GRÄNSER
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser
HUVUDGATA
Lokaltrafik LOKALGATA
NATUR
Kvartersmark
verksamheter. Transformatorstationer medges.
CKPZ
Handel, kontor, verksamheter. Dagligvaru- och livsmedelshandel HKZ
Verksamheter. Transformatorstation medges.
Z
UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER
dike dike
dagvatten dagvatten
UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING
e10,6
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark)
Mark och vegetation
nprocenttalet.
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering
Utformning
Utseende
Bebyggelsen ska placeras och utformas enligt kapitel 7 Gestaltningsprinciper i
Byggnadsteknik
Takdagvatten ska avledas ovan mark mot infiltrationsyta
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid
ILLUSTRATION Illustrationslinjer
Illustrationslinje
Villkor och lov
Huvudmannaskap
Illustrerad text
f
1dike
00.0
00.0
Risk- och störningsskydd
m1
Handel, kontor, verksamheter (dagligvaru- och livsmedelshandel inom huvudgata fram till 2022.
HKZ [HUVUDGATA]
p1
p1
n1
+0.0 +0.0
+41.0
+38.5
NATUR
HUVUDGATA
f
1HKZ
+25.0
+31.0
+39.2
+41.0
HUVUDGATA
+42.0
+45.0
1
20.0 16.0 16.0
20.0
20.0
20.0 24.0
18.0
24.0
18.0
20.0
NATUR
NATUR
NATUR
LOKALGATA
CKPZ HKZ
HKZ HKZ
16.0
20.0
f
11
f 1
f
1
f
+47.0
+44.0
+47.0
f f
1HKZ
dike
dike
dike
dagvatten
g
20.0
NATUR
NATUR
Z
sumpskog
Z
+45.0
+44.0
+43.0
+43.0 +46.0
+35.5
+46.0
enligt arkelogisk
24.0
20.0
m
1+41.0
+39.0
+43.0
NATUR
HKZ [HUVUDGATA]
n
11
f
Skala A0: 1:3000 Skala A3: 1:24 000
LAGA KRAFT-HANDLING
Skala A1: 1:6000
UPPLYSNINGAR
Planbeskrivning
ARKIVNR ANTAGANDE
LAGA KRAFT
Illustrationskarta
Planavtal
Planavgift vid bygglov
Reviderad
Nykvarns kommun
2018-05-15
Bengt Andersson Maria Hjort
Planarkitekt FPR/MSA
X X X
X X X
2018-07-20
64
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Mörby del 5, Nykvarns kommun
Normalt förfarande enligt PBL 2010:900
Dnr KS/2012:80
INNEHÅLL
Normalt förfarande enligt PBL 2010:900 ... 1
HANDLINGAR ... 3
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG ... 3
PLANPROCESSEN ... 6
PLANDATA ... 6
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7
FÖRUTSÄTTNINGAR ... 9
PLANFÖRSLAG ... 20
GESTALTNINGSPRINCIPER ... 29
KONSEKVENSER ... 35
GENOMFÖRANDE ... 41
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ... 44
HANDLINGAR
• Plankarta upprättad 2015-05-12
• Planbeskrivning (denna handling) upprättad 2015-05-12
• Miljökonsekvensbeskrivning, upprättad 2015-05-23 av Ekologigruppen
• Hållbarhets- och gestaltningsprogram, 2015-05-12, Ramböll Övriga handlingar
• Trafikutredning, upprättad 2014-04-07 av Tyréns
• Dagvattenutredning upprättad 2015-05-07, reviderad 2016-10-04, 2017-05-08 av WSP
• Landskapsanalys, upprättad 2015-04-15 av Ekologigruppen
• Inventering och skötselplan för större vattensalamander, 2015-03-30 av Ekologigruppen
• Inventering av livsmiljöer för större vattensalamander i Mörby och Hanstavik, Nykvarns kommun, samt åtgärdsförslag, 2017-03-22, Ekologigruppen.
• Utredning av framtida Kombiterminal Stockholm Syd, upprättad 2014-09-23 av Sweco
• Arkeologisk utredning Mörby 5:1 m.fl upprättad 2011 av Stiftelsen Kulturmiljövård
• Översiktlig geoteknisk utredning steg 1, 2014-06-26, WSP
• Inriktningsrekommendation av kombiterminal i Nykvarns kommun, Sweco 2014-09-23
• Geoteknisk utlåtande, ÄC-konsult AB, 2016-06-21
• VA-utredning Mörby och Ånsta, koncept , 2016-06-19
• Arkeologisk förundersökning, Mörby, Turinge, avgränsning för detaljplan, rapport 2016:41, upprättad av Arkeologigruppen sommaren 2016
• Mörby del 5 kompletterande dagvattenutredning, upprättad 2018-05-04 av Norconsult
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Syfte
Syftet med detaljplanen är att pröva markanvändningen för del av Stockholm Syd/Mörby verksamhets- område med inriktning på logistik, ej störande industri, kontor och handel, i enlighet med
planprogrammet för Mörby del 5 (godkänt 2012-05-15), planprogrammet för Stockholm Syd (godkänt 2012-05-15) och kommunens översiktsplan (antagen 2014-05-20).
Detaljplanen är tänkt att utgöra en del av Stockholm Syd som planeras bli Stockholm läns största verksamhetsområde med cirka 1 000 hektar mark varav 600 hektar ligger i Nykvarns kommun.
Stockholm Syd innefattar även Almnäs före detta militärförläggning i Södertälje kommun. Området har strategiskt läge i regionen för logistik med omlastning mellan väg och järnväg.
Syftet med detaljplanen genom sitt omfång (135 hektar), är att ta ett helhetsgrepp gällande ett flertal hållbarhetsfrågor såsom dagvattenhantering, natur- och kulturmiljöfrågor, massbalansering och kollektivtrafikförsörjning. Att höja attraktionskraften för att söka etablerade och nya intressenter till Nykvarns kommun är ett viktigt incitament i planarbetet. Samtidigt ska det samhällsekonomiska perspektivet utvecklas för Nykvarns kommuns del jämsides med den regionala och den
mellankommunala utvecklingen.
Huvuddrag
Planområdet ska utvecklas för verksamheter avseende ej störande industri, kontor, handel och service.
Avsikten är att utnyttja det strategiska läget i regionen och närheten till kommunikationer och
planområdet planeras en kombiterminal för omlastning av godstransporter från järnväg till väg, vilken är tänkt att ingå i kommande detaljplan. Två trafikplatser ansluter till E20 vilket ger området goda vägförbindelser.
Detaljplanen medger viss flexibilitet på kvartersmark, med en relativt generös utformning av den kommande bebyggelsen. Stor omsorg läggs på utformningen av det offentliga rummet med
trädplanteringar, öppna dagvattenlösningar och gång- och cykelvägar längs såväl huvud- som lokalgator.
Huvudgatorna föreslås även utformas för busstrafik. Bebyggelse, skyltning och tomtmark ska utformas med särskild omsorg mot huvudgatorna samt skapa ett för kommunen attraktivt skyltfönster och mot E20.
Den föreslagna planstrukturen är resultatet av en sammanvägning av de framtida verksamheternas förväntade behov av olika fastighetsstorlekar samt kravet på att minimera påverkan på naturvärden och förutsättningarna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Planbestämmelserna har utformats för att säkerställa att exploateringen tar hänsyn till nationella, regionala och lokala intressen samt att hänsyn tas till områdets natur- och kulturvärden.
Visionsutkast
Nykvarns kommun har formulerat ett utkast till vision för Stockholm Syd/Mörby utifrån kommunens devis
”ung, vild och vacker”
Ung
Stockholm Syd är i struktur, utformning och innehåll en förebild för hållbar urbanisering inom Europa och Sverige. Det strategiska läget i regionen och till järnväg och motorväg används för att skapa ett attraktivt logistik- och verksamhetsområde med effektiva och hållbara kommunikationer både för godstransporter och verksamma inom området. I området finns en mångfald av verksamheter rik på mötesplatser där samarbeten och innovation kan uppstå. Området planeras och byggs med effektiv energisamordning och är utformat så att det finns ekonomiska incitament som gynnar användandet av miljövänlig teknik och att bygga in flexibilitet och anpassning över tid.
Vild
Naturen i Stockholms Syd, och de ekosystemtjänster denna erbjuder, är en tillgång för anställda och besökare. Markens och vegetationens möjlighet till flödesreglering, rening av vatten och luft samt till att skapa ett bra mikroklimat används. Nya landskapsplanteringar tar avstamp i befintliga
karaktärer och naturvärden. De bidrar, tillsammans med befintlig natur, till en rik biologisk mångfald, till pollinering och till fortsatta spridningsmöjligheter för djur och växter. Användandet av naturens
ekosystemtjänster ligger till grund för gestaltningen och utgör en tydlig del av områdets profil och attraktivitet.
Vacker
Stockholm Syd är ett verksamhetsområde där byggnader och byggnadselement, gaturum och en varierad natur-och kulturmiljö bildar en helhet, vilket återspeglar kommunens riktlinjer för hållbarhet som områdets gestaltning baseras på. En gestaltning som bidrar till ökad folkhälsa, då det stimulerar till rekreation, friluftsliv och sociala möten
Förutsättningar och genomförande
Förutsättningarna och genomförandefrågorna är många och granskningsförslaget behandlar helheten.
Ett flertal utredningar har gjorts för att förstå områdets förutsättningar och detaljplanens påverkan. En del fördjupade undersökningar som är nödvändiga för detaljplanens genomförande har utförts i samband med granskningsskedet. Det gäller en geoteknisk undersökning, en arkeologisk förundersökning steg 2 för ett mindre område i väster som ännu inte utretts, en arkeologisk
förundersökning steg 2 för vissa utpekade områden samt en översiktlig VA-utredning.
Dagvattenutredningen från 2015 har uppdaterats efter områdets nya förutsättningar. Dagvattenfrågan behandlas principiellt och övergripande.
En kompletterande dagvattenutredning togs fram i början av 2018, kompletterad med
föroreningsberäkningar samt förslag på åtgärder i syfte att säkerställa att detaljplanen inte ska påverka miljökvalitetsnormer för recipienterna negativ.
En inventering av livsmiljöer för större vattensalamander samt åtgärdsförslag har tagits fram i samband med nytt förslag på planområdesgräns. För att säkerställa en ekologisk funktion för större
vattensalamander måste åtgärdsförslagen genomföras innan de befintliga salamandermiljöerna som ligger i exploaterings-zonen för den föreslagna detaljplanen Mörby industriområde tas i anspråk eller påverkas. En flytt av ett salamanderhabitat måste göras i norra delen för att garantera en opåverkad livsmiljö för salamandrarna. Därefter kan en exploatering genomföras. Även
miljökonsekvensbeskrivningen har uppdaterats.
Ekonomi
En översiktlig ekonomisk utredning har gjorts gällande vägar och markberedning. Ambitionen är att massbalansering ska hanteras inom planområdet. I nuläget kommer strukturen trots stor anpassning i landskapet ge stora överskottsmassor till följd av behovet av stora tomtytor. Eftersom en geoteknisk utredning inte utförts är den ekonomiska utredningen grov med stora osäkerhetsfaktorer. En etappindelning visar bebyggelseriktning och möjliga mark till försäljning i närtid och på sikt.
Miljökonsekvenser Sammanfattning av MKB
Sammanfattning av planens miljökonsekvenser och konsekvensmildrande åtgärder
Planen bedöms komma att medföra positiva konsekvenser genom att förutsättningarna för energieffektiva transporter stärks med ett logistikcentum med omlastningsterminal. Planen medför vidare att arbetsmöjligheter skapas och att ekonomin kan stärkas lokalt och i regionen, både genom verksamheterna på platsen men möjligen även genom förbättrad köpkraft vid Nykvarn centrum.
Planen tar också stor hänsyn till de naturvärden, rekreativa värden och kulturella värden som finns inom planområdet. En skötselplan samt åtgärdsförslag har tagits fram för att bevara förutsättningarna för större vattensalamander inom området. Genom planens hållbarhetsprogram finns goda möjligheter att stärka hållbarheten och minimera de negativa konsekvenserna inom området. Planens ytor för öppen dagvattenhantering kan tillskapa positiva värden för området om de även utformas för att stärka naturvärden.
Järnväg och E20 utgör riksintresse för kommunikationer. Planen kommer att öka mängden tung trafik på angränsande avfarter, detta bedöms inte påverka riksintresse i någon större omfattning.
Omvandlingen av naturmark till hårdgjorda ytor skapar barriäreffekter för spridning av arter mellan olika livsmiljöer.
Planens negativa konsekvenser kretsar framför allt kring ianspråktagandet av naturmark. Både äldre barrskogar samt små- och viltvatten med höga naturvärden kommer att ianspråktas. Mycket stora negativa konsekvenser kopplas till ett ianspråktagande av en stor våtmark inom området.
Planen riskerar, främst på grund av planområdets omfattning, att medföra stora negativa konsekvenser p.g.a. ianspråktagande av värdefulla biotoper och barriäreffekt för ekologiska samband. Planen saknar ambition vad gäller energieffektivt byggande. Övriga konsekvenser är påverkan på landskapsbild samt negativ påverkan på skogsbruk och kulturhistoriska miljöer. Risker med farligt gods bedöms som acceptabla, men måste ändå beaktas i det fortsatta planarbetet.
PLANPROCESSEN
Handläggning
Planen hanteras med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen 2010:900 i dess lydelse före den 1 januari 2015. Kommunens bedömning är att detaljplanens genomförande medför betydande miljöpåverkan. Även Länsstyrelsen gjorde denna bedömning i sitt yttrande över planprogrammet (2012- 10-12 dnr 12/80). En miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har därmed
upprättats. Avgränsningen för denna skedde i samråd med Länsstyrelsen 2014-03-18.
Föreslagen etappindelning
Då planområdet är omfattande föreslås en etapputbyggnad enligt nedan. Efter samrådet tog Nykvarns kommun beslut om att dela upp området i två separata detaljplaner.
PLANDATA Läge
Planområdet är beläget öster om Mörby industriområde i Nykvarn. I öster avgränsas planområdet av kommungränsen mot Södertälje och fastighetsgränserna mot Tveta-Valsta 4:1 och Ånsta 1:1 2:1. I söder avgränsas planområdet av naturmark och i norr av E20. Svealandsbanan går söder om planområdet.
Areal och markägoförhållanden
Planområdet upptar cirka 130 hektar och omfattar del av fastigheterna Mörby 5:1 och Krummeltorp 1:1. Mörby 5:1 utgör huvuddelen av planområdet och ägs av Nykvarns kommun. Krummeltorp 1:1 ägs av Kilenkrysset. Planområdet har inför antagandet minskats något, och en mindre del i nordost har utgått.
Fastighetskarta med justerat planområde mot norddost.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Regional utvecklingsplan
Stockholm syd anges som ett av Storstockholms två yttre logistikområden, tillsammans med
Rosersberg i Sigtuna kommun, i gällande regionala utvecklingsplan, RUFS 2010. Dessa två områden är strategiskt placerade som omlastningsterminaler för varutransporter och bör ges möjlighet att
utvecklas, enligt regionplanen. Stockholm syds logistikcentrum sträcker om både Södertälje och Nykvarns kommun. Den regionala utvecklingsplanen belyser möjligheterna till sammankoppling mellan Nykvarn och Södertälje vad gäller till exempel infrastruktur samt grönstruktur med särskilda stråk för friluftsliv och biologiska spridningsvägar.
Utsnitt ur Karta 30: Infrastruktur för godstransporter, RUFS 2010.
Översiktsplan
Gällande översiktsplan (antagen den 18 juni 2014) omnämner Stockholm Syd/Mörby som verksamhetsområde för icke störande industri och järnvägsanslutna logistikföretag norr om Svealandsbanan. Området ska ”utvecklas i ett sammanhang med sammankopplade huvudgator och naturstråk samt lämpliga användningar av kvartersmarken”. Särskilt beskrivs behovet att möjliggöra en blandning av funktioner samt vikten av att hantera naturvärden så att inte en barriär skapas för djur och människor. Dagvattnet från området ska vara rent och kunna kontrolleras. Naturstråk genom området och gaturum med grön förgårdsmark som hanterar dagvattnet ska vara en utgångpunkt för
gestaltningskaraktären av området.
Gestaltningen av områdets ansikte mot E20 och väg 509 samt de gemensamma huvudgatorna beskrivs som en utmaning för hela plan-, tillstånds- och byggprocessen. Längs järnvägen ska ett 150 meter brett och 1 000 meter långt område reserveras som omlastningsplats. Detaljplanen för Mörby del 5
omnämns särskilt som en möjlig lokalisering för denna omlastningsplats som ”på sikt kan utvecklas till en nationell kombiterminal”.
Gällande detaljplan, områdesbestämmelser etc.
Området är inte detaljplanelagt sedan tidigare. Planområdet angränsar till följande detaljplaner:
• Mörby arbetsområde etapp 1. Planen medger bebyggelse för industri.
• Mörby arbetsområde del 2. Planen medger bebyggelse för industri, kontor och handel (dock ej livsmedel) vid infarten från E20 till Nykvarn.
• Mörby arbetsområde etapp 3. Planen är en utvidgning av Mörby arbetsområde med ytterligare industri, kontor och handel (ej livsmedel).
Planprogram
Två olika planprogram har tagits fram under år 2012 som båda innefattar och berör det aktuella planområdet. Det ena har titeln ”MÖRBY 5:3 m fl, STOCKHOLM SYD” det andra har titeln
”Program för detaljplan över Mörby del 5”. Båda handlingarna är daterade 2012-05-15. Det förra behandlar ett område på cirka 1 000 hektar, som avgränsas av väg E20, väg 509, väg 516 (Tvetavägen) och kommungränsen mot Södertälje. I detta presenteras två scenarier som också kan ses som etapper för hur området kan utvecklas verksamheter för logistik, kontor, handel, bostäder och friluftsområden.
Det uttrycker även ett behov av att pröva ett inslag av bostäder där så är möjligt eftersom hållbar samhällsplanering förutsätter en blandning av användningar där stadsdelar befolkas dygnet runt. Detta program syftar till att belysa olika scenarier och utgöra underlag för diskussion och bedömning av lämpligheten för olika användningar. Det andra programmet har samma inriktning och innehåll men avser endast det detaljplaneområde kallat ”Mörby del 5”, ett område som omfattar cirka 70 hektar.
Förutsättningarna har ändrats en hel del sedan hösten år 2012. Kommunens behov av att planera för stora tomter, att planera för en kombiterminal, att se på hela dagvattenfrågan samt hålla en hög ambitionsnivå gällande verksamhetsområdet har gjort att: planområdet har ökat från 70 hektar till 270 hektar och inbegriper all kommunal och enskild mark mellan Svealandsbanan och E20 fram till Södertälje kommun och Ånsta 1:1 och 2:1.
Planuppdrag
Kommunstyrelsen beslutade 2012-03-27 att ta fram en detaljplan för Mörby 5:1 m.fl. fastigheter (KS/2012:80)
FÖRUTSÄTTNINGAR
Landskap
Landskapet är en del av Svealands sprickdalsterräng. Som helhet karaktäriseras området av småkuperad blandskog med inslag av våtmarksområden. Området består av två olika landskapstyper, ett öppet kulturlandskap i norr, och i övrigt av ett mer slutet skogslandskap. Landskapet närmast järnvägen karaktäriseras av sumpmark och småkuperad blandskog med inslag av några större höjdpartier med hällmarkstallskog. Hällmarksskogarna är relativt orörda och tallar upp till 200-250 års ålder
förekommer.
Naturvärden
I det öppna kulturlandskapet är naturvärdena knutna till lövrika brynmiljöer, småvatten, grova ädellövträd och hävdgynnade gräsmarker. Skogslandskapet består främst av brukad skog som är förhållandevis ung. De naturvärden som skogen idag hyser är knutna till några höglänta
hällmarkspartier och några fuktiga sumpskogar.
Kulturlandskapet domineras av öppen åkermark. Den västra delen brukas aktivt idag, medan den östligaste delen ligger i träda och är bevuxen med ung tall. Områdets naturvärden är knutna till de lövdominerade brynmiljöer som följer åkerns södra kant, åkerholmar och delvis igenvuxna tidigare hävdade marker närmast E20. Brynmiljöerna bedöms som viktiga för många växter och djur eftersom det i övergångszonen mellan öppna och slutna miljöer bildas en variation av livsmiljöer som gynnar många organismer. Jämfört med den omgivande marken har brynmiljön ofta en högre biologisk mångfald. Åkerholmarna utgör också en form av brynmiljö mot den omgivande åkern. Här är de största naturvärden knutna till grova gamla aspar som utgör en viktig biotop för många organismer så som till exempel hackspettar.
Naturvärden (Källa: Landskapsanalys, Ekologigruppen 2017).
Närmast E20 finns några halvöppna miljöer som historisk troligtvis varit betade. Naturvärdena är främst knutna till förekomsten av grova ekar, enar och en hävdgynnad gräsmarksflora. Idag är dessa miljöer igenväxta och skulle gynnas av gallring/röjning. Områdets åkerholmar omfattas av
biotopskydd.
Vattenområden
Inom området finns flera mindre vattensamlingar och fuktstråk som är viktiga för den biologiska mångfalden. Särskilt värdefullt är de små vattensamlingar som ligger i områdets norra del och gränsar mot E20, eftersom att det här finns både större och mindre vattensalamander. En mindre bäck (dike) rinner från områdes nordöstra del söder ut för att till slut mynna i Turingeån. I dagsläget hyser denna bäck inte några högre naturvärden. men det finns förutsättningar att utveckla dessa genom att öppna upp och anlägga dammar, förbättra kantzonen och minska släntlutningen. Området avvattnas i huvudsak mot vattenförekomsten Turingeån.
Dikesföretag
I åkermarken finns ett vattenstråk som rinner västerut och mynnar ut i en bäck som via dammar så småningom når Turingeån. Detta stråk får sitt vatten från naturmark och utdikad åkermark. Troligtvis rinner det även in vatten från norra sidan E20. Stråket kulverteras mitt i åkermarken in i en kraftig betongledning. Detta avvattningsstråk hör till ett markavvattningsföretag, Mörby torrläggningsföretag.
Torrläggningsföretag som har bildats genom förrättning är juridiskt bindande, vilket innebär att de sträckningar, djup och vattennivåer som angivits för vattenanläggningar och vattenområden i förrättningshandlingarna gäller med samma rätt som en vattendom. Torrläggningsföretaget avses avvecklas parallellt med planarbetet.
Skyddade områden och arter
Inom planområdet har totalt fem arter som omfattas av Artskyddsförordningen observerats. Det gäller arterna grön sköldmossa, knärot, större vattensalamander, vaktel och sånglärka.
Nyckelbiotoper - Nykvarns översiktsplan har särskilda riktlinjer som säger att nyckelbiotoper och naturvärden ska bevaras. Vidare är skogliga åtgärder inom nyckelbiotoper samrådspliktiga.
Biotopsskydd - Inom planområdet finns åkerholmar samt småvatten i odlingslandskapet, som omfattas av biotopskyddet. Länsstyrelsen prövar frågor om dispens och får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön.
Areella näringar
Utanför planområdet finns idag jordbruksmark som aktivt odlas. Jordbruksmarken ligger nordväst om planområdet. Stora ytor som tidigare har odlats ar nu i träda, och är nu bevuxen med unga tallplantor.
På de västra delarna av jordbruksmarken odlas matgrödor. Den östra delen av jordbruksmarken är planterad med tallskog. Stora ytor tidigare odlad mark har planterats med tall. Majoriteten av den övriga skogen bedöms vara avverkningsmogen om cirka 20 år.
För jordbruket kommer små negativa konsekvenser att uppstå till följd av planförslaget i och med att jordbruksmark fragmenteras och till viss del försvinner. Nya byggnader tar en liten del av
jordbruksmarken i anspråk. Främst de östra delarna av jordbruksmarken, där unga tallplantor nu växer, kommer att bebyggas medan de västra delarna bevaras. Möjligheten att bruka marken kvarstår, men risk finns ända att jordbruket upphör då bebyggelse i andra delar av området samt utanför planområdet försvarar för jordbrukets drift. Oavsett om marken brukas eller inte finns möjlighet att återuppta den obebyggda marken för jordbruk vid framtida behov.
Jordbruket medför att det finns möjlighet till den reglerande tjänsten ”Återcirkulering av
näringsämnen”. Förutsättningarna för ekosystemtjänsten ”Pollinering och skadereglering i jordbruket”
bedöms vara god, medan skogsbrukets skadereglering antas vara begränsad.
Skogsbruksmark tas i anspråk for byggnader och vägar. De kvarvarande ytorna bedöms vara så pass små och fragmenterade att avverkningsmaskiner inte kan ta sig fram i området. Med tanke på den omfattande planeringen av hela området for Stockholm syd-Mörby och den förlust av produktiv skogsmark som detta innebar kan sannolikt kumulativa, större konsekvenser uppstå for skogsbruket.
Sammantaget bedöms konsekvenserna for skogsbruket bli märkbart negativa. Skogsbruket bedöms inte kunna fortsätta med planförslaget.
Rekreation och friluftsliv
Planområdet bedöms användas för rekreation i en begränsad omfattning. Mörby industriområde, E20 och järnvägen utgör barriärer och bidrar till att göra området bullerstört. Lokalt finns höga rekreativa strukturer med höga värden för friluftslivet. Såväl skogs- och jordbrukslandskapet rymmer stor rekreativ potential.
Kulturmiljö och fornlämningar
Ortsnamnet Mörby har förekommit i skrift sedan tidigt 1400-tal, men troligtvis grundlades
jordbruksmarken redan under bronsåldern. Skogsmarken har historiskt använts till utmarker. Dagens jordbruk, som bryts av med åkerholmar, bidrar till läsbarheten av det kulturhistoriska landskapet, medan det monotona skogsbruket snarare försvagar den kulturhistoriska kopplingen. Inom
planområdet finns inga byggnadsminnen; däremot går en historisk banvall genom området, som i sin helhet kan anses vara viktig för Stockholm Syd.
I planområdet finns 38 kända fornlämningar, främst i form av hällristningar samt någon boplats och skrävstenshög. Av dessa ligger de flesta på, eller i anslutning till, jordbruksmarken. Särskilt den västra delen är rik på boplatser och hällristningar, vilka kan ses som en förgrening från den rika brons- och järnåldersbygden i väst. I öster finns en fossil åker, som i dagsläget är svår att upptäcka. Inom skogsmarken finns gravlämningar, i form av stensättningar och rösen, i områdets två höjdpartier. I dalgången mellan de två höjdpartierna finnskolningslämningar. I områdets västra del finns sex bevakningsobjekt, som måste kontrolleras ytterligare före ett markingrepp i anslutning till detta.
Det finns även åtta övriga kulturhistoriska lämningar, huvudsakligen gränsmärken och
kolningslämningar. Endast fornlämningarna är lagskyddade enligt Kulturminneslagen och får inte utsättas för ingrepp utan Länsstyrelsens tillstånd. Objekt som klassas som övriga kulturhistoriska lämningar har ett visst kulturhistoriskt värde, men klassas inte som fornlämningar och har därför inte samma lagskydd som dessa.
Forn- och kulturlämningar (Källa: Landskapsanalys, Ekologigruppen 2014) uppdaterad med ny planområdesavgränsning.
En särskild arkeologisk utredning utfördes för Mörby 5:1 m fl under 2011 för att kartlägga förekomsten av fornlämningar inom området. Utredningen har resulterat i att tre tidigare okända fornlämningar registrerats, varav av två hällristningsförekomster (Objekt 4 och 6) inom planområdet.
För fem tidigare registrerade objekt har bedömning och/eller beskrivning ändrats inom planområdet.
Det gäller två hällristningslokaler där antalet skålgropar utökats (Objekt 5 och 11), en tidigare registrerad boplats som nu avförts som fast fornlämning (Objekt 7), en osäker stensättning som nu bedöms som fornlämning (Objekt 17).
Fornminnen skyddas i enlighet med 2 kap. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Ingrepp eller annan förändring kräver Länsstyrelsens tillstånd. Ingrepp i närheten kräver troligen arkeologisk förundersökning.
Efter att utredningen utförts har planområdet utökats något åt nordväst.
Utöver detta har ett antal övriga kulturhistoriska lämningar lokaliserats inom området, huvudsakligen gränsmärken och kolningslämningar. Dessa har ett visst kulturhistoriskt värde, men klassas inte som fornlämningar och har därför inte samma lagskydd som dessa. Dessutom har ett stort antal
boplatslägen utredningsgrävts utan att fynd och eller anläggningar framkommit som gör att de kan bedömas som fasta fornlämningar. Efter att utredningen utförts har planområdet utökats något åt nordväst.
Forn- och kulturlämningar enligt särskild arkeologisk utredning. (Källa: Stiftelsen Kulturmiljövård 2011).
En arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av RAÄ-nr Turinge 494:1 har utförts av
Arkeologgruppen i Örebro AB. Fornlämningen RAÄ-nr Turinge 494:1 utgörs av ett grav- och boplats- område som innefattar nio skärvstenshögar, ett röse, två stensättningar och en terrassering. Resultaten från förundersökningen visade att fornlämningens utbredning är större än vad som tidigare angetts.
Länsstyrelsen bedömer att området kring Turinge 494:1 och de hällristningar som finns i anslutning bör avsättas till naturmark och att avståndet mellan kvartersmark och fornlämningarna bör vara tillräckligt stort för att dessa ska kunna bevaras långsiktigt. Om markingrepp planeras i anslutning till fornlämningarna måste tillstånd sökas hos Länsstyrelsen.
RAÄ-nr Turinge 494:1, med gällande begränsning och ny inmätning enligt arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte.
Bebyggelse
I norr finns gården Krummeltorp, som tidigare använts som bostad. I övrigt är planområdet obebyggt.
Befintliga arbetsplatser
Från järnvägen går ett stickspår som trafikförsörjer Söderenergis flisterminal och Volkswagen Part Logistics (VPL), Scirkanias nya lagerbyggnad med cirka 30 arbetsplatser. Fastigheterna
i Mörbyområdet är planlagda för industriändamål med inriktning på logistik, lager, små tillverkningsindustrier. Sammanlagt finns omkring 30 företag och 500 arbetsplatser.
Service
I direkt anslutning till planområdet finns inslag av service såsom bensinstation och vägrestaurang.
Fjärrvärme, el och optokabel
Fjärrvärme levereras från Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje. Ledningar är förlagda i den tidigare banvallen samt i Mörbyvägen. Här finns också el och optokabel. Längs väg 509 och E20 finns luftledningar för el. Telge har luftledningar (el) i området som kommer att grävas ner i samband med kommande exploatering.
Skanova har luft- och markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet.
Vattenfall önskar bygga en ny kraftledning mellan Nykvarns transformatorstation och anslutningspunkt på fastigheten Ånsta 1:1, 2:1, öster om planområdet. I första hand önskar man en luftburen ledning, vilken skulle korsa planområdet. Kraftledningens läge studeras, för att se om en markförlagd ledning är möjlig med en annan dragning.
Nya transformatorstationer kommer att behövas inom planområdet. Plats för dessa har i detaljplanen säkrats med att transformatorstationer ska kunna placeras på kvartersmark. Dessa bör placeras nära lokalgator för enklare access. Lägen för transformatorstationer ska samrådas med ledningsägaren och säkerställas med nyttjanderätt och ledningsrätt.
Geotekniska förhållanden
Jordarterna inom planområdet består av lera, sandig morän, berg i dagen och kärrtorv.
Jordbruksmarken utgörs till stor del av lermark. En geoteknisk undersökning kommer att utföras.
Jordartskarta med ungefärlig planområdesgräns (Källa: SGU)
Trafik
Möjligheter till kommunikationer via Skavsta Flygplats och Södertälje hamn, Svealandsbanan, E20 och E4 gör Stockholm syd till ett strategiskt intressant område för logistik i regionen. Genom att bygga trafikplats Almnäs mellan trafikplatserna Nykvarn och Vasa skapas förutsättningar till en genare koppling mellan Mörby industriområde med väg E20.
Järnväg
Svealandsbanan passerar genom programområdet i ost-västlig riktning och förbinder Nykvarn med bl.a. Eskilstuna och Västerås. Svealandsbanan är ett av Trafikverket utpekat riksintresse för
kommunikationer och ska därmed skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningen. Banan är av nationell betydelse och är viktig för person- och godstrafik.
Trafikverket bygger dubbelspår mellan Strängnäs och Härad, vilket planeras vara färdigt hösten 2018.
I Valskog ansluter Svealandsbanan till Mälarbanan. Den trafikeras idag i huvudsak av persontrafik och är anpassad för snabbtåg. Nykvarns station ligger 3 kilometer väster
om Mörby och stationen Södertälje syd cirka 13 kilometer österut. Två stickspår är byggda in i Mörby industriområde från Svealandsbanan. De används idag för att transportera flis samt industriprodukter.
En utveckling av järnvägsansluten verksamhet samt en så kallad kombiterminal är under utredning på Sträckan Mörby – Almnäs. Ambitionen är att inga vägar ska korsa ett nytt stickspår. Söder om gamla regementsområdet Söder om gamla regementsområdet finns mark reserverad för en ny tågstation i Almnäs. Marken ägs av Trafikverket. En utredning om nya stickspår finns.
Vägar
Idag nås planområdet från trafikplats Nykvarn via Mörbyvägen och den delvis utbyggda Skälbyvägen.
Vid Mörbyvägens slut fortsätter en grusväg utmed järnvägen som ej är tillgänglig för allmän körtrafik.
Gång- och cykeltrafik
Mörbyvägen har en separat gång- och cykelväg. På övriga vägar kring sker cykeltrafik i blandtrafik. Ett regionalt cykelstråk mellan Nykvarn och Södertälje går idag i blandtrafik längs Gnetaleden och väg 576 Gamla Strängnäsvägen.
Möjligheterna att studie- och arbetspendla mellan Nykvarn och Södertälje är viktig och bör utvecklas.
Trafikverket bedriver tillsammans med ett antal andra regionala aktörer ett arbete med att ta fram ett regionalt cykelvägnät inom Stockholms län. Förslag finns på sträckning mellan Södertälje och Nykvarn där cykelvägen går via Almnäs. Gång- och cykelvägen på den gamla banvallen mellan Södertälje och Nykvarn utgör en trafiksäker cykelförbindelse mellan orterna och till Stockholms syd-området. Vid bygget av nya trafikplatsen Almnäs byggs också en ny gång- och cykelväg som förbinder Mörby och Almnäs med området norr om E20.
Kollektivtrafik
Busstrafiken går i dag på väg 509 mellan Nykvarn och Södertälje. Inom Mörby industriområde finns busslinje på Mörbyvägen till nuvarande vändplan vid VPL. Idag går busslinje 780 och 780X mellan Nykvarn och Södertälje centrum. Linje 781 är en direktlinje som går via E20 mellan Nykvarn och Södertälje centrum via Södertälje Hamn.
Dagvatten
En dagvattenutredning har tagits fram av WSP (2015-05-07, reviderad 2016-10-04 och 2017-05-08) över planområdet med omgivning för att beskriva befintliga hydrologiska förhållanden och hur dagvattnet ska hanteras vid en exploatering. Under 2018 tog Norconsult fram en kompletterande dagvattenutredning med föroreningsberäkningar samt förslag på åtgärder som visar att
miljökvalitetsnormerna för recipienterna kan förväntas följas, se under rubrik Föroreningsmängder och påverkan på miljökvalitetsnormer (MKN).
Planområdets avrinning idag
Dagvattnet från planområdet når tre recipienter som är klassificerade med miljökvalitetsnormer.
Huvuddelen av planområdet avvattnas västerut och inryms i delavrinningsområdet för ”inloppet till Turingen” Avrinningsområdets totala area är ca 24 km2 stort. Genom avrinningsområdet löper Turingeån, klassad som vattenförekomst. En liten del av planområdet som avvattnas österut till recipienten Måsnaren ingår i delavrinningsområdet för ” utloppet av Måsnaren”. Detta
avrinningsområde är ca 40 km2.
Idag finns inga befintliga dagvattensystem inom planområdet. I och med att planområdet är så stort avvattnas det idag åt flera olika håll. Den synliga avvattningen sker via ytavrinning, anlagda diken, naturliga bäckar och trummor/kulvertar. Norra delen av området, det öppna åkerlandskapet och delar av skogen upp till den höjdrygg som löper i nordöstlig riktning snett genom området, avvattnas västerut i underjordiska dikessystem till Turingeån. I detta skogsområde finns flertalet trädklädda våtmarker som dessutom har höga naturvärden. Skogsmarken söder om denna höjdrygg avvattnas ner mot en bäck i södra delen av området för att också mynna i Turingeån. Möjlighet att infiltrera
dagvatten inom området bedöms som begränsad eftersom de dominerande jordarterna är lera och berg.
Vattenförekomster
Turingeån är klassad som vattenförekomst (SE656876-159255). År 2009 har ån klassats med god kemisk status (exklusive kvicksilver) och måttlig ekologisk status. Åns miljöproblem är främst
miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Miljökvalitetsnormer finns uppsatta som säger att ån inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status till år 2015 (tekniskt/ekonomiskt omöjligt), utan har tidsfrist vad gäller övergödning och kontinuitet till 2021. Planens dagvattenhantering innebär att recipienterna inte bedöms påverkas negativt.
Turingeån har problem med kvicksilver från historiskt läckage från pappersindustri i Nykvarn.
Turingeåsen-Turinge är klassad som grundvattenförekomst. Idag är förekomsten klassad med god såväl kemisk som kvantitativ status men med risk för att inte god kemisk status kommer att nås.
Planområdets dagvattenlösningar med möjligheter till rening kombinerat med markens förutsättningar om låg infiltrerbarhet gör att risken för att påverka grundvattenförekomsten bedöms som låg. Båda vattenförekomsterna ska uppnå god ekologisk status med tidsfrist till 2021 (beslutat) och bibehålla god kemisk ytvattenstatus.
Måsnaren har klassats med måttlig ekologisk status och god kemisk status år 2009. Enligt nytt förslag till miljökvalitetsnorm ska Måsnaren uppnå god ekologisk status med tidsfrist till år 2027 på grund av orimliga kostnader.
Enligt Vattendirektivets ”Icke försämringskrav” får en verksamhet eller åtgärd inte medföra att klassificeringen för en vattenförekomst sänks från en högre statusklass till en lägre. Icke
försämringskravet gäller oavsett nivå på klassificeringen. Därför ska föroreningshalterna i dagvattnet bara förekomma i sådana nivåer som gör att dessa mål kan förverkligas.
Naturvärden inom området är beroende av att den naturliga vattenbalansen inom området. Till lokala naturvärden hör bland annat en fuktlövskog som ligger nära det nuvarande industriområdet. För att fuktlövskogen ska kunna bevaras behöver den fortsatt tillförsel av vatten och att vattentillförseln hålls inom den naturliga fluktuationen. Inom området finns även salamandrar som är känsliga för
förändringar av vattenmiljön.
Större delen av planområdet utgör en del av avrinningsområdet med inlopp i Turingen. En liten del av planområdet utgör en del av avrinningsområdet med inlopp i Måsnaren (Dagvattenutredning, WSP 2014).
Föroreningsmängder och påverkan på miljökvalitetsnormer (MKN)
Planområdet har delats upp och beräkningar har utförts för de delar av planområdet med avrinning mot recipienterna Turingen respektive Måsnaren. Båda recipienterna har problem med höga halter näringsämnen.
Beräkningar redovisar stor ökning av föroreningsmängder i dagvattnet efter föreslagen exploatering före rening.
Även efter att de åtgärder som föreslås i WSP:s utredning tagits med i beräkningarna är ökningen relativt stor.
För den delen av planområdet som avrinner mot Turingen har WSP tidigare föreslagit en dagvattendamm samt våtmarker. Ytterligare åtgärd som föreslås är att ca 80 % av dagvattnet leds till skelettjordar med tillsatt biokol, exempelvis vid parkeringsytor, längs vägar och för avledning av takvatten. Näringsämnena fosfor och kväve beräknas då minska jämfört med värden före exploatering. Ett alternativ till denna lösning är att kompensera ökade utsläpp genom att åtgärda ca 40 enskilda avlopp till normal skyddsnivå inom åtgärdsområdet
Gripsholmsviken-Närområde.
För området med avrinning mot Måsnaren är det svårt att uppnå rening inom området så att näringsämnena minskas. Det föreslås att åtgärder utanför planområdet vidtas för att kompensera för ökad föroreningsbelastning från planområdet. En åtgärd enligt VISS är att anlägga skyddszoner på åkermark. Med 25 sådana skyddszoner kan den förväntade ökningen av föroreningar kompenseras för, om även detta område renas till ca 80 % av skelettjordar med biokol. Anläggningarna föreslås koncentreras till allmän platsmark men för att ca 80 % av dagvattnet ska kunna nå en anläggning kan dessa även behöva föreskrivas för kvartersmark, särskilt inom parkerings- och uppställningsytor. Andra åtgärder som kan vidtas är anläggande av en dagvattendamm samt våtmarker inom avrinningsområdet.
För att skynda på planarbetet kan planområdet delas upp och fortskrida för det område som avrinner mot Turingen. Området med avrinning mot Måsnaren kan utredas vidare för att vidta lämplig åtgärd utanför planområdet.
Ekologigruppen AB gav, i sin slutversion av inventering av större vattensalamander, förslag på åtgärder som innefattar en utökning av planområdet i den nordvästra delen med 0.052 hektar (Ekologigruppen, 2017). Vid eventuell antagning av åtgärdsförslagen och anläggning av föreslagna åtgärder enligt figur 18 och 19 påverkas dagvattenhanteringen enligt följande:
- Befintlig principskiss för dagvattenhantering på allmän mark (figur 17) bibehålls och position av föreslagna salamanderdammar påverkar inte dagvattenhanteringen då de kräver vatten av högre kvalité. Alternativt att dagvattnet renas i flera steg och kan därefter användas som
vattenförsörjning till salamanderdammarna men detta kräver vidare utredning.
- Planområdet utökas enligt åtgärdsområde A & B och den nya planområdesgränsen kan ses i Figur 20 & 21 där även uppdaterade naturvärden samt salamanderutbredning är utmarkerade.
Markanvändningen klassas som naturmark och inga hårdgjorda ytor kommer att tillkomma. I och med att ingen exploatering sker ökar endast dagvattenflödet med 0.7 L/s och 1.54 L/s för respektive 10- och 100-års återkomsstid (30 minuters varaktighet).
Figur 20. Karta över naturvärden och vattenmiljöer inom planområdets nya utbredning (Källa: Ekologigruppen AB, 2017)
Figur 19. Åtgärdsområde B med två nyanlagda dammar och två nya övervintringsplatser samt förstärkt spridningsstråk. (Källa: Ekologigruppen AB, 2017)
Dagvattenfrågorna kommer att behöva belysas och fördjupas ytterligare för att få en
dagvattenhantering som uppfyller krav på avledning och rening. Fastigheternas dagvattenhantering behöver utvecklas och följas upp i bygglov och eventuella exploateringsavtal där respektive
fastighetsägare ska visa hur man planerar att hantera dagvattnet så att flöden fördröjs och föroreningar minskas i enlighet med utredningens principer.
Nedanstående punkter har under utredningens gång konstaterats behöva utredas vidare genom kompletteringar eller fördjupningar.
- Områdets geologi och grundvattenytans läge bör identifieras för att kunna bedöma möjligheterna till infiltration.
- Höjdsättning av de olika områdena bör utformas så att dagvattenavrinningen sker på ett säkert sätt och så att inga instängda områden skapas där dagvatten kan bli stående utan möjlighet att avrinna.
- Behov och utformning av eventuella skyddsåtgärder för de naturvärden som finns inom planområdet. Gällande åtgärdsförslaget för större vattensalamander från Ekologigruppen AB behöver position, utformning och vattenförsörjning av åtgärderna vidare utredning.
- Under byggskedet bör utsläpp av kväve och suspenderat material ses över och omhändertas.
PLANFÖRSLAG
Planområdet föreslås utvecklas för verksamheter avseende ej störande industri, kontor och handel.
Naturmiljö
Planområdet består idag till stora delar av produktionsskog samt jordbruksmark. Höga naturvärden finns inom planområdet, främst i form av sumpskog (nyckelbiotop) och tallmiljöer i områdets centrala del, men även åkerholmar och brynzoner kopplade till jordbrukslandskapet. Det otillgängliga läget medför att få människor använder området för rekreation. Inom planområdet finns ett fyrtiotal kulturhistoriska lämningar, dessa är främst lokaliserade till jordbrukslandskapet.
Den föreslagna planstrukturen är resultatet av en sammanvägning av de framtida verksamheternas förväntade behov samt kravet på att minimera påverkan på naturvärden och förutsättningarna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En utbyggnad i enlighet med planförslaget innebär att en mindre del av jordbruksmarken i norr och stora delar av skogsmarken i söder och sydöst tas bort och ersätts med verksamhetstomter. Förslaget innebär därmed att den naturliga vegetationen i stora delar av planområdet kommer att tas bort.
Områdets struktur har utformats för att minimera påverkan på skyddade arter. Breda stråk bevaras som naturmark för att fungera som spridningsvägar för växter och djur. Våtmarker och fuktstråk har planerats för att för att i möjligaste mån bevara den naturliga hydrologin.
Inom planområdet finns flera arter som skyddas enligt artskyddsförordningen. Särskild hänsyn behöver tas till den större vattensalamandern som skyddas enligt paragraf 4 i förordningen. Nya
fortplantningsdammar, övervintringsplatser och landmiljöer behöver skapas för att upprätthålla ekologiska funktioner för större vattensalamander. Dammarna ska vara grunda, fisk- och kräftfria och solexponerade. Övervintringsplatser skapas genom att fylla gropar med lövkompost, lövved och sten till en kulle som sedan täcks med jord.
Landmiljöerna ska ha en mosaik av öppna gräsmarker med träd och buskmiljöer. Gömslen skapas i form av stenrösen och död ved ska läggas ut för att användas som skydd och för födosök. Åtgärderna föreslås främst i den västra delen av området. Vidare föreslås att groddjur och grodrom omlokaliseras från befintliga våtmarker till de nya dammarna. Faunapassager, grodtunnlar och grodstaket behöver sätts upp för att stärka och nyskapa spridningsvägar. Det finns behov av att detaljutreda exakt var grodtunnlar och grodstaket lämpligen placeras.
Planerade dagvattenstråk bör utformas så att de även fungerar som miljöer för groddjur.
En särskild skötselplan har tagits fram för att kunna hålla så kallad ekologiskt kontinuitet för arten inom planområdet, d.v.s. att det finns fungerande livs- och fortplantingsmiljöer. Trana, sånglärka och vaktel, som skyddas enligt samma paragraf, får sina livsmiljöer begränsade men det finns fortfarande lämpliga livsmiljöer för dessa inom planområdet. I viss mån kan de även gynnas av skötselprogrammet för salamandrar. Fåglarna är, i jämförelse med salamandrar, mycket mer mobila och kan förflytta sig till lämpliga habitat i närheten. Ekologisk kontinuitet bedöms därför kunna kvarstå även för dessa arter.
Hanteringen av samtliga dessa arter måste samrådas med Länsstyrelsen.
En åkerholme (södra delen av område 4, kartan över naturvärden sid 11) ligger mycket nära planerad exploatering. Här behöver särskilt hänsyn tas så att denna inte påverkas negativt. Om sådan hänsyn inte är möjlig måste dispens från biotopskyddet sökas hos Länsstyrelsen.
Vattenverksamhet
Väster om fornlämningsområdena ligger en sumpskog som omfattas av markavvattningsförbud.
Sumpskogen i planområdets sydvästra del uppskattas till cirka 12 000 kvm. Eftersom planförslaget förutsätter en markberedande åtgärder med igenfyllnad av sumpskogen (för att anlägga ett stickspår) kommer vattendom att krävas i kommande skeden. Tillstånd och/eller anmälan kan också krävas för anläggning av dagvattendammar och stråk.
Markavvattningsförbud
Åtgärder som på något sätt skulle resultera i markavvattning av områdets vatten- eller våtmarksmiljöer kan komma att tangera markavvattningsförbudet.
Landskapsbild och landskapsåtgärder
Påverkan på landskapsbilden kommer att uppstå vid en byggnation enligt planförslaget. Områdets naturliga höjdförhållanden kommer att behöva anpassas för att möjliggöra den exploatering som förslaget syftar till. För att åstadkomma en utjämnad marknivå kommer kvarteren belägna inom skogsmarken att sänkas. Jordbruksmark som är en del av kulturlandskapet bevaras i nordväst men föreslås bebyggas och höjas i östra delarna. Viktigt för landskapsbilden är att förstärka visuella utblickar in mot planområdet och från detsamma. Den framtida landskapsbilden kommer att vara varierad, och präglas av den nya bebyggelsen som föreslås inom området.
Landskapsåtgärder längs E20
Verksamheter och fasader mot väg E20 utformas med omsorg exempelvis med korta huskroppar och skyltfönster mot motorvägen.
Volymskiss - vy från E20 i riktning mot Södertälje.
Föreslagen bebyggelse
Syftet med detaljplanen är att pröva markanvändningen för Stockholm Syd/Mörby verksamhets- område med inriktning på logistik, ej störande industri, kontor och handel. De föreslagna byggnaderna ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen. 1/6 av fastighetsarean ska utgöras av rumsbildande vegetation. I synnerhet ska i möjligaste mån välvuxna träd och sammanhängande trädpartier sparas.
Verksamheter som hanterar farligt gods kan förekomma. Verksamheterna
får inte vara störande för omgivningen och får inte medföra risker för miljö hälsa och säkerhet.
Gestaltningsprinciper för den nya bebyggelsen, kvartsmark och gatumiljö har tagits fram. Dessa beskrivs i separat längre fram i planbeskrivningen.
Illustrationsplan med föreslagen bebyggelse, gator samt gång- och cykelstråk (inklusive Skälbyvägen).
Stråk
Möjligheten att ta sig genom planområdet till kringliggande naturområden säkerställs genom befintliga passager under Svealandsbanan och E20. De föreslagna vägarna utformas med gång- och cykelbanor vilket ökar tillgängligheten inom området. En ny naturstig föreslås anläggas för att tillgängliggöra de naturvärden och fornlämningar som finns inom odlings-, natur- och våtmarker. Dessutom föreslås ett regionalt gång- och cykelstråk längs den gamla banvall som löper genom området.
Exploateringsgrad och höjdreglering
Planen medger en exploateringsgrad på 0,6 av fastighetens bruttoarea. Högsta byggnadshöjd är mellan 16 och 20 meter. Kvarteren för småindustri i nordöst har högsta byggnadshöjd 16 meter och högsta totalhöjd 20 meter. Med byggnadshöjd avses takets högsta höjd och med totalhöjd avses uppstickande objekt såsom en skorsten eller en solfångare. För handel och kontorskvarteren utmed E20 tillåts bebyggelsen vara något högre.
Trafik Vägstruktur
Mörbyvägen och Skälbyvägen fungerar som infarter från Nykvarnsvägen, väg 509. Den föreslagna vägstrukturen bygger på genomgående vägar som ansluter till Almnäs trafikplats och vägnätet i Almnäs i Södertälje kommun. Det skapar en möjlighet för trafiken i Mörby att komma till E20 via trafikplats Almnäs men även lokala förbindelser inom området.
Den föreslagna vägstrukturen är utformad med en gatuhierarki där gatorna har olika funktioner – huvudgator och lokalgator - vilket tydliggörs genom gaturummets gestaltade karaktär. Huvudgatorna föreslås förses med trädrader, dels för att tillföra grönska och rumslighet, dels för att underlätta orienterbarheten. Det bidrar också till att skapa en gemensam karaktär för hela området ”Stockholm syd” som även innefattar Almnäs i Södertälje kommun. Befintliga gångvägar och andra småvägar bevaras i möjligaste mån för att ingå i grönstrukturen, gång- och cykelstråk samt ridvägar.
Huvudgator föreslås få en utformning som dämpar hastigheten för att undvika för höga hastigheter på genomfartstrafiken. Fartnedsättande åtgärder behöver studeras närmare i den fortsatta planprocessen.
Särskilt viktigt är detta på platser där gående och cyklande korsar huvudgatorna. Hastigheterna i området är planerade till 50 km/h på huvudgatorna och 40 km/h på lokalgatorna.
Med tanke på ambitionen att utveckla Mörby industriområde till ett logistikområde är det av särskild vikt att gatornas geometri och konstruktion utformas utifrån de stora, tunga fordon som kommer att trafikera området. Som dimensionerande fordon i utformningen av vägar och korsningar används en 16 meters semitrailer.
Huvudgator
Gaturummet föreslås bli 15,5 meter brett på den norra huvudgatan Skälbyvägen, och 11,4 meter brett på den södra huvudgatan samt lokalgatan. På huvudgatan Mörbyvägen som går längst det planerade regionala cykelstråket blir gaturummets totala bredd 22 m meter. Körbanans bredd ska möjliggöra kollektivtrafik på såväl huvudgatorna som lokalgatorna.
Förslag till sektion för norra huvudgatan (HGATA1 -Skälbyvägen).
Förslag till sektion för huvudgata med regionalt cykelstråk ((HGATA2 Mörbyvägen).
Hållplatser för kollektivtrafiken planeras som fickhållplats på huvudgatan. I och med att den planerade hastigheten i Mörbyområdet är 50 km/h och gatubredden planeras till 7 meter, så kan indragningen minskas till 2,5 meter.
Lokalgator
Gaturummet föreslås bli 11,4 meter brett på lokalgatorna i Mörby. Körbanans föreslagna bredd på lokalgatorna omöjliggör inte kollektivtrafik.
Förslag till sektion för huvudgata (HGATA3) samt lokalgata i förlängning av huvudgata 1.
Gång- och cykeltrafik
Gång- och cykelvägar föreslås utmed ena sidan av huvud- och lokalgator för att skapa god tillgänglighet förutsättnigar för oskyddade trafikanter att röra sig säkert till och från de nya arbetsplatserna. Det befintliga regionala cykelstråket planeras att ledas om till den gamla banvallen söder om väg E20. Den har en flack profil och är lämplig att behålla då området exploateras. Den föreslagna kombiterminalens placering längs järnvägen medför att ett avsnitt av den historiska banvallen försvinner. I detta avsnitt löper gång och cykelvägen längs med områdets södra huvudgata, som går parallellt med den gamla banvallen.
Kollektivtrafik
Kommunens ambition är att så många som möjligt ska resa kollektivt till Mörby. Det är då avgörande att det från start finns snabba och pålitliga kollektivtrafikförbindelser till och från Mörby. I förslag till stomnätsstrategi etapp två föreslås en stomlinje som går från Nykvarn via E20 till Södertälje centrum och vidare mot Nynäshamn. Linjen kopplar Nykvarn med Södertälje och skapar bytesmöjligheter till pendeltågssystemet. Vidare skapar linjen en regional förbindelse med en länk för tvärresande i södra länets ytterkanter. De målstandarder som tagits fram i Trafikförvaltningens stomnätsplan används för stomlinjerna i området.
Stomlinjen som planeras gå på E20 förbi Stockholm syd-området föreslås dras genom området i två alternativa dragningar (se Trafikutredning, Tyréns 2015). För att klara de mål som är satta för
stomlinjerna i Stockholm förslås två hållplatslägen inom Stockholm syd. Stomlinjen går alla dagar och erbjuder ett relativt bra utbud. Kommuntrafiken föreslås gå lite mer lokalt inom området och täcka upp de delar som inte stomtrafiken når. Kommuntrafiken antas endast trafikera under högtrafik eller när efterfrågan är tillräcklig.
Karta över en av de två föreslagna linjesträckningarna (Tyréns, 2015).
För att området ska få en attraktiv kollektivtrafik krävs att det finns ett bra resandeunderlag, att turtätheten är anpassad efter efterfrågan samt att så många som möjligt har acceptabla gångavstånd till närmaste hållplats. Förslaget med två linjer in i området får ses som en långsiktig lösning som kräver ett relativt stort resandeunderlag. Ett vägnät som gör att det går att ta sig mellan Mörby och
Almnäsområdet är en förutsättning.
Parkering, varumottagning och utfarter
Parkeringen i området ska lösas på fastighetsmark. Inga parkeringar längs gatorna planeras.
Lastbilstorg
Centralt i planområdet föreslås ett lastbilstorg för uppställning och underhåll av transportfordon.
Att samla väntande och vilande fordon förväntas ge ett flertal fördelar. Dels skapar det underlag för service av fordonen, det möjliggör kontroll samt underlättar rening av förorenat dagvatten. Det ger även sociala fördelar. Vid övernattning finns behov av viss service, även för de som bor i sina fordon såsom dusch och toalett, vilket ger underlag till utbud av mat och andra varor samt möjliggör en efterfrågan på restauranger och caféer. Det skapar en mötesplats som ger kvaliteter för de verksamma inom området.
Lastbilsparkeringen inom området måste samordnas och planeras inom lämpliga platser.
Järnväg
Området föreslås anslutas till befintligt järnvägspår strax väster om planområdet via ett nytt stickspår.
Buller
Bullernivåerna inom planområdet kommer att öka, både i och med verksamheterna inom området och den ökade trafik som de kommer att medföra. Kommunens antagande är att ökade bullernivåer är acceptabelt inom ett verksamhetsområde utifrån att människors hälsa och säkerhet inte påverkas
Högsta ekvivalenta ljudnivåer för uppehållsytor är 70 dBA och ska följas.
Kontorsbyggnader och andra byggnader människor uppehåller sig i, i anknytning till
huvudverksamheten ska klara bullernivåer för inomhusmiljöer. Trafikbuller från E20 ska beaktas.
Luft
Ett genomförande av planförslaget skulle medföra att utsläppen av luftföroreningar ökar lokalt till följd av ökad trafik och vissa verksamheter. Eftersom det inte är fastställt vilka verksamheter som kommer att finnas inom området, är det dock svårt att bedöma hur mycket dessa kommer att bidra till utsläpp av luftföroreningar.
Risker och säkerhet
De föreslagna verksamheterna, särskilt omlastningsterminalen, medför att godstrafiken till och från området ökar. I framtiden är det troligt att även farligt gods omlastas här. Att större delen av verksamheterna är planerade på tillräckligt avstånd från farligt godsleder, samt att inga bostäder planeras i området, medför att konsekvenser av en eventuell olycka bedöms vara små. Detta är under förutsättning att även verksamheterna inom delområdena närmast E20 och järnvägen placeras på ett större avstånd än 40 meter för verksamheter och 75 meter för handel från dessa. Den låga risken för olycka i samband med farligt gods, som enligt resonemang ovan skulle medföra små konsekvenser, innebär att risknivån bedöms vara acceptabel. Det är dock viktigt att denna risk ändå beaktas i den fortsatta planeringen. I det fall transporter med farligt gods kan förekomma inom planområdet kan det behövas skyddsåtgärder för bebyggelsen, tex utrymningsvägar och friskluftsintag vända bort från riskkällan.
Dagvatten
De hårdgjorda ytorna som skapas av den planerade utvecklingen kommer utgöras av takytor, last- och uppställningsytor samt vägytor. Dagvattenhanteringen i området föreslås byggas upp så att dagvatten från de olika typerna av ytor hanteras separat för att möjliggöra en så välanpassad hantering som möjligt med avseende på rening och fördröjning. Dagvattenflödena från området ska inte öka efter exploatering.
Kvartersmark
Principen för hanteringen av dagvattnet inom området är lokalt omhändertagande (LOD) genom rening, fördröjning och infiltration där det är möjligt. I annat fall leds dagvattnet till lämpligt avsatt mark inom planområdet. Med detta som grund åstadkoms utjämnad avrinning, hydrologisk balans samt mindre risk för föroreningar och översvämningar.
Tak
Dagvatten från tak respektive dagvatten från last- och uppställningsytor hanteras separat. Dagvatten från tak kan räknas som relativt rent och bedöms inte behöva genomgå rening innan det kan ledas vidare från fastigheterna. Däremot genererar stora takytor höga flöden vid regn och dagvattnet från tak bör därför fördröjas på fastighetsmark innan det leds vidare. Fördröjning kan ordnas genom öppna eller underjordiska magasin, till exempel dammar eller dagvattenkasetter.
Uppställningsytor
Dagvatten från last- och uppställningsytor runt byggnader bedöms vara förorenat och därför renas innan det leds vidare. Reningen föreslås primärt bestå av sandfång med efterföljande oljeavskiljning och därefter fördröjning.
Oljeavskiljare
Innan vatten från uppställningsytor leds in i magasinen ska det passera en oljeavskiljare. Oljeavskiljaren ska enligt Nykvarns kommuns riktlinjer vara av typen klass 1 (dvs. försedd med ett koalescensfilter eller lameller). En bypassledning föreslås anordnas vid oljeavskiljaren så att den inte riskerar att slås ut vid extremflöden.
Allmän platsmark
Vägarna i området föreslås utformas med diken dit dagvatten leds för rening och fördröjning. Dessa kan längs vissa vägar kombineras med så kallade skelettjordar för trädplanteringar. I principskissen visas hur dagvattenhanteringen är tänkt att lösas för den allmänna marken inom planområdet.
Förslaget är uppbyggt av öppna dagvattenstråk och fördröjningsdammar. De mörkblåa linjerna markerar placeringen av öppna diken och fördröjningsvolymerna bör ligga inom de blåmarkerade områdena.
Den blåmarkerade ytan nordväst i planområdet är tänkt att användas bland annat som möjlig damm för salamandrarna, förutsatt att dagvattnet är tillräckligt rent. Till exempel skulle dammen kunna ta emot dagvatten från takytor.
Principskiss för dagvattenhantering på allmän platsmark (plangräns enligt tidigare damrådshandling, Dagvattenutredning, WSP 2015).
Öppna dagvattenstråk dämpar utflödet och gynnar sedimentation av partiklar. Fördröjningsdammar kan även fungera som reningsanläggningar så länge uppehållstiderna är tillräckliga ur reningssynpunkt.
En reduktion av föroreningar uppnås normalt genom sedimentering av partikelbundna metaller och biologisk nedbrytning av oljeprodukter.
Fastigheternas dagvattenhantering behöver utvecklas och följas upp i bygglov och eventuella
exploateringsavtal där respektive fastighetsägare ska visa hur man planerar att hantera dagvattnet så att flöden fördröjs och föroreningar minskas i enlighet med utredningens principer.
Följande dimensioneringsriktlinjer föreslås användas planområdet:
• VA-systemen dimensioneras för ett 10-årsregn. Den specifika avtappningen, det vill säga
vid ett 10-årsregn med 30 minuters varaktighet före exploatering. Den längre varaktigheten är vald utifrån att hela planområdet studeras och att viss fördröjning sker uppströms. Studeras mindre delområden eller enskild fastighet väljs kortare varaktighet med större volymer som resultat.
• Området höjdsätts så att 100-årsregn inte orsakar översvämning eller skador på fastigheter.
• Höjdsättning av mark och byggnader görs så översvämningsrisker inte uppkommer. Byggnader föreslås ligga på högre nivåer än omkringliggande mark. Vägar och gator föreslås ligga på lägre nivåer än omgivande mark och byggnader.
Dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark. Förorenat dagvatten ska renas i direkt anslutning till föroreningskällan, endast utjämnande flöden av ringa förorenat dagvatten får spridas till dagvatten- damm. Oljeavskiljare ska finnas. Utrymme för dagvattenledningar finns reserverat i lokalgatan.
Innan slutbevis får beviljas ska dagvattenanläggningarna vara utbyggda och redo att tas i bruk, provtagningsprogram, skötselplan och kontrollprogram ska vara upprättade och godkända. Alla dagvattenanläggningar är anmälningspliktiga enligt Miljöbalken.
I nuvarande planförslag har ca 75 000 m2 avsatts för dagvattenhantering i form av en dagvattendamm och våtmarker, vilket ytmässigt bedöms vara tillräckligt för att klara magasinsbehovet i samband med ett 100-årsregn då det även tillkommer ytor för diken och fuktstråk. Dagvattendammen planläggs som naturmark och kommer vara kommunalt ägda. Två naturliga våtmarker för rening av dagvatten sträcker sig i dalgången genom området. Dessa är skyddade enligt miljöbalken kap 11 § 13 - 14. Även dessa planläggs som naturmark och kommer att förvaltas av kommunen.
Ett antal u-områden finns angivna på plankartan för att möjliggöra att dagvatten leds under gator.
Provtagningsprogram
Ett provtagningsprogram kommer att tas fram för att utföra mätningar på befintliga förhållanden i Turingeån, Turingen och Måsnaren vad gäller t.ex. närsalter, pH, tungmetaller, organiska föreningar, grumlighet och flöden. Provtagning behöver utföras under en längre tid för att kunna fånga upp säsongsvariationer. Informationen används sedan för att optimera valet av utloppspunkt och konstruktion för dagvattnet så att systemet läggs till den del av sträckan på Turingeån som innebär minst påverkan. När dagvattensystemet är i drift kommer kontrollprogram löpa med regelbundna kontroller för att säkerställa att inga negativa effekter uppstår på Turingeån.
Kontrollprogram
Ett kontrollprogram för provtagningar efter att exploateringen skett kommer att tas fram.
Provtagningar kommer att utföras dels i själva dagvattendammarna för att bedöma reningsgraden och behov av rensning av sedimenten. Provtagningar kommer även att utföras i Turingeån, Turingen och Måsnaren, både uppströms utloppet och nedströms dagvattenutloppet. På så sätt får man kontroll över vilken påverkan som tillförseln av dagvatten kommer att ha.
Skötselplan
En skötselplan för dagvattenanläggningarna kommer att tas fram. Detta för att säkerställa
dagvattenanläggningarnas funktion. Skötselplanerna innefattar bland annat rensning av skräp, rensning av växtlighet vid igenväxt, rensning av sediment osv. Kontrollprogram och skötselplan ska vara godkända innan bygglov ges.
Teknisk försörjning
