Politiken och byggnadsestetiken
Hur politiker i fem byggnadsnämnder ser på sina
möjligheter att påverka deras städers estetik
Författare: Terese Ädling
©Magisteruppsats i konstvetenskap
Höstterminen 2018
30 hp
Handledare: Karin Wahlberg Liljeström
ABSTRACT
Institution/Ämne Uppsala universitet. Konstvetenskapliga institutionen, Konstvetenskap
Författare Terese Ädling
Titel och undertitel: Politiken och byggnadsestetiken: hur politiker i fem
byggnadsnämnder ser på sina möjligheter att påverka deras städers estetik
Engelsk titel: Politics and the building aesthetics: how politicians in five local building committees view their ability to affect their city’s aesthetics
Handledare Karin Wahlberg Liljeström
Ventileringstermin: Höstterm. (år) Vårterm. (år) Sommartermin (år) 2018
Abstract:
The main purpose of this study is to investigate how the politicians in five local building committees view their ability to influence their cities’ aesthetics. A secondary purpose is to document the politicians’ thoughts during a building boom.
This case study is based on surveys and phone-interviews with current committee members in Stockholm, Gothenburg, Malmo, Orebro and Vasteras.
The results show that most of the politicians think they can affect their cities’ aesthetics and examples on when they have affected the aesthetic is provided, mainly when it comes to building colour schemes, examples are provided in the study.
Sökord: Politician, planning and building committee, power, aesthetics, architecture, buildings, city, urban, planning, byggnadsnämnd, Plan- och bygglagen, estetik, arkitektur, påverkan, stad.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte och frågeställningar 7 1.3 Avgränsningar 8 1.4 Litteratur och forskning 9 1.5 Begrepp 11 2. TEORI OCH METOD ... 122.1 Teori 12 2.1.1 Aktörs-nätverksteori (ANT) ... 13 2.1.2 Latours diffusionsmodell ... 15 2.1.3 Rätten till staden ... 15 2.2 Metod 16 3. BYGGNADSNÄMNDER ... 19 4. STOCKHOLM ... 21 4.1. Allmänt 21 4.2. Sammanställning Stockholm 22 4.2.1 De frågor som intresserar politikerna i stadsbyggnadsnämnden mest ... 22 4.2.2 De frågor politikerna är mindre intresserade av ... 24 4.2.3 Byggnaders estetik ... 24 4.2.4 Om politikerna har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende ... 25 4.2.5 Påverkansmöjligheter ... 26 4.2.6 Några exempel där en förändring av en byggnads estetik skett ... 27 4.2.7 När politikerna inte haft möjlighet att påverka ... 28 4.2.8 Politikern - en representant för innevånarna i Stockholm? ... 29 4.2.9 Om innevånarnas syn på hur politikerna kan påverka ... 30 4.3 Ytterligare frågeställningar Stockholm 31 4.3.1 Kommentar ... 31 4.3.2 Estetiska kännetecken för byggnader i Stockholms innerstad ... 31 4.3.3 Det politikerna vill påverka under sin tid i nämnden. ... 32 4.3.4 Framtiden ... 32 5. GÖTEBORG ... 35 5.1. Allmänt 35 5.2. Sammanfattning Göteborg 36 5.2.1 De frågor som intresserar politikerna i byggnadsnämnden mest ... 36 5.2.2 De frågor politikerna är mindre intresserade av ... 37 5.2.3 Byggnaders estetik ... 38 5.2.4 Om politikerna har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende ... 38 5.2.5 Påverkansmöjligheter ... 39 5.2.6 Några exempel där förändring av en byggnads estetik skett ... 40 5.2.7 När politikerna inte haft möjlighet att påverka ... 41 5.2.8 Politikern - en representant för innevånarna i Göteborg? ... 41 5.2.9 Om innevånarnas syn på hur politikerna kan påverka ... 42
6. MALMÖ ... 43 6.1 Allmänt 43 6.2. Sammanställning Malmö 44 6.2.1. De frågor som intresserar politikerna i stadsbyggnadsnämnden mest ... 44 6.2.2. De frågor politikerna är mindre intresserade av ... 46 6.2.3 Byggnaders estetik ... 46 6.2.4 Om politikerna har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende ... 47 6.2.5 Påverkansmöjligheter ... 47 6.2.6 Några exempel där förändring av en byggnads estetik skett ... 48 6.2.7 När politikern inte haft möjlighet att påverka ... 48 6.2.8 Politikern- en representant för innevånarna i Malmö? ... 49 6.2.9 Om innevånarnas syn på hur politikerna kan påverka ... 50 7. ÖREBRO ... 51 7.1 Allmänt 51 7.2. Sammanställning Örebro 52 7.2.1 De frågor som intresserar politikerna i byggnadsnämnden mest ... 52 7.2.2 De frågor politikerna är mindre intresserade av ... 53 7.2.3 Byggnaders estetik ... 53 7.2.4 Om politikerna har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende. ... 54 7.2.5 Påverkansmöjligheter ... 54 7.2.6 Några exempel där förändring av en byggnads estetik skett ... 55 7.2.7 När politikerna inte haft möjlighet att påverka ... 55 7.2.8 Politikern - en representant för innevånarna i Örebro? ... 56 7.2.9 Om innevånarnas syn på hur politikerna kan påverka ... 56 8. VÄSTERÅS ... 57 8.1 Allmänt 57 8.2 Sammanställning Västerås 58 8.2.1 De frågor som intresserar politikerna i byggnadsnämnden mest ... 58 8.2.2 De frågor politikerna är mindre intresserade av ... 59 8.2.3 Byggnaders estetik ... 59 8.2.4 Om politikerna har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende ... 60 8.2.5 Påverkansmöjligheter ... 60 8.2.6 Några exempel där förändring av byggnadens estetik har skett ... 61 8.2.7 När politikerna inte haft möjlighet att påverka ... 61 8.2.8 Politikern - en representant för innevånarna i Västerås? ... 62 8.2.9 Om innevånarnas syn på hur politikerna kan påverka ... 62 9. RESULTAT ... 63 10. DISKUSSION ... 66 11. SAMMANFATTNING ... 69 12. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 70 13. BILDFÖRTECKNING ... 76
1. Inledning
1.1 BakgrundDe flesta av Sveriges största städer har haft en verksam byggnadsnämnd i 140 - 160 år, ändå finns det inte mycket skrivet om byggnadsnämnderna och inte heller om hur nämndens politiker är med och påverkar städernas utseende.
Även om det pratas mycket om nämndernas inverkan på bygglov och detaljplaner i media, de privata hemmen och i byggbranschen, verkar denna inverkans synlighet succesivt försvinna bort med historien. Varken historieböcker eller forskning verkar ha fokuserat på ämnet i någon större utsträckning.
I mitt tidigare arbete ”Uppsala växer. Plan- och byggnadsnämndens påverkan på innerstadens estetik under 2010-talet” gjorde jag en fallstudie där jag undersökte hur plan- och
byggnadsnämnden i Uppsala påverkat innerstadens arkitektur under 2010-talet. Resultatet visade att byggnadsnämnden, enligt tjänstepersoner och byggnadsnämndens ledamöter, främst hade en påverkan på byggnaders fasader och volymer.
Bild.1.1 Byggnadsnämnden i Uppsala påverkar bland annat fasad och volym.
Jag vill med detta arbete bygga vidare på forskningen runt detta område. Hur ser det ut i andra städer? Är den upplevda påverkan densamma?
Med liknande frågeställningar, teoretisk grund och syfte som tidigare, har jag i detta arbete gått djupare in i teoretiska resonemangen och utökat undersökningen till flera städer.
Arkitektur är idag på många sätt ett grupparbete där flera delar ska sammanfogas till en större helhet av flera individer. På arkitektkontoren arbetar arkitekterna i team som kontinuerligt för en dialog med projektets beställare samt projektörer inom andra teknikområden. Vid stora nybyggnationer förs en dialog med byggnadsnämnder och stadsbyggnadskontor redan i projektens tidiga skeden vid framtagandet av detaljplaner eller planändringar. Sedan tas projektet upp till nämnden igen för behandling av bygglovsansökan. Möjligheten för en byggnadsnämndsledamot att påverka finns därför i flera skeden av byggprocessen.
Bild.1.2 Byggnadsnämndens påverkan under detaljplan- och bygglovprocessen.
Enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ska byggnadsnämnden ”verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö” så en sådan påverkan ska med stöd av lag ske. Vad innebär detta i praktiken och framförallt hur upplever byggnadsnämnderna att de påverkar estetiken i våra stadsmiljöer?
Frågor som blir intressanta i diskussionen om påverkan är vems intressen som tillvaratas. Hur hanteras rätten till staden i en demokrati. Politiken agerar på många plan och måste tillgodose många intressen. Arkitekturfrågor kan vara medel för att locka till sig företag till städerna vilket påverkar städernas ekonomier.1 Hos en del medborgare finns en oro att mycket redan är
1 Mats Franzén, Nils Hertting & Catharina Thörn, Stad till salu-Entreprenörsurbanism och det offentliga rummets värde
avgjort i planeringen och att deras intressen kan förbises.2 Ibland är medborgarna inte alls lika övertygade som politikerna att det som ska byggas kommer bli bra.3
Maktutövning kan även vara att inte agera.4 Den som ansöker om bygglov vill att byggnadsnämnden ska bevilja lovet utan att behöva vänta för länge. Detta har gjort att regeringen på senare tid har skärpt lagstiftningen runt handläggningstider.5
1.2 Syfte och frågeställningar
Detta arbetes huvudsakliga syfte är att undersöka hur politikerna som sitter i
byggnadsnämnderna i fem av Sverige största städer ser på sina möjligheter att påverka byggnaders estetik i plan- och bygglovärenden.
De senaste åren har Sveriges snabba befolkningsökning i kombinationen med bristen på bostäder skapat en byggboom med fokus på framförallt bostäder.6 Stora insatser har gjorts för att möta den bostadsbrist som har funnits på många platser i landet. Byggtakten har skapat en del oro om att vi stått inför ett nytt miljonprogram och de negativa effekter det skulle kunna ha. Ett sekundärt syfte med detta arbete är därför också att dokumentera vad politikerna i byggnadsnämnder har för intressen och mål för stadsutvecklingen under denna tid. I framtiden kan det vara intressant för de som forskar inom arkitekturområdet att få veta vad politikerna tänkte.
Ytterligare frågeställningar är formulerat för studien för att ringa in hur påverkan ser ut, när en påverkan inte kan ske och om politikernas intressen hör ihop med det som de påverkar. Även frågor om vems intressen de representerar ställs.
2 Ola Lindqvist, ”Byggplaner i Uppsala drog fullt hus” Uppsala Nya Tidning 15/5 2017
3 Madeleine Hjort, Den demokratiska staden: Att utveckla det offentliga rummet. Stockholm: Carlssons, 2017. s.10 -11
4 ”Byggnadsnämnd struntade i ärenden” GP 10/5 2017
5 ”Nya regler ska ge snabbare beslut från byggnadsnämnden” Regeringskansliet. 3/12 2015.
URL: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/nya-regler-ska-ge-snabbare-beslut-fran-byggnadsnamnden/ (hämtad:181009)
6 Henrik Höjer, ”Därför kan byggboomen inte lösa bostadskrisen” Forskning och framsteg 6/2 2017 och URL:
https://www.nordea.com/sv/press-och-nyheter/nyheter-och-pressmeddelanden/press-releases/2017/09-26-08h00-nordea-byggboom-okar-riskerna-i-regionerna.html (hämtad:181004)
Frågeställningar
• Vilka frågor, som behandlas i byggnadsnämnden, intresserar ledamöterna mest? • Vilka frågor är politikerna i byggnadsnämnden mindre intresserade av?
• Vad tycker politikerna är viktigt avseende byggnaders estetik?
• Brukar politikerna ha synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende som behandlas i byggnadsnämnden?
• Hur upplever politikerna sin möjlighet att påverka i ett ärende? • Har politikerna upplevt att de inte kan påverka estetiken i ett ärende? • Vad är det politikerna har varit med och påverkat?
• Ser politikerna sig som representanter för kommunens innevånare?
• Vad upplever politikerna att innevånarna har för syn på hur politikerna kan påverka?
Ytterligare frågeställningar Stockholm
• Tycker politikerna att det finns något estetiskt kännetecken för byggnader i Stockholms innerstad?
• Vad vill politikerna påverka under sin tid i nämnden?
• Vad tror politikerna att framtida generationer kommer att säga om deras arbete idag?
1.3 Avgränsningar
I urvalet av städer har jag utgått från fem av Sveriges största städer. Då Uppsala varit föremål för mitt tidigare arbete ”Uppsala växer. Plan- och byggnadsnämndens påverkan på
innerstadens estetik under 2010-talet” har inga ytterligare intervjuer utförts där. Jag har valt att inte ha med Linköping i studien då byggnadsnämnden har en annan uppdelning än de andra städerna och den skillnaden skulle påverkat studiens resultat. Undersökningen har därför gjorts i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och Västerås. Valet att bara utgå från städernas storlek har tyvärr inneburit ett fokus på södra Sverige vilket inte haft något syfte i sig. Framtida forskning inom ämnet kan stärkas om undersökningarna får större geografisk spridning och städer från norra delen av Sverige tas med. Då den byggboom som varit de senaste åren till stor del beror på inflyttning till de största städerna i landet har det varit utgångspunkt för urvalet denna gång.
Bild 1.3 Kartbild över städer i studien
Tidsmässig avgränsas studien till de byggnadsnämnder och ledamöter som var aktiva i de utvalda städerna under den tid studien genomfördes.
1.4 Litteratur och forskning
Som en utgångspunkt för arbetet kommer jag att till viss del använda mig av mitt tidigare arbete ”Uppsala växer. Plan- och byggnadsnämndens påverkan på innerstadens estetik under 2010-talet” då ytterligare forskning om byggnadsnämnders påverkan på byggnaders estetik saknas.
Generellt finns det mycket lite skrivet om byggnadsnämnderna, deras tillkomst och utveckling samt påverkan. Även i böcker som särskilt beskriver de olika städernas
stadsbyggnadstradition som till exempel ”Stockholm- den planerade staden” av Petter Lundevall eller ”Göteborg. Att bygga staden” av Göteborgs stadsbyggnadskontor saknas redogörelser om byggnadsnämndernas påverkan på stadens utformning. Även omfattande verk som Nils Ahlbergs ”Svensk stadsplanering - Arvet från stormaktstiden resurs i dagens stadsutveckling” saknar redogörelse om byggnadsnämndernas påverkan.
När tidigare studier inom ett ämne saknas behöver vi fråga oss varför. Det finns flera studier av hur medborgardialogen fungerar under stadsplaneringen, främst från statsvetenskapliga institutioner och med demokratiteoretisk grund. Det finns också forskning, om
tjänstemännens roll i planprocessen och hur de påverkas av politiken, som bedrivs av Kristina Grange, professor i Stadsbyggnadsteori vid Chalmers.7
Vad kan det bero på att ingen har studerat ledamöterna i byggnadsnämnder och deras påverkan på estetiken i städerna? Har ingen upptäckt det outforskade fältet? Är det för att samtalet om arkitektur är fokuserat runt de verksamma arkitekterna på arkitektkontoren, plankontoren och bygglovavdelningarna? Politikerna har oftast ingen arkitekturutbildning, bidrar det till att professionen ej vill kännas vid deras roll i att påverka städers och byggnaders estetik? Är påverkan för diffus för att ringa in?
I en publikation från KTH finns det många intressanta frågeställningar om kvalitetsbegreppet i byggprojekt som är intressant i diskussionen runt bedömning av kvalitet. Här nämns att arkitektkårens profession är att bedöma kvalitet men att de ändå inte ska ha ensamrätt på att bedöma kvalitet då stadsmiljön är medborgarnas gemensamma vardagsrum.8
I en rapport (R33:1974) från 1974 ”Tre BN. En studie av byggnadsnämnders arbetssätt” av Gertrud Johnsson och Tage Klingberg studeras tre byggnadsnämnders externa relationer ur nämndernas egen synvinkel. Rapporten var en del av Projekt 268 Byggprocessen som bedrevs av Statens institut för byggnadsforskning. Här ställer man bland annat frågan ”När ska staten bestämma och när ska byggherren bestämma?”.9 Ingen av de frågor som ställs är inriktade mot nämndens påverkan på estetiken och då bygglagstiftningen förändrats sedan studien är den idag mer intressant som ett dokument av sin tid än av nytta till denna studie.
En viktig grund till arbetet är Plan- och bygglagen (2010:900), härefter i uppsatsen förkortat till PBL, där staten sätter ramarna för byggande och planering och lagrummet för
byggnadsnämndernas ansvar och skyldigheter finns.10
7 Kristina Grange, Planners - A silenced profession? The politication of planning and the nead for fearless speach. 2017 8 Reza Kazemian & Magnus Rönn, ”Arkitekturens kvalitetsfrågor” Arkitekturens kvalitetsfrågor - en antologi med uppsatser
från en vidareutbildningskurs. Reza Kazemian & Magnus Rönn (Red). Stockholm 2006.
9 Gertrud Johnsson & Tage Klingberg, Tre BN - En studie av byggnadsnämnders arbetssätt. Rapport R33:1974. s. 5 10 SFS PBL 2010:900. Plan- och bygglagen. Näringsdepartementet. Stockholm 2010.
1.5 Begrepp
I detta arbete utgår begrepp från de definitioner som finns med i PBL:s definitioner 1kap 4§. Några av dessa är:
Allmän plats En gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov.
Bebyggelse En samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader.
Byggherre Den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings, -byggnads-, rivnings-, eller markarbeten.
Byggnadsnämnden De eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt Plan- och
bygglagen.
Övriga begrepp som inte definieras i plan- och bygglagen är:
Enkäter Frågeformulär som den enskilda själv besvarar.11
Estetik Estetikbegreppet är stort och kan innebära olika saker för olika
människor. Trots detta definieras det inte i plan- och bygglagen även om det används i lagen. I denna studie har estetikbegreppet setts utifrån aspekten att arkitektur kan ses som att den består av två delar: den tekniska aspekten och den estetiska aspekten.12
Informant Person som intervjuats i en undersökning.
Politikerna I alla de fall som ordet politikerna används i denna studie syftar detta till politikerna som sitter i den aktuella byggnadsnämnden.
Tjänsteperson Ett mer könsneutralt ord för tjänsteperson som jag valt att använda genomgående i studien.
11 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, 2010. s. 42 12 Kazemian & Rönn 2006
2. Teori och Metod
2.1 TeoriEftersom denna studie utgår från mitt tidigare arbete ”Uppsala växer. Plan- och
byggnadsnämndens påverkan på innerstadens estetik under 2010-talet”, då tidigare studier i valt område saknas, är grunden för teori och metod densamma men den har
vidareutvecklats.13
Som teoretisk utgångspunkt använder jag mig av en eklektisk tillämpning av olika teorier om makt och stadsutveckling men med huvudfokus på aktörs-nätverks teori (ANT) som
utvecklats av bland annat av sociologen Bruno Latour. Främst har jag här utgått från de teoretiska grunderna från Latours ”Reassembling the social - An introduction to Actor-Network-Theory”.14 Enligt Bruno Latour är ANT speciellt tillämpbart för att utforska nya ämnesområden.15
Den franska filosofen Michael Foucaults resonemang om makt är en del av den bas ANT står på och är därför intressanta i detta sammanhang. Som betydelsefull maktteoretiker har
Foucaults maktanalyser gett oss verktyg att analysera maktens utövning. Bland annat kan vi söka efter tillåtande eller begränsande faktorer och fråga efter hur och med vilka medel maktutövning sker.16 Detta resonemang speglas i frågorna som ställts till informanterna i denna studie.
Ett eklektiskt förhållningsätt är riskabelt men med avsaknad av specifika teorier för mitt ämnesval är det en möjlig väg framåt för området. Det viktiga med ett eklektiskt
förhållningsätt är att studien får en logisk förankring i de teorier som appliceras och att de olika delarna blir en sammanhängande summa.
13 Terese Ädling, Uppsala växer- Plan- och byggnadsnämndens påverkan på innerstadens estetik under 2010-talet. Uppsala
2017.
14 Bruno Latour, Reassembling the social - An introduction to Actor - Network - Theory. Oxford: Oxford University Press
2005.
15 Ibid. s.142
16 Mattias Kärrholm, Arkitekturens territorialitet: till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga
I diskussionen om påverkan på städers estetik blir frågan om vem egentligen har rätt till staden aktuell. Enligt Henri Lefebvre tar sådana frågor kring städerna avstamp i utvecklingen efter den industriella revolutionen.17 En koppling som är intressant då de flesta
byggnadsnämnder uppkom under den senare delen av artonhundratalet i Sverige i linje med landets industrialisering.
Den tyska samhällstänkaren Jürgen Habermas resonemang om den borgliga offentligheten; den sfär där medborgarsamtal sker genom tidningar, böcker och dialog är intressant sett som den scen där maktmotstånd mot byggnadsnämndernas utövning kan ske och vara synligt.18 Ingen analys av artiklar och insändare görs i den här studien men det kan vara en grund för vidare studier i ämnet.
2.1.1 Aktörs-nätverksteori (ANT)
Som jag nämnde i inledningen är arkitektur idag ett grupparbete. Under projekteringsskedets processer delas ansvaret av flera aktörer i olika former av nätverk. På arkitektkontoret finns nätverk med de som arbetar med ett specifikt projekt. Ansvarig arkitekt, handläggande arkitekter och byggnadsingenjörer kan samverka på olika sätt i olika uppdrag. Ibland har den ansvarige arkitekten varit med i varje detalj, ibland släpper de mer till sina medarbetare. Hur mycket varje aktör bidrar med varierar i olika projekt. Även andra aktörer som är delar av större nätverk, de som sträcker sig genom hela byggprocessen, är en del av arkitekturens grupparbete. En grupp aktörer i dessa nätverk är byggnadsnämnder och deras ledamöter, då de genom lag bland annat ska vara med och bidra till en god estetik under plan- och
bygglovprocessen. Byggnadsnämndernas arbete handlar i grunden om samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgare.
När vi använder aktörs-nätverks teorin när det finns formellt utvecklade nätverk ska vi enligt metoden inte främst studera formen på ett nätverk, utan fokusera på flöden och rörelser. ANT ska inte ses som ett ramverk utan mer en utgångspunkt och mycket frihet ges till hur den kan appliceras.
17 Henri Lefebvre, Writings on cities. Eleonore Kofman & Elisabeth Lebas. Oxford;
Massachusetts: Blackwell Publishers, 1996. s.65
18 Att identifiera maktmotståndet är enligt Foucault ett sätt att ringa in att maktutövning sker. Habermas resonemang är
hämtat från Per Månsson ”Jürgen Habermas och moderniteten” Moderna Samhällsteorier-traditioner riktningar moderniteter, Per Månsson (red). Lund 2015
Bild 2.1.1. Schematisk bild av ett teoretiskt nätverk, vid framtagande av bygglovhandlingar samt bygglovsprocess, när detaljplan följs.
Att ingen ensam skapare står bakom ett visst arkitektoniskt verk är tydligt och i enlighet med Michel Foucault och Bruno Latours idéer.19 Vi kan till och med kan säga att arkitekturen är en fysisk manifestation av nätverkets arbete. Genom att använda ANT kan vi försöka analysera sambandet mellan arkitekturen och nätverkets rörelser. Här i en specifik del av ett större nätverk - byggnadsnämnden och dess ledamöter. Genom att följa dessa aktörer och undersöka deras tankar och möjligheter - ”follow the actor”- kan vi studera interaktioner och processer på olika nivåer i maktnätverket.20 Genom fallstudiens intervjuer och enkätundersökningar kan aktörerna själva beskriva sin påverkans natur och vad är som driver dem.21
19 Kärrholm 2004, s.116
20 Actor Networks of planning: Exploring the influens of actor network theory. Rydin, Yvonne
(red) & Tate, Laura (red). Oxon; New York: Routledge, 2016. s.22
21 Latour förespråkar att lämna utrymme för ”actors” att uttrycka sig själva i ”Reassembling the social - An introduction to
2.1.2 Latours diffusionsmodell
Politikerna kan bara påverka arkitekter och beställare att revidera sina ritningar, de ritar inte om något själva. I ”The powers of association” beskriver Bruno Latour paradoxen att när en aktör bara har makt men inte utövar den, så händer inget och aktören är maktlös. Men när aktören utövar makten är det någon annan som utför. Han skiljer på makt ”in potentia” och ”in actu”. I denna process påverkas maktutövning av eventuellt motstånd eller vilja hos den som utför. Som redskap för att förstå detta har Latour ställt upp en Diffusionsmodell. Ordern eller kravet från maktutövaren kallas där för ”token”, tecken, och den förses med en inre kraft enligt fysikens tröghetslag. Detta ger då att tecknet kommer att röra sig framåt så länge den inte stöter på hinder. Tecknet kommer sakta ner eller accelerera som ett resultat av handling eller reaktion från andra människor.22 Den som är mottagare av tecknet kan förvrida det, blåsa upp det, släppa det eller tillägna sig det.23 I teorin kommer alltså ledamöterna i
byggnadsnämndens påverkan på byggnaders estetik diffuseras genom eventuellt motstånd hos arkitekten som utför ändringen (tar emot tecknet). Det blir på grund av detta omöjligt att analysera till vilken grad en påverkan har skett, istället får vi fokusera på om den har skett eller inte och på vad en påverkan har skett och med vilka medel.24
2.1.3 Rätten till staden
Den franska filosofen Henri Lefebvre beskriver i Writings on cities om den urbana
problematiken som utvecklas efter industrialiseringen i takt med städernas tillväxt och hur industrialiseringen karaktäriserar det moderna samhället. Med industrialiseringen stärktes entreprenörens roll i samhället och staden blev en stridsplats för olika intressen som är rivaler i sin kärlek till staden.25 Staden beskrivs som ett samlat verk ”oeuvre” som består av dess användarvärde.26 I kontrast till detta användarvärde står stadens bytesvärde. Om det uppförs en ny byggnad i staden har den ett ekonomiskt värde (bytesvärde) som handelsvara men den har också ett värde för de som bor eller på andra sätt brukar den, för den som rör sig i staden
22 Bruno Latour ”The power of association” Power, Action and Belief: A New Sociology of Knowledge? London: Routledge,
1986. s.266
23 Ibid. s.267
24 Enligt Foucault är det viktigare att vi fokuserar på med vilka medel makten manifesterar sig. Foucault 1982. s. 786 25 Lefebvre 1996. s.67
m.m. (användarvärde). Detta värde kan även omfatta den estetiska upplevelsen. Lefebvre ger oss här en teoretisk kontext som vi kan ha med i vår förståelse av sammanhangen där
byggnadsnämnderna verkar.
2.2 Metod
Som grundläggande metod för arbetet används fallstudien, där en bestämd grupp - fem byggnadsnämnder - och deras upplevda påverkan på byggnaders estetik utgör det aktuella fallet. Fallstudien är lämplig som metod när ett område är nytt och outforskat då den utvecklar kunskapen om användbara vägar framåt.27
Två olika undersökningsmetoder har använts för informationsinsamling; djupgående halvstrukturerade telefonintervjuer samt enkätundersökning. Att använda flera undersökningsmetoder vid en fallstudie rekommenderas av flera fallstudieforskare.28
Litteratur som använts till grund för telefonintervjuerna är ”Intervju som metod” av Monica Dalen och ”Kvalitativa intervjuer” av Jan Trost.29 För enkätundersökningen har ”Enkätboken” av Jan Trost använts.30
Frågeställningar för intervjuer och enkäter är i stort samma som i mitt arbete ”Uppsala växer. Plan- och byggnadsnämndens påverkan på innerstadens estetik under 2010-talet” med vissa bearbetningar och förbättringar. Att jag valt att ställa frågorna på samma sätt beror på att det på så sätt blir lättare att jämföra resultatet i denna studie mot resultatet från Uppsala. De ändringar som har gjorts har bland annat berott på att jag i den tidigare studien noterat att vissa frågor varit för riktade i sin utformning och därför ändrades dessa. Andra frågor har utgått i enkäten för att stärka fokus kring de mest aktuella frågeställningarna.
Vid detta arbetes påbörjan var tanken att jag enbart skulle studera Stockholms
stadsbyggnadsnämnd och då på samma sätt som jag för tidigare arbete gjort i Uppsala; genom
27 Tommy Jensen & Johan Sandström, Fallstudier. Lund: Studentlitteratur, 2016. s.21 28 Rolf Johansson. ”Ett bra fall är ett steg framåt: Om fallstudier, historiska studier och
historiska fallstudier” Nordisk Arkitekturforskning 2000:1–2. arkitekturforskning.net.
29 Monica Dalen, Intervju som metod.Malmö: Gleerup, 2011; Trost 2014. 30 Jan Trost, Enkätboken.Lund: Studentlitteratur. 2016.
att kombinera intervjuer av nämndens ledamöter med tjänstepersoner. Då ingen information fanns att tillgå på kommunens hemsida om vilka som var anställda som tjänstepersoner visade sig detta svårt att genomföra. Studien utvidgades istället till att innefatta fem städer och med fokus på de politiker som sitter som ledamöter i städernas byggnadsnämnder.
Tiden för arbetet räckte inte till för att göra djupintervjuer med alla så istället tog jag fram en enkät för detta. Valet av göra enkätundersökningar gav möjlighet att samla in mer
information under en begränsad tidsrymd och bidrog till att i studien kunna kombinera de kvalitativa intervjuerna med ett mer kvantitativt underlag, även om studien i sig är kvalitativ. Telefonintervjuer har erbjudits till dem som av olika skäl föredrar det framför att fylla i enkäten.
Telefonintervjuerna med ledamöterna i Stockholm stadsbyggnadsnämnd hade vid denna tid redan påbörjats och genomfördes därför mer likt den studie som jag tidigare gjort i Uppsala. Frågor som har ställts till politikerna i Stockholm är därför fler än i de övriga städerna då jag vid arbetet med att ta fram enkäter utvärderade frågorna på nytt för att enkäten skulle ge så bra resultat som möjligt. De extra frågorna redovisas separat då de inte har besvarats av alla informanterna från Stockholm och inte heller kan jämföras med övriga städer i denna studie. Dock är den information som kommit fram så pass intressant att jag valt att även redovisa den.
Tabell. 2.2.1. Antal informanter som deltagit i studien fördelade på städer.
Att få kontakt med de olika nämndledamöterna har ibland varit lätt och ibland svårt. Flera av kommunerna har ledamöternas kontaktuppgifter redovisade på deras kommunhemsidor. I Västerås och Malmö var det dock svårare. För att få kontaktuppgifter till Malmös
stadsbyggnadsnämnds ledamöter fick jag gå genom Malmös stadsbyggnadsnämnds sekreterare. I Västerås redovisas bara kontaktuppgifter till ordförande, 1:e vice ordförande
och 2:e vice ordförande. De övriga listas bara med namn. Så där behövde jag också gå genom en kontakt för att få tag på aktuella mailadresser.
Svaren från intervjuer och enkäter är redovisade på så sätt att det som flera från samma stad svarat liknande på, redovisas under egna punkter men de där en informants åsikt inte stämmer med de andras redovisas de under en punkt benämnd Övrigt. Detta beror på att när olika källor ställs mot varandra får vi en datatriangulering vilket stärker fallstudiens resultat.31
Informanterna är inte redovisade med namn då anonymitet har varit viktigt för studiens resultat eftersom ämnet till viss del kan vara känsligt. Förhoppningsvis har informanterna på så sätt kunnat ge ärligare svar på de ställda frågorna.
Med en bakgrund i byggbranschen och som före detta tjänsteperson på ett
stadsbyggnadskontor har jag, så gott som detta är möjligt, arbetat på att ställa mina personliga uppfattningar och inomprofessionella värderingsmönster åt sidan. Detta är av stor vikt då den kvalitativa metoden riskerar viss subjektivitet.
3. Byggnadsnämnder
Enligt den svenska lagstiftningen ska det finnas en byggnadsnämnd i varje kommun och den är en självständig myndighet.32 Vad nämnden kallar sig kan skilja mellan olika kommuner; plan- och byggnadsnämnd, stadsbyggnadsnämnd eller byggnadsnämnd är några exempel. De olika byggnadsnämnderna har olika förutsättningar beroende på kommunens storlek, hur mycket som byggs, befolkningstäthet och geografi.33
Hur arbetet fördelas i de olika nämnder kan skilja sig åt. Linköping har till exempel en samhällsbyggnadsnämnd som ansvarar för detaljplaneringen och en bygg- och miljönämnd som ansvarar för bygglov.34 Annars är det vanligt att ha en nämnd som gemensamt hanterar dessa frågor.
På Boverkets hemsida kan vi läsa om att byggnadsnämnderna är en myndighetsnämnd där ”beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna.”35 Enligt plan- och bygglagens definitioner, i lagens första kapitel, är byggnadsnämnden ”den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter”. Ledamöterna i byggnadsnämnden är förtroendevalda från de olika politiska partierna och den största andelen ledamöter är fritidspolitiker.36 De förtroendevalda tillsätts av
kommunfullmäktige.37 Då nämnden är en politiskt styrande instans kan vi anta att en del av besluten påverkas av politiska ställningstaganden. Boverket anser dock att det finns lite utrymme för detta då verksamheten styrs av plan- och bygglagen.38
Till stöd för byggnadsnämnden finns en förvaltning med tjänstepersoner, den benämns som stadsbyggnadskontor. Enligt plan- och bygglagen 12 kap 7§ ska byggnadsnämnden ha minst
32 ”Att arbeta med PBL-Roller och ansvar” ULR: http://boverket.onlineacademy.se/external/play/3497 (hämtad: 180903)
33 ”Kommunens olika roller” URL:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/roller-och-ansvar/kommunen/ (hämtad: 180814)
34 ULR: http://www.linkoping.se/stadsplanering-och-trafik/detaljplanering/ (hämtad: 180403) och URL:
http://www.linkoping.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/namnder/bygg--och-miljonamnden/(hämtad: 180403)
35 ”Myndighetsutövning i lov och bygglovprocessen”. ULR:
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/roller-och-ansvar/byggnadsnamnden/myndighetsutovning/ (hämtad: 171112)
36 Enligt rapporten ”Förtroendevalda i kommuner och landsting 2015. Demokratistatistik. Rapport 22” från SCB (s. 6) är
fritidspolitikerna i klar majoritet i kommunerna. Detta har även framkommit vid kontakt med informanterna i denna studie att majoriteten av de tillfrågade byggnadsnämndernas politiker är fritidspolitiker.
37 ”Kommunens olika roller” ULR:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/roller-och-ansvar/kommunen/ (hämtad:180903)
en person med arkitektutbildning till hjälp. Förvaltningen har delegation på vissa av
byggnadsnämndernas ärenden, det betyder att de själva kan fatta beslut i vissa ärenden. Vad som delegeras fastställs i en delegationsordning. Enligt Stockholm stads hemsida tas endast fem procent av de cirka sjutusen besluten om bygglov varje år på stadsbyggnadsnämndens möten. Resten är delegerat till förvaltningen.39 Detaljplaner ska enligt PBL 5 kap 27§ beslutas av kommunfullmäktige men fullmäktige kan också uppdra åt byggnadsnämnden att anta en plan.
39 ”Delegationsordning”URL: http://www.stockholm.se/ByggBo/Bygglov/a-o-lanksidor/Delegationsordning/
4. Stockholm
4.1. AllmäntStockholm stad växer stadigt och 2022 väntas innevånarantalet nå en miljon.40
Tillväxten har likt i många andra städer lett till en bostadsbrist. I januari 2018 stod nästan 600 000 personer i kö till hyresrätter.41 Detta trots att bostadsbyggandet ökat de senaste åren.42
Stockholm har haft en stadsarkitekt ända sedan 1660-talet och idag innehas posten av Torleif Falk.
Stockholm har en arkitekturstrategi Arkitektur Stockholm - Strategier för stadens gestaltning sedan 2013.43 I den finns ett antal målpunkter för arkitektur och stadsplanering uppdelade på
fem kapitel: staden, stadsrummet, stadsdelen, byggnaden och processen.
Bild 4.1. Byggkranar vid Sergels torg
40 Bankell, Anna Klara ”Prognos: Då blir vi en miljon innevånare i Stockholms stad” SVT Nyheter 26/6 2018
URL: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/snart-1-miljon-invanare-i-stockholm-stad-over-2-miljoner-i-lanet (hämtad:181009)
41 Linnea Johansson, ”Nya rekordsiffror: Närmare 600 000 i Stockholms bostadskö” Metro 7/1 2018
42 ”Rekordhögt byggande – men fortsatt bostadsbrist i länet”
URL: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/om-lansstyrelsen-stockholm/pressrum/nyheter/nyheter---stockholm/2017-06-15-rekordhogt-byggande---men-fortsatt-bostadsbrist-i-lanet.html (hämtad:181009)
4.2. Sammanställning Stockholm
I Stockholms stadsbyggnadsnämnd finns det 13 ledamöter och 13 ersättare. Av dem har fyra av ledamöterna och fyra av ersättare intervjuats per telefon. En ersättare har svarat genom enkät.
4.2.1 De frågor som intresserar politikerna i stadsbyggnadsnämnden mest På frågan om vilka frågor i byggnadsnämnden intresserar politikerna mest och vad de upplever att de andra i nämnden är intresserade av har informanterna svarat:
• Stadsutveckling och planering. Mer än hälften av informanterna nämner att de är intresserade av stadens utveckling och planering.
• Helhet. Lite mindre än hälften av informanterna tycker att helheten är bland det mest intressanta i deras arbete.
• Estetik. Några av informanterna nämner att de är intresserade av estetiska aspekter, här nämns bland annat gestaltning, estetik, och även att påverka processerna så att de som byggs är snyggt.
• Hållbarhet. Hållbarhet och miljöfrågor är vissa av informanterna intresserade av som till exempel miljökonsekvenser av vårt byggande.
• Övrigt:
- bygglov till enskilda - bygga bostäder
- service och rekreationsytor - bevarandefrågor
- riksintressen
- hur husen möter gatan - arkitektur
- fasader - placering - bygga tät stad
- bygga mycket - bygga mer på höjden - alla frågor
- de stora frågorna
Vad de andra i nämnden är intresserade av
• Bygga mycket. På frågan om vad de andra i nämnden är intresserade av var det en tredjedel av informanter som svarade att bygga mycket. En av dem lade även till att det skulle byggas fort. Exempel gavs på hur politikerna i stadsbyggnadsnämnden kan bidra till en ökning av antal lägenheter genom att föreslå högre hus, slutna kvarter eller på plats som enligt planförslaget ej bebyggs. Skäl till detta att vilja bygga mycket uppgavs bland annat vara att uppfylla politiska mål för hur många bostäder som ska planeras under ett år. En av informanterna var till viss del kritisk mot hur det
påverkade staden och lyfte vikten av att hinna med att bygga äldreboenden, förskoleplatser m.m.
• Arkitektur. En tredjedel av informanter tog upp att de andra var intresserade av frågor som arkitektur och gestaltning.
• Övrigt: - hållbarhet - höghus - bevarandefrågor - få igång processerna - offentlig konst - samma saker - det de kan - det varierar
4.2.2 De frågor politikerna är mindre intresserade av
På frågan om vilka frågor i byggnadsnämnden är politikerna är mindre intresserad av har informanterna svarat:
• Bygglov. En tredjedel av informanterna utrycker att det är mindre intressant med bygglov. Här nämns bland annat mindre ärenden som balkonger och takkupor. Någon tycker att dessa kan vara intressanta ibland och ibland inte.
• Myndighetsremisser. Några av politikerna nämner att de är mindre intresserade av remisser från myndigheter. Ett skäl till detta som nämns är att de som fritidspolitiker inte har tid att sätta sig in i den mängd remisser de får.
• Ärenden som inte är i det egna närområdet. Vissa av politikerna nämner att de är mindre intresserade av ärenden som är långt bort från där de själva bor.
• Sanktioner. Vissa politiker är mindre intresserade av byggsanktioner. • Övrigt: - planer - namnsättningsfrågor - ändring i detaljplan - bevarandefrågor 4.2.3 Byggnaders estetik
På frågan om vad som är viktigt för politikerna avseende byggnader estetik i ett ärende har informanterna svarat:
• Anpassning. Mindre än hälften av informanterna tycker det att byggnaders estetik ska anpassas till befintliga områden så det smälter in.
• Kvartersstruktur. En tredjedel av informanterna tycker att det är viktigt med
kvarterstruktur. Bland annat vill de bryta upp storskaliga kvarter och öppna upp så att noder och flöden är tydliga.
• Färgsättning. En tredjedel av informanterna tycker att färgsättning är viktigt. Bland annat uttrycks önskemål om att färgsättning ska våga vara djärvare.
• Förhållande mellan gatubredd och hushöjd. Vissa av informanterna tycker det är viktigt med förhållandet mellan gatubredd och höjd. Skälet till detta anges bland annat beror på att översiktsplanen anger att staden ska vara promenadvänlig och att det här i norr blir skuggbildningar och solen ska kunna nå ner mellan husen.
• Tilltalande. Vissa av informanterna tycker att det är viktigt att byggnader ska se tilltalande eller vackra ut.
• Undvika platta tak. Vissa av informanterna föredrar sluttande tak före platta tak • Materialval. Vissa av informanterna tycker materialvalen är viktiga
• Övrigt:
- att vara rädda om stadssiluetten
- att ha en mänsklig utformning och skala - att det är funktionellt
- mer inspiration av klassisk arkitektur
- hur byggnader uppfattas och möter gaturummet
- konstnärlig utsmyckning som en estetik på gavlar och runt fönster - kommunikationer
- fönsterutformning
4.2.4 Om politikerna har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende
På frågan om politikerna ofta har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende har informanterna svarat:
• Ja. Politikerna är ense om att de ibland har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende. Däremot tycker de olika avseende hur ofta de har åsikter, från väldigt ofta till sällan. En av de som sällan tyckte sig ha åsikter tyckte sig ha för lite kunskaper om arkitektur.
Vad politikerna haft synpunkter på
• Anpassning. Lite mer än hälften av informanterna har haft synpunkter på hur en byggnads estetik passar in i ett sammanhang. En synpunkt var att det var viktigt att det var rätt skala och att det inte bli så bra med ett stort hus i ett område med småhus. • Materialval. Något mindre än hälften av informanterna har ibland synpunkter
avseende materialval. Ett exempel som anges är att de kan önska mer trädetaljer. • Färgsättning. Vissa av informanterna har haft synpunkter på färgsättning.
• Takutformning. Vissa av informanterna har haft synpunkter på takutformning i ärenden.
• Fasader. Vissa av informanterna har haft synpunkter på fasader. • Estetik. Vissa av informanterna har haft synpunkter på estetiken. • Övrigt: - utformning - förgårdsmark - balkonger - kvartersutformning - levande bottenvåningar - höjd - utförande - takkupor 4.2.5 Påverkansmöjligheter
På frågan hur upplever politikerna upplever sina möjligheter att påverka en byggnads estetik i ett ärende har informanterna svarat:
• Goda möjligheter. Lite mer än hälften av informanterna anser att de har goda möjligheter att påverka en byggnads estetik i ett ärende. Kommentarer på detta var bland annat att det gäller att vara påläst, hålla sig inom realistiska ramar och att få majoritet för det man tycker. Ledamöterna kan lägga ett förlag till beslut, ”vi vill se det här istället”.
• Små möjligheter. Några av ledamöterna tycker att möjligheten att påverka i ett ärende är liten eller begränsad. Det som begränsar anges bland annat att vara att man ska vara påläst och förberedd och att det är många andra faktorer som spelar in. Andra skäl uppges vara att det inte sker så mycket debatt och att ändringar kan ske efter bygglov givits (som inte nämnden kan se då det inte tas upp i igen då det är inom ramen för bygglov).
• Övrigt:
- det varierar beroende på kontexten och i vilket skede nämnden får planen - ibland stämmer inte arkitektens renderingar med slutresultatet
4.2.6 Några exempel där en förändring av en byggnads estetik skett
På frågan om politikerna varit med och bidragit till att en förändring av en byggnads estetik har skett har informanterna svarat:
• Ja. Nästan alla informanterna har exempel då de tror de varit med och bidragit till en förändring av en byggnads estetik. Det varierar dock mellan de som klart och tydligt säger ja och de som först är osäkra och inte riktigt vet men ändå ger exempel på när de påverkat.
Exempel på när en förändring skett
• Stureplanskvarteret. Vissa av informanterna har angett att politikerna varit med och påverkat Stureplanskvarteret. Bland annat ska politikerna ha varit med och bidragit till att det inte rivs för mycket.
• Nya Continental (Kv. Orgelpipan). Vissa av informanterna tycker att politikerna har varit med att påverka våningsantal och att det anpassades till området.
• Övrigt:
- litet hus vid Barnhusbron; ändrat färgsättningen - att vissa hus överhuvudtaget finns
- säga nej till att bryta upp taklandskap vid nya lägenheter och takterrasser - Kungsholmens gymnasium; bevara glastak
- stoppat utfyllningen av indragna hörn längst Drottninggatan
- Liljeholmskajen, fyra skyskrapor längst kajen; höjdes från 21 vån till 24 och 26 vån - Kristinebergsslottspark, nya lägenheter; att arkitekturen ska ta inspiration från
klassisk stil
- kv. Snäckan bredvid Sheraton; hålla nere höjd vid nybyggnaden och behåll arkad - Stockholms Rådhus; att verksamheten blev densamma genom att tillåta varsamma kompletteringar
- ombyggnad för hotell på Kungsgatan; varsamhet befintlig miljö.
- planförslag Apple showroom, Kungsträdgården; tillåta annan verksamhet än café
4.2.7 När politikerna inte haft möjlighet att påverka
På frågan om politikerna exempel på ärenden där de inte har haft möjlighet att påverka en byggnads estetik har informanterna svarat:
• Ja. De flesta informanterna har svarat att de varit med om tillfällen när de inte kan påverka ett ärende fast de vill.
• Vet inte. Vissa politiker vet inte när de saknat möjlighet att påverka.
Orsaker
• När de andra i nämnden vill något annat. Några av politikerna nämner att det att svårare att göra sig hörd när de sitter i opposition. Andra säger att det är svårt när de andra politikerna tycker något är bra som de själv inte gillar. Även för de i majoritet sker interna förhandlingar där de ibland inte får de andra med sig.
• Övrigt:
- motstånd från tjänstepersoner
- förstår inte hur slutresultatet ska bli innan byggnaden är färdig på grund av
felvisande illustrationer - förekomst av salamandrar
- handläggare som inte kunde styra byggherren - kommit in sent i processen
- vind, buller och flyg
Exempel
• Nobelhuset. Vissa politiker har velat påverka läget och utformningen men inte lyckats.
• Övrigt:
- hotellet Stockholm Waterfront
- kv. Orgelpipan (Continental); utformning - nya citybanan; utformning
- Brunkebergstorg; utformning - Årstastråket, etapp 2; utformning - för det mesta
- har ibland velat bygga mycket högre än det blev - Gallerian, påbyggnad; ville ha lägre höjd
- regeringskvarteren från Kv. Loen; ville ha lägre höjd - ny Continental; placering och utformning
- Birger Jarlsgatan, rivning och nybyggnad hotell; ville behålla befintlig estetik
4.2.8 Politikern - en representant för innevånarna i Stockholm?
På frågan om politikerna kan ses som representanter för innevånarna i Stockholm och deras syn på estetik har informanterna svarat:
• Representerar sina väljare. Två tredjedelar av informanterna har svarat att de representerar sina väljare. Dock uttrycker fler att det inte är så lätt. Någon som uppger sig ha mycket kontakt med medborgare är mer säker på att de gör det.
• Övrigt:
4.2.9 Om innevånarnas syn på hur politikerna kan påverka
På frågan om hur politikerna upplever att innevånarna i Stockholm har för syn på politikernas möjligheter att påverka har informanterna svarat:
• Övertro. Två tredjedelar av informanterna tror att innevånarna har en övertro
avseende vad politikerna kan påverka i ett ärende. Orsaker som anges är att politikerna måste följa plan- och bygglagen, att de är svårt om de sitter i opposition, att mycket av utformningen redan bestämt då markanvisningarna föregår planering.
Övriga informanter ger inte svar på den ställda frågan, istället rör kommentarerna medborgardialogen, därför redovisas inte de svaren i sammanställningen.
4.3 Ytterligare frågeställningar Stockholm
4.3.1 Kommentar
På dessa frågor har sju informanter från Stockholms stadsbyggnadsnämnd svarat. 4.3.2 Estetiska kännetecken för byggnader i Stockholms innerstad
På frågan om vad politikerna tycker att det finns för estetiska kännetecken för Stockholms innerstad har informanterna svarat:
• Årsringar. Några av informanterna tycker att årsringar, där olika tidsepoker representeras är ett estetiskt kännetecken.
• Höjden. Vissa av informanterna tycker att byggnadernas höjd är ett kännetecken och att de flesta byggnader är 5-6 våningar. Detta beroende på gamla stadsplaner där inget hus fick bli högre än Stockholms slott, det enda som kunde avvika var kyrktorn. • Färgsättning. Vissa av informanterna tycker färgsättningen i den lite mörkgula,
beigegula s.k. Stockholmsfärgen och jordfärger i gult, brunt orange och rostrött är ett kännetecken.
• Övrigt:
- putsfasad i mörkgul/gulbeige kulör
- högre kvalitet högre estetik än andra städer - det levande uppbrutna taklandskapet - färgglada fasader på många ställen - rutnätsstaden på flera håll
- stadens skyline - vackra hus
- proportionen mellan gatubredd och hushöjd - strukturen
4.3.3 Det politikerna vill påverka under sin tid i nämnden.
På frågan om vad politikerna vill vara med och påverka under din tid i nämnden har informanterna svarat:
• Övrigt:
- se ett stopp på rivningstrenden som har inletts i Stockholm av kulturhistoriskt värdefulla byggnader
- att Stockholm kan utvecklas så det blir bostäder på rätt platser utan kvaliteter förstörs - hur husen möter gatan
- täthet så de kommersiella verksamheterna går runt - vill ha mer innerstad
- se till att det blir kvalitet i byggandet - att helheten lyfts in
- den sociala hållbarheten - mobiliteten
- säker och trygg boendemiljö
- påverka att vi bygger en stad för 2100 århundrandet
- bygga över eller minska motorleder så även den yttre staden blir mera tät - säkerställa mer naturreservat och energieffektivisering
4.3.4 Framtiden
På frågan om hur politikerna tror att framtidens generationer kommer att tänka om vad som händer just nu och vad de kommer att säga om politikerns arbete idag, har informanterna svarat:
Förhoppningar
• Att de försökte bygga ikapp bostadskrisen. Några av informanterna hoppas att framtidens generationer ska tänka på att de försökte, tog ansvar för och lyckades att bygga många bostäder.
• Att de stod emot marknadskrafterna. Vissa av informanterna hoppas att de ska tycka att det är bra att de inte släppte marknadskrafterna fria i innerstaden. • Övrigt:
- att dagens planerare och politiker jobbar för att de inte ska göra samma misstag som man gjorde på 60-talet med miljonprogramsområdena
- att de försökte bevara den fina staden
- att de läkt många av de sår som finns i Stockholm idag som många motorleder som skär av och bristen på stadsliv i många områden
- att de inrättade naturreservat och också tänkte på gröna strukturer - börja arbeta med miljonprogramsområden, t.ex. Skärholmen - att de värnar om de kvaliteter som finns i staden idag
- att de tänkt på grönstrukturerna
- att de i framtidens Stockholm ska se att vi fortsatte att bygga på Stockholm för alla nya människor som kom hit
- att ha en stad med liv och rörelse som man kan se som en hembygd men där de finns olika delar där man kan uppleva andra miljöer och varierade miljöer
- att de bevarar kontakten med vatten - att de vågade lyfta på höjden
- att de går tillbaka till att de bygger mer tydlig kvarterstruktur och mer likt gamla staden igen men inte på gammalt sätt utan en modern stad
Oro
• Att de gjort misstag. Några av informanterna tror att framtidens generationer kan ha synpunkter på det som inte blivit bra. Det som tas upp är; att de skulle säga att de inte lärt sig något av miljonprogramstiden, att de blir sura för lådbyggen, punkthus och mindre lyckade områden och att de bostäderna som byggts är för dyra för en del. En av informanterna tror att domen kommer att bli hård.
Önskemål
• Övrigt:
- att Stockholm jobbade mer utifrån att staden planerar, den huggsexa som har varit på attraktiva parksnuttar här och där som byggherrar ser att de kan exploatera, den tiden är förbi
- att man måste styra med markpolitiken om markägarna vill sälja dyrt, krävs tuff politik för att bygga billigare
- att det måste vara möjligt att riva ett och annat hus, allting som är byggt är inte bevaransvärt
5. Göteborg
5.1. AllmäntI Göteborg byggs det för fullt. År 2021 firar Göteborgs stad 400 år och man tog år 2014 beslutet att bygga 7000 nya lägenhet, utöver den vanliga bostadsproduktionen, innan dess.44 Detta för att möta den stora bostadsbristen. Enligt befolkningsprognoser kommer Göteborg ha en genomsnittlig folkökning på 8000 personer per år fram till år 2035.45
Göteborg har en stadsarkitekt, Björn Siesjö, som tillsattes år 2011 efter att ingen innehaft tjänsten sedan 1998.46
Översiktsplanen för Göteborg är från 2009. Till Översiktsplanen finns det kunskapsunderlag bland annat Om stadens utformning: Stadsbyggnadskvaliteter Göteborg från 2006. I det finns ett kapitel ”Skönheten” där det står att stadens skönhetsvärden ska uppmärksammas och tillvaratas.47
Bild 5.1: Älvsborgsbron i Göteborg
44 Lucas De Vivo, ”Byggprojektet som ska förändra staden” ETC 13/11 2017 45 ”Befolkningsprognos 2017”. Stadsledningskontoret. Göteborgs stad.
46 Wallin, Kerstin ”Björn ska göra Göteborg till en världsstad” Tidningen Glas 9/6 2017 47 ”Om stadens utformning: Stadsbyggnadskvaliteter”. Göteborg 2006, s.36
5.2. Sammanfattning Göteborg
I Göteborgs byggnadsnämnd finns det nio ledamöter och sex ersättare. Av dem har sju ledamöter och en ersättare svarat på enkäten.
5.2.1 De frågor som intresserar politikerna i byggnadsnämnden mest
På frågan om vilka frågor i byggnadsnämnden intresserar politikerna mest och vad de upplever att de andra i nämnden är intresserade av har informanterna svarat:
• Bygga mer bostäder. Några av informanterna är intresserade av att bygga fler bostäder. En lägger även till kontor.
• Sammanhängande stad. Några av informanterna tycker det är intressant att skapa en sammanhängande stad med bra infrastruktur.
• Övrigt:
- att skapa en urban miljö i nya, större detaljplaner
- produktionstakten, att ta fram tillräckligt med detaljplaner samt att medborgarna får sina bygglov i tid
- smidigare detaljplaneprocess och mindre detaljstyrning - långsiktig stadsutveckling
- erbjuda en variation av stadsdelar med olika karaktär
- skapar goda livsmiljöer med närhet till service, grönska och vackra stadsrum - skydda, utveckla och tillgängliggöra kulturlandskapet runt staden
- en planprocess där de kan lyssna på invånare
- se till att det alltid finns färdigplanerad mark att bygga på - social hållbarhet
Vad de andra i nämnden är intresserade av
• Bygga mycket Fler än hälften av informanterna uppger att intresset hos de andra i nämnden främst ligger i att bygga mycket. Några av informanterna har kommenterat att bygga bort bostadsbristen är högsta prioritet och att det råder en samsyn om att produktionstakten är det viktigaste.
• Övrigt:
- vikten av en urban miljö - trafikfrågor - estetik - exploateringsekonomi - hyressättning - stråk - kommunal service - stadsbyggnad
5.2.2 De frågor politikerna är mindre intresserade av
På frågan om vilka frågor politikerna i byggnadsnämnden är mindre intresserade av har informanterna svarat:
• Tekniska frågor. Den enda fråga som mer än en informant nämnde att de var mindre intresserade av var tekniska frågor. Detaljer i bygglov som till exempel VA-frågor, grundläggning och geoteknik anges som mindre intressanta.
• Övrigt:
- grannars överklagande av mindre tillbyggnader som altaner och takkupor - estetisk utformning (materialval, utformning etc.)
- hyressättning i nyproduktion - parkeringsfrågor
- sjukvård - migration
5.2.3 Byggnaders estetik
På frågan om vad politikerna tycker är viktigt avseende byggnaders estetik i ett ärende har informanterna svarat:
• Variation. Några av informanterna tycker att det är viktigt att det inte blir för enformigt eller tråkigt.
• Tilltalande. Vissa av informanterna anser att det är viktigt att byggnaderna inte är fula och att det är viktigast att byggnaden ger skönhetsupplevelser för de som ser den. • Övrigt:
- att den accepteras av medborgarna
- att det finns uttalade mål för varje stadsdels karaktär och att förvaltningen och nämnden följer dessa mål
- låga produktionskostnader
- olika för olika byggnader och platser
5.2.4 Om politikerna har synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende
På frågan om politikerna har haft synpunkter på en byggnads estetik i ett ärende har informanterna svarat:
• Ja. Lite mer än hälften av informanterna brukar ibland ha åsikter om byggnaders estetik i ärenden. Flera av dem kommenterar att det sällan är på detaljnivå.
• Nej. Vissa av informanterna tycker inte att de har synpunkter på estetiken. Skäl som anges är att dessa frågor sällan behandlas och att det inte är politikerns roll att ha synpunkter om estetiken utan att det är arkitekternas område.
En av informanterna har inte svarat på frågan som ställts så svaret tas inte med i
sammanställningen (svaret handlade istället om hur politikerna får in synpunkter på de som är berörda av ärenden).
Vad politikerna haft synpunkter på
• Övrigt:
- husen placering - våningstal
- estetik avseende höga hus
- försvarat klassiskt inspirerad arkitektur när stadsbyggnadskontoret vill säga nej till den
- att estetiken är för tråkig och intetsägande trots att byggnaden kommer stå på en väldigt framträdande plats i staden
- när det finns en väldigt homogen estetik som är värd att bevara och utveckla i ett område
- när förvaltningen velat styra väldigt hårt hur nya hus ska se ut t.ex. med
planbestämmelser om färgsättning ska vara grånyanser, då har politikern velat att de ska vara lite mer flexibla i vilka krav de ställer på utformning och tillåta andra färger - när något varit enahanda, trist och med dålig detaljfinish
5.2.5 Påverkansmöjligheter
På frågan om hur politikerna ser på sin möjlighet att påverka i ett ärende har informanterna svarat:
• Små möjligheter. Tre fjärdedelar av informanterna tycker att deras möjligheter att påverka en byggnads estetik är begränsad eller att det inte är i fokus. Skäl till detta avseende bygglov uppges bland annat vara att när det kommer upp nämnden så har det oftast diskuterats genomgående av tjänstepersoner och byggherren innan och det inte finns mycket utrymme att ändra på något och många bygglov kommer aldrig upp till nämnden utan delegeras till stadsbyggnadskontoret. I detaljplaner finner vissa politiker det enklare att påverka och exempel på vad som kan regleras där är fasadmaterial, kulör, andel glasning, större byggnadsdelar som balkonger, hushöjd och takvinklar. • Stora möjligheter. Några av informanterna tycker att de har stora möjligheter att
går åt motsatt hall i frågan ses av någon som en förutsättning för detta. Som exempel ges att politikerna skickade tillbaka ett ärende för att få sänkt en våning för att inte ”påverka” för mycket på visuella perspektivet, mindre markanvisningar, att få in fler mindre byggbolag så inte allt nybyggt ska se likadant ut och att kräva lokaler i bottenvåningen för att få en mer levande stad. En av de som anser att politikerna har stora möjligheter att påverka anser det ändå inte som lämpligt för dem att vara smakdomare avseende vilka hus som är tillräckligt fina för att byggas och vilka som inte är det.
5.2.6 Några exempel där förändring av en byggnads estetik skett
På frågan om politikerna har några exempel på när de bidragit till en förändring av en byggnads estetik har informanterna svarat:
• Ja. Hälften av informanterna har exempel på när de varit med och bidragit till en förändring av byggnadernas estetik.
• Nej. Lite mindre än hälften av informanterna har inga exempel på när de varit med och bidragit till en förändring av en byggnads estetik.
• Övrigt: - vet inte
Exempel på när en förändring skett
- att nämnden krävde en mer spännande gestaltning och att exploatören återkom med det
- Clarion Hotel Post justerades innan beslut - ändrat planbestämmelser som rör estetik
- Hammarkulle; ändring av planbestämmelse för trähus som reglerade färgsättning (grå nyanser), till att tillåta andra färger
5.2.7 När politikerna inte haft möjlighet att påverka
På frågan om politikerna har exempel på när de inte kunnat påverka en förändring av en byggnads estetik har informanterna svarat:
• Ja. Nästan alla informanterna har varit med om tillfällen när de inte haft möjlighet att påverka estetiken i ett ärende.
• Övrigt: - nej
Orsaker
• Övrigt:
- att politikerna först i efterhand insett att de borde krävt högre ambitioner av exploatören innan de accepterade gestaltningen
- att de fått acceptera en något sämre gestaltning än den ursprungliga från
arkitekttävling av byggnadstekniska skäl på grund av orealistiska tävlingsförslag - att politikern inte tagit mer strid eller lyft frågor tidigare
- att argumenten inte räcker till för att övertyga de andra
- att det inte praktiskt är möjligt att lägga sig i gestaltningsdetaljer i varje projekt - att den personliga åsikten skiljer från den politiska
Exempel
• Övrigt:
- flera större nybyggnadsprojekt där större bolag bygger sina standardhus
5.2.8 Politikern - en representant för innevånarna i Göteborg?
På frågan om politikerna ser sig som representanter för innevånarna i Göteborg och deras syn på estetik har informanterna svarat:
• Ingen enhetlig syn. Hälften av informanterna tycker inte att de representerar innevånarna i Göteborgs syn på estetik då alla tycker olika.
• Ja. Något mindre än hälften av informanterna anser att de representerar stadens innevånare och deras syn på estetik.
En av informanterna svarade på ett sätt så att frågan som ställdes inte besvarades och det tas därför inte med i sammanställningen.
5.2.9 Om innevånarnas syn på hur politikerna kan påverka
På frågan om vad politikerna tror innevånarna i staden har för syn på politikernas möjlighet att påverka i ett ärende har informanterna svarat:
• Övertro. Lite mer än hälften av de informanterna anser att innevånarna överskattar politikernas möjlighet att påverka. Ett skäl som anges är de praktiska hindren som politikerna ställs inför som stora mängder ärenden där de inte hinner sätta sig in i alla detaljer. Överskattning av de verktyg som politikerna har och lämpligheten i att politikerna använder sig av dessa anges också som skäl. Missförstånd över hur kommunens organisation fungerar och vad som är nämndens uppdrag tas också upp. • Övrigt:
- ganska realistisk syn på vad politikerna kan påverka, problemet är snarare att många förväntar sig att de ska påverka ett beslut bara för att de begär det
Två av enkätsvaren handlade om innevånarnas möjligheter att påverka (att innevånarna har liten möjlighet att påverka och att den andra att de kan överklaga ärenden) och svarade därför inte på den ställda frågan och tas därför inte med i sammanställningen.
6. Malmö
6.1 AllmäntUnder 2017 var bostadsbyggandet i Malmö på historiskt höga nivåer och framförallt har det byggts många bostäder.48 Detta beror på att Malmö är Sveriges snabbast växande storstad och under 2017 ökade staden innevånarantal med 5139 personer.49
Malmös stadsarkitekt Ingemar Gråham har innehaft posten sedan 2007 och sedan den 31 maj 2018 har Malmö ett nytt arkitekturprogram Arkitekturstaden Malmö.50 Programmet är ett tillägg till stadens översiktsplan och bygger vidare på en handlingsplan för arkitektur och stadsbyggnad från 2005. I programmet är nio teser om arkitektur uppställda. Arkitekturen ska: tillföra värden till alla i Malmö, främja livet i stadens rum, vara inbjudande och tillgängligt, stärka Malmös särart, gestaltas i relation till sin omgivning, ska ge sinnliga upplevelser, bidra till Malmös miljömässiga hållbarhet, ska kunna utvecklas över tid, ska åldras med skönhet och värdighet.51
Bild 6.1. Byggarbetsplats i Malmö
48 ”Bostadsbyggandet historiskt högt” URL:
https://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Nyheter-Stadsplanering--trafik/2018-01-30-Bostadsbyggandet-historiskt-hogt.html (hämtad:181009)
49 ”Malmö - Sveriges snabbast växande storstad” URL:
https://malmo.se/Kommun--politik/Fakta-och-statistik/Befolkning/Befolkningstillvaxt.html (hämtad:181009)
50 Claes Fürstenberg ”Gråhamn ny stadsarkitekt” Sydsvenskan 14/9 2007och ”Stadsarkitektavdelning”
URL:
https://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Forvaltningar/Stadsbyggnadskontoret/Avdelningar/Stadsarkitektavdelning.html (hämtad:181010) ”Malmö har ett nytt arkitekturprogram” URL: https://malmo.se/Bo-bygga--miljo/Nyhetsarkiv-Bo-bygga--miljo/2018-06-05-Malmo---har-ett-nytt-arkitekturprogram.html (hämtad:181013)
6.2. Sammanställning Malmö
I Malmös stadsbyggnadsnämnd finns det nio ledamöter och nio ersättare. Av dem har två ledamöter svarat på enkäter samt en ledamot och en ersättare svarat genom telefonintervju.
6.2.1. De frågor som intresserar politikerna i stadsbyggnadsnämnden mest På frågan om vilka frågor i byggnadsnämnden intresserar politikerna mest och vad de upplever att de andra i nämnden är intresserade av har informanterna svarat:
• Arkitektur. Hälften av informanterna är intresserade av arkitektur och utformning av byggnader. • Övrigt: - byggnadshöjder - resurseffektivitet - täthet - bostadsförsörjning - hållbarhet
- flöden och yteffektivitet i staden - kvalitet på förskolor och skolor
- förändra kulturen som finns i de offentliga organisationerna - stadsutveckling
- biltrafik - grönytor - detaljplaner
