Innan intervjupersoner identifierades och intervjuerna genomfördes formulerades ett missiv (Se bilaga 1). I missivbrevet beskrevs delarna som bör finnas med i ett sådant brev.
18 Exempel på sådant som bör finnas med är motivering till studien, hur personer valts ut samt kontaktuppgifter om de skulle ha några frågor till mig som uppsatsförfattare eller till min handledare. Först kontaktades arbetsförmedlingen i Skåne sedan formulerades intervjuguiden. Intervjufrågorna skapades utefter studiens två frågeställningar och berör medarbetarnas egna upplevelser av ett tidigare förändringsarbete som genomförts inom organisationen med fokus på dessa faktorer: motivation, delaktighet, kommunikation och förändringsledarskap.
Studien genomfördes på en arbetsförmedling i Skåne. Jag kontaktade chefen på organi-sationen jag hade i åtanke för min studie för att presentera mig och min studie samt efter-fråga tillstånd att genomföra studien på Arbetsförmedlingen. Efter jag fått kontakt med dem förklarade jag mitt syfte och frågade om de var villiga att svara på frågor och bli intervjuade. För att intervjupersonernas egna uppfattningar skulle framkomma användes en semistrukturerad kvalitativ intervju för studien (Bryman, 2011). Alla intervjuer ge-nomfördes på deras respektive arbetsplats och ägde rum på deras håltimmar. Alla inter-vjuer ägde rum under samma vecka i november månad och under alla interinter-vjuer vad det bara jag och respondenten närvarande.
Respondenterna fick inte ta del av intervjufrågorna i förväg. Avsikten var att erhålla oför-beredda, spontana svar kring förändringsarbetet. Syftet var att få en klar bild av medar-betarnas uppfattningar kring det tidigare genomförda förändringsarbetet. Jag har spelat in alla intervjuer med hjälp av MP-3 spelare. Inför varje intervju, innan jag började spela frågade jag alltid om det var lämpligt och okej att jag satte på inspelningen. Det finns många fördelar med att spela in en intervju, bland annat att jag kunde lyssna på inspel-ningarna flera gånger efteråt, samt att jag inte behövde anteckna under intervjuerna och bara koncentrera mig på det som blev sagt (Patel & Davidson, 2014).
Urval
Urvalsprocessen inleddes med att urvalsstrategin diskuterades under ett personligt möte tillsammans med arbetsförmedlingschefen. Urvalsmetoden styrdes av studiens syfte och frågeställningar, som eftersträvar upplevelser av ett tidigare genomfört förändringsarbete. Urvalsmetoden som tillämpades var ett målstyrt urval. Bryman (2011) förklarar att man strategiskt väljer ut sina informanter efter studiens ändamål. Detta passade mig bäst ef-tersom syftet med studien är begränsad till en specifik grupps erfarenheter. Målet med målstyrt urval är att välja ut de deltagarna på ett strategiskt sätt så att de samplade perso-nerna är relevanta för de formulerade forskningsfrågorna. Forskarens syfte är inte att välja deltagare i en undersökning slumpmässigt (Bryman, 2011). Utifrån mitt ämnesområde tog jag kontakt med den ansvariga för verksamheten. Urvalet av intervjupersonerna gick till så att jag kontaktade chefen på Arbetsförmedlingen först via telefon och mailade sedan missivbrevet (bilaga 1). Med hoppet att kunna intervjua de personer som hade deltagit i det förändringsarbete som gjordes innan. Även om nya personer hade tillkommit på ar-betsplatsen valde jag att endast inkludera de som deltog i det tidigare förändringsarbetet. Urvalet gjorde också så att jag fick tag på personer som jag trodde hade mycket att berätta om området som skulle beskrivas. Utefter dessa riktlinjer valde chefen sedan ut personer som stämde in med kraven och som var villiga att medverka. Dessa personer kontaktades sedan av mig och vi bestämde möte för intervjuerna.
19
Instrument
Det fenomen som ska studeras ligger till grund för vilken metodansats som kan användas. Min studie är genomförd med kvalitativ ansats. Jag har valt att använda mig av kvalitativ intervju i stället för kvantitativ intervju, skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ är att vid kvalitativ intervju är det önskvärt att intervjun rör sig i olika riktningar och forskaren får veta vad intervjupersonen anser är relevant, medan kvantitativa intervjuer ser detta som en störning (Bryman, 2011).
Vid utformningen av intervjuguiden ansåg jag, i likhet med Bryman (2011), det som vik-tigt att frågorna skulle vara av relevans för studiens syfte och frågeställningar samtidigt som det skapas en balans mellan intervjupersonen och forskaren. Genom frågorna ville jag även öppna upp och skapa ett samtal runt mitt ämne. Med den semistrukturerade in-tervjumodellen som bakgrund arbetade jag fram intervjuguiden. Intervjuguiden bestod av fyra huvudteman vilket resulterade i att 10 frågor utformades i samråd med min handle-dare. Intervjuguiden inleds med en mer sluten karaktär för att sedan gå in på mina hu-vudteman där frågorna blir mer öppna för att låta informanterna reflektera fritt runt dem (se bilaga2).
När intervjuguiden utformades tänkte jag till stora delar på studiens syfte och frågeställ-ningar, som jag sedan förhöll mig till i utformandet av olika teman. Jag använde mig även av litteratur från Bryman (2011). De råd som användes var bland annat att anpassa språket efter respondenterna, samt att ställa öppna frågor. Det vill säga frågor som inte enbart går att svara ja eller nej på. För att få ett så utförligt svar som möjligt. Enligt Bryman (2011) var det även viktigt att använda sig av följdfrågor, för att få ett ytterligare djup i respon-denternas svar. Detta tips tog jag tillvara på i intervjuguiden och under intervjuernas gång. En annan anledning att välja kvalitativ intervju som metod är att jag var bekant med denna metod, något som jag tror kan ha underlättat denna intervjuform. På så sätt jag har haft lättare att utföra intervjun på det sätt som kännetecknar en semistrukturerad intervju och en djupintervju (Bryman, 2011).
Insamling
För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer, som innebär att jag hade en intervjuguide med ett antal frågor som jag utgick ifrån. Metoden med en intervjuguide visade sig hjälpa vid analys av intervjuerna eftersom samma frågor återkom i varje inter-vju. Detta gav en tydligare struktur i bilden av intervjuerna. Intervjuguiden var uppbyggd av öppna frågor med många olika perspektiv, exempelvis upplevelser av motivation, del-aktighet, kommunikation etc. Detta för att respondenternas egna upplevelser lättare skulle framkomma och stimuleras till berättande samt för att kunna täcka in många olika delar av personen eftersom självbild är ett så pass brett begrepp (Bryman, 2011). Frågeföljden anpassades delvis utifrån respondenternas svar och icke förutbestämda följdfrågor skap-ades. Den semistrukturerade intervjun är till en viss grad strukturerad på så vis att frå-gorna är bestämda av forskaren innan intervjun, men fråfrå-gorna i sig har en mer ostruktu-rerad karaktär där jag tar frågorna i den ordning som passar och respondenterna ges mer möjlighet att ge mer öppna svar. Metoden valdes för studien då den gör det möjligt att få
20 fram intervjupersonernas egna uppfattningar, samtidigt som fokus på syftet bibehålls med ett tydligt frågeschema (Bryman, 2011).
De finns många olika tekniker för forskaren att samla in data till sin studie på. Informat-ionen kan bestå av dokument, intervjuer eller observationer. Det kan även vara enkäter eller medarbetare undersökningar. De data jag valt att utgå ifrån i detta arbete, delas upp i primära och sekundära data. Primära data är sådana data som tagits fram med hjälp av undersökningar i kvalitativa studier. Det vill säga information som hämtats direkt från en person, en observation eller ett frågeformulär som gjorts. Jag har valt att samla in empiri genom personliga intervjuer. Personliga intervjuer har fördelen att de ger praktiskt taget obegränsade möjligheter att ställa olika typer av frågor. Fyra intervjuer genomfördes med tre medarbetare på den studerade organisationen. Dessa inleddes med en kort presentation av studiens syfte. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att intervjuaren går efter en lista med ämnen och frågor som respondenterna får möjlighet att tala fritt kring. Kvale och Brinkman (2014) menar att genom den kvalitativa forskningsintervjun försö-ker forskaren utveckla en mening ur respondenternas synvinkel. Kunskapen är från början inte given utan skapas under intervjuns gång.
I min studie har sekundärdata använts som komplement till de intervjuer jag genomfört. Sekundärdata är informationen som samlats och analyserats av någon annan än forskaren. Det vill säga att forskaren inte baserar information direkt från källan. I stället baserar han/hon sig på upplysningar som kommer från andra studier, till exempel databaser och vetenskapliga artiklar. Men forskaren måste ta ställning till om data är relevant. De främsta källorna till teoretiska utgångspunkter har hittats genom ett aktivt sökande av databaser med vetenskapliga artiklar. Den litteratur jag använt mig av i denna uppsats har hittats genom sökning via Linnéuniversitets studentbiblioteket med hjälp av sökord och nyckelord. De ord jag sökte efter är till ex. ” change”, ” leadership” ” organisation”. ” motivation”, ” influence or participation”. I denna studie har information utgjorts av lit-teratur och vetenskapliga artiklar som använts för att bygga upp den teoretiska referens-ramen. Jag sökte information på Linnéuniversitetets databaser OneSearch och Erik.
Analys
Vid de olika intervjutillfällena använde jag mig av en MP3-spelare. Efter att alla inter-vjuerna var klara så lyssnade jag flera gånger på den insamlade informationen för att säkerställa att jag hört rätt och inte missat någonting, på det viset kunde jag skriva ut ord för ord. När det gäller intervjuerna har jag ensam deltagit i den direkta intervjusituationen. Efter avslutad intervju har jag transkriberat den, för att komma närmare den intervjuades tankar. Min analys av intervjuerna är ingen analys av själva intervjun eller meningen med intervjun, utan samtalet i ett större sammanhang. Jag har också valt att i resultatdelen redovisa citaten i en enklare form av skriftspråk för att underlätta för läsaren (Bryman, 2011). Vidare har jag valt att inte ha de transkriberade intervjuerna som bilagor eftersom det skulle kunna avslöja respondenternas identiteter. En orsak till detta är ett etiskt över-vägande som konfidentialitet. Efter utförda intervjuer gjordes ordagranna transkribe-ringar, utifrån de ljudinspelningar som gjorts. Transkribering av intervjuerna har skett i samband med varje intervju eller dagen efter. Det finns flera sätt att utföra en transkribe-ring.
Kvale och Brinkman (2014) menar att det är viktigt att skilja på muntligt och skriftligt språk. Ett försök till en ordagrann transkribering kan leda till en artificiell konstruktion
21 som inte lönar varken det muntliga eller den skriftliga formella stilen. Det viktigaste för mig har varit att redovisa vad intervjupersonerna säger och inte hur de säger det. Dessu-tom underlättar det för läsaren, när citaten återges på ett skriftspråkligt sätt. Intervjuerna har analyserats genom en första analys vid intervjutillfället. Därefter har en andra analys genomförts då jag lyssnat igenom det inspelade materialet. I den tredje analysen transkri-berades intervjuerna och i en fjärde analys lästes transkriberingen igenom flera gånger, detta för att säkerställa att jag inte missat något.
Alla namn har dock tagits bort i transkriberingen av forskningsetiska skäl. Det bör tilläg-gas att intervjuerna i denna studie transkriberades ordagrant till skrift för korrekt inform-ation. För att göra materialet mer lätthanterligt och meningskoncentrerat gick jag igenom texterna och tog bort överflödiga ord utan att ändra i meningsinnehållet. Jag har valt att använda mig av citat i resultattexten för att ge läsaren en inblick i vad intervjupersonerna sagt och en uppfattning om vad jag grundar mina tolkningar på. Detta ökar även tillför-litligheten och transparensen i uppsatsen. Några av citaten har jag redigerat milt utan att citatens betydelse förändras, detta för att göra innehållet mer begripligt för läsaren.
Reliabilitet och validitet
Reliabilitet innebär enligt Bryman (2011) en tillförlitlighet som rör frågan om resultaten blir de samma om studien genomfördes på nytt. En genomförd undersökning kan få en högre reliabilitet genom att riskerna för slump och tillfällighet minskas, vilket betyder att resultatet påverkas positivt när riskerna för tillfälligheter minimeras (Kvale & Brinkman, 2014). Det avgörande syftet för reliabilitet är att ge pålitlighet åt en undersökning samt att andra forskare kommer till samma slutliga resultat. Kännetecknande för resultateten är att de är stabila. Eftersom jag gjort uppsatsen på egen hand och varit ensam i intervju-erna valde jag att spela in alla intervjuintervju-erna för att ha ett neutralt förhållningssätt till in-samlat material. För att upprätthålla hög reliabilitet valde jag att informera mina intervju-personer om att jag önskade att använda mig av MP3-ljudband vid intervjutillfällena. Detta tilläts jag att göra vilket gav mig möjlighet att gå tillbaka till materialet och analy-sera deras svar. Genom att jag tilläts detta underlättade det för mig att kunna lägga all fokus på intervjupersonerna i stället för att tänka på att hinna samtidigt hinna anteckna. De informanter jag intervjuat har utifrån sina yrkespositioner olika slags kunskap samt fyller olika funktioner i sitt arbete kring förändringsarbete. Genom detta stärks min vali-ditet då informanterna i mitt urval är yrkesprofessionella och därför besitter en bred kun-skap inom det område jag valt att studera.
Validiteten kan liksom reliabilitet vara låg eller hög, det handlar om frågan om man verk-ligen undersökt eller mätt det område man är intresserad av, Det innebär att den mätmetod som används i undersökningen verkligen mäter det som forskaren avser att mäta. Om det är så då är validiteten hög. Däremot kan validiteten vara låg när forskaren senare inser att området han undersökt inte var det han ville undersöka (Kvale & Brinkman, 2014). De intervjuade personerna som valts ut för intervjun och som jag talade med är verksamma som handläggare med olika arbetsuppgifter och har jobbat länge inom organisationen (Arbetsförmedlingen). När jag genomförde mina intervjuer med de utvalda personerna valde jag omstrukturerade intervjuer med öppna frågor med syftet att respondenterna fick vara fria i sina tolkningar och svara på frågorna. Därför bedömer jag trovärdigheten i min undersökning som god.
22
Etiska överväganden
Alla som deltog i denna undersökning fick från början veta syftet med mitt projekt och att deltagandet var frivilligt. Jag ser det som min skyldighet att vara insatt i och tillämpa de etiska principerna, då jag använt mig av sekretess i form av tystnadsplikt vad gäller personuppgifter, namn och befattningar på de intervjuade och känsliga uppgifter som kommit till min kännedom i intervjumaterialet.
Informationskravet definieras av vetenskapsrådet som ” Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet, 2010, s7). Det uttrycker att forskaren ska informera om studiens syfte, hur deltagarnas roll och medverkan ser ut, att deltagandet är frivilligt och kan avslutas när som helst, samt att informationen forskaren får, inte kommer att användas i något annat sammanhang än stu-dien. Detta gjorde jag muntligt före intervjuerna. Då valet av informanter till examensar-betets studie gjordes, var det tydligt att medverkan var frivillig och personalen som deltog fick själva välja om de ville vara med. Innan intervjuerna började informerade jag delta-garna om målet med undersökningen och att deltadelta-garna kunde avbryta sin medverkan när som helst under mötets gång (Vetenskapsrådet, 2010).
Samtyckeskravet definieras av vetenskapsrådet som ” Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan” (Vetenskapsrådet, 2010, s9). Forskare måste få deltagarnas samtyckte att delta i undersökningen, om deltagarna är under 18 år krävs samtycke från vårdnadshavare. De som deltar i undersökningen måste själva få be-stämma om de vill vara med. Om en av deltagarna av något personligt skäl väljer att avbryta sin medverkan ska det inte ge deltagaren negativa konsekvenser. Samtyckeskra-vet i min undersökning har uppfyllts genom skriftliga godkännande och alla intervjuper-soner har fått information om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst under intervjun kan avbryta sin medverkan. Påtryckningar får inte på något sätt finnas. (Veten-skapsrådet, 2010)
Konfidentialitetskravet definieras av vetenskapsrådet som ” Uppgifter om alla i en under-sökning, ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgif-terna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskaps-rådet, 2010, s12). Ett avtal om tystnadsplikt bör tecknas mellan den som gör undersök-ningen och deltagaren, om forskning innehåller etisk känslig information rörande en-skilda personer som går att identifiera. Det innebär att utlova anonymitet till deltagarna i studien. I denna studie används alltså inga namn eller personbeskrivningar som kan av-slöja information som kan röja intervjupersonernas identiteter. All personlig information och personuppgifter förvaras på sådant sätt att ingen utomstående kan komma åt uppgif-terna (Vetenskapsrådet, 2010).
Nyttjandekravet definieras av vetenskapsrådet som ” Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål” (Vetenskapsrådet, 2010, s14). Allt material som samlas in under undersökningen som handlar om enskilda personer får end-ast användas till forskning och inte användas i kommersiellt bruk eller lånas eller använ-das som beslutsunderlag för åtgärder eller beslut som påverkar deltagarna i studien. I min studie var jag noggrant med att all information som samlas in för studiens syfte i samband med examensarbetet enbart ska användas i den studien och inte får användas i kommer-siellt syfte. Jag har även erbjudit mina intervjupersoner att ta del av uppsatsen när den är färdigskriven (Vetenskapsrådet, 2010).
23
Resultat
I följande kapitel presenteras det resultat som framkommit från de genomförda intervju-erna med medarbetare på arbetsförmedlingen. Resultatkapitlet är strukturerat utifrån studiens överordnade teman, motivation, delaktighet, kommunikation, förändringsledar-skap, attityder till förändringen och upplevt motstånd. Dessa teman utgör huvudrubri-ker i kapitlet och det empiriska materialet är inordnat under respektive tema. Respon-denterna benämns i följande kapitel som respondent A, B, C och D för att vissa resone-mang lättare ska kunna följas. I resultatkapitlet framställs respondenternas erfaren-heter av det tidigare genomförda förändringsarbetet.
Motivation
Motivation handlar som tidigare definierats i teoriavsnittet, om att tillfredsställa behov. Det är motiv som driver oss människor att agera på ett visst sätt i en viss situation. Mina respondenter har alla motiv till varför de accepterade att delta i förändringsarbetet som genomfördes. Det som framförallt motiverade medarbetarna var längtan efter nya arbets-uppgifter och utveckling av verksamheten i en positiv anda. De berättade i intervjuerna att det fanns goda skäl till varför förändringen skulle ske, och att det var för deras och organisationens skull. En motivationsfaktor som en intervjuperson nämnde var att med-arbetarna uppmuntrades till at prova på något nytt vilket bland vissa upplevdes som po-sitivt
Jag kände en stark vilja att prestera inför förändringen eftersom mina närmaste chefer målade upp en bild av att allt skulle bli bättre och det gjorde till sist att jag och mina arbetskollegor ville vara delaktiga. Jag me-nar att vår organisation måste utvecklas och motivationen var viktig för att viljan skulle finna där. Jag ville samtidigt prova på någonting nytt vilket för mig var något positivt. (Respondent C)
Det är viktigt att veta varför förändringen är nödvändig, förstår medarbetarna inte bak-grunden så ökar risken att den inte accepteras och att medarbetarna inte är med på för-ändringen. Genom att samtliga medarbetare får en tydlig bild av organisationsförändring-ens vision, mål och orsaker, lyckas ledningsgruppen som är ansvarig för förändringspro-cessen i organisationen, att både minska motstånd samt vinna medarbetarnas förtroende och engagemang. En intervjuperson lyfte fram vikten med att öka ansvar, delaktighet och engagemang hos medarbetarna för att på så vis få det tillbaka till organisationen.
Information är viktig för att hålla motivationen vid liv hos medarbetarna tycker jag. Och att vi pratar öppet om varför och hur denna förändringen ska ske, förstår jag orsaken till förändringsarbetet så kommer jag naturligt-vis att engagera mig och lägga både tid och energi för att bidra till dess framgång. Dessutom är det av stor vikt att vi är delaktiga i hela föränd-ringsprocessen från början. (Respondent A)
24 Samtliga respondenter menar att förändringen eller förnyelseresan var välkommen och att de har ansett det vara roligt att få medverka i en sådan genomgripande omvandling av