I Göteborgs byggnadsnämnd finns det nio ledamöter och sex ersättare. Av dem har sju ledamöter och en ersättare svarat på enkäten.
5.2.1 De frågor som intresserar politikerna i byggnadsnämnden mest
På frågan om vilka frågor i byggnadsnämnden intresserar politikerna mest och vad de upplever att de andra i nämnden är intresserade av har informanterna svarat:
• Bygga mer bostäder. Några av informanterna är intresserade av att bygga fler bostäder. En lägger även till kontor.
• Sammanhängande stad. Några av informanterna tycker det är intressant att skapa en sammanhängande stad med bra infrastruktur.
• Övrigt:
- att skapa en urban miljö i nya, större detaljplaner
- produktionstakten, att ta fram tillräckligt med detaljplaner samt att medborgarna får sina bygglov i tid
- smidigare detaljplaneprocess och mindre detaljstyrning - långsiktig stadsutveckling
- erbjuda en variation av stadsdelar med olika karaktär
- skapar goda livsmiljöer med närhet till service, grönska och vackra stadsrum - skydda, utveckla och tillgängliggöra kulturlandskapet runt staden
- en planprocess där de kan lyssna på invånare
- se till att det alltid finns färdigplanerad mark att bygga på - social hållbarhet
Vad de andra i nämnden är intresserade av
• Bygga mycket Fler än hälften av informanterna uppger att intresset hos de andra i nämnden främst ligger i att bygga mycket. Några av informanterna har kommenterat att bygga bort bostadsbristen är högsta prioritet och att det råder en samsyn om att produktionstakten är det viktigaste.
• Övrigt:
- vikten av en urban miljö - trafikfrågor - estetik - exploateringsekonomi - hyressättning - stråk - kommunal service - stadsbyggnad
5.2.2 De frågor politikerna är mindre intresserade av
På frågan om vilka frågor politikerna i byggnadsnämnden är mindre intresserade av har informanterna svarat:
• Tekniska frågor. Den enda fråga som mer än en informant nämnde att de var mindre intresserade av var tekniska frågor. Detaljer i bygglov som till exempel VA-frågor, grundläggning och geoteknik anges som mindre intressanta.
• Övrigt:
- grannars överklagande av mindre tillbyggnader som altaner och takkupor - estetisk utformning (materialval, utformning etc.)
- hyressättning i nyproduktion - parkeringsfrågor
- sjukvård - migration
5.2.3 Byggnaders estetik
På frågan om vad politikerna tycker är viktigt avseende byggnaders estetik i ett ärende har informanterna svarat:
• Variation. Några av informanterna tycker att det är viktigt att det inte blir för enformigt eller tråkigt.
• Tilltalande. Vissa av informanterna anser att det är viktigt att byggnaderna inte är fula och att det är viktigast att byggnaden ger skönhetsupplevelser för de som ser den. • Övrigt:
- att den accepteras av medborgarna
- att det finns uttalade mål för varje stadsdels karaktär och att förvaltningen och nämnden följer dessa mål
- låga produktionskostnader
- olika för olika byggnader och platser
5.2.4 Om politikerna har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende På frågan om politikerna har haft synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende har informanterna svarat:
• Ja. Lite mer än hälften av informanterna brukar ibland ha åsikter om byggnaders estetik i ärenden. Flera av dem kommenterar att det sällan är på detaljnivå.
• Nej. Vissa av informanterna tycker inte att de har synpunkter på estetiken. Skäl som anges är att dessa frågor sällan behandlas och att det inte är politikerns roll att ha synpunkter om estetiken utan att det är arkitekternas område.
En av informanterna har inte svarat på frågan som ställts så svaret tas inte med i
sammanställningen (svaret handlade istället om hur politikerna får in synpunkter på de som är berörda av ärenden).
Vad politikerna haft synpunkter på
• Övrigt:
- husen placering - våningstal
- estetik avseende höga hus
- försvarat klassiskt inspirerad arkitektur när stadsbyggnadskontoret vill säga nej till den
- att estetiken är för tråkig och intetsägande trots att byggnaden kommer stå på en väldigt framträdande plats i staden
- när det finns en väldigt homogen estetik som är värd att bevara och utveckla i ett område
- när förvaltningen velat styra väldigt hårt hur nya hus ska se ut t.ex. med
planbestämmelser om färgsättning ska vara grånyanser, då har politikern velat att de ska vara lite mer flexibla i vilka krav de ställer på utformning och tillåta andra färger - när något varit enahanda, trist och med dålig detaljfinish
5.2.5 Påverkansmöjligheter
På frågan om hur politikerna ser på sin möjlighet att påverka i ett ärende har informanterna svarat:
• Små möjligheter. Tre fjärdedelar av informanterna tycker att deras möjligheter att påverka en byggnads estetik är begränsad eller att det inte är i fokus. Skäl till detta avseende bygglov uppges bland annat vara att när det kommer upp nämnden så har det oftast diskuterats genomgående av tjänstepersoner och byggherren innan och det inte finns mycket utrymme att ändra på något och många bygglov kommer aldrig upp till nämnden utan delegeras till stadsbyggnadskontoret. I detaljplaner finner vissa politiker det enklare att påverka och exempel på vad som kan regleras där är fasadmaterial, kulör, andel glasning, större byggnadsdelar som balkonger, hushöjd och takvinklar. • Stora möjligheter. Några av informanterna tycker att de har stora möjligheter att
går åt motsatt hall i frågan ses av någon som en förutsättning för detta. Som exempel ges att politikerna skickade tillbaka ett ärende för att få sänkt en våning för att inte ”påverka” för mycket på visuella perspektivet, mindre markanvisningar, att få in fler mindre byggbolag så inte allt nybyggt ska se likadant ut och att kräva lokaler i bottenvåningen för att få en mer levande stad. En av de som anser att politikerna har stora möjligheter att påverka anser det ändå inte som lämpligt för dem att vara smakdomare avseende vilka hus som är tillräckligt fina för att byggas och vilka som inte är det.
5.2.6 Några exempel där förändring av en byggnads estetik skett
På frågan om politikerna har några exempel på när de bidragit till en förändring av en byggnads estetik har informanterna svarat:
• Ja. Hälften av informanterna har exempel på när de varit med och bidragit till en förändring av byggnadernas estetik.
• Nej. Lite mindre än hälften av informanterna har inga exempel på när de varit med och bidragit till en förändring av en byggnads estetik.
• Övrigt: - vet inte
Exempel på när en förändring skett
- att nämnden krävde en mer spännande gestaltning och att exploatören återkom med det
- Clarion Hotel Post justerades innan beslut - ändrat planbestämmelser som rör estetik
- Hammarkulle; ändring av planbestämmelse för trähus som reglerade färgsättning (grå nyanser), till att tillåta andra färger
5.2.7 När politikerna inte haft möjlighet att påverka
På frågan om politikerna har exempel på när de inte kunnat påverka en förändring av en byggnads estetik har informanterna svarat:
• Ja. Nästan alla informanterna har varit med om tillfällen när de inte haft möjlighet att påverka estetiken i ett ärende.
• Övrigt: - nej
Orsaker
• Övrigt:
- att politikerna först i efterhand insett att de borde krävt högre ambitioner av exploatören innan de accepterade gestaltningen
- att de fått acceptera en något sämre gestaltning än den ursprungliga från
arkitekttävling av byggnadstekniska skäl på grund av orealistiska tävlingsförslag - att politikern inte tagit mer strid eller lyft frågor tidigare
- att argumenten inte räcker till för att övertyga de andra
- att det inte praktiskt är möjligt att lägga sig i gestaltningsdetaljer i varje projekt - att den personliga åsikten skiljer från den politiska
Exempel
• Övrigt:
- flera större nybyggnadsprojekt där större bolag bygger sina standardhus
5.2.8 Politikern - en representant för innevånarna i Göteborg?
På frågan om politikerna ser sig som representanter för innevånarna i Göteborg och deras syn på estetik har informanterna svarat:
• Ingen enhetlig syn. Hälften av informanterna tycker inte att de representerar innevånarna i Göteborgs syn på estetik då alla tycker olika.
• Ja. Något mindre än hälften av informanterna anser att de representerar stadens innevånare och deras syn på estetik.
En av informanterna svarade på ett sätt så att frågan som ställdes inte besvarades och det tas därför inte med i sammanställningen.
5.2.9 Om innevånarnas syn på hur politikerna kan påverka
På frågan om vad politikerna tror innevånarna i staden har för syn på politikernas möjlighet att påverka i ett ärende har informanterna svarat:
• Övertro. Lite mer än hälften av de informanterna anser att innevånarna överskattar politikernas möjlighet att påverka. Ett skäl som anges är de praktiska hindren som politikerna ställs inför som stora mängder ärenden där de inte hinner sätta sig in i alla detaljer. Överskattning av de verktyg som politikerna har och lämpligheten i att politikerna använder sig av dessa anges också som skäl. Missförstånd över hur kommunens organisation fungerar och vad som är nämndens uppdrag tas också upp. • Övrigt:
- ganska realistisk syn på vad politikerna kan påverka, problemet är snarare att många förväntar sig att de ska påverka ett beslut bara för att de begär det
Två av enkätsvaren handlade om innevånarnas möjligheter att påverka (att innevånarna har liten möjlighet att påverka och att den andra att de kan överklaga ärenden) och svarade därför inte på den ställda frågan och tas därför inte med i sammanställningen.