(7) PLATS- OCH KUNSKAPSKATEGORIER

OCH RESANDES HISTORISKA PLATSER

I följande avsnitt görs en sammanställning över vilka källmaterial som i första hand lett fram till kulturarvssektorns kunskap om romers eller resandes platser, här kallade kunskapskategorier. Platserna har även de-lats in i olika pde-latskategorier beroende på geografiskt läge, karaktär och användning.²⁶

PLATSKATEGORIER

Utifrån en sammanställning av uppgifter i vår undersökning kan vi idag säga att kulturarvssektorn känner till 107 platser med romsk historisk an-knytning. Dessa platser har analyserats utifrån sitt geografiska läge samt utifrån den befintliga informationen om platsernas historiska användning eller karaktär. Analysen har lett till att platserna har delats in i åtta katego-rier. Det angivna antalet för varje kategori ger en uppfattning om hur de fördelar sig över de 107 platserna.

ӹ Romsk lägerplats på landsbygden. Lägerplatser utan fast bebyggelse på landsbygden, ofta i närheten av byar eller mindre tätorter där ro-mer stannat under begränsade perioder, i många fall återkommande.

Källorna gör här ingen skillnad mellan de undergrupper som ingår i den statliga definitionen av den romska minoriteten. Antal: 38 platser.

ӹ Romsk lägerplats i stad. Lägerplatser utan fast bebyggelse i eller i ut kanten av en stad där romer stannat under begränsade perioder, i många fall återkommande. Källorna gör här ingen skillnad mellan de undergrupper som ingår i den statliga definitionen av den romska mi-noriteten. Antal: 35 platser.

ӹ Resandebosättning på landsbygden. En plats med permanent bebyg-gelse på landsbygden där källorna anger att de befolkats av resandefolk 26. Fullständig förteckning och kvantifiering av de enskilda platserna finns i tabellen på s. 169ff.

eller ”tattare” under kortare eller längre sammanhängande perioder.

Det rör sig om allt från enskilda gårdar till hela resandebyar där ett flertal familjer varit bosatta samtidigt. Antal: 19 platser.

ӹ Område i stadsmiljö med stor andel resande. En plats med perma-nent bebyggelse i stadsmiljö som enligt källorna befolkats av en hög andel resande eller ”tattare” under en längre sammanhängande period.

Antal: 3 platser.

ӹ Gravplats. Avdelning på begravningsplats som anvisats speciellt för romer. Antal: 3 platser.

ӹ Baracker iordningställda av kommunen. Ett markområde som en kommun iordningställt med enklare bostäder (baracker) för romer som en bostadspolitisk åtgärd, i regel under olika skeden från början av 1900-talet fram till 1970-talet. Det rör sig om allt från enstaka baracker till större ”barackbyar”. Antal: 4 platser.

ӹ Marknadsplats. En marknad som anordnats av romer eller där romer varit ett vanligt förekommande inslag. Antal: 5 platser.

KUNSKAPSKATEGORIER

Undersökningen har visat att det finns kunskap som kan betecknas som dold, vilket innebär att den inte gjorts tillgänglig för sektorn eller allmän-heten. Denna kunskap finns framförallt på landets länsmuseer. Utöver denna ”dolda kunskap” finns det totalt tio projekt där den offentliga kultur-arvssektorn är inblandad (i egenskap av genomförare eller bidragsgivare), vilka har till syfte att undersöka ett landskapsbaserat romskt kulturarv.

Genom en analys av själva orsaken till att det överhuvudtaget föreligger kunskap om dessa platser (oavsett om den är baserad på ”dold kunskap”

eller på riktade projekt), har vi identifierat en rad olika slags kunskap. Vi har delat upp denna kunskap i åtta olika kategorier. Flera av dessa kun-skapskategorier överlappar varandra i kulturarvssektorns arbete med en plats, men i uppställningen baseras placeringen (tillhörigheten till en

kun-skapskategori) på hur intervjupersonerna angett att de först fick kunskap om platsen.

ӹ Plats känd genom information från romer eller resande. Avser en plats där kunskapen om platsen förmedlats av en person som själv definierar sig som rom eller resande. Antal: 34 platser.

ӹ Plats känd genom information från privatperson. Avser en plats där kunskapen om platsen förmedlats av en person utanför kulturarvssek-torn och som inte själv räknar sig till den romska minoriteten. Antal:

22 platser.

ӹ Plats känd genom skriftligt arkivmaterial. Avser en plats som blivit känd genom uppgifter i t.ex. domböcker, tidningsartiklar, folkmin-nesuppteckningar, etnologiska frågelistor i ett arkiv. Antal: 20 platser.

ӹ Plats känd genom fotografiskt material. Avser en plats som är känd genom ett museums digitaliserade fotodatabas eller ordinarie bild-arkiv. Antal: 10 platser.

ӹ Plats känd genom historisk litteratur. Platsen är omtalad i lokalhis-torisk litteratur, ofta med anknytning till hembygdsföreningar. Antal:

7 platser.

ӹ Plats känd i folkminnet. Avser en plats där berättelser om platsen finns hos bredare grupp lokalt eller regionalt. Kunskap om platsen ingår därför ofta som en del av museernas ordinarie kunskapssprid-ning. Antal: 6 platser.

ӹ Plats känd genom egna barndomsminnen hos kulturavssektors

anställd. Avser en plats som är känd på hos en enskild tjänsteman inom kulturarvssektorn, genom dennes egna minnen (från barndo-men). Antal: 4 platser.

ӹ Plats känd genom kulturarvssektorsinventering. Avser en plats som uppmärksammats genom en inventering eller annan undersökning av kulturmiljövården. Antal: 4 platser.

SAMMANFATTNING

I denna delstudie inom projektet Rörligare kulturarv? redovisas en under-sökning av vilken kunskap om romers och resandes historiska platser som finns inom den offentliga kulturarvssektorn i Sverige, här representerad av länsstyrelser och länsmuseer. Undersökningen genomfördes i intervju-form under hösten 2013 genom kontakt med samtliga enheter. Resultatet omfattar de platser som nämndes inom intervjuerna, men också de platser som identifierats av sektorn inom tidigare kunskapsprojekt.

Undersökningen visar att kulturarvssektorn fram till hösten 2013 besit-ter kunskap om totalt 107 platser med historisk anknytning till romer eller resande. När det gäller fördelningen mellan länsstyrelser och länsmuseer, visar undersökningen att sju länsstyrelser hade kunskap om en eller flera platser inom länet med anknytning till romer eller resande. Samma kun-skap fanns på 14 länsmuseer. Rapporten visar också att hela tio projekt med fokus på romers eller resandes platser har genomförts inom den of-fentliga kulturarvssektorn under det senaste decenniet. Sex av dessa har genomförts inom ramen för ett större projekt eller satsning, och fyra har varit knutna till länsstyrelsernas gemensamma projekt Kalejdoskop. I sju

av projekten har arbetet präglats av deltagande från romer och resande.

Ett viktigt motiv för dessa projekt har varit att skapa ett nytt källmaterial baserat på romer och resandes egna erfarenheter och minnen. Kunskaps-förmedlingen har i första hand skett genom utställningar, uppskyltning av platser, webbplatser samt samverkansaktiviteter mellan romer och icke-romer.

Källorna till kunskap har i allra störst utsträckning utgjorts av uppgif-ter från romer och resande. I ett fall har en arkeologisk utgrävning utförts i syfte att få ökad kunskap om en resandebosättning. Andra viktiga källor har varit information från privatpersoner, samt sektorns egna kunskaps-sammanställningar i form av inventeringar, skriftliga arkivalier och foto-grafiska avbildningar hos länsmuseerna. Det förekommer även att tjäns-temän refererar till egna minnen eller personligt erhållen kunskap genom exempelvis historisk litteratur.

Här följer en uppräkning av de platser som identifierats i undersök-ningen, det vill säga platser som KMV haft kunskap om och som kunnat knytas till romer eller resande. Tabellerna är uppdelade i färgkoder efter de sju platskategorierna. I tabellen anges län, namn på platsen eller orten och den källa som i förekommande fall lett fram till kulturmiljövårdens kun-skap, samt det eventuella projekt inom vilket platsen identifierats. Dess-utom anges namnet på den institution som besitter kunskapen. I några fall är en plats knuten till mer än en kunskapskälla. I de fallen är det den källa som står utskriven först som valts för den sammanvägda kvantifi-eringen. Eftersom verkligheten ofta är mer komplex har alternativa eller överlappande kunskapskällor skrivits ut i den mån de har framkommit i undersökningen.

Platsernas placering till specifika kategorier bör inte betraktas som fast. Kategoritillhörigheten har varit en bedömningsfråga och platsernas slutgiltiga tillhörighet kan komma att omprövas och ändras.

För att ge insyn i hur fördelningen skett görs här en definition av nyckel begreppen ”landsbygd” och ”stad” och en förklaring av hur de an-vänts.

Landsbygd: En plats som kan knytas till romer eller resandefolket på landsbygden förstår vi som en plats lokaliserad utanför tättbebyggt områ-de. Ofta har vi försökt ta fasta på hur platsen tett sig vid det skede då den varit aktuell som romsk / resande plats. Med andra ord förekommer det platser som tidigare varit placerade i ett landskap av landsbygdskaraktär men som idag snarare skulle räknas som tätort.

Stad: Romers eller resandefolkets platser i en stad har vi förstått som platser i eller i utkanten av tätbebyggt område. En sådan plats kan gränsa till landsbygd och har av den anledningen inte alltid en utpräglad stads-mässig karaktär, även om den ingår i ett urbant sammanhang.

NN-gård: Gårdsnamnet anonymiserat.

Län Platsnamn Ev. ytterligare

specifering Kunskapskälla Institution

Blekinge Kyrkhult Äng i närheten av

brandstationen Känd genom egna

barndoms-minnen hos anställd inom KMV Öster-götlands museum

Dalarna Mockfjärd Tomtremsa mellan handelsbanken och järnvägen

Känd genom fotografiskt material.

Mockfjärds hembygdsförenings samlingar

Dalarnas museum

Dalarna Skogsbo/

Rutbo Avesta Känd genom egna

barndomsmin-nen hos anställd inom KMV Dalarnas museum

Gävle-borg Stärte Nära skolan,

Österfärnebo Känd genom egna

barndomsmin-nen hos anställd inom KMV Dalarnas museum

Jämtland Bräcke Känd genom information från

romer eller resande. I projektet Romska spår – vägarna, platserna, berättelserna

Malmö museer

Jämtland Finnäs Nära dansbanan Känd genom information från romer eller resande. I projektet likt föregående

Malmö museer

Kalmar Svartebråne Pataholm Känd genom information från

privatperson Kalmar

läns-museum

Krono-berg Hamneda Söder om Horns

Södergård Känd genom tips från privatperson.

I projektet Romers samlingsplatser och minnesmärken i Kronobergs län

Krono-berg Hamneda Öster om

Hamneda gamla kyrkplats