Utformningen av hallen har grundats i de förutsättningar som Karlstad kommun satt upp för nybyggnationen. Hallen inrymmer en fullstor sal med läktare, förråd, fyra omklädningsrum, personalrum, teori- och styrketräningslokal vilket visas i figur 4.3a.
Figur 4.3a. Planlösning för idrottshallen.
41 4.3.1 Hall
Kärnan i planlösningen är den fullstora idrottshallen på 23x43 meter fri yta, varav 20x40 meter är spelyta. Den extra ytan utöver spelytan gör att idrottshallen är godkänd för nationellt matchspel. För att tillgodose förvaringskraven finns ett stort multifunktionellt förråd placerat centralt utefter spelplanens ena långsida. Ett mindre extraförråd finns placerat bredvid ena läktarsektionen för förvaring av mindre redskap eller bollvagnar. För idrottsföreningar finns extra förvarings- och umgängesmöjligheter i form av ett föreningsrum placerat i ena hörnet av hallen.
4.3.2 Läktare
Hallen har försetts med en två läktarsektioner med plats för totalt 120 personer fördelat på 3 rader per läktarsektion. Utrymme för rullstolsburna åskådare finns framför läktare. För att åtskilja och skydda såväl sportutövare som åskådare finns en barriär mellan spelyta och läktarsektion.
4.3.3 Entrédel
I direkt anknytning till entrén löper en korridor som tar besökare raka vägen till läktaren. Längs med entrékorridoren ligger två toaletter varav ena är större och tillgänglighetsanpassad för personer som färdas i rullstol, ett rum avsett för kiosk vid matchspel där olika föreningar kan tjäna en slant genom att sälja dryck, godis och annat ätbart. I entrédelen finns även ett städförråd samt en ingång till personalrummet.
En lång korridor löper horisontellt, från kortsida till kortsida, och bildar en vänster- och högersektion i förhållande till entrén. Den högra sektionen innehåller personalrummet försett med två omklädningsrum och tillgång till dusch och wc.
Utöver personalrummet finns en stor styrketräningslokal samt en teorisal. I den vänstra sektionen finns fyra omklädningsrum försett med ett wc, anpassat för sportutövare i små rullstolar, per rum. Två omklädningsrum delar ett gemensamt duschrum placerad mellan rummen.
4.3.4 Utrymning
Hela byggnaden är försedd med flertalet nödutgångar vilket gör att besökare aldrig behöver gå längre än 30 meter för att nå en nödutgång vid behov. Hallbyggnaden är försedd med fyra nödutgångar, en i varje hörn, och entrédelen har, med entrédörren, tre utgångar. Även det utanpåliggande förrådet har en utgång som dels kan nyttjas för att komma åt material från utsidan eller som utrymningsväg.
42
4.4 Utformning
Byggnaden är uppdelad i en hög hallbyggnad och en lägre entrédel se figur 4.4a och 4.4b. För att uppfylla de krav som Karlstad kommun har uttryckt är fasaden grön och taket är av typen sedum vilket tillsammans gör att byggnaden smälter in i omgivningen. För att ge hallbyggnaden ett visst ljusinsläpp har det placerats tre fönster på varje kortsida. Samtliga fönster i hallen är behandlade för att undvika bländning och har en bröstningshöjd på minst sju meter.
Figur 4.4a 3D-modellering av idrottshallen Marieberg arena.
Figur 4.4b 3D-modellering av idrottshallen Marieberg arena.
43
5. Diskussion
5.1 Jämförelse av stomalternativ
Vid den materialekonomiska jämförelsen mellan stomalternativ jämfördes endast mängden trä som respektive konstruktionsalternativ erfordrade. Två av konstruktionslösningarna innefattade förutom trä, även horisontella dragstag av rundstål vilket inte tagits hänsyn till vid jämförelse av materialåtgång. Det går att diskutera huruvida detta skulle haft större betydelse vid jämförelse av materialmängd då stål miljömässigt är ett sämre alternativ än trä. Anledningen till att stålets inverkan försummades var att sett till mängden trä utgör stålet en väldigt liten del av materialåtgången.
Att treledstakstolen blev den billigaste konstruktionen beror på att den utsätts för betydligt mindre böjande moment jämfört med konstruktionsalternativen med sadelbalk respektive enkla, raka balkar. Detta möjliggör betydligt tunnare balkdimensioner då det böjande momentet vanligtvis brukar vara avgörande vid dimensionering. Treledstakstolen är uppbyggd av två balkar med konstant tvärsnitt vilket medför att kostnaden blir avsevärt lägre än för limträbågarna, som trots liknande dimensioner drar iväg i kostnad på grund av högre pris per kubikmeter.
5.2 Stomutformning
För att få en rimlig pelarplacering och undvika att göra byggnaden längre än den behövde vara fick två centrumavstånd mellan pelare på respektive långsida förkortas till 4 meter istället för 6. Dessa udda centrumavstånd placerades mot mitten av konstruktionen istället för mot gavlarna för att ge plats till vindförband på långsidans ytterkanter, detta på grund av personlig preferens. Förmodligen hade det gått lika bra att placera vindförbanden längre in på långsidorna och låta det udda centrumståndet hamna närmast långsidans ändar.
5.3 Planlösning
Grundtanken med planlösningen var att uppfylla kommunens krav på vilka utrymmen som skulle inrymmas i idrottshallen samtidigt som måttboken gav riktlinjer att följa gällande storlek på spelytor för olika sporter, läktarutformning och storlekar på utrymmen så som omklädningsrum, förråd med mera. De krav som ställts gällande
44 utformningen anses vara uppfyllda. Tillgänglighet har tillgodosetts genom att alla toaletter inom omklädningsrummen är anpassade efter små smidiga rullstolar som idrottsutövare ofta transporterar sig i. I entré finns även en större tillgänglighetsanpassad WC. Dessutom är alla dörrar i lokalen är minst en meter breda och självklart existerar inga trösklar vilket underlättar för passage med rullstol.
Gällande tillgänglighet ställdes kravet på minst 5 rullstolsplatser något som tillgodosågs genom att rullstolsburna åskådare får placera sig närmast barriären, framför läktaren. Nackdelen med detta är att det kan bli något dålig sikt mot spelytan, troligen värst för barn. Tyvärr hittades ingen vettigare lösning då läktaren skulle vara så pass liten. För att kunna göra rullstolsplatser på läktaren hade det behövts hissar, alternativt långa ramper vilket det fanns dåligt med plats för. Till det positiva kan tilläggas att det faktiskt finns plats för rullstolsburna åskådare även om det inte rör sig om någon VIP-placering.
Funktionaliteten för idrottshallen är svår att utvärdera. Planeringen av hallen har grundat sig i våra egna erfarenheter av olika idrottshallars upplägg. Lösningarna som har gjorts för att försöka skapa en funktionell hall är att placera omklädningsrummen bort från entrékorridor och ge dessa en egen dörr in till hallbyggnaden. Detta för att sportutövare inte ska behöva grusa ner sina skor genom att använda samma entréväg som åskådarna på läktaren. Hallen försågs med ett stort och ett mindre förråd för att tillgodose förvaringsutrymmen av alla möjliga redskap som kan tänkas behövas. För ytterligare funktionalitet adderades ett föreningsrum för att gynna de föreningar som kommer att bruka hallen. Alla möjligheter och funktioner för en funktionell idrottshall finns i byggnaden, huruvida den upplevs som funktionell eller inte är i slutändan upp till brukaren.
5.4 Utformning
Utformningen har haft tydliga mål att följa gällande färg och taktäckning vilket begränsat valen. Fasaden är grön och taket är av typen sedum, precis som enligt kraven från Karlstad kommun. Byggnaden smälter fint in med omkringliggande skog vilket gör modelleringen lyckad. Om utseendekraven inte varit lika bestämda från början hade fler valmöjligheter funnits gällande design, vilket kunnat ge mer fria tyglar. Den slutgiltiga konstruktionen blev en hall- med tillhörande entrébyggnad.
Den förstnämnde har en takhöjd på minst 7,2 meter medan den andra har som lägst
45 2,8 meter. Detta har baserats på sunt förnuft gällande ekonomi då det hade blivit klart dyrare att låta samtliga delar inrymmas i en större hallbyggnad med takhöjden 7,2 meter. Utformningen med att placera hela entrédelen på byggnadens framsida istället för att låta den löpa över fler sidor är för att undvika långa korridorer. Att ge halldelen fönster var en idé för att ge fasaden ett mer livligt och tilltalade uttryck och samtidigt släppa in en del ljus, utan att blända sportutövare.
46
6. Slutsats
Hallen har alla delar för att vara funktionell samtidigt som den har tillgänglighetsanpassats för såväl åskådare som idrottsutövare. Utseendemässigt uppfyller byggnaden kommunens utseendekrav gällande färger och taktäckning.
Den enklaste konstruktionen är inte nödvändigtvis den billigaste stomlösningen vilket tydligt visade sig vid kostnadsjämförelserna. För hallbyggnader med spännvidder kring 27 meter är treledstakstolen det mest material- och kostnadseffektiva alternativet.
47