PLANFÖRSLAG - Mörby del 5.pdf Pdf, 8.9 MB.

Planområdet föreslås utvecklas för verksamheter avseende ej störande industri, kontor och handel.

Naturmiljö

Planområdet består idag till stora delar av produktionsskog samt jordbruksmark. Höga naturvärden finns inom planområdet, främst i form av sumpskog (nyckelbiotop) och tallmiljöer i områdets centrala del, men även åkerholmar och brynzoner kopplade till jordbrukslandskapet. Det otillgängliga läget medför att få människor använder området för rekreation. Inom planområdet finns ett fyrtiotal kulturhistoriska lämningar, dessa är främst lokaliserade till jordbrukslandskapet.

Den föreslagna planstrukturen är resultatet av en sammanvägning av de framtida verksamheternas förväntade behov samt kravet på att minimera påverkan på naturvärden och förutsättningarna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En utbyggnad i enlighet med planförslaget innebär att en mindre del av jordbruksmarken i norr och stora delar av skogsmarken i söder och sydöst tas bort och ersätts med verksamhetstomter. Förslaget innebär därmed att den naturliga vegetationen i stora delar av planområdet kommer att tas bort.

Områdets struktur har utformats för att minimera påverkan på skyddade arter. Breda stråk bevaras som naturmark för att fungera som spridningsvägar för växter och djur. Våtmarker och fuktstråk har planerats för att för att i möjligaste mån bevara den naturliga hydrologin.

Inom planområdet finns flera arter som skyddas enligt artskyddsförordningen. Särskild hänsyn behöver tas till den större vattensalamandern som skyddas enligt paragraf 4 i förordningen. Nya

fortplantningsdammar, övervintringsplatser och landmiljöer behöver skapas för att upprätthålla ekologiska funktioner för större vattensalamander. Dammarna ska vara grunda, fisk- och kräftfria och solexponerade. Övervintringsplatser skapas genom att fylla gropar med lövkompost, lövved och sten till en kulle som sedan täcks med jord.

Landmiljöerna ska ha en mosaik av öppna gräsmarker med träd och buskmiljöer. Gömslen skapas i form av stenrösen och död ved ska läggas ut för att användas som skydd och för födosök. Åtgärderna föreslås främst i den västra delen av området. Vidare föreslås att groddjur och grodrom omlokaliseras från befintliga våtmarker till de nya dammarna. Faunapassager, grodtunnlar och grodstaket behöver sätts upp för att stärka och nyskapa spridningsvägar. Det finns behov av att detaljutreda exakt var grodtunnlar och grodstaket lämpligen placeras.

Planerade dagvattenstråk bör utformas så att de även fungerar som miljöer för groddjur.

En särskild skötselplan har tagits fram för att kunna hålla så kallad ekologiskt kontinuitet för arten inom planområdet, d.v.s. att det finns fungerande livs- och fortplantingsmiljöer. Trana, sånglärka och vaktel, som skyddas enligt samma paragraf, får sina livsmiljöer begränsade men det finns fortfarande lämpliga livsmiljöer för dessa inom planområdet. I viss mån kan de även gynnas av skötselprogrammet för salamandrar. Fåglarna är, i jämförelse med salamandrar, mycket mer mobila och kan förflytta sig till lämpliga habitat i närheten. Ekologisk kontinuitet bedöms därför kunna kvarstå även för dessa arter.

Hanteringen av samtliga dessa arter måste samrådas med Länsstyrelsen.

En åkerholme (södra delen av område 4, kartan över naturvärden sid 11) ligger mycket nära planerad exploatering. Här behöver särskilt hänsyn tas så att denna inte påverkas negativt. Om sådan hänsyn inte är möjlig måste dispens från biotopskyddet sökas hos Länsstyrelsen.

Vattenverksamhet

Väster om fornlämningsområdena ligger en sumpskog som omfattas av markavvattningsförbud.

Sumpskogen i planområdets sydvästra del uppskattas till cirka 12 000 kvm. Eftersom planförslaget förutsätter en markberedande åtgärder med igenfyllnad av sumpskogen (för att anlägga ett stickspår) kommer vattendom att krävas i kommande skeden. Tillstånd och/eller anmälan kan också krävas för anläggning av dagvattendammar och stråk.

Markavvattningsförbud

Åtgärder som på något sätt skulle resultera i markavvattning av områdets vatten- eller våtmarksmiljöer kan komma att tangera markavvattningsförbudet.

Landskapsbild och landskapsåtgärder

Påverkan på landskapsbilden kommer att uppstå vid en byggnation enligt planförslaget. Områdets naturliga höjdförhållanden kommer att behöva anpassas för att möjliggöra den exploatering som förslaget syftar till. För att åstadkomma en utjämnad marknivå kommer kvarteren belägna inom skogsmarken att sänkas. Jordbruksmark som är en del av kulturlandskapet bevaras i nordväst men föreslås bebyggas och höjas i östra delarna. Viktigt för landskapsbilden är att förstärka visuella utblickar in mot planområdet och från detsamma. Den framtida landskapsbilden kommer att vara varierad, och präglas av den nya bebyggelsen som föreslås inom området.

Landskapsåtgärder längs E20

Verksamheter och fasader mot väg E20 utformas med omsorg exempelvis med korta huskroppar och skyltfönster mot motorvägen.

Volymskiss - vy från E20 i riktning mot Södertälje.

Föreslagen bebyggelse

Syftet med detaljplanen är att pröva markanvändningen för Stockholm Syd/Mörby verksamhets- område med inriktning på logistik, ej störande industri, kontor och handel. De föreslagna byggnaderna ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen. 1/6 av fastighetsarean ska utgöras av rumsbildande vegetation. I synnerhet ska i möjligaste mån välvuxna träd och sammanhängande trädpartier sparas.

Verksamheter som hanterar farligt gods kan förekomma. Verksamheterna

får inte vara störande för omgivningen och får inte medföra risker för miljö hälsa och säkerhet.

Gestaltningsprinciper för den nya bebyggelsen, kvartsmark och gatumiljö har tagits fram. Dessa beskrivs i separat längre fram i planbeskrivningen.

Illustrationsplan med föreslagen bebyggelse, gator samt gång- och cykelstråk (inklusive Skälbyvägen).

Stråk

Möjligheten att ta sig genom planområdet till kringliggande naturområden säkerställs genom befintliga passager under Svealandsbanan och E20. De föreslagna vägarna utformas med gång- och cykelbanor vilket ökar tillgängligheten inom området. En ny naturstig föreslås anläggas för att tillgängliggöra de naturvärden och fornlämningar som finns inom odlings-, natur- och våtmarker. Dessutom föreslås ett regionalt gång- och cykelstråk längs den gamla banvall som löper genom området.

Exploateringsgrad och höjdreglering

Planen medger en exploateringsgrad på 0,6 av fastighetens bruttoarea. Högsta byggnadshöjd är mellan 16 och 20 meter. Kvarteren för småindustri i nordöst har högsta byggnadshöjd 16 meter och högsta totalhöjd 20 meter. Med byggnadshöjd avses takets högsta höjd och med totalhöjd avses uppstickande objekt såsom en skorsten eller en solfångare. För handel och kontorskvarteren utmed E20 tillåts bebyggelsen vara något högre.

Trafik Vägstruktur

Mörbyvägen och Skälbyvägen fungerar som infarter från Nykvarnsvägen, väg 509. Den föreslagna vägstrukturen bygger på genomgående vägar som ansluter till Almnäs trafikplats och vägnätet i Almnäs i Södertälje kommun. Det skapar en möjlighet för trafiken i Mörby att komma till E20 via trafikplats Almnäs men även lokala förbindelser inom området.

Den föreslagna vägstrukturen är utformad med en gatuhierarki där gatorna har olika funktioner – huvudgator och lokalgator - vilket tydliggörs genom gaturummets gestaltade karaktär. Huvudgatorna föreslås förses med trädrader, dels för att tillföra grönska och rumslighet, dels för att underlätta orienterbarheten. Det bidrar också till att skapa en gemensam karaktär för hela området ”Stockholm syd” som även innefattar Almnäs i Södertälje kommun. Befintliga gångvägar och andra småvägar bevaras i möjligaste mån för att ingå i grönstrukturen, gång- och cykelstråk samt ridvägar.

Huvudgator föreslås få en utformning som dämpar hastigheten för att undvika för höga hastigheter på genomfartstrafiken. Fartnedsättande åtgärder behöver studeras närmare i den fortsatta planprocessen.

Särskilt viktigt är detta på platser där gående och cyklande korsar huvudgatorna. Hastigheterna i området är planerade till 50 km/h på huvudgatorna och 40 km/h på lokalgatorna.

Med tanke på ambitionen att utveckla Mörby industriområde till ett logistikområde är det av särskild vikt att gatornas geometri och konstruktion utformas utifrån de stora, tunga fordon som kommer att trafikera området. Som dimensionerande fordon i utformningen av vägar och korsningar används en 16 meters semitrailer.

Huvudgator

Gaturummet föreslås bli 15,5 meter brett på den norra huvudgatan Skälbyvägen, och 11,4 meter brett på den södra huvudgatan samt lokalgatan. På huvudgatan Mörbyvägen som går längst det planerade regionala cykelstråket blir gaturummets totala bredd 22 m meter. Körbanans bredd ska möjliggöra kollektivtrafik på såväl huvudgatorna som lokalgatorna.

Förslag till sektion för norra huvudgatan (HGATA1 -Skälbyvägen).

Förslag till sektion för huvudgata med regionalt cykelstråk ((HGATA2 Mörbyvägen).

Hållplatser för kollektivtrafiken planeras som fickhållplats på huvudgatan. I och med att den planerade hastigheten i Mörbyområdet är 50 km/h och gatubredden planeras till 7 meter, så kan indragningen minskas till 2,5 meter.

Lokalgator

Gaturummet föreslås bli 11,4 meter brett på lokalgatorna i Mörby. Körbanans föreslagna bredd på lokalgatorna omöjliggör inte kollektivtrafik.

Förslag till sektion för huvudgata (HGATA3) samt lokalgata i förlängning av huvudgata 1.

Gång- och cykeltrafik

Gång- och cykelvägar föreslås utmed ena sidan av huvud- och lokalgator för att skapa god tillgänglighet förutsättnigar för oskyddade trafikanter att röra sig säkert till och från de nya arbetsplatserna. Det befintliga regionala cykelstråket planeras att ledas om till den gamla banvallen söder om väg E20. Den har en flack profil och är lämplig att behålla då området exploateras. Den föreslagna kombiterminalens placering längs järnvägen medför att ett avsnitt av den historiska banvallen försvinner. I detta avsnitt löper gång och cykelvägen längs med områdets södra huvudgata, som går parallellt med den gamla banvallen.

Kollektivtrafik

Kommunens ambition är att så många som möjligt ska resa kollektivt till Mörby. Det är då avgörande att det från start finns snabba och pålitliga kollektivtrafikförbindelser till och från Mörby. I förslag till stomnätsstrategi etapp två föreslås en stomlinje som går från Nykvarn via E20 till Södertälje centrum och vidare mot Nynäshamn. Linjen kopplar Nykvarn med Södertälje och skapar bytesmöjligheter till pendeltågssystemet. Vidare skapar linjen en regional förbindelse med en länk för tvärresande i södra länets ytterkanter. De målstandarder som tagits fram i Trafikförvaltningens stomnätsplan används för stomlinjerna i området.

Stomlinjen som planeras gå på E20 förbi Stockholm syd-området föreslås dras genom området i två alternativa dragningar (se Trafikutredning, Tyréns 2015). För att klara de mål som är satta för

stomlinjerna i Stockholm förslås två hållplatslägen inom Stockholm syd. Stomlinjen går alla dagar och erbjuder ett relativt bra utbud. Kommuntrafiken föreslås gå lite mer lokalt inom området och täcka upp de delar som inte stomtrafiken når. Kommuntrafiken antas endast trafikera under högtrafik eller när efterfrågan är tillräcklig.

Karta över en av de två föreslagna linjesträckningarna (Tyréns, 2015).

För att området ska få en attraktiv kollektivtrafik krävs att det finns ett bra resandeunderlag, att turtätheten är anpassad efter efterfrågan samt att så många som möjligt har acceptabla gångavstånd till närmaste hållplats. Förslaget med två linjer in i området får ses som en långsiktig lösning som kräver ett relativt stort resandeunderlag. Ett vägnät som gör att det går att ta sig mellan Mörby och

Almnäsområdet är en förutsättning.

Parkering, varumottagning och utfarter

Parkeringen i området ska lösas på fastighetsmark. Inga parkeringar längs gatorna planeras.

Lastbilstorg

Centralt i planområdet föreslås ett lastbilstorg för uppställning och underhåll av transportfordon.

Att samla väntande och vilande fordon förväntas ge ett flertal fördelar. Dels skapar det underlag för service av fordonen, det möjliggör kontroll samt underlättar rening av förorenat dagvatten. Det ger även sociala fördelar. Vid övernattning finns behov av viss service, även för de som bor i sina fordon såsom dusch och toalett, vilket ger underlag till utbud av mat och andra varor samt möjliggör en efterfrågan på restauranger och caféer. Det skapar en mötesplats som ger kvaliteter för de verksamma inom området.

Lastbilsparkeringen inom området måste samordnas och planeras inom lämpliga platser.

Järnväg

Området föreslås anslutas till befintligt järnvägspår strax väster om planområdet via ett nytt stickspår.

Buller

Bullernivåerna inom planområdet kommer att öka, både i och med verksamheterna inom området och den ökade trafik som de kommer att medföra. Kommunens antagande är att ökade bullernivåer är acceptabelt inom ett verksamhetsområde utifrån att människors hälsa och säkerhet inte påverkas

Högsta ekvivalenta ljudnivåer för uppehållsytor är 70 dBA och ska följas.

Kontorsbyggnader och andra byggnader människor uppehåller sig i, i anknytning till

huvudverksamheten ska klara bullernivåer för inomhusmiljöer. Trafikbuller från E20 ska beaktas.

Luft

Ett genomförande av planförslaget skulle medföra att utsläppen av luftföroreningar ökar lokalt till följd av ökad trafik och vissa verksamheter. Eftersom det inte är fastställt vilka verksamheter som kommer att finnas inom området, är det dock svårt att bedöma hur mycket dessa kommer att bidra till utsläpp av luftföroreningar.

Risker och säkerhet

De föreslagna verksamheterna, särskilt omlastningsterminalen, medför att godstrafiken till och från området ökar. I framtiden är det troligt att även farligt gods omlastas här. Att större delen av verksamheterna är planerade på tillräckligt avstånd från farligt godsleder, samt att inga bostäder planeras i området, medför att konsekvenser av en eventuell olycka bedöms vara små. Detta är under förutsättning att även verksamheterna inom delområdena närmast E20 och järnvägen placeras på ett större avstånd än 40 meter för verksamheter och 75 meter för handel från dessa. Den låga risken för olycka i samband med farligt gods, som enligt resonemang ovan skulle medföra små konsekvenser, innebär att risknivån bedöms vara acceptabel. Det är dock viktigt att denna risk ändå beaktas i den fortsatta planeringen. I det fall transporter med farligt gods kan förekomma inom planområdet kan det behövas skyddsåtgärder för bebyggelsen, tex utrymningsvägar och friskluftsintag vända bort från riskkällan.

Dagvatten

De hårdgjorda ytorna som skapas av den planerade utvecklingen kommer utgöras av takytor, last- och uppställningsytor samt vägytor. Dagvattenhanteringen i området föreslås byggas upp så att dagvatten från de olika typerna av ytor hanteras separat för att möjliggöra en så välanpassad hantering som möjligt med avseende på rening och fördröjning. Dagvattenflödena från området ska inte öka efter exploatering.

Kvartersmark

Principen för hanteringen av dagvattnet inom området är lokalt omhändertagande (LOD) genom rening, fördröjning och infiltration där det är möjligt. I annat fall leds dagvattnet till lämpligt avsatt mark inom planområdet. Med detta som grund åstadkoms utjämnad avrinning, hydrologisk balans samt mindre risk för föroreningar och översvämningar.

Tak

Dagvatten från tak respektive dagvatten från last- och uppställningsytor hanteras separat. Dagvatten från tak kan räknas som relativt rent och bedöms inte behöva genomgå rening innan det kan ledas vidare från fastigheterna. Däremot genererar stora takytor höga flöden vid regn och dagvattnet från tak bör därför fördröjas på fastighetsmark innan det leds vidare. Fördröjning kan ordnas genom öppna eller underjordiska magasin, till exempel dammar eller dagvattenkasetter.

Uppställningsytor

Dagvatten från last- och uppställningsytor runt byggnader bedöms vara förorenat och därför renas innan det leds vidare. Reningen föreslås primärt bestå av sandfång med efterföljande oljeavskiljning och därefter fördröjning.

Oljeavskiljare

Innan vatten från uppställningsytor leds in i magasinen ska det passera en oljeavskiljare. Oljeavskiljaren ska enligt Nykvarns kommuns riktlinjer vara av typen klass 1 (dvs. försedd med ett koalescensfilter eller lameller). En bypassledning föreslås anordnas vid oljeavskiljaren så att den inte riskerar att slås ut vid extremflöden.

Allmän platsmark

Vägarna i området föreslås utformas med diken dit dagvatten leds för rening och fördröjning. Dessa kan längs vissa vägar kombineras med så kallade skelettjordar för trädplanteringar. I principskissen visas hur dagvattenhanteringen är tänkt att lösas för den allmänna marken inom planområdet.

Förslaget är uppbyggt av öppna dagvattenstråk och fördröjningsdammar. De mörkblåa linjerna markerar placeringen av öppna diken och fördröjningsvolymerna bör ligga inom de blåmarkerade områdena.

Den blåmarkerade ytan nordväst i planområdet är tänkt att användas bland annat som möjlig damm för salamandrarna, förutsatt att dagvattnet är tillräckligt rent. Till exempel skulle dammen kunna ta emot dagvatten från takytor.

Principskiss för dagvattenhantering på allmän platsmark (plangräns enligt tidigare damrådshandling, Dagvattenutredning, WSP 2015).

Öppna dagvattenstråk dämpar utflödet och gynnar sedimentation av partiklar. Fördröjningsdammar kan även fungera som reningsanläggningar så länge uppehållstiderna är tillräckliga ur reningssynpunkt.

En reduktion av föroreningar uppnås normalt genom sedimentering av partikelbundna metaller och biologisk nedbrytning av oljeprodukter.

Fastigheternas dagvattenhantering behöver utvecklas och följas upp i bygglov och eventuella

exploateringsavtal där respektive fastighetsägare ska visa hur man planerar att hantera dagvattnet så att flöden fördröjs och föroreningar minskas i enlighet med utredningens principer.

Följande dimensioneringsriktlinjer föreslås användas planområdet:

• VA-systemen dimensioneras för ett 10-årsregn. Den specifika avtappningen, det vill säga

vid ett 10-årsregn med 30 minuters varaktighet före exploatering. Den längre varaktigheten är vald utifrån att hela planområdet studeras och att viss fördröjning sker uppströms. Studeras mindre delområden eller enskild fastighet väljs kortare varaktighet med större volymer som resultat.

• Området höjdsätts så att 100-årsregn inte orsakar översvämning eller skador på fastigheter.

• Höjdsättning av mark och byggnader görs så översvämningsrisker inte uppkommer. Byggnader föreslås ligga på högre nivåer än omkringliggande mark. Vägar och gator föreslås ligga på lägre nivåer än omgivande mark och byggnader.

Dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark. Förorenat dagvatten ska renas i direkt anslutning till föroreningskällan, endast utjämnande flöden av ringa förorenat dagvatten får spridas till dagvattendamm. Oljeavskiljare ska finnas. Utrymme för dagvattenledningar finns reserverat i lokalgatan.

Innan slutbevis får beviljas ska dagvattenanläggningarna vara utbyggda och redo att tas i bruk, provtagningsprogram, skötselplan och kontrollprogram ska vara upprättade och godkända. Alla dagvattenanläggningar är anmälningspliktiga enligt Miljöbalken.

I nuvarande planförslag har ca 75 000 m2 avsatts för dagvattenhantering i form av en dagvattendamm och våtmarker, vilket ytmässigt bedöms vara tillräckligt för att klara magasinsbehovet i samband med ett 100-årsregn då det även tillkommer ytor för diken och fuktstråk. Dagvattendammen planläggs som naturmark och kommer vara kommunalt ägda. Två naturliga våtmarker för rening av dagvatten sträcker sig i dalgången genom området. Dessa är skyddade enligt miljöbalken kap 11 § 13 - 14. Även dessa planläggs som naturmark och kommer att förvaltas av kommunen.

Ett antal u-områden finns angivna på plankartan för att möjliggöra att dagvatten leds under gator.

Provtagningsprogram

Ett provtagningsprogram kommer att tas fram för att utföra mätningar på befintliga förhållanden i Turingeån, Turingen och Måsnaren vad gäller t.ex. närsalter, pH, tungmetaller, organiska föreningar, grumlighet och flöden. Provtagning behöver utföras under en längre tid för att kunna fånga upp säsongsvariationer. Informationen används sedan för att optimera valet av utloppspunkt och konstruktion för dagvattnet så att systemet läggs till den del av sträckan på Turingeån som innebär minst påverkan. När dagvattensystemet är i drift kommer kontrollprogram löpa med regelbundna kontroller för att säkerställa att inga negativa effekter uppstår på Turingeån.

Kontrollprogram

Ett kontrollprogram för provtagningar efter att exploateringen skett kommer att tas fram.

Provtagningar kommer att utföras dels i själva dagvattendammarna för att bedöma reningsgraden och behov av rensning av sedimenten. Provtagningar kommer även att utföras i Turingeån, Turingen och Måsnaren, både uppströms utloppet och nedströms dagvattenutloppet. På så sätt får man kontroll över vilken påverkan som tillförseln av dagvatten kommer att ha.

Skötselplan

En skötselplan för dagvattenanläggningarna kommer att tas fram. Detta för att säkerställa

dagvattenanläggningarnas funktion. Skötselplanerna innefattar bland annat rensning av skräp, rensning av växtlighet vid igenväxt, rensning av sediment osv. Kontrollprogram och skötselplan ska vara godkända innan bygglov ges.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp

De planerade verksamheterna föreslås anslutas till det kommunala verksamhetsområdet för vatten- och avlopp. Vatten- och avlopp byggs ut i samband med varje etapputbyggnad. Nykvarns kommuns huvudledning ligger inom planområdet.

Ett koncept till VA-utredning har tagits fram för Mörby och Ånsta av Ramböll 2016-06-19 på uppdrag av Kilenkrysset AB. Generellt så föreslås att Mörby del 5 ansluts västerut mot Nykvarn och Ånsta ansluts norrut mot trafikplats Almnäs. Ledningarna för vatten, spillvatten och dagvatten förläggs i huvudsak i gata enligt tidigare utbyggnader inom Mörby. Minst 2 pumpstationer inom hela området

In document Mörby del 5.pdf Pdf, 8.9 MB. (Page 21-42)