och identifiera förmågan att stödja Försvarsmakten inom specifika områden. Under året har sex sektorsvisa workshopar genomförts med fokus på samhällsområdena energi, transporter, livsmedel, hälso- och sjukvård samt elektroniska kommunikationer. Syftet har
varit att i samverkan med berörda myndigheter och aktörer strukturera hur det ser ut med resurser och beroenden inom samhällsområdena. I samband med nämnda workshopar har de bevakningsansvariga myndigheterna erbjudits stöd för att kunna svara upp på det regeringsuppdrag kring stöd till Försvarsmakten som pågår och som rapporteras under våren 2017.
Den gemensamma rapporten från Försvarsmakten och MSB, Sverige kommer att möta utmaningarna - Gemensamma grunder (grundsyn) för en
sammanhängande planering för totalförsvaret (dnr 2016-25) har konkretiserat statsmakternas övergripande inriktning och är ett stöd i
myndigheternas fortsatta planering. Information om grundsynen har lämnats till en stor mängd aktörer under hösten vid utbildningar samt andra
informationstillfällen. Med utgångspunkt i den gemensamma grundsynen har planeringen inför en gemensam totalförsvarsövning 2020 påbörjats. Det har främst handlat om att skapa en samordning av övningsverksamhet kommande år som relaterar till totalförsvarsplanering och den gemensamma
totalförsvarsövningen 2020. MSB har under hösten även påbörjat planeringen för SAMÖ 2018 som blir en förberedande och kunskapshöjande övning på temat civilt försvar.
Arbetet i samverkansområdesstrukturen har utvecklats, bl.a. i syfte att
omhänderta planering för höjd beredskap och möjliggöra en sammanhängande och sammanhållen planering i hela hotskalan. Under 2016 har arbetet bl.a.
inriktats mot att utveckla arbetsformerna för civilt försvar. En planerings- konferens med samverkansområdet Geografiskt områdesansvar har genomförts med tema civilt försvar. MSB har också tecknat en treårig
överenskommelse om ekonomiskt stöd till länsstyrelserna för arbetet med civilt försvar. Därefter ska länsstyrelserna i högre grad ha egna ekonomiska resurser för arbetet med civilt försvar.
För att få en samlad bild av den långsiktiga tillgången till de resurser och varor som samhället är beroende av har en kunskapsöversikt tagits fram om
försörjningssäkerhet i andra länder som publicerats på MSB:s hemsida. En promemoria har också tagits fram om livsmedelsförsörjning som delats med Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Ett antal studier har också beställts från främst FOI (se även bilaga 2).
MSB har under året fortsatt att med stöd av FHS tillhandahålla den veckolånga utbildningen Förberedande totalförsvarskurs. Två utbildningstillfällen har genomförts med sammanlagt ca 80 deltagare från myndigheter, kommuner och landsting (sedan första utbildningarna 2015 har sammanlagt ca 200 personer utbildats). Majoriteten av bevakningsansvariga myndigheter har nu en grundläggande kunskap om gråzonsproblematiken och de legala förutsättningarna för civilt försvar/totalförsvar.
MSB har tillsammans med Säkerhetspolisen gett FHS i uppdrag att utbilda säkerhetsskyddschefer i offentlig eller privat verksamhet där säkerhets- skyddslagen gäller. Sammanlagt utbildades 60 personer 2016.
MSB har också medverkat vid ett antal möten under året vid myndigheter, frivilligorganisationer samt näringslivet för att informera om det återupptagna arbetet med civilt försvar. Information till alla kommuner har också lämnats genom en skrivelse från myndigheten.
MSB inriktar och samordnar civila myndigheters signalskyddsverksamhet och arbete med säkra kryptografiska funktioner. I detta ingår att besluta vilka civila myndigheter och samhällsviktiga verksamheter som kan få signalskyddssystem tilldelade. Under 2016 utfärdade MSB ett trettiotal sådana beslut och påbörjade ett arbete för att mer systematiskt inventera det civila samhällets behov av signalskydd, bl. a. mot bakgrund av arbetet med planering för höjd beredskap.
MSB har sedan 2014 arbetat med att utveckla myndighetens arbete med att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer. Verksamheten är relevant i hela hotskalan även om fokus är på sådan påverkan som sker här och nu. I regleringsbrevet för 2016 fick MSB en tydligare inriktning för arbetet genom ett uppdrag avseende förmåga att identifiera och möta informationspåverkan.
Myndigheten har under året fortsatt att utveckla förmågan att upptäcka och möta påverkansaktiviteter genom bl.a. intern utveckling av informations- försörjning och analysmetoder, extern samverkan med andra myndigheter samt påbörjad utveckling av strategi för att möta påverkanskampanjer. MSB driver även ett forum för informationsutbyte och metoddiskussioner med myndigheter som bidrar till att identifiera påverkanskampanjer och informationspåverkan. Samarbetet med NATO StratCom COE i Riga har fördjupats och en medarbetare har under året sekonderats dit. Ytterligare en medarbetare har sekonderats till EU EEAS i Bryssel.
MSB följer utländsk informationsverksamhet som kan riktas mot Sverige i syfte att påverka svensk opinionsutveckling. Myndigheten bedriver även verksamhet för att möta påverkanskampanjer och informationspåverkan, såväl operativt som långsiktigt. Verksamheterna är en del i myndighetens utveckling av moderna psykologiska försvarsförmågor. Myndigheten har under 2016 bedrivit utbildningsverksamhet och föreläsningar om påverkanskampanjer och
psykologiskt försvar i syfte att initiera verksamhet vid de viktigaste
myndigheterna. Under 2016 har 77 sådana utbildningar genomförts hos 67 olika organisationer. Därigenom har MSB nått ut till omkring 4 000 beslutsfattare och andra medarbetare inom det svenska krishanterings- systemet. MSB har under 2016 även beställt och finansierat två utbildningar avseende påverkan som genomförts i Försvarshögskolans regi – Högre nationell utbildning i påverkan (HNP).
En mer omfattande beskrivning av genomförd verksamhet inom området finns i MSB:s Årsredovisning för 2016.
Försvarsmakten och MSB har den 15 september lämnat en delredovisning av uppdraget om en samlad bedömning av Försvarsmaktens behov av stöd från bevakningsansvariga myndigheter inför och vid höjd beredskap samt
bevakningsansvariga myndigheters möjligheter att tillhandahålla sådant stöd inom ramen för det civila försvaret.
MSB har tillsammans med Försvarsmakten tidigt under våren 2016 sett till att de relevanta delarna av Försvarsmaktens försvarsplanering som avser höjd beredskap har tillhandahållits för de berörda myndigheterna. Myndigheterna har också gemensamt efter sommaren genomfört totalförsvarets chefsmöte för alla myndighetschefer vid bevakningsansvariga myndigheter och andra viktiga totalförsvarsmyndigheter.
Under 2016 har myndigheten arbetat med att strukturera och planera arbetet med att identifiera geografiska mark- och vattenanspråk för anläggningar som behövs för totalförsvarets civila delar enligt 3 kap miljöbalken. Ett samarbete med Försvarsmakten har också inletts. Sekretessfrågorna kring riksintresse- systemet har behandlats tillsammans med Boverket och övriga riksintresse- myndigheter. Myndigheten har följt Boverkets regeringsuppdrag att vägleda riksintressemyndigheter i hur arbetet med riksintressen ska bedrivas.
MSB har under 2016 arbetat med att utveckla guiden för kommuners riskkommunikation som finns på webbsidan Krisinformation.se. Det är ett webbaserat stöd för kommunerna att utveckla sin riskkommunikation till sina kommuninvånare. Det har i förlängningen betydelse för enskilda människors förmåga att hantera påfrestningar i vardagen och kan vara en grund att utveckla inför förståelsen av vad höjd beredskap skulle innebära.
MSB har deltagit i Försvarsmaktens ledningsövning 2016 tillsammans med ett antal civila myndigheter. Med utgångspunkt i övningen och tidigare övningar pågår också en dialog mellan Försvarsmakten och MSB för att se hur
lägesbilder inklusive civilläget kan delas mellan civila aktörer och Försvarsmakten.