Ett bra instrument för att mäta politiskt intresse är att undersöka om personer pratar om politik med andra (Inglehart 1997, 309). Detta går hand i hand med politisk socialisation, där samtalen kan väcka och utveckla det politiska intresset. En person som är politiskt intresserad kommer att också vilja befinna sig i miljöer där det pratas som politik (Amnå et al. 2016, 39).
Nedanstående tre enkätfrågor formuleras så till vida att ungdomen är aktiv i sin socialisationsprocess i diskussioner, då senare forskning menar att unga inte endast är passiva mottagare av exempelvis föräldrarnas politiska attityder (Amnå et al. 2016, 39).
Vanligtvis brukar socialisationsagenter ha en signifikant effekt på det politiska intresset hos unga genom politiska diskussioner med familjen (Verba et al. 1995, 436), vänner och skolan (Quintelier 2015, 53-54). Respondenten kan välja mellan fyra subjektiva svarsalternativ vad gäller de två förstnämnda socialisationsagenterna. Dessa har formulerats enligt Gabriel och van Deths (1998, 396) påstående om att en person som säger sig diskutera politik mer än
“ofta”, kan tänkas vara politiskt intresserad i sitt beteende. Alternativen kodas i en ordinalskala; (0) “aldrig”, (1) ibland”, (2) “ofta” och (3) “väldigt ofta”. Svaren kan dock upplevas vara svårtolkade, vilket minskar validiteten något. Samtidigt kan det uppstå svårigheter att välja mellan alternativ med bestämda frekvenser eftersom det inte behöver uppstå politiska diskussioner regelbundet (Bryman 2018, 322-323). Enkätfrågan angående skolan har dock bestämda frekvenser som svarsalternativ, eftersom elever normalt har lektioner varje vecka. Dessa kodas också i en ordinalskala; (0) “aldrig”, (1) “ibland” (2)
“några gånger i månaden” (3) “minst en gång i veckan” och (4) “flera gånger i veckan”.
En variabel om politiska diskussioner på sociala medier [SM] tas med i analysen, då det nuförtiden inte längre krävs att exempelvis vara engagerad i traditionella politiska organisationer eller partier för att utveckla ett intresse för politik och sakfrågor. Sociala medier kan således ses som ett modernt forum för politiska diskussioner (Soler-i-Marti 2015, 401). Svarsalternativen är inspirerade av Amnå & Ekmans (2014, 273) studie och kodas; (1)
“nej”, (2) “nej, men jag läser/lyssnar gärna på diskussioner”, (3) “ja, det har hänt” och (4) “ja, flera gånger”.
3.5. Analysmetoder
Studien är av statistisk design för att möjliggöra en analys om variabler för hundratals analysenheter och variabler. Kalkylarket från Google Sheets exporterades till det statistiska
mjukvaruprogrammet jamovi (The jamovi project 2021) för att undergå deskriptiva och bivariata analyser som ger en god helhetssyn över det insamlade materialet. Vidare behandlades datan genom multivariat regressionsanalys, för att undersöka tänkbara signifikanta samband och reducera risken för skenbara eller falska samband (Bryman 2018, 421). Den linjära regressionslinjens ekvation står i centrum för tolkning;
, där är konstanten och är residualen i 𝑦𝑖 = α + 𝑏
prediktionsmodellen. Det sistnämnda tolkas som det uppskattade felet kring hur mycket av variationen i politiskt intresse som kan förklaras av andra variabler än de som faktiskt inkluderas i analysen. Den viktigaste informationen som vi kommer ta med oss från denna ekvation är tolkningarna av regressionskoefficienterna ( ), det vill säga regressionslinjens𝑏 lutning. Dessa -värden uppskattar de oberoende variablernas ( ) effekt på det politiska𝑏 𝑥 intresse ( ) (Hjerm 2014b, 136-139).𝑦
4. RESULTAT
I detta kapitel presenteras uppsatsens resultat, med stickprovet (N=398) som grund till analys.
Inledningsvis kommer en presentation av det politiska intresset hos gymnasieungdomar med deskriptiva diagram. Sedan kommer en korrelationsanalys som visar på hur samtliga variabler korrelerar med varandra. Slutligen genomförs en regressionsanalys för att förklara hur de oberoende variablerna förklarar och influerar det politiska intresset.
4.1. Det politiska intresset hos gymnasieungdomar
Ur stapeldiagrammet i figur 1 framgår det att omkring hälften av respondenterna (53,5%) är ganska eller mycket intresserade av politik generellt. Vad gäller de mer specifika politikområdena, gäller detsamma för ekonomi och arbetslöshet (55%) och förvånansvärt även det okonventionella politikområdet miljöfrågor (54,3%). Något större andel är intresserade av riksdagsval (61,9%). Betydligt större andel är ganska eller mycket intresserade av de okonventionella politikområdena jämställdhet (77%) och mänskliga rättigheter (79,6%).
Lägst intresse finns det för Europeiska Unionen (EU), där minoriteten är ganska och mycket intresserade (27,9%).
Figur 1 - Stapeldiagram över andelen gymnasieungdomar som har intresse för politik och olika politikområden.
Sammanslår vi värdena av intresse hos respektive analysenhet, får vi ett additivt index mellan 0 och 21. Värdet 0 indikerar på att det inte finns något intresse alls för politik och värdet 21 indikerar på att det finns ett mycket stort politiskt intresse. Värdet 7 indikerar att det i genomsnitt inte finns ett särskilt intresse för politik, medan värdet 14 tyder på att det i genomsnitt finns ett ganska stort politiskt intresse. Det genomsnittliga politiska intresset hos samtliga respondenter är något mindre än ganska intresserad. Det mest förekomna värdet är 10, medianen antar ett värde på 12 och medelvärdet 11,7. Intresset bör därför här betraktas som låg eftersom värdena varierar mellan 0 och 21. Standardavvikelsen är 4,53, vilket tyder på att det finns en spridning i intresse. I det här fallet visar det på att gymnasieungdomar inte är en homogen population. Vad händer då om vi delar in dem i olika gymnasieprogram?
Figur 2 - Histogram över politiskt intresse hos elever inom respektive gymnasieprogram.
I de tre ovanstående histogrammen i figur 2, kan vi se hur variationen i politiskt intresse ser ut hos elever i de olika typerna av gymnasieprogram. Här kan vi utgöra att det finns genomsnittliga skillnader. Hos elever i högskoleförberedande program är häften av alla värden samlade mellan 10 och 16 (Q1-Q3), där typvärdet och medianen är 12 och medelvärdet är 12,5. Hos elever i yrkesprogram med högskolebehörighet är hälften av alla världen samlade mellan 8 och 14 (Q1-Q3), där typvärdet är 10, medianen 11 och medelvärdet 10,9. Hos elever i yrkesprogram är häften av alla värden samlade mellan 6 och 13 (Q1-Q3), där typvärdet är 6, medianen 9,5 och medelvärdet 9,22. I en jämförelse och tolkning av dessa siffror, kan vi utläsa att majoriteten av elever som studerar högskoleförberedande program i
genomsnitt rör sig mot att vara ganska intresserade av politik. Den genomsnittliga eleven i yrkesprogram med högskolebehörighet befinner sig mellan att vara inte särskilt intresserad och ganska intresserad. Utan högskolebehörighet antar den genomsnittliga eleven i yrkesprogram lägre värden av politiskt intresse, och betraktas i generella termer att inte inneha ett särskilt intresse.
Standardavvikelsen i politiskt intresse hos samtliga program är emellertid omkring 4,5 vilket fortfarande tyder på att det är heterogena grupper vi talar om. Med andra ord varierar sig det politiska intresset hos individer. Vi kan dock utgöra något typ av mönster här mellan de olika programmen, där ungdomar som studerar yrkesprogram tenderar att ha ett lägre intresse än de som studerar högskoleförberedande program. Nedan ska vi vidare undersöka om ett sådant samband i så fall är statistiskt signifikant. Vi ska även utforska andra variabler som kan ha betydelse för det politiska intresset.
4.2. Korrelationsanalys
I nedanstående korrelationsmatris (tabell 3) visas hur samtliga variabler står i relation till varandra. Dessa mäts med sambandsmåttet Spearmans rho, som anger både sambandets styrka och riktning. Valet av detta mått grundar sig på att indexet för politiskt intresse är i en intervallskala och resterande oberoende variabler är i dikotoma eller i ordinalskalor. Måttet antar ett värde mellan -1 och 1, där ett samband nära -1 innebär ett negativt samband och +1 betyder ett positivt samband. Vid värdet 0 saknas ett samband mellan två variabler (Bryman 2018, 417, 419-420). De värden som är märkta med asterisk (*) visar på att sambandet är signifikant med en viss säkerhetsnivå.
Tabell 3 - Korrelationsmatris Intresse
Prog.
(hög.b)
Prog.
(hög.för) Kön Ålder Årskurs Bostad Utb. (p) Utb. (m) Nyheter
Disk.
Årskurs 0.041 - 0.041 0.007 - 0.049 0.792*** 1
Bostad 0.011 X X X - 0.060 - 0.133** 1
Utb. (p) 0.065 0.193*** 0.162** 0.027 - 0.154** - 0.140* 0.042 1
Utb. (m) 0.076 0.209*** 0.244*** - 0.080 - 0.045 - 0.013 0 0.178** 1
Nyheter 0.513*** 0.168*** 0.219*** 0.107* 0.056 0.062 - 0.003 0.110* 0.116* 1
Disk.
familj
0.351*** 0.144** 0.124* 0.026 0.061 0.051 - 0.051 0.159** 0.143** 0.401*** 1
Disk.
vänner
0.397*** 0.064 0.128* 0.170*** 0.063 0.087 - 0.008 - 0.004 0.034 0.418*** 0.304*** 1
Disk.
skolan
0.240*** 0.213*** 0.260*** - 0.114* - 0.001 0.073 - 0.005 0.065 0.096 0.297*** 0.151** 0.278*** 1
SM 0.143** 0.017 - 0.037 0.018 - 0.005 - 0.094 - 0.080 - 0.018 - 0.024 0.181*** 0.113* 0.099* 0.008 1
Not. samband mellan dikotoma variabler bör ej mätas med Spearmans rho. Dessa märks med ett kryss (X).
*** p < 0.001, ** p < 0.01, * p < 0.05
I tabell 3 framgår det att det finns ett svagt positivt samband mellan att studera högskoleförberedande program eller yrkesprogram med högskolebehörighet och politiskt intresse (0.227). Något starkare samband finns om en elev studerar högskoleförberedande program (0.246). Båda är statistiskt säkerställda på en 99,9-procentig konfidensnivå, vilket tyder på att sambanden inte är en slumpmässiga. Med andra ord har en ungdom i genomsnitt högre politiskt intresse om denne studerar ett högskoleförberedande program alternativt yrkesprogram med högskolebehörighet.
Variablerna kön, ålder, årskurs, bostadsområde samt föräldrarnas utbildningsnivå har ytterst svaga samband med politiskt intresse. Dessa är dock inte statistiskt säkerställda och kan därför vara präglade av slumpmässighet. Samtliga socialisationsagenter har emellertid positiva samband med politiskt intresse som är statistiskt säkerställda med 99-procentig konfidensnivå eller högre. Här finner vi att diskussioner om politik med familj (0.351) och vänner (0.397) är svagt korrelerade med politiskt intresse. Diskussioner i skolan (0.240) har något svagare korrelation med intresset. Med andra ord kan en ungdom tänkas ha ett större politiskt intresse om denne befinner sig i miljöer där politiska diskussioner uppstår i genomsnitt oftare. Ett måttligt starkt samband finner vi mellan politiskt intresse och nyheter (0.513). Det vill säga, högre nivåer av politiskt intresse innebär att en gymnasieungdom oftare i genomsnitt tar del av politiska nyheter. Diskussioner på sociala medier (0.143) har emellertid ytterst svagt samband. Eftersom majoriteten av socialisationsvariablerna korrelerar starkare med politiskt intresse i jämförelse med samband mellan gymnasieprogram och politiskt intresse, kan det senare tänkas vara spuriöst. Särskilt då variablerna om socialisation även är positivt korrelerade med gymnasieprogram. Detta kontrollerar vi senare i uppsatsens regressionsanalys (se rubrik 4.3).
Relationerna mellan de oberoende variablerna är av mindre intresse i denna uppsats. Några intressanta tolkningar som kan vara av värde att notera är emellertid att program med högskolebehörighet är positivt svagt korrelerade med socioekonomisk bakgrund. Dock tycks inte högre socioekonomisk bakgrund alltid associeras med mer politisk socialisation, bortsett från politiska nyheter och familjen som socialisationsagenter som har svagare signifikanta samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Korrelationsmatrisen visar även med 99,9 procent säkerhet ett svagt positivt samband mellan politiska diskussioner i skolan och program med högskolebehörighet (0.213) alternativt högskoleförberedande program (0.260).
Socialisationsagenterna korrelerar också med varandra, i synnerhet att ta del av politiska
nyheter korrelerar måttligt starkt med politiska diskussioner inom familjen och med vänner.
Uppenbarligen finns det också ett starkt samband mellan ålder och årskurs, vilket har ett sambandsmått över 0.7. Ett sådant högt värde indikerar på en multikollinearitet (Djurfeldt 2009, 113). En vidare diskussion om att åtgärda detta som felkälla finns under rubrik 4.3.
4.3. Regressionsanalys
I nedanstående regressionsanalys (tabell 4) prövas sambandet mellan politiskt intresse och de oberoende variablerna. I modell 1 inkluderas endast gymnasieprogram som dummyvariabler mot politiskt intresse som additivt index, eftersom det är den relationen som vi är mest intresserade av att förklara. I modell 2 kontrolleras gymnasieprogram under sociodemografiska variabler och i modell 3 med socioekonomisk bakgrund. I modell 4 inkluderas gymnasieprogram, politiska nyheter och politiska diskussioner med socialisationsagenter, för att undersöka socialisationsteorins förklaringskraft. Modell 5 är den fullständiga modellen, och inkluderar samtliga oberoende variabler.
En förekommande felkälla i multipla regressionsanalyser är multikollinearitet. Detta innebär att en oberoende variabel korrelerar med en eller flera andra variabler utöver den beroende variabeln, vilket påverkar deras regressionskoefficienter. Även om den oberoende variabeln har en större förklaringskraft i modellen, finns det risk för att det missas. En metod för att undvika detta är att variablerna genomgår ett Variance Inflation Factors-test (VIF-test). Även om kritiska värden brukar variera i studier, går det att anta att ett VIF-värde inte ska överstiga 2,5 (Djurfeldt 2009, 112-114). Som korrelationsanalysen tidigare indikerade, visar uppsatsens VIF-test att det finns en risk för multikollinearitet, där ålder har värdet 2,7 och årskurs har värdet 2,75. Variabeln årskurs tas därför bort i analysen, vilket resulterar i att samtliga resterande variabler har låga VIF-värden (se Appendix 7.1).
Tabell 4 - Regressionsanalys, beroende variabel politiskt intresse
Observationer 398 392 317 398 312
𝑅2 0.0717 0.0864 0.0588 0.360 0.401
Justerat 𝑅2 0.0670 0.0746 0.0468 0.349 0.377
Not. robusta standardfel (SE) är i parenteser.
*** p < 0.001, ** p < 0.01, * p < 0.05
I tabell 3 inkluderar modell 1 endast dummyvariablerna för att förklara gymnasieprogrammens direkta effekter på politiskt intresse. Den justerade förklaringsgraden ( ), som tar hänsyn till hur många oberoende variabler som inkluderas i modellen, visar att𝑅2 6,7 procent av variationen i politiskt intresse kan förklaras av val av gymnasieprogram. Detta värde är förhållandevis lågt, och fler oberoende variabler kommer därför behöva inkluderas.
Tittar vi på resultatet av den ena dummyvariablens relation till politiskt intresse genom dess koefficient (1.60), kan vi med 99 procent säkerhet säga att en ungdom studerar ett program med högskolebehörighet, oavsett om det är ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, ökar det politiska intresset. I jämförelse med den andra dummyvariabeln, antar koefficienten något högre värde (1.68). Detta konstaterande har dock en lägre konfidensnivå, men är fortfarande statistiskt säkerställt med 95 procent.
Den första dummyvariabeln är emellertid inte alls statistiskt säkerställd i resterande fyra modeller. Dess regressionskoefficient antar dessutom lägre värden jämfört med dess lutning i den första modellen. Vi kan därför rikta vårt fokus på den andra dummyvariabeln som har en bättre förklaringskraft, där värdet av koefficienten förhåller sig stabilt i de tre första modellerna och är statistiskt säkerställd med en 99-procentig säkerhetsnivå i modell 2 och 3.
Detta tyder på att sambandet mellan att studera högskoleförberedande program och det politiska intresset inte är beroende av varken sociodemografiska faktorer eller socioekonomisk bakgrund. I övrigt är de justerade 𝑅2fortfarande låga i båda modellerna, där förklaringsgraden är 8,64 procent i modell 2 och 5,88 procent i modell 3.
Till skillnad från de övriga tre modellerna, ser vi en markant ökning i justerat 𝑅2 i modell 4.
Dummyvariablerna för gymnasieprogrammen och de socialisationsteoretiska variablerna kan tillsammans förklara 34,9 procent av variationen i politiskt intresse. Däremot sjunker värdet på koefficienten betydligt hos högskoleförberedande program (0.682) i denna modell och är inte längre statistiskt signifikant. Det finns därför risk för att sambandet mellan att studera ett sådant gymnasieprogram och politiskt intresse är spuriöst och beror på socialisationsagenter.
En mer ingående diskussion kring möjliga orsaker kring detta kommer senare i kapitel 5. Vad gäller socialisationsagenternas direkta effekter på politiskt intresse, framgår det i modellen att nyheter, familj, vänner och sociala medier har i synnerhet signifikant påverkan. Dessa höga värden var något förväntat eftersom variablerna samvarierar med politiskt intresse i
korrelationsanalysen. Endast skolan har ett lägre värde på sin regressionskoefficient (0.174) och är inte statistiskt säkerställt.
I den femte och fullständiga modellen ser vi att den justerade 𝑅2är som högst, där 37,7 procent av variationen i politiskt intresse kan förklaras av samtliga oberoende variabler. Likt modell 4 saknar högskoleförberedande program förklaring till politiskt intresse. Intressant nog har variabeln kön störst värde (-1.663) i modell 5, där män tycks ha ett lägre politiskt intresse än kvinnor. Vi har emellertid redan fastställt i korrelationsanalysen att kön och politiskt intresse knappast korrelerar med varandra. Vi ser också i modell 5 att nyheter (1.476), vänner (1.042) och sociala medier (0.418) får en ökad effekt på det politiska intresset jämfört med modell 4. Dessutom är de statistiskt säkerställda med 99 procent eller högre. Variablerna kring diskussioner om politik med familj (0.523) och i skolan (-0.026) sjunker däremot och är inte statistiskt signifikanta. Det märkvärdiga här är att familjen förlorar sin signifikans när variablerna om föräldrarnas utbildningsnivå adderas i modellen. Sambandet mellan familjen som socialisationsagent och politiskt intresse kan därför tänkas vara beroende av socioekonomisk bakgrund. Potentiella orsaker till detta är diskuteras i kapitel 5.
För enkelhetens skull kan vi göra en strukturerad modell som inkluderar de viktigaste oberoende variablerna som kan förklara politiskt intresse utifrån det redovisade resultatet.
Dessa variabler har både signifikanta positiva samband med och större effekter på politiskt intresse. I figur 3 kan vi se att en ungdom som studerar ett högskoleförberedande program är mer sannolik att ha ett genomsnittligt Figur 3 - Stigdiagram över sambanden mellan gymnasieprogram,
större politiskt intresse än de som politiskt intresse och socialisation.
studerar yrkesprogram. Detta samband kan förklaras med att de är mer utsatta för politisk socialisation.
Socialisationsagenter har också direkta effekter på politiskt intresse, i synnerhet politiska nyheter, följt av
vänner, familj och sociala medier (SM). I fråga om familjen måste det dock påminnas att dess samband med politiskt intresse kan bero på att föräldrarna i genomsnitt är högre utbildade.
Skolan som socialisationsagent saknar direkt effekt på politiskt intresse i mitt resultat.