Polismyndigheten och kritik

Liksom engagemang och interaktion är Polisens bemötande av extern kritik en speciellt viktig del av Polisens relationsbyggande arbete på Instagram. Bemötandet ger möjlighet att informera och undervisa en följare om myndighetens synsätt vilket i sin tur kan leda till en förståelse mellan parterna. Den förståelse som kan komma att uppnås i samtalet mellan medborgare och myndighet kan påtalas vara en grundläggande faktor i Polisens

relationsbyggande arbete. Myndighetens bemötande av åsikter som bedömts erhålla kritiska egenskaper har uttolkats ske i två olika former. Den mest förekommande formen i mitt material var Polisens svar på dessa kritiska kommentarer i kommentarsfälten. Oberoende av vad skribenten uttryckt missnöje kring har Polisen konstaterats besvara dessa

kommentarer utan större tveksamheter. Detta påstående grundar sig i att Polisen besvarat 40 olika kommentarer där samtliga uttolkats innehålla påtagliga inslag av kritiska åsikter. Svaren kan däremot komma att skilja sig åt både i form av dess tonalitet och utformning. Det andra sättet som Polisen bedömts bemöta kritik på sker i form av direkta uppmaningar från myndigheten redan i inläggspubliceringen. Exempel på hur detta kan komma att se ut exemplifieras i slutet av detta avsnitt.

Sättet på vilket Polisen bemöter kritik i kommentarsfältet och det faktum att dessa skiljer sig åt kan kopplas till Browns (2009: 83–86) idéer om public relations. Detta specifikt i relation till hur medialiseringsprocesser i samhället framtvingat nya, digitala strukturer inom begreppet. Myndigheters relationsbyggande arbete skiljer sig från traditionella medier och därtill följer det indirekta kravet att öppna upp sin verksamhet för yttre åsikter. I studien av Bergquist et al. (2015) påtalas det att en Polismyndighets bemötande av kritik kan komma att leda till positiv förändring. Detta tar avstamp i idéen att en medborgare som blir hörd därmed blir mer samarbetsvillig. Att vidare öppna upp sig för omfattande kritik och att våga bemöta detta på ett öppet forum påtalas besitta potential att stärka allmänhetens förtroende till myndigheten (Bezboruah & Dryburgh, 2016). För att mötet mellan

medborgare och myndighet ska leda till en konstruktiv påföljd måste myndigheten vidare bemöta åsikter på ett sätt som talar för att de idéer som presenteras är av vikt för

verksamheten. Några konkreta exempel på sådana tillfällen kan jag inte peka på utifrån det material som studerats. Vad jag däremot kommit att tolka som en positiv följd av extern kritik är att Polisen vid ett antal tillfällen hänvisat personer till platser där de kan gå vidare med sina ärenden. Ett konkret exempel där detta förekommit är vid anklagelser om

polisbrutalitet där myndigheten hänvisat personen att rapportera händelsen till Polisen eller att gå vidare med ärendet till Justitieombudsmannen. Att myndigheten öppnat upp sig för åsikter och synpunkter om sin verksamhet kan på så sätt förklaras vara en

relationsbyggande aspekt av Polisens närvaro på Instagram. Genom att göra detta ökar det både intressenternas engagemang samtidigt som det leder till en ökad interaktionen mellan parterna.

Bemötandet av kritik från Polisens sida har konstaterats ske på en rad olika sätt. En del svar kan tyckas syfta till att undervisa och informera för att på så sätt erhålla den förståelse som det talats om tidigare. Andra publiceras i syftet att försvara, förlöjliga eller tillrättavisa kritiska kommentarer som publicerats i gensvar till Polisens inlägg. En observation som framkommit i mitt material är att kritik som bemöts på ett sakligt och informativt sätt i snitt får färre gillningar än de som innehåller humoristiska inslag. Kritik som bemöts på ett sätt som kan påstås innehålla komiska eller direkt uppläxande aspekter får i större

utsträckning ett större gensvar än övriga. Nedanstående kommentarer inkluderas för att exemplifiera detta påstående och för att visa hur Polisens bemötande kan komma att skilja sig åt beroende på kommentarens utformning. Viktigt att ha i åtanke är att kommentarerna refererar till olika inlägg och att skribenterna därför inte hänvisar till samma innehåll.

6.6.1 Kommentarer – Kritik

Ovanstående kommentarer kan vidare användas för att illustrera hur Polisen bemöter kommentarer som sker i form av personliga påhopp. I båda fallen har inlägget i fråga inkluderat specifika poliser som av olika anledningar mottagit kritiska kommentarer. Detta bemöts vad som kan uttolkas ske utan större tveksamheter och trots vissa komiska inslag signaleras en stark vilja av myndigheten att beskydda sina medarbetare. Den första kommentaren refererar till ett inlägg som publicerades på en grupp som undersöker brottsplatser. Samtliga personer i denna bild var kvinnor. Polisens bemötande av kommentaren är skarp och ogillande, något som vidare signalerar ett ansvarstagande att beskydda sina medarbetare för externa påhopp. Det sker utan komiska inslag och avsikten är att tillrättavisa individen som skrivit kommentaren. Den andra kommentaren bemöts på ett enklare, mer humoristiskt sätt som också syftar till att tillrättavisa skribenten, men som väljer att göra detta på ett annorlunda och mer utmanande sätt. Denna kommentar får även motta en större andel gillningar där den första har 24 och den andra har 317. Sättet på hur de kommunicerar här påvisar inslag av Instagrams medielogik och dess krav på enkelhet (Thimm, Anastasiadis & Einspänner-Pflock, 2017: 124–126).

En intressant aspekt i relation till ovanstående observationer kan diskuteras utifrån Intravia, Wolff och Jones (2013) studie. Här påtalas det bland annat att allmänhetens uppfattningar om en polismyndighets användning av sociala medier kan komma att skilja sig drastiskt åt mellan olika demografiska grupper. Yngre Instagramanvändare, utifrån dessa idéer, kan tänkas inställa mer positivt till myndighetens användning av humoristiska inslag för att besvara kritiska kommentarer. Äldre menas besitta en annorlunda uppfattning av hur en myndighet bör bete sig vilket påverkar hur de uppfattar de komiska inslagen i Polisens externa kommunikation (Intravia, Wolff & Jones, 2013). Relevant att diskutera utifrån kommentarerna som följer nedan är huruvida tonaliteten och de ordval som görs kan utmana de riktlinjer som fastställs i myndighetens kommunikationspolicy

(Polismyndigheten, 2015). Ordval som nyttjas för att besvara intressenternas kommentarer är ett enkelt sådant, vilket är något som kan tolkas vara ett resultat av mediernas krav på just detta. Språkbruket gillas i större utsträckning och sprids i sin tur vidare via

plattformens användare. Det komiska inslaget är speciellt populärt och kan påtalas vara något som inte anses vara ett stereotypiskt agerande utifrån ett myndighetsperspektiv. Kommentarerna som presenteras nedan inkluderas för att visa hur Polisen kommunicerar med sina följare. Vidare illustrerar de också hur tonaliteten kan komma att skilja sig åt samt för att illustrera hur humor används för att bemöta kritik.

6.6.2 Kommentarer – Kritik

Eftersom jag arbetat utifrån den konventionella innehållsanalysen med en induktiv ansats har jag givits möjligheten att tolka större mönster från materialets tematiker (Graneheim och Lundman, 2004: 105–112). Detta har vidare gjort det möjligt för mig att identifiera strukturella likheter och skillnader i mitt undersökningsmaterial. Något som kommit att bli speciellt uppenbart utifrån denna analysmetod är hur Polisens användning av ett ledigt och humoristiskt språk för att bemöta kritik används för att bygga relationer till sina följare. Att etablera ett förhållande med skribenten bakom en kommentar som innehåller kritiska aspekter kan däremot inte anses vara avsikten med detta agerande. Snarare är det så att användandet av dessa inslag främst sker eftersom det gör sig populärt bland andra

sociala medier behöver konkurera med övriga aktörer om intressenternas uppmärksamhet. Ett övergripande mönster som identifierats förekomma i mitt material är just denna balansgång som stundvis kan göra sig problematisk att efterleva. Som Beshears (2016) konstaterat i sin studie får Polismyndigheter i större utsträckning motta hårdare kritik än övriga aktörer i samhället. Trots detta är upprätthållandet av relevans och sociala mediers krav på underhållning ständigt närvarande i Polisens användning av Instagram. Bemötandet av intressenternas kritik kan därigenom anses vara ett redskap som myndigheten använder för att ges större kreativa friheter, detta med både språk och tonalitet. Då beteendet ofta genererar ett större gehör än övriga kommentarer kan detta vidare tänkas tala till den fördel detta utgör inom det relationsbyggande arbetet. Detta är ytterligare en faktor som kan antas motivera Polisens val att fortstätta med detta beteende.

Trots att Polisens bemötande av kritik primärt konstaterats ske i kommentarsfälten talade jag i början av avsnittet att det även sker i inläggen. Här gör myndigheten sina intressenter medvetna om hur en del kritik kommer att hanteras. Meningar som uttryckligen påtalar detta är: ”PS Magsura kommentarer och frågor om vi inte ”har något viktigare att göra” kan ni ställa i hörnet” och ”…troll, trams och oförskämdheter åker rakt ner i soporna.”