Potential för jämlik kommunikation

9.1 Potential för jämlik kommunikation

På SEB:s intranät tycks det finnas en större överlappning mellan information och interaktion än vad som noterats tidigare. Den beror på att de nya komponenterna (bloggar, wikis, chatt med ledning, profilsidor och kommentarfunktioner) möjliggör en personligare och mer interaktiv kommunikation på intranätet mellan organisationens medlemmar. Därmed ökar potential för individuellt inflytande över innehållet på SEB:s intranät, vilket innebär att kommunikation kan ske vertikalt och horisontellt i organisationen. Det tycks således finnas en koppling mellan den tekniska infrastrukturen i form av intranätskomponenter och kommunikationsfunktionerna. Detta kan relateras till teorin som säger att infrastrukturen påverkar kommunikationen.

Studien har visat på att hur SEB genom teknologin har skapat en kommunikationsstruktur där fler individer kan uttrycka sig och de fyra kommunikationsfunktionerna ges utrymme. I teoretisk mening tycks intranätet kunna överbrygga organisatoriska strukturer både horisontellt och vertikalt. På SEB:s intranät kan nämligen vem som helst till exempel: ta upp spörsmål med VD Annika Falkengren och kommentera på innehåll. I den aspekten övervinner man problematiken med långa informationsled där endast några få har kontroll över spridningen, vilket bidrar till att skapa en mer jämlik kommunikation i stort, eftersom alla kan komma till tals.

Eftersom intranät i stort har följt internet tidigare i utvecklingen kan man tänka sig att inslaget av fler komponenter av social och expressiv karaktär får plats på framtidens intranät. Portalen Connections är en sådan satsning som följer den starka trenden på Internet med sociala medier. För SEB:s del återstår det dock att se ifall den verkligen kommer användas samt vilka kommunikationsfunktioner som kommer att förekomma. För precis som teorin tar upp spelar även den sociala strukturen roll. Bara för att man har möjlighet att skriva vad man vill på en profilsida kan social påverkan i den organisatoriska kontexten spela in och man väljer att kommunicera så som det förväntas av en.

På SEB:s intranät finns möjligheten att kommunicera, men det är inte alla som utnyttjar detta. Därför behöver inte en jämlik kommunikation faktiskt förekomma bara för att potentialen finns. Dessutom är det främst personer i ledande befattningar som primärt ges utrymme på intranätets olika webbsidor. Av SEB:s 17000 medlemmar är det i realiteten alltså endast några få som kommunicerar. För att denna kommunikationskanal ska vara komplett och optimal måste också så många som möjligt faktiskt uttrycka sig, betydligt fler än vad som är fallet på SEB:s intranät. Som uppmärksammades i inledningen är den muntliga kommunikationen alltid att föredra men andra kanaler kan användas som komplement. Studiens resultat tyder på just en sådan kompletterande potential eftersom SEB:s intranät ändå möjliggör och uppmuntrar till dialog mellan organisationens alla medlemmar.

SEB tycks ha en ambition att skapa en organisation där de anställda får komma till tals, men huruvida man verkligen har ambition att åstadkomma en fullständigt jämlik kommunikation på intranätet är oklar. Det kan vara så att utformningen av komponenter och innehåll snarare syftar till att ge en bild av jämlik kommunikation för att förändra den sociala strukturen och synen på SEB i stort. Oavsett har SEB tagit steg i riktning mot en mer jämlik kommunikation. Med tydligt målsättning tycks alltså intranät, som kommunikationskanal kunna bidra till en mer jämlik kommunikation inom organisationer, och därmed ökade förutsättningar för organisationer att nå sina målsättningar.

9.2 Slutsats

Traditionellt har de flesta intranät mestadels fungerat som databas för lagring och spridning av information samt plattform för att samla olika arbetsverktyg. De interaktiva och kommunikativa funktionerna har förekommit men spelat en mindre roll. I SEB:s fall förekommer dock en modern intranätstruktur med nya former av kommunikation och komponenter som möjliggör en högre grad av inflytande för varje individ.

SEB skapat ett intranät som ger förutsättningar för att en jämlik kommunikation ska kunna äga rum. Genom att nyttja de teknologiska möjligheterna som finns tillgängliga på intranät har SEB skapat en kommunikativ infrastruktur där medlemmarna kan kommunicera mer fritt än tidigare genom den organisatoriska strukturen. Således överbryggas eventuella fysiska, psykiska och sociala barriärer som annars kan vara ett problem i stora organisationer.

SEB:s intranät är således ett förhållandevis kommunikativt intranät med god tekniskt potential att åstadkomma en jämlik kommunikation. Om jämlik kommunikation uppnås kommer troligtvis bero på den sociala strukturen. I nuläget kanske inte medarbetarna på SEB använder sig av intranätet för att uttrycka de fyra kommunikationsfunktionerna av sociala skäl. Men när nu tekniken möjliggör mer jämlik kommunikation kanske även den sociala strukturen kan förändras med tiden. Det kan innebära att kommunikationen på SEB:s intranät kommer att ta ytterligare några steg i riktning mot en mer jämlik kommunikation.

I figur 5 illustreras studiens slutsats. SEB:s intranät placeras i förhållande till den jämlika kommunikations funktioner. Placeringen en bit ifrån mitten närmast den informativa visar på att innehållet var övervägande informativt och endast svagt expressivt. Både den sociala och den påverkande funktionen förekom tydligt vilket vilket talar till en balans i detta avseende. Därför har den informativa och den expressiva funktionen placerats på motsatt sida i figuren för att illustrera denna obalans. Den tillagda pilen och dess riktning illustrerar intranätets tekniska förutsättningarna i form av de nya komponenterna och den potential som finns för att mer jämlik kommunikation kan äga rum.

Figur 5. SEB:s intranät på väg mot jämlik kommunikation

Figur 5 illustrerar att SEB:s intranät har en sammansättning där information och interaktion överlappar varandra mer än vad tidigare har uppmärksammats och att intranätet går mot en mer jämlik kommunikation. Dock är innehållet fortfarande övervägande informativt och den expressiva funktionen är endast svagt förekommande.