- lantmäterifrågor
8. Västerås 1 Allmänt 1 Allmänt
8.2 Sammanställning Västerås
8.2.8 Politikern - en representant för innevånarna i Västerås?
På frågan om politikerna ser sig som representanter för innevånarna i Västerås och deras syn på estetik har informanterna svarat:
• Ja. Lite mer än två tredjedelar av informanterna tycker att de representerar stadens innevånare, men några av dem lägger till att de ej representera alla.
• Övrigt: - vet inte
- det kommer mycket klagomål på arkitekturen men att de flesta politiker verkar tycka att det byggs vackert
8.2.9 Om innevånarnas syn på hur politikerna kan påverka
På frågan om vad politikerna tror innevånarna i staden har för syn på politikernas möjlighet att påverka i ett ärende har informanterna svarat:
• Övrigt:
- att de tror politikerna har ganska stor möjlighet att påverka och att det inte stämmer riktigt med den egna synen på hur politikerna kan påverka
- de vill mest ha svar på frågor om vad som är på gång eller hur nämnden tänkt - vet ej
Hälften av informanternas svar på denna fråga svarade inte på den egentliga frågan och tas därför ej med under övrigt.
9. Resultat
De frågor i byggnadsnämnden som intresserar informanter, i flest städer, mest är
stadsutveckling och planering av staden samt att bygga mer bostäder. Sen är det arkitektur och hållbarhetsfrågor har tagits upp av tre städer vardera. Gestaltning, bevarandefrågor och byggnadshöjder har tagits upp av två städer vardera.
På frågan om vad de andra i nämnden är intresserade av, var att bygga mycket något som togs upp i tre av städerna. Arkitektur, hållbarhet, stadsutveckling, biltrafik och höga hus var också något som togs upp i två städer vardera. Att det de andra i nämnden är intresserade av varierar eller att de är intresserade av samma saker som informanten var också något som togs upp i mer än en stad.
De frågor som politikerna är mindre intresserade av skiljer ganska mycket mellan städer och informanter. Det som tagits upp av informanter från mer än en stad är bygglov,
myndighetsremisser och sanktioner. Av dessa har flest informanter uppgett att de är mindre intresserade av bygglovfrågor.
På frågan om vad som är viktigt för politikerna avseende byggnader estetik i ett ärende är - att det är vackert- något som nämnts i alla fem städer. Färgsättning tas upp i fyra av städerna och i tre städer tycker informanterna att det är viktigt att byggnaders estetik anpassas till
omgivningen samt att det finns en variation av byggnadernas estetik.
Den största delen av informanterna har haft synpunkter på byggnaders estetik i ett ärende. I de flesta städerna är alla informanterna ense om att de någon gång har haft synpunkter. I
Göteborg är lägret delat. Drygt hälften uppger att de haft synpunkter och den andra delen säger att de inte har synpunkter. Skälen som uppges för detta anges vara att de inte är deras roll att ha synpunkter på estetiken eller att de kan för lite för att yttra sig. De som har haft synpunkter har bland annat haft synpunkter på färgsättningen och höjden, vilket uppgavs i tre städer vardera. Anpassning till omgivning och fasader, hade man haft synpunkter på i två städer
I Stockholm, Örebro och Västerås var det lite mer än häften av informanterna som tycker att de har goda möjligheter att påverka en byggnads estetik i ett ärende. I Göteborg och Malmö uppgav den större andelen informanter att de hade små eller begränsade möjligheter att påverka estetiken i ett ärende. Skäl som anges till från båda städerna är att kulturen på kontoret inverkar på detta och mycket hanteras av tjänstepersoner.
I två av städerna uppger den största andelen av informanter att de varit med och påverkat en förändring av en byggnads estetik. I de andra städerna är åsikterna delade där omkring hälften av informanterna tycker att de bidragit till förändringar och den andra inte. Flera exempel på när en förändring har skett har givits av informanterna. Färgsättningen har tagits upp som något informanterna varit med och påverkat i tre av städerna.
På frågan om politikerna varit med om ärenden där de inte har haft möjlighet att påverka en byggnads estetik i ett ärende så har den stora majoriteten av informanterna svarat ja. De som inte svarat ”ja” har svarat ”nej” eller ”vet inte”. Då det finns en möjlighet att informanterna tolkat frågan som om de ska ha ett exempel att uppge, inte bara att de varit med om att de inte kan påverka, bör vi ha det i åtanke när vi tolkar ”nej” och ”vet inte” svaren.
Den främsta orsaken till att politikerna inte kan påverka och som informanter från tre städer uppgivit är att det är när politikerna inte får med sig de andra i nämnden i en fråga. Flera exempel på ärenden där de upplevt att de inte kan påverka har getts.
Då ett av de givna exemplen på när politiker inte kunnat påverka även finns med på listan över när politiker tycker att de haft en påverkan på estetiken, kan vi anta att detta beror på att politikerna i nämnden tyckt olika i en fråga.
På det stora hela tycker de flesta informanterna att de representera stadens innevånare och deras syn på estetik. I tre av städerna (Malmö, Örebro, Västerås) var den övervägande delen som tyckte det. I Stockholm och Göteborg tyckte mindre än häften samma sak. I Stockholm var det fler som uttryckte att de främst representerar sina väljare och Göteborg skiljde sig från de andra städerna då hälften av informanterna inte tyckte de representerar stadens innevånare då alla tycker olika.
På frågan, hur politikerna upplever att innevånarna i staden har för syn på politikernas möjligheter att påverka i ett ärende, har några informanter från tre olika städer inte svarat direkt på den ställda frågan. Detta indikerar att frågans formulering varit otydlig eller kanske att informanterna inte har svaret klart för sig. Av de som svarat tycker de flesta informanterna att innevånarna har en övertro avseende vad politikerna kan påverka i ett ärende. Skäl till detta som angetts i mer en än stad är; att politikerna måste följa plan- och bygglagen och att innevånarna inte har insikt i hur kommunens organisation och politik fungerar.
Fallstudien visar tydligt att politikerna kan påverka estetiken i de ärenden som tas i
byggnadsnämnden, vilket är i enlighet med plan och bygglagen. De flesta av informanterna har haft synpunkter i ärenden, i de fall informanterna uttryckt att inte haft det har de motiverat det med att de kan för lite eller att det inte är deras roll. Möjligheten att påverka ses som god i flertalet städer men ändå har de flesta informanter varit med om ärenden där de upplever att de inte haft möjligheter att påverka. Påverkansmöjligheten begränsas av kulturen på
stadsbyggnadskontoret och politikerns förmåga att få med sig de andra i gruppen att tycka som dem. De flesta informanter ser sig som representanter för stadens innevånare men att dessa innevånare har en övertro på vad politikerna kan påverka.
10. Diskussion
Att politikern har möjligheter att påverka i ett ärende är tydligt; här bekräftar fallstudien att ingen ensam skapare står bakom ett visst arkitektoniskt verk vilket är i enlighet med Michel Foucault och Bruno Latours idéer.66 Resultatet visar också på att det finns det många begränsningar. Att identifiera dessa är viktigt, enligt Foucaults maktanalyser, för att få
förståelse för nätverket vi analyserar.67 En av de främsta begränsningarna uppges i fallstudien vara att politikern måste ha flera med sig för att få stöd i en fråga. En aktör i
byggnadsnämnden upplevs alltså inte stark på egen hand.
En annan begränsning uppges vara kulturen på stadsbyggnadskontoren. Att
tjänstemannakulturen blir stark har uppgetts ha flera orsaker, bland annat att flertalet politiker är fritidspolitiker som inte har så mycket tid att sätta sig in i alla frågor. En annan orsak uppges vara att ersättningsgraden för deras arbete är liten, vilket kan påverka deras
motivation. Ytterligare ett skäl är att den politiska majoriteten skiftat mycket i vissa städer och ibland bytts varje val vilket gjort att politiker bytts ut eller fått ändrade uppdrag. Sådant ger inte någon kontinuitet. Då projekten har så långa ledtider försöker politikerna hitta gemensamma överenskommelser för att processen ska kunna fortsätta, uppger en informant och en annan uppger att stadsbyggnadskontoren får mer makt när politikerna byts ut ofta. Men att detta kan även ses som en fördel då det ger en bättre långsiktighet genom att organisationen undersöker vad politikerna vill och slipar av det så det blir förutsägbart och långsiktigt. Ett exempel på hur politikernas påverkan på estetiken möter motstånd togs upp av en informant; det var att tjänstepersoner på stadsbyggnadskontoret ändrat rutinerna för
ärendehanteringen då de tyckte politikerna lade sig i för mycket.
Det verkar som denna studie, som en bieffekt, även hittat spåren av arkitekternas
maktutövning. Vi har här indikationer på att politikernas maktutövning - överlämnande av ”token/tecken”- till byggherre eller arkitekt stöter på förhinder och diffusering, enligt Latours diffusionsmodell, hos stadsbyggnadskontoren.68 Dock är underlaget som framkommit om
66Kärrholm 2004. s.116
67 Mattias Kärrholm, Arkitekturens territorialitet: till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum. Lund 2004. s.102-103
detta i denna studie för svagt för att dra några större slutsatser utifrån. Genom vidare studier i ämnet skulle detta motstånd/diffusering behöva utredas ytterligare. Kan t.ex. skillnader i de olika städernas organisationer av byggnadsnämndfunktionen ge differenser i dessa förhinder och diffuseringar? Hur påverkas diffuseringen av att vissa av informanterna har en syn på att estetiken är förbehållen arkitekter att uttala sig om, eller att vissa tycker att de vet för lite om estetik för att kunna uttala sig?
Med utgångspunkt i den diffusering och begränsning som blivit synlig i fallstudien; hur ska vi se på byggnadsnämndernas roll i förhållande till arkitektens i skapandet av stadens
användarvärde ”oeuvre”, i en demokrati? Ska politikerna i byggnadsnämnderna kunna ses som medskapare av staden som ”oevre” samt vara representanter för den allmänhet som röstat på deras partier? Enligt Boverket ska byggnadsnämnderna se till samhällets intressen, men om vi utgår från definitionen av ett samhälle så är det en grupp av människor som förenas av nätverk, vilket då skulle innefatta stadens innevånare. I en demokrati torde då stadens
innevånare lämna över token/tecken till byggnadsnämnderna som då blir en ”stridsplats”, i enlighet med Lefebvres syn på den urbana problematiken, för stadens intressenter.69 Då skillnader finns i informanternas syn på sin roll i förhållande till stadens övriga brukare, kan vi fråga oss hur den tydligare kan definieras och klargöras.
Resonemanget väcker många frågor som behöver undersökas vidare. Ska tecknen från medborgare överlämnas till politiker och/eller arkitekter i ärendehantering och i
medborgardialogen? Kan vi anta att diffuseringen av tecken från medborgare och byggherrar annorlunda ut, beroende på om en politiker i byggnadsnämnden eller arkitekt på
stadsbyggnadskontoret är mottagare? Hur påverkas denna överlämning av vem tecknet lämnas till, beroende på mottagarens bildning i arkitektur?
Vi får fråga oss vad det innebär om det krävs kunskap för att ha en upplevelse av arkitekturen som tilltalande. Skulle det innebära en segregering av de som inte har bildning i arkitektur avseende deras användarvärde av ”oeuvret”- staden? Skulle upplevelsen av stadens skönhet vara förbehållen en fackutbildad elit? Att politikerna får frågor från allmänheten om varför
69
det byggs det så fult och tråkigt har kommit upp i undersökningen. Är detta motstånd en indikation på något som sker i maktutövningen, om vi utgår från Foucaults maktteorier att maktens utövning kan ses i det motstånd som uppkommer?
Men politikerna kanske ändå påverkar mer än de tror? Några politiker som säger att estetiken är arkitekternas område har kommenterat att de ändå har synpunkter ibland men framför dem som ”har du tänkt på det här?”. I en situation där byggherren vill ha bygglov/detaljplan kan detta kanske upplevas annorlunda av den som är mottagare av tecknet. Maktutövningen sker då utan att politikern är helt medveten om det genomslag det kan få för projektet. Denna indirekta maktutövning kan även antas ha större betydelse för mindre eller oerfarna
byggherrar. Kan tolkningen av denna typ av maktutövning riskera att bli ”obalanserad” ur ett demokratiskt perspektiv?
11. Sammanfattning
I denna fallstudie har jag undersökt hur byggnadsnämnder i fem städer- Stockholm, Göteborg, Malmö och Västerås - upplever att de påverkar byggnaders estetik i plan- och
bygglovärenden. Både telefonintervju och enkätundersökning har använts som metoder för informationsinsamling. Informanterna har varit ledamöter eller ersättare i de vid studiens genomförande verksamma byggnadsnämnderna. Totalt har trettiotre informanter deltagit i undersökningen vilket motsvarar något mer än 1/3 av alla byggnadsnämndspolitiker i de fem städerna. En eklektisk tillämpning av teorier har varit utgångspunkt för studien med fokus på Aktör-nätverkteori (ANT). Foucaults maktanalyser, Lefebvre resonemang om rätten till staden aktuell och Habermas resonemang om den borgliga offentligheten vävs tillsammans med ANT till en teoretisk grund.
De för studien uppställda frågeställningar har besvarats. Politikerna uppger sig ha en påverkan i ärenden och påverkan sker främst på byggnaders färgsättning. Ett antal exempel på när en påverkan har skett har angivits. Hur stor påverkan varit går inte att ringa in då studiens metod innebär risk för subjektivitet samt att påverkan genomgår en diffusering då makten överförs i handling och maktutövaren aldrig själv utför handlingen.
I de fall politikerna inte kan påverka har också exempel för detta lämnats. Den främsta anledningen till att de inte kan påverka uppges vara när de inte får med sig de andra i nämnden i en fråga. De flesta informanterna ser sig som representanter för stadens innevånare och de tycker att dessa har en övertro på vad politikerna kan påverka.