MSB:s uppdrag inför och under höjd beredskap
Alla myndigheter ska sträva efter att kunna upprätthålla ordinarie verksamhet så långt det är möjligt. MSB har samtidigt en unik roll när det gäller att hålla samman och företräda hela det civila försvaret. MSB utgår därför från att myndigheten inför höjd beredskap särskilt behöver planera för en förstärkt förmåga att utöva uppdrag som nu beskrivs i 7 § i myndighetens instruktion.
MSB ska under höjd beredskap på regeringens uppdrag ännu tydligare kunna inrikta och samordna de bevakningsansvariga myndigheternas verksamhet samt kunna inrikta och prioritera civila statliga resurser. Vidare behöver MSB i alla skeden kunna utöva sin roll att på central nivå företräda hela det civila försvaret i frågor om avvägning mellan civila och militära behov av samhällets resurser. MSB förutser således att myndighetens verksamhet under höjd beredskap kommer att domineras av att inrikta, samordna och prioritera, ta fram samlade lägesbilder och informera andra myndigheter, allmänheten och media. MSB behöver dessutom kunna upprätthålla samma förmåga i
situationer med en förhöjd säkerhetspolitisk hotbild men då höjd beredskap inte råder.
MSB förvaltar också ett arv från tiden före år 2002 då arbetet med totalförsvar bedrevs mer systematiskt. Det civila försvaret var då indelat i funktioner med funktionsansvariga myndigheter samt geografiska ansvarsområden med samordningsansvariga myndigheter. De funktionsansvariga myndigheterna skulle under medverkan av sidoordnade centrala myndigheter och
underlydande ledningsorgan inrikta och samordna verksamheten inom respektive funktion.
MSB:s roll idag inom civilt försvar kan härledas från den tidigare funktionsindelningen. MSB har idag uppgifter inom det som då var funktionerna Civil ledning, Psykologiskt försvar, Befolkningsskydd och räddningstjänst samt delvis Försörjning med industrivaror.
Förutsättningarna för arbetet med civilt försvar är väsentligt annorlunda idag än hur de var när arbetet bedrevs av de dåvarande myndigheterna
Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Behovet av att arbeta med frågor som rör ledning och samverkan, psykologiskt försvar, befolkningsskydd och räddningstjänst samt försörjningsfrågor finns dock kvar.
MSB har redan i sin uppdragsredovisning till regeringen den 16 december 2014 föreslagit att myndighetens operativa roll under höjd beredskap ska förtydligas.
Förslaget innebär att MSB under höjd beredskap på regeringens uppdrag får inrikta och samordna de beredskapsansvariga myndigheternas verksamhet samt prioritera civila statliga resurser. Myndigheten bör under höjd beredskap
även få besluta om fördelning av civila statliga resurser som förberetts särskilt för höjd beredskap. Detta bör framgå genom en ändring i 13 § förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
MSB menar att myndigheten i samband med stora olyckor och kriser redan idag har ett uppdrag som närmar sig det som MSB föreslår för höjd beredskap.
MSB:s roll behöver dock tydliggöras i enlighet med det förslag som
myndigheten lämnat. Detta för att skapa en tydlighet för samtliga aktörer och underlätta den fortsatta utvecklingen av MSB:s roll vid övergången från fredsförhållanden till höjd beredskap. Redan innan regeringen fattat beslut om höjd beredskap – i synnerhet då man befinner sig i ett svårtolkat läge där beredskapen inte höjts – krävs att ett strategiskt resursutnyttjande på nationell nivå kan säkerställas för att kunna hantera antagonistiska handlingar som sker i stor omfattning.
Planering och förberedelser som pågår inför höjd beredskap Perspektivet höjd beredskap blir mer och mer integrerat i myndighetens olika processer som tidigare främst fokuserat på olyckor och kriser i fredstid.
Nedan redovisas exempel på verksamhet som pågår och förberedelser som MSB vidtagit som olika led i planeringen inför höjd beredskap.
• MSB har inom ramen för myndighetens risk- och
sårbarhetsanalysarbete under våren 2016 genomfört en scenarioanalys kopplat till höjd beredskap. Inom ramen för scenarioanalysen har frågor om personalförsörjning, säker kommunikation och prioritering av samhällets resurser varit centrala. Arbetet med att beakta höjd beredskap i risk- och sårbarhetsanalysen fortsätter.
• MSB har påbörjat ett arbete med att anpassa myndighetens kompetensförsörjning för att kunna möta de krav som arbetet med civilt försvar ställer på myndigheten både nu och under höjd beredskap.
Inom ramen för detta arbetar MSB med att förbättra möjligheterna att personalförsörja den operativa organisationens olika funktioner med personal från hela myndigheten för att kunna hantera omfattande händelser under längre tid (kris-/krigsplacering). MSB har även genomfört utbildningar av egen och andra myndigheters personal i stärkt säkerhetsskydd.
• Arbete pågår med att öka förmågan att kommunicera säkert både internt inom MSB och mellan det civila försvarets aktörer, vilket är en förutsättning för att kunna hantera situationer i hela hotskalan. Det finns betydande utmaningar i detta arbete framöver, det gäller inte minst hur dagens signalskyddssystem ska moderniseras.
• MSB har med utgångspunkt i myndighetens uppdrag i regleringsbrevet ökat ambitionen i arbetet med att identifiera, förstå och möta försök till informationspåverkan som riktar sig mot svenska beslutsfattare eller svensk opinion.
• MSB har ökat ambitionen i arbetet med att stödja samhällets
cybersäkerhet och samhällets förmåga att möta cyberattacker som ett inledande skede av ett väpnat angrepp.
• MSB har tillsammans med Försvarsmakten påbörjat arbetet med att samordna den civila och militära övningsplaneringen.
• MSB utvecklar beslutsstöd för ledning och samverkan anpassat för civilt försvar och interoperabelt med Försvarsmaktens motsvarighet.
• MSB har påbörjat ett arbete med att analysera och pröva hur
värdlandsstöd för fredstida krishantering inom EU kan utvecklas för att användas under höjd beredskap.
• MSB har med stöd av FOI tagit fram en kunskaps- och
forskningsöversikt inom området höjd beredskap och civilt försvar.
Genomgången av forsknings- och studierapporter inom området civilt försvar och höjd beredskap visar att det saknas aktuell forskning inom en stor del av området. Mot bakgrund av de samhällsförändringar som sker finns det ett stort behov av att värdera relevansen av tidigare genomförd forskning. Forsknings- och kunskapsöversikten kommer att utgöra underlag inför en kommande forskningsutlysning inom området som planeras att genomföras under 2017.
• MSB har bedrivit ett antal studier inom området civilt försvar de senaste åren, se bilaga 1.
• MSB har sedan myndigheten bildades 2009 förvaltat det svenska skyddsrumsbeståndet och systemet för varning och information till allmänheten (VMA). Däremot har beståndet av andningsskydd för befolkningen avvecklats i takt med att skydden föll för åldersstrecket.
• MSB har ett ansvar för utveckling, drift och förvaltning av
länsstyrelsernas ledningsplatser som ska kunna utgöra regionens nav för ledning och samverkan.
• MSB planerar en översyn av vilken strategi som ska finnas för skyddstillgångar i form av skyddade ledningsplatser samt skyddsrum för befolkningen utifrån nuvarande bestånd och aktuell hotbild.
• MSB planerar att göra en analys på nationell nivå av hur förmågan inom samhällets räddningstjänst kan anpassas till förhållanden under höjd beredskap.
• MSB fortsätter utveckla arbetet med den nationella risk- och
förmågebedömningen (NRFB) så att den bygger på en helhetssyn som omfattar krissituationer i fredstid och situationer med höjd beredskap.
• MSB ser till att arbetet i samverkansområdena utvecklas för att skapa en helhetssyn som möjliggör en sammanhängande planering för krisberedskap och höjd beredskap.
• MSB har ett ansvar att identifiera geografiska land- eller
vattenområden som kan vara av riksintresse för civilt försvar enligt 3 kap. miljöbalken (1988:808). MSB:s bedömning är att beslut om sådana riksintressen kan fattas inom 2-3 år.
• MSB fortsätter att analysera myndighetens uppgifter enligt alla de lagar och förordningar som anknyter till planeringen inför höjd beredskap eller myndighetens agerande under höjd beredskap. Detta är ett arbete som bara har påbörjats.