Ungar har gått in och stulit 1000 kronor från en gammal tant, stod det i tidningen men det var egentligen 2000. Tre ungdomar ryckte upp dörren till min lägenhet och sprang in men skrämdes av min mammas hund som skällde. De har brutit sönder brevlådan, smetat avföring på rampen, slängt sopor i brevlådan och försökt bryta sönder dörren. De kastar nävestora stenar på fönstret. 1996 eldade mitt X hemmet och jag fick gömma mig hos Kvinnojouren under lång tid. Han blev psykotisk när han drack och jag fick fly halsöverhuvud med min son, när han tände på vår förra lägenhet i Slite. Jag förlorade allt och har ensam vårdnaden om sonen.
Innan vi avslutar samtalet kommer vi inpå ämnet målning och hon visar mig bilder hon målat. Jag har gått olika konstutbildningar säger Malin. Den här bilden visar hur jag kände mig när jag var anorektisk. Jag tycker om att teckna träd.
Jag har inte kontakt med någon här i Slite, jag håller mig för mig själv och vill inte störa, avslutar hon vårt samtal.
Sammanfattande analys av Malins berättelser
31
I A-berättelsen anger sats 2. Ev och 3. Or tid och plats samt aktivitet. Det skedde en
upptrappning av aktiviteten vid 4.CA och det hela resulterade i sten- och ägg-kastning vid 5.R. Den berättelsen har ingen coda men R-satsen kan ses som ett avslut med en
efterkommande avrundning 6.Or. Orienteringssatserna placeras ofta i början men kan placeras vid olika strategiska punkter i berättelsen. Ev +R-satser besvarar frågan varför historien berättas överhuvudtaget.
Nästa berättelse vid B har konstellationen 1.Ab+2.Or+6.R+7Ev som tillsammans visar hur effektivt narrativet är, hur ändamålsenligt beskrivningen skapas. Vid 8.C finner man en coda, en avrundning av berättelsen. Här visar codan hur hopplös hela situationen har blivit för berättaren, det finns nästan inget hopp att trakasserierna skall ta slut. Sats 8 förs åter till sats 1, vilket också är en coda-funktion. Den för berättaren och lyssnaren tillbaka till punkten där de gick in i narrativet.
I C-berättelsen förs in en komplikation i och med berättarens försök att få polishjälp. Intressant att alla satser utom den sista coda-satsen har imperfekttempus. Sats 7 har presens.
Avslutningsvis vill jag påpeka hur evalueringarna förstärker motivet för berättandet, att berättelsen var värd att berätta. Evaluering nyanserar berättelsen och anger tonen.
Intrigen – är trakasserier och huvudaktören Malin är både offer och handlingskraftig. I sin rullstol tog hon upp jakten efter tre tonårsjäntor.
Vändpunkter – i Malins liv, i berättandet, var att hon med sonen fick fly för livet från sin före detta livspartner som tände eld på bostaden. Nästa vändpunkt blev när hon startade ett nytt liv där hon bor nu. En ytterligare vändpunkt är den från osynlig vardagsperson, till en form av offentlighet, genom att hamna på första sidan med namn och allt i gotlandspressen. Och från att vara frisk och bli sjuk. Och från att ha en normaliserad tillvaro till att bli ett mobboffer.
Vändningar i själva berättandet blev i skiftet från berättandet om utsatthet till att visa egna målningar.
32
Detta kom visserligen inte med i ovanstående redogörelse men Malin tar hand om katter som farit illa. Fem katter var vår lugna välmående publik under samtalet.
En jämförelse mellan Majas och Malins berättelser
Vid analysen har jag använt två olika metoder. Majas berättelse har analyserats med Mischlers, Adelswärds och Johanssons teknik och Malins berättelse har analyserats med Labovs teknik. Den förstnämnda metoden går mer in på detaljer än Labov men i allt väsentligt är metoderna likvärdiga. De är lika när det gäller innehåll, handling, resultat och kärna, slutkläm.
Genre
Här är det på sin plats att återkomma till Baumans tankar om genredialog första gången nämnd på sidan 10. Även om dessa gamla isländska sagor och legender är mer bundna till form och innehåll än moderna individuella berättelser så går det att finna paralleller i det schematiska uppbyggandet av ett narrativ.
Kraftaskálder ansågs ha en profetisk förmåga och att de kunde förutspå kommande olyckor. I Baumans artikel beskrivs hur en berättare för en lyssnare berättar om en kraftmätning mellan två poeter i ett narrativ. Det är poeten Pálls dotter Gudrun som berättar historien om en fiskare som skriver verser om poeten Páll. Páll blir då arg och hämnas med en kraftvers som är starkare och självständigare till form och innehåll än fiskarens vers. Fiskarens vers införlivas i själva berättelsen medan Pálls vers står stark och fri. Berättelsetexten och de två olika verserna utgör trådarna i den väv, som handlar om att skapa texter och sammanhang.
Två genrer samspelar, vers och berättelsetext, som var och en har sin formel. Tillsammans skapar de ett sammanhang, med stilistiska kontraster. Typiskt för Pálls vers är den speciella versmetern, rytmen, att den levereras med högljuddhet, har ett starkt bildspråk och
tempusdynamik samt speciell syntax. Detta återverkar på narrativet som formas utanför sina gränser, vidgas.
Men genom sin ”oförstördhet” blir Pálls vers kärnan i historien. Detta blir en kraftmätning inom berättelsen, som gestaltar den kraftmätning som berättas om i narrativets text. Man får ett sammanhang, innanför textens ramar, själva processen att skapa sammanhang. Genom att använda själva texten som utgångspunkt, när berättaren länkar de olika satserna,
33
ger de form och mening till hans uttryck. Alltså det blir ett samspel mellan olika texter inom det inramande narrativet. Han liknar den här processen vid hur man går till väga när man analyserar antikviteter. Man utgår då från en helhet och närmar sig sedan olika delar av exempelvis en möbel.Varje del är med om att höja värdet på föremålet. Bauman menar att detta blir en processtudie istället för att gå direkt till den färdiga produkten, i det här fallet den traditionella berättelsen.
På ett liknande sätt flätar Maja in livsberättelsen i sitt narrativ om ’händelsen’, som hon benämner det trauma hon varit med om. I den transkriberade texten som helhet dominerar satser med traumainnehåll. Punktvis i textflödet finns satser med levnadsinnehåll. Nedan ett exempel.
Jag har värk i båda knäna. Går med rullator tar morfin mot värken. Blev förtidspensionär vid 57 års ålder. (Smärt- och traumasats) Direkt i
anslutning till den satsen: Från 20 års ålder arbetade jag som kokerska, hårt jobb och bar ut tidningar samtidigt i perioder. Var gift i 20 år. (
Livsberättelsen).
Det som skiljer dessa satser åt är berättelseinnehållet och var de placeras i berättelsen som helhet. Meningen med helheten i berättelsen förändras genom dessa inslag av vardagsliv mitt i all smärta och trauma. Utan inslag av vardaglig levnad hade berättelsen uteslutande blivit en lidandets historia med mindre dynamik. Vi träffades fyra gånger och ovanstående mönster för berättande återkommer. Endast vid första samtalet kommer levnadshistorien in först i samtalet. Senare placeras levnads-satserna i mitten och i slutet av samtalet.
Till sin form är trauma-satserna något kortare än levnads-satserna.
Även om levnads-satserna är få, så innehåller de åldersangivelser och andra viktiga data som gör, att de skapar en stomme av fakta i berättelsen. En berättelse som annars fylls med upplevelser av smärta och lidande. Helheten visar på hur en människa skapar ett
sammanhang genom att länka de olika satserna i berättelseprocessan. Detta senare liknar Baumans betoning av hur den isländska sagan contextualiserar kring kraftaskáldens vers. På ett liknande sätt skapas Majas traumaberättelse kring en kärna av levnadsberättelsen menar jag. Detta ger hela hennes berättelse större kraft.
34
I Malins berättelse finns också genreskifte, med satser som domineras av innehåll om trakasserier och satser som beskriver hennes hälsa. Detta skapar dynamiken i hennes berättelse och förstärker det som handlar om trakasserier.
Jag har svårt att sova på natten, jag har jobbat natt tidigare och inte lyckats ställa om mig.(Livsberättelse). Men härom natten somnade jag men
väcktes vid halvfyratiden av att en bil tutade utanför sovrumsfönstret.(Traumasats).
Malin har berättat sin historia många gånger, innan vi träffades. Detta kan ha medfört att den kan uppfattas som ganska fast och färdig i strukturen när jag får höra den. Som det visar sig längre fram i uppsatsen stämmer den ganska väl överens med tidningens berättelse. Vi träffades endast en gång. Hade vi mötts flera gånger hade sannolikt mer av hennes
levnadshistoria kommit med i hennes berättelse.
Båda informanterna är kvinnor. Med största sannolikhet är förövaren i Majas berättelse av manligt genus. Däremot trakasseras Malin ganska lika av båda könen.
Innehåll
Likheten i berättelsernas innehåll är att båda utsatts för ansiktslöst våld och att polisen ännu inte kunnat lösa problemet. Maja är gammal och går med rullator. Malin är 40 år ung men rullstolsburen. Detta gör dem olika i förhållande till de flesta andra, som inte behöver hjälpmedel, för att ta sig fram i det offentliga rummet.
Båda kvinnorna berättar om allvarliga tidigare trauman.
Min teknik att anteckna under samtalens gång gjorde att jag sannolikt missade en del ickeverbala inslag med gester, ändringar i tonfall och liknande. Dock noterar jag Majas gråt som kunde vara intensiv stundtals.
Jag hörde också tystnader i bådas berättelser. De undvek tal om livets sexuella innehåll. Indirekt fanns det i Majas berättelse, en upplevelse av att ha blivit sexuellt skändad, som hon kände skam inför. Båda hade utsatts för allvarliga integritetskränkningar och jag väljer att
35
tolka deras delvisa tystnader så att de var på sin vakt mot eventuella närgångna frågor från min sida.
Funktion
Vad gör berättandet med berättaren? Berättaren blir synlig för sig själv och för andra. När det gäller berättande om trauma kan det återskapa en ordning, som kanske fanns före händelserna, eller nyskapa en ordning som går att leva i.
I berättandet uppstår ett möte med en lyssnare. Olika lyssnare får sannolikt olika berättelser. I bästa fall får berättandet den som berättar att uppleva sig förstådd och bekräftad. Berättaren kan få sin kulturella identitet förtydligad. Genom att vara öppen för massmedia försöker Malin få inflytande över sitt och sonens liv.
Genom att baka och att delta i anhörigas fester och liv försöker Maja få inflytande över sin livsvärld. Det är en dialektik mellan den upplevda verkligheten och den skapade livsvärlden som pågår i berättelserna.
Tidningarnas texter
Morgontidningen läses av många kanske lika ritualiserat som morgonkaffet på
vardagsmorgonen. Hur kritisk man än försöker vara smyger sig ändå det skrivna ordet in i våra begreppsvärldar och hos många människor samtidigt. Ett effektivt sätt att påverka våra föreställningsvärldar. Nyhetsrapportering är ett slags berättande om vardagen, skrev jag redan i början av uppsatsen. Oftast är det de mörkaste händelserna som hamnar i tidningen. Våldtäkt är en mörk händelse som ofta förvandlas till nyhet. Vad betyder ordet våldtäkt?
Ordet täkt härleds från verbet taga alltså taga med våld och med sexuellt innehåll.
Ingen av tidningarna har tagit kontakt med Maja. Hon hade emellertid velat ge dem sin version och beskriva hur hon mår och hur hon känner sig. Hon har dessutom inte själv läst det som ändå skrivits om händelsen. Malin däremot har valt att själv ta kontakt och berätta för tidningarna på Gotland.
36
Avgränsningen i tidsperspektivet innebar att jag tog med vad som skrevs i GA och GT under december 2007.
GOTLANDS ALLEHANDA Måndag den 3 december 2007
På första sidan: Här våldtogs den 79-åriga kvinnan, med en nästan halvsida
nattbild av ett parti på Gråbo
Vid 01.20-tiden natten mot söndagen utsattes en 79-årig kvinna för en grov våldtäkt på öppen gata i kvarteret Stäven på Gråbo i Visby. Den överfallna kvinnan fördes till Visby lasarett för vård. Det var kvinnans skador och omständigheter på brottsplatsen som gjorde att misstanke uppstod om att kvinnan blivit våldtagen.
I övrigt är polisen mycket förtegen om våldtäkten. Man vill exempelvis inte avslöja vem som anmälde brottet.
I Gotlands Tidningar samma datum är det tre helsidesuppslag om samma händelse med många bilder och intervjuer med boende i området.
79-årig kvinna brutalt våldtagen i Visby
En 79-årig kvinna våldtogs natten till söndagen på Gråbo i Visby. Kvinnan hade varit på fest i en kvarterslokal och överfölls bara några meter därifrån. Larmet kom tjugo minuter över ett natten till söndagen. Kvinnan fördes i ambulans till Visby lasarett där man konstaterade att hon hade ytliga skador och var psykiskt påverkad av händelsen. Ett större område spärrades av och personal från länskriminalens tekniska rotel flögs ner från Stockholm för att säkra eventuella spår av gärningsmannen. För två veckor sedan överfölls en 19-årig kvinna på lasarettsområdet i Visby av en man i 40-årsåldern.
Vi kan inte utesluta att det finns en koppling, men det är svårt att säga något om det än, säger kriminalinspektör Fredrik Persson.
Texten inne i tidningen är något fylligare, bl.a. beskrivs kroppens skador under rubriken ’Grov våldtäkt’
37
Hon har ytliga skador på kroppen och ont i ena axeln. Kvinnan är psykiskt påverkad av det inträffade, men mår efter omständigheterna bra.
Offrets skador och omständigheterna på brottsplatsen gjorde att misstanke uppstod om att kvinnan blivit våldtagen, meddelar polisen som inlett en förundersökning om grov våldtäkt. På söndagskvällen hade polisen ännu inte gripit någon misstänkt gärningsman.
Vidare skrivs att polisen vill ha tips. En orolig mamma får komma till tals om sin oro för sin 16-åriga dotter, hon tycker att det är stökigt på Gråbo torg med grupper av ungdomar. Två flickor hade nyligen blivit ofredade. Den ena flickan blev nedslagen och man försökte att slita av henne kläderna. Ändå påstår polisen samtidigt att överfall är ovanliga i Visby.
GOTLANDS ALLEHANDA skriver tisdagen den 4 december 2007
Våldtäktsmannen ännu fri – men Birgitta känner sig trygg på Gråbo (stor bild på Birgitta)
Dörrknackning, ett 60-tal förhör och teknisk undersökning till trots, hade polisen under måndagen inget signalement på den person som i helgen våldtog en 79-årig kvinna på Gråbo i Visby. Igår var överfallet och den oro det skapat, ett givet samtalsämne bland många hyresgäster i kvarteret Stäven . Birgitta Karlsson, trivs dock ypperligt och känner sig fortsatt trygg, även om hörde överfallet äga rum utanför sitt sovrumsfönster. Jag trodde det var ungdomar som brukade och skrek, det är ju inget ovanligt här, säger hon.
Är tidningsbilden av Birgitta uttryck för en extrem personlig trygghet eller är det uttryck för lokalpatriotism, frågar jag mig .
38
Inne i tidningen finns ett faktainslag som beskriver att antalet våldtäkter på Gotland har ökat markant de senaste åren. Detta är skrivet med små bokstäver. Med större text vädjar polisen om hjälp samtidigt som man talar om fördelning av resurser inom polisen eftersom det skett rån på Coop Forum och McDonalds och polisen därmed är hårt belastad. Den tidigare beskrivningen av våldtäkten upprepas och man skriver att delar av den tekniska bevisningen har skickats för analys på SKL i Linköping. Man efterlyser tips från allmänheten.
Det är fyra helsidor – händelsen får stor plats. På en ännu större bild inne i tidningen får Birgitta upprepa att hon hörde någon skrika så hemskt. Men hon är lika litet oroad på den här sidan. Dessutom trivs hon jättebra där hon bor och känner sig inte orolig för att bli överfallen men för säkerhets skull ”jag klarar mig nog. Jag har gått kurs i självförsvar!” Där fick vi svaret på varför hon var så lugn. Det finns flera motsägelser i texten där två kvartersvärdar i Stäven citeras.
Man hör att folk inte vågar gå ut när det är mörkt. Man tänker ju att sådant inte händer här. Men det kan hända var som helst och vi blir ändå förvånade över det grova brottet. Ingela Dahlby har jobbat för Gotlandshem i 29 år och hon tycker att samhället överlag blivit mer våldsamt. Jag kan känna mig lite orolig, faktiskt. Vi har friskvård på arbetstid, men jag vågar inte gå ensam ut i skogen. Det känns otäckt.
Kriminalkommissarie Fredrik Persson som leder
våldtäktsutredningen, säger sig ha förståelse för att allmänheten oroas. Samtidigt menar han att sannolikheten att fler ska drabbas är mycket liten. Överfallsvåldtäkter är i sig mycket ovanliga och att äldre människor utsätts för dem, är extremt ovanligt. Det här är en separat, väldigt isolerad händelse. Jag anser inte att man ska vara jätterädd för att gå ut på kvällarna, bara man vidtar normala försiktighetsåtgärder, säger Fredrik Person.
39
Vilka är de normala försiktighetsåtgärderna? Varför behövs de när det är så lugnt? Dessutom står det på föregående sida att våldtäkterna ökat på Gotland .
För analysen fick två tillfälligt hitresta genusforskare uttala sig i tidningen, och de tycker att samhället måste bli mer jämställt och att under ytan ligger våldet knutet till begreppet manlighet. De vill ifrågasätta de kvinnliga och manliga normerna.
GOTLANDS TIDNINGAR har samma dag färre inslag, men tar med
genusvetarna, citerade ovan, och att polisen vill ha hjälp. Polisen har förhört 60 personer. Sedan beskrivs händelsen på nytt och rubriceras som grov våldtäkt. Nu tillkommer att förbipasserande hörde hennes skrik på hjälp och larmade ambulans och polis. Polisen efterlyser även här tips.
Här går jag över till tidningarnas rapportering om Malin och väntar med analys
av medieberättelsen.
Gotlands Allehanda kontaktade Malin och eftersom hon upplevde stöd från dem gick hon med på att låta sig fotograferas och att tala om vem hon var. GOTLANDS ALLEHANDA skriver den 11 november 2007
Malin trakasseras av ungdomsgäng
Sten- och äggkastning, olaga intrång, skadegörelse och gastande av fula ord utanför fönstren. Malin Lund är en av flera Slitebor som, av ett ungdomsgäng, utsatts för systematiska trakasserier. – Jag känner inte dem och har inte gjort dem något. Jag har en tjock bunt polisanmälningar, men inget har hänt. Nu orkar jag inte längre. Malin Lund är 40 år och rullstolsburen på grund av en ovanlig sjukdom som gör hennes muskler svaga.
Det sista året har hon, i och vid sitt handikappanpassade hem, åtskilliga gånger utsatts för ofredande och skadegörelse. Varje gång någon harsett de skyldiga, har de varit pojkar i yngre tonåren. Det började med att de kastade sten på mina fönster.
40
Mina katter brukade sitta i fönstren, men nu sätter jag upp saker så att de inte ska kunna sitta där. Skadar de mina katter eller mig, eller min son framför allt då …, stenarna har varit stora som min handflata. Det är bara tur att inget hänt.
Sedan följer en detaljerad upprepning med samma text som i ingressen.
De ryckte upp ytterdörren och sprang in i hallen. De vet ju att jag sitter i rullstol, att jag inte kan jaga dem. De sparkar på en som ligger. Just då passade Malin Lund sin mammas hund, så den sprang ut och jagade bort ungdomarna. Ett par timmar senare kom de tillbaka och kastade flera ägg på hennes fönster. Nu orkar hon inte mer, säger hon. Stress förvärrar hennes sjukdom och den senaste tiden har hon mått mycket dåligt.
Gotlands Allehanda skriver den 31 december 2007 Trakasserierna fortsätter och Malin berättar
I lördags hände det igen. Rullstolsburna Malin Lund fick sopor i brevlådan och avföring kletat på hennes rullstolsramp. På kvällen jagades hon av en bil i en rondell.
Senare på kvällen skulle Malin ut och rasta sin hund. Då kastade