Positiva aspekter av att olika professioner arbetar i skyddat boende

Följande avsnitt grundas på följande kategorier: friska/salutogena, utveckling, framtid, leka och miljön.

”Du tar på det friska, kreativa – det som kommer att ha också läkande syfte på ett helt annat sätt än samtal” säger en socialsekreterare. Gemensamt för alla berättelser som socialsekreterarnas ger är att de är medvetna om vilken roll specialpedagogiken har i deras arbete. Det är ett komplement som ger viktiga bitar i det gemensamma arbetet för familjerna. Att fokusera på de bitarna som faktiskt fungerar i familjen och synliggöra dem för både mamma och barn. ”Vi måste fokusera på det som fungerar och det som är bra liksom det salutogena. Men att i en sån här verksamhet så är det så lätt att tappa bort det.” Genom att se styrkor hos barn och mammor och att alla socialsekreterarna blir medvetna om dessa kan vi gemensamt hjälpa familjerna på ytterligare fler sätt: ”… även om inte mamman hade språklig kommunikation med dig så hade du sett styrkor som ingen annan hade sett. Men det var de styrkorna som var viktiga, det var det som barnen behövde.” I det här citatet handlar det om en familj som var väldigt delaktiga i alla aktiviteter som skedde i boendet och tack vare det synliggjordes familjens samspel tydligt och styrkorna kunde lyftas. Att det sedan är: ”Språkutvecklande för mammorna att delta i barnaktiviteterna…” är ytterligare en reflektion från de specialpedagogiska dagboksanteckningarna.

”… integrerat det behovet utifrån din kompetens och sättet att jobba med mammor och barn utifrån din roll.” Behovet som nämns i citatet är tanken som ledde till att det skyddade boendet valde att satsa på specialpedagogik i verksamheten, nämligen att kunna erbjuda familjerna strategier som de behöver för sin framtida vardag. ”Det här

42

också normala som de skulle lära sig som de inte hade möjlighet att lära sig när de bodde hemma när de hade våld omkring sig.” Berättelsen fortsätter med att belysa hur viktigt socialsekreteraren tycker det är att mammor och barn ses som en familj och att de måste få möjligheter att knyta an till varandra och ha roligt tillsammans. ”Spontanitet, lek i sig är läkande och det är också bearbetning.” Ett citat som handlar om medvetenheten i att barns lek tillsammans med en förstående vuxen har betydelse för barnens mående.

En stor del av socialsekreterarnas tankar kring förväntningar på vad specialpedagogiken kan ge handlar om att skapa normalitet i vardagen. Genom att ha dagliga rutiner som personalen styr ger ett lugn för de boende. Med tydliga bildscheman på väggarna kan alla se när det händer saker i boendet. I dagboken står det: ”Upprepning, struktur och igenkännande skapar förståelse och det går att få grepp om tiden och dagarna i boendet.”

En socialsekreterare berättar hur samarbetet mellan dem och den specialpedagogiska verksamheten fungerar i praktiken. ”Vi behöver hela tiden prova nya saker, vad funkar här, vad funkar imorgon. För det är så vår verksamhet fungerar.” Detta finns även i dagboken: ”Det går inte att hålla sig till en planering utan att hela tiden vara flexibel i det pedagogiska tänkandet för att barnen ska få schyssta förutsättningar att utveckla sin kognitiva del.”

Miljön i boendet är även något som socialsekreterarna har reflekterat kring utifrån det specialpedagogiska uppdraget. ”… att anpassa utifrån barn och mammor, hela miljön. Att det ska vara lite välkomnande, det ska ju vara lite roligare. Att göra lite mer barnvänligt, lite mer varma toner.” I dagboken finns även pedagogiska funderingar kring att göra miljön mer utmanande: ”Bra att observera vad barnen visar intresse för och sedan kunna utmana dem.” Här handlar det om att sätta upp bilder på väggen med siffror. Det utifrån att det framkommit att en mamma och hennes barn blir glada av att räkna tillsammans på olika språk.

5.2.1 Analys av positiva aspekter av att olika professioner arbetar i skyddat boende

På olika sätt framkom det i alla berättelser hur socialsekreterarna tänker att det specialpedagogiska uppdraget är att se det friska och kreativa, vilket även det kommer att ha en läkande funktion utöver samtalen som familjerna har (Bath, 2015).

43

Socialsekreterarna menar att specialpedagogiken kan vara ett komplement i det gemensamma arbetet för våldsutsatta familjer i skyddat boende. Förväntningarna är även att specialpedagogiken ska fokusera på de bitar som fungerar i familjen och göra dessa synliga för familjen. Socialsekreterarna får i sina berättelser fram att det salutogena synsättet är viktigt att koncentrera sig på men hur lätt detta är att tappa bort i en verksamhet som är präglad av våld och trauma. I berättelserna framkommer även att det finns förhoppningar om att specialpedagogiken ska kunna erbjuda fler metoder som kan hjälpa familjerna i deras framtida vardag. Eriksson et al. (2008) visar att även om barn inte verkar ha påverkats av våldet i den akuta situationen kan de senare i livet komma att utveckla symtom på ångest, depression eller temperamentsproblem.

En socialsekreterare uttrycker att det inte behöver vara ett hinder att inte samma språk talas. Genom att se familjens styrkor och se vad som är viktigt för barnen ska personalen kunna hjälpa och stödja varje familj på ett individuellt sätt som är bäst för just dem (Bath, 2015). Uppfattningen om vad som är gynnsamt beskrivs i dagboken med att det då underlättar om familjen är delaktig i boendets aktiviteter för där syns styrkor och samspel på ett åskådligt sätt. Ytterligare ett plus är att det är språkutvecklande för mammor att delta i barnaktiviteter, vilket även framkommer i dagboken. Familjer som kommer till skyddat boende har i hög grad exponerats för trauman vilket märks i aktiviteterna där det är vanligt att koncentrationsnivån är låg (Lucas et al., 2016) men även att de är kroniskt spända och konsekvent osäkra (Lelli, 2014) vilket är viktigt att förhålla sig till som professionell i samspelet.

När socialsekreterarna ombads att skildra sina förväntningar på specialpedagogiken kom det ännu en gång fram hur viktigt de anser att normaliteten i vardagen är. Att det är viktigt med dagliga rutiner och ett lugn i boendet. I dagboken reflekteras det kring vad som skapar just dessa fenomen. En metod som används är bilder som stöd över vilka aktiviteter som erbjuds och vid vilka tidpunkter de kommer att ske. När aktiviteter upprepas utifrån en tydlig struktur skapar det igenkännande som i sin tur skapar förståelse och det genererar ett lugn i boendet. Att skapa lugn är viktigt med tanke på den stress våldsutsatta barn och kvinnor har upplevt (McEwen et al., 2011).

I berättelserna skildrar socialsekreterarna hur de ser på samarbetet med specialpedagogiken i praktiken. Det berättas om hur personalen i verksamheten ständigt måste vara benägen att prova nya saker eftersom det som fungerar nu kanske behöver fungera på ett annat sätt en annan dag. Bath (2015) visar på att det primära målet för alla som bryr sig om barn och unga är att vara mottagliga för deras behov, vilket innebär att

44

verksamheten kontinuerligt måste anpassa sig utifrån de som bor på skyddat boende för tillfället. Hejlskov Elvén (2009) tar upp vikten av att ha inlevelseförmåga när man arbetar med människor som har olika förutsättningar. Det är också en faktor som ligger till grund för den specialpedagogiska planeringen i skyddat boende.

Vygotskij (1995) synliggör hur viktig leken är i barns utveckling. För att förstå barns lekar och hjälpa dem att utvecklas genom leken är det väsentligt att ha kunskap om lekens påverkan och hur leken kan tydas. Att förstå hur de yngre barnen utgår ifrån nutid och framtid istället för att fokusera på dåtid gör att samtalen med barnen blir lättare att tolka och de blir mer meningsfulla. Det är även viktigt att låta barn uttrycka sig på det sättet som är rätt för dem och inte lägga värderingar på deras eventuella skapelser. Detta är i allra högsta grad en specialpedagogisk implikation som är viktig i alla möten med barn, och i synnerhet med barn som är våldsutsatta. Tanken på att barn behöver genomföra en handling i samspel med andra innan de själva kan utföra den stärker teorin om att barn behöver positiva förebilder för att kunna utvecklas.

Miljöns betydelse är ytterligare ett ämne som socialsekreterarna tänker kring och de ser fördelar av att anpassa miljön utifrån barn och mammors behov. Det specialpedagogiska perspektivet på miljön är att göra den tillgänglig för alla och att den ska skapa förutsättningar för att alla ska må bra. Inom specialpedagogiken pratas det om det relationella perspektivet (Nilholm, 2005) vilket handlar om hur sociala faktorer påverkar och att det inte är barnen som är problembärarna utan det är i mötet med miljön som problem kan uppstå. I dagboken finns anteckningar om att skapa en utmanande miljö som tar tillvara barnens intresse. Detta kräver en levande miljö som ständigt kan göras om eftersom barngruppen kontinuerligt förändras. Med kunskap från bland annat Jernbro et al. (2012) forskning vet vi att kroppens stresshanteringssystem påverkas av att vid upprepade tillfällen exponeras för våld mellan närstående och att systemet störs långsiktigt. Barnen i skyddat boende visar i olika hög grad upp beteenden som tyder på att de är stressade vilket också är viktigt att ta hänsyn till när det gäller miljön. Lugna färger och tydliga rum är viktiga faktorer i skyddat boende miljön.