Denna studie kan bidra med kunskap och förståelse för hur lärare uppfattar och arbetar med yrkesrollens hälsouppdrag. Utifrån studiens resultat kan grundlärare inom årskurs 1-3 skapa sig en insikt om vad lärares arbete med hälsa och livsstil vanligtvis innehåller och vilka kunskapsluckor som vanligtvis föreligger. Genom medvetenhet och förståelse för denna kunskap kan lärare i sin planering skapa en hälsofrämjande undervisning som håller ett folkhälsoinriktat elev- och läroplansperspektiv vilket syftar till att eleverna utvecklar en bred hälsolitteracitet. Studien kan även vara till nytta för syften som skolutveckling och för personer i ledningsposition som avser att utveckla lärares hälsouppdrag emot det demokratiska målet att minska samhällets påverkbara hälsoklyftor under en avgörande tid av medborgarnas liv.
REFERENSER
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2:a uppl.). Stockholm: Natur & kultur. Arbetsmarknadsdepartementet. (2019). Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s
konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet,
Arbetsmarknadsdepartementet.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dahl, E., Bergsli, H. & van der Wel, KA. (2014). Sosial ulikhet i helse: En norsk
kunnskapsoversikt. Oslo: Högskolan i Oslo och Akershus. Hämtad 28 januari, 2020, från
https://fagarkivet-hioa.archive.knowledgearc.net/bitstream/handle/20.500.12199/738/ Sosial%20ulikhet%20i%20helse%20En%20norsk%20kunnskapsoversikt.%20Hovedrappo rt.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Dahlgren G. & Whitehead M. (2007). Policies and Strategies to Promote Social Equity in
Health. Arbetsrapport 2007:14. Stockholm: Institutet för framtidsstudier. Hämtad 28
januari, 2020, från
https://www.iffs.se/media/1326/20080109110739filmz8uvqv2wqfshmrf6cut.pdf
Day, R. E., Sahota, P. & Christian, M. S. (2019). Effective implementation of primary school-based healthy lifestyle programmes: A qualitative study of views of school staff. BMC
PUBLIC HEALTH, 19(1), 1239, 1-16. https://doi.org/10.1186/s12889-019-7550-2
Diderichsen, F., Andersen, I. & Manuel, C. (2012). Working Group of Danish Review on Social Determinants of Health. Health inequality--determinants and policies. Scand J
Public Health, Nov;40(Suppl.8), 12-105. https://doi.org/10.1177/1403494812457734
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Kapitel 3: Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson
(Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 36-57). Malmö: Liber.
Folkhälsomyndigheten (2015). Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorsövergripande
insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. Solna:
Folkhälsomyndigheten. Hämtad 7 januari, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0dd4f55131d5443d9b8efd36d8d7de4c /halsa-2020-sektorsovergripande-policyramverk-insatser-halsa-valbefinnande-15008.pdf Folkhälsomyndigheten. (2018). Öppna jämförelser folkhälsa 2019. Solna:
Folkhälsomyndigheten. Hämtad 28 januari, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74 /oppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Folkhälsans utveckling: Årsrapport 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 7 januari, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d162673edec94e5f8d1da1f78e54dac4/ folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Jämlik tandhälsa: En analys av självskattad tandhälsa i
Sveriges befolkning. Solna: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 7 januari, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/j/jamlik-tandhalsa/?pub=59629#59636
Folkhälsomyndigheten. (2019c). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18: Grundrapport. Solna: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 7 januari, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b4972 8/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf
Galobardes, B., Shaw, M., Lawlor, D., Lynch, J. & Davey Smith, G. (2006). Indicators of socioeconomic position. J Epidemiol Community Health. Jan;60(1), 7-12.
https://doi.org/10.1136/jech.2004.123531
Graciano, A. M. de C., Cardoso, N. M. M., Teixeira, S. A., Mattos, F. de F., Gomes, V. E. & Borges-Oliveira, A. C. (2019). Health promotion in Brazil: Qualitative survey with primary school teachers. Health Promotion International, 34(5), e28-e35.
https://doi.org/10.1093/heapro/day061
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hill, J., Fourie J. M., Mohamed, S., Parker, W., De Villiers, A., Steyn, N. & Draper, C. E. (2015). Promoting healthy lifestyle behaviour through the Life-Orientation curriculum: Teachers’ perceptions of the HealthKick intervention. South African Journal of Education, (1), 1. https://doi.org/10.15700/201503070003
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen (5:e uppl.). Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kostenius, C. & Lindqvist, A. (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.
Levnadsvanor. (2020, 14 april) I Folkhälsoguiden: Region Stockholm. Hämtad 14 april, 2020, från https://www.folkhalsoguiden.se/amnesomraden1/levnadsvanor/
Lindström, G. & Pennlert, L.Å. (2016). Undervisning i teori och praktik: En introduktion i
didaktik. Umeå: Fundo.
Lundgren, U.P. (2014a). Kapitel 4: Det livslånga lärandet – Att utbilda för ett
kunskapssamhälle. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning:
Grundbok för lärare (s. 101-138). Stockholm: Natur & kultur.
Lundgren, U.P. (2014b). Kapitel 5: Läroplansteori och didaktik – Framväxten av två centrala områden. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning:
Grundbok för lärare (s. 139-221). Stockholm: Natur & kultur.
Marmot, M., Goldblatt, P. & Allen, J. (2010). Fair society, healthy lives: The Marmot review:
strategic review of health inequalities in England post-2010. London: Institute of Health
Equity. Hämtad 28 januari, 2020, från http://www.instituteofhealthequity.org/resources-reports/fair-society-healthy-lives-the-marmotreview
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (2005). Nationalencyklopedin. 29, 2004. Malmö: NE Nationalencyklopedin.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, L. (2003). Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. [Doktorsavhandling, Örebro Universitet].
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3:e uppl.). Stockholm: Liber.
Olsson, U. (2000). Vad är friskvårdspedagogik?. Gävle: Högskolan i Gävle.
Partanen, P. (2019). Hälsa för lärande - Lärande för hälsa. Stockholm: Skolverket.
Petherick, L. & Beausoleil, N. (2015). Female elementary teachers’ biopedagogical practices: How health discourse circulates in Newfoundland elementary schools. Canadian Journal
of Education / Revue canadienne de l’éducation, 38(1), 1-29. Hämtad 7 januari, 2020, från
https://www.jstor.org/stable/canajeducrevucan.38.1.06?seq=1#metadata_info_tab_contents
Proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm:
Regeringskansliet. Hämtad 28 januari, 2020, från
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/pro p.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf
Regeringskansliet. (2016). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 28 januari, 2020, från http://www.unesco.se/wp- content/uploads/2016/03/Att-foeraendra-v--r-vaerld_-Agenda-2030-foer-h--llbar-utveckling.pdf
SFS 1974:152. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2012). Skolverkets redovisning av nyttan av det internationella arbetet för
utbildning om hållbar utveckling. Stockholm: Skolverket. Hämtad 10 april, 2020, från
https://www.skolverket.se/getFile?file=3009
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019b). Uppdrag om mer rörelse i skolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 10 april, 2020 från https://www.skolverket.se/getFile?file=4038
Skolverket., Socialstyrelsen. & Statens folkhälsoinstitut Sverige. (2004). Tänk långsiktigt!: En
samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa.
Stockholm: Skolverket. Hämtad 10 april, 2020 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6580e2/1553961523594/pdf13 05.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga:
Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 10 april, 2020 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-5-34.pdf
SOU 2016:55. Det handlar om jämlik hälsa: Utgångspunkter för kommissionens vidare
arbete: Delbetänkande. Stockholm: Wolters Kluwer. Hämtad 28 januari, 2020, från
https://www.regeringen.se/4a52ad/contentassets/ca4b953b5fbf403cbd1d1eaa58f9ea10/det-handlar-om-jamlik-halsa_sou-2016_55.pdf
Stewart-Brown, S. (2001). Evaluating health promotion in schools: reflections. WHO Reg
Publ Eur Ser,(92), 271-84. Hämtad 28 januari, 2020 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0007/108934/E73455.pdf
St. Leger, L. (1998). Australian teachers’ understandings of the health promoting school concept and the implications for the development of school health. Health Promotion
International, 13(3), 223-235. https://doi.org/10.1093/heapro/13.3.223
Tones, K. & Tilford, S. (1994). Health Education: Effectiveness, Efficiency and Equity. (2. ed). London: Chapman & Hall.
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad 22 januari, 2020, från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Wilhsson, M. (2017). Ungdomars strävan mot att lyckas och nå framgång i livet: Skolan som
hälsofrämjande arena. [Doktorsavhandling, Halmstads Universitet].
World health organization. (1956). WHO: Basic documents. (19 ed.).Geneva: World health organization.
BILAGOR
Bilaga A: Intresseanmälan Bilaga B: Intervjuguide
Bilaga A
Intresseanmälan om deltagande i en intervjustudie
Hej!Jag vill hälsa dig som lärare varmt välkommen till att delta i en kvalitativ intervjustudie som ligger till grund för mitt examensarbete på grundlärarprogrammet. Studien syftar till att undersöka lärares perspektiv på området hälsa och det vore därför mycket värdefullt att få tillgång till dina tankar och erfarenheter omkring detta.
Studien baseras på ett antal intervjuer med lärare som har erfarenhet av undervisning i grundskolans lägre årskurser. För att skapa en varierad deltagargrupp sker urvalet av deltagare i två steg. Steg 1 sker genom denna inbjudan där du som är intresserad av att vara deltagare lämnar kompletterande uppgifter genom bifogat svarsformulär (se nederst i detta mail). Steg 2 är ett stratifierat urval av deltagare baserat på inkomna uppgifter under steg 1. Potentiella deltagare kontaktas via mail under vecka 9 för tidsbokning. Intervjun föreslås att äga rum på din arbetsplats under vecka 10 eller 11 och beräknas ta ca 20min.
Deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas av deltagaren utan vidare motivering närhelst den önskar. Dokumentation sker genom ljudinspelning och skriftliga anteckningar. Allt material behandlas konfidentiellt och kommer endast att finnas tillgängligt för mig samt studiens handledare och examinator. Om deltagaren avbryter sitt deltagande så raderas allt material som berör deltagaren. Ingen information som framkommer under intervjun kommer att kunna kopplas till dig som enskild individ. När det slutgiltiga examensarbetet har publicerats på Diva (Digitala vetenskapliga arkivet) så arkiveras och sedermera raderas allt dokumenterat material enligt Högskolan i Gävles regler och rutiner. Studien följer regler och riktlinjer för examensarbeten vad gäller etikprövning och GDPR.
Handledare för examensarbetet är Anna Lindvall, universitets adjunkt, Högskolan i Gävle. Svarsformulär för intresseanmälan återfinns nederst i detta mail. Jag vore tacksam över att få ditt svar via mail senast fredag 21/2. Komplettera gärna ditt svar med två tidsförslag om när en intervju skulle passa dig bra under vecka 10 eller 11.
Kontakta mig gärna om du har några frågor eller funderingar som berör studien och ditt eventuella deltagande.
Med vänliga hälsningar Gölin Swessar, grundlärarprogrammet f-3, Högskolan i Gävle Mail: golin.swessar@gmail.com
Svarsformulär - Intresseanmälan Jag önskar deltaga i denna intervjustudie: Ja ____________
Nej ___________ Ålder ________
Antal år som yrkesverksam lärare __________________ Årskurs på nuvarande undervisningsgrupp ___________ Tidsförslag 1 __________________________________ Tidsförslag 2 __________________________________
Bilaga B
INTERVJUGUIDE Inledande information
Deltagandet i den här studien är helt frivilligt vilket innebär att du kan avbryta din medverkan närhelst du önskar under studiens gång utan vidare motivering.
Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och kommer endast att finnas tillgängligt för mig samt studiens handledare och examinator. Om du väljer att avbryta ditt deltagande så kommer allt material som berör dig som deltagare att raderas.
Ingen information som framkommer under intervjun kommer att kunna kopplas till dig som enskild individ.
Eftersom denna studie syftar till att undersöka lärares perspektiv på området hälsa så ser jag framemot att få höra om dina tankar och erfarenheter omkring detta.
Jag kommer att avsluta intervjun med de bakgrundsfrågor som du besvarade i samband med intresseanmälan.
Innan vi börjar så undrar jag om du samtycker till att denna intervju dokumenteras genom ljudinspelning?
Intervjustart – ljudinspelning aktiveras
Bakgrundsfrågor
1. Hur många år är du?
2. Hur många år har du arbetet som lärare?
3. Vilken årskurs undervisar du huvudsakligen i just nu?
4. Om annan årskurs än f-3, har du erfarenhet av undervisning i grundskolans yngre år (fskk-1-2-3)?
Hälsa
Skulle du kunna beskriva vad begreppet hälsa innebär för dig?
Relation hälsa - livstil
Kan du berätta om något eller några undervisningstillfällen där dina elever lär sig om hälsa? Kan du ge något/några exempel på vad som kan påverka hälsa?
Har du några idéer eller exempel på hur skolan skulle kunna arbeta med hälsa?
Livsstil
Skulle du kunna beskriva vad begreppet livsstil innebär för dig?
Kan du berätta om något eller några undervisningstillfällen där dina elever lär sig om livsstil? Har du några idéer eller exempel på hur skolan skulle kunna arbeta med livsstil?
Bonusfråga 1: Förebild
Vad anser du krävs av en lärare för att eleverna ska motiveras till nytt lärande?
Följdfråga om frågan missförstås: Hur brukar du göra för att väcka elevernas motivation?
Bonusfråga 2: Kunskap
Om du får gissa, vilka tror du är våra vanligaste livsstilssjukdomar? Avslut
Samtyckesblankett - deltagare
Efter att muntligen ha tagit del av ovanstående skriftliga information samtycker jag; ...till att delta i denna studie.
...till att intervjun dokumenteras genom ljudinspelning.
...till att studiens resultat får utvärderas och presenteras utan att min identitet framgår.
Jag är införstådd med att jag deltar i studien frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande utan vidare motivering närhelst jag önskar.
________________________ Datum _______________________________________ Signatur deltagare ________________________ Datum _______________________________________ Gölin Swessar