4.3.1 Teoretisk tolkning utifrån vad hälsa och livsstil innefattar för lärare
Att hälsa är ett mångsidigt begrepp som människor har en subjektiv uppfattning om (Nilsson, 2003, s. 37) bekräftade de flesta lärare genom att uppge att det är utmanande och vardagsnära att relatera om. För lärarna innefattar hälsa välmående och att få må bra utifrån både ett psykiskosocialt- och ett fysiskt perspektiv vilket går i linje med WHO:s definition av hälsa som talar om välbefinnande ur ett psykiskt-, socialt- och ett fysiskt perspektiv (1956, s. 1-2). Lärarnas definition av livsstil präglades av en osäker och varierad bild av begreppets innebörd. Utifrån denna studies litteraturgenomgång så framgår det att begreppet livsstil kan vara svårbestämt utifrån det faktum att det brukar användas synonymt med begreppet levnadsvanor (Partanen, 2019, s. 9). Lärarnas gemensamma tes var att livsstil har med olika val att göra som är av främst psykosocial karaktär men även fysisk. Lärarnas detaljerade resonemang presenterade en spretig bild av fokusaspekter som kan härledas till någon form av synligt beteende. Det går i linje med Kostenius och Lindqvist (2006, s. 199) definition som säger att den synliga delen av begreppet livsstil är en persons beteende vilket är baserat på attityder och värderingar.
Ur lärarnas resonemang om hälsa framgår det att motion och psykisk hälsa är väsentliga aspekter av begreppet liksom relationer och kost. Livsstil härleddes till olika val som berör fritid tätt följt av aspekter som motion och kost. Enligt lärarna påverkas hälsa av väldigt mycket och i deras resonerande framhävs framförallt relationer och olika vanor. Flera lärare relaterar även till att den subjektiva upplevelsen och hemförhållanden kan påverka hälsan. Det visar att lärarna relaterar till både direkta och indirekta påverkansfaktorer som enligt litteraturen kan påverka hälsan både kort- och långsiktigt (Folkhälsomyndigheten, 2019a, s. 11-13; Nilsson, 2003, s. 40-41). Det talar även för att lärarna i varierande grad är medvetna om att man bör beakta ett barns hela situation för att förstå hälsans orsaker (Skolverket et al., 2004, s. 33).
Sammantaget så framgår det från resultaten att lärarna har en gemensam bild av att begreppen hälsa och livsstil kan ses ur ett psykosocialt- och ett fysiskt perspektiv och att relationer, motion och kost är viktiga delar av begreppen som även anses vara hälsans främsta påverkansfaktorer. Närvaron och fördelningen av resterande fokusaspekter som återfinns i resultatet indikerar för att begreppen inte uppfattas helt lika av lärarna. Det talar för att lärares kunskap och förståelse för begreppen inte är enhetlig och att det är framförallt tre av läroplanens fem livsstilsaspekter [kost, motion, sömn, hygien, sociala relationer] (Skolverket, 2019a, s. 159) som lärare relaterar till. Det talar för att lärare har en snäv kunskap och förståelse för begreppens breda innebörd. Enligt flera studier är det viktigt att lärare har en klar förståelse för vad hälsofrämjande arbete innebär och hur det berörs i skolans styrdokument (Day et al., 2019; Graciano et al., 2019; Hill et al., 2015). Samtidigt visar Petherick och Beausoleil (2015) att lärarens kunskaper samt hur denne ser på sin egen professionella roll är något som tydligt speglar sig i lärarens undervisning. Det innebär att lärares subjektiva uppfattningar om hälsobegreppet kan visa sig genom hur lärare arbetar med hälsouppdraget.
4.3.2 Teoretisk tolkning utifrån hälsa och livsstil i lärares undervisning
Lärares undervisning som berör begreppen hälsa och livsstil har visat sig utgå ifrån olika aspekter och i en variation av undervisningsformer. Båda begreppen berörs genom vardagssamtal och ämnesundervisning. Medan hälsa även berörs genom olika hälsofrämjande aktiviteter så har lärarrollen en särskilt framhävd funktion kopplat till begreppet livsstil. Enligt litteraturen så kan en förklaring till denna variation vara att läroplanens utformning framhåller mål som främst syftar till att utveckla förmågor och inte detaljkunskaper. Det gör att läroplanen erbjuder ramar till lärarna om vad dess undervisning ska innehålla utan att specificera hur de ska göra för att nå dessa (Lindström & Pennlert, 2016, s. 42; Lundgren, 2014a, s. 138; 2014b, s. 218-219).
Enligt skolans uppdrag ska undervisningen uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor så att eleverna kan utveckla en kunskap om hur den egna livsstilen påverkar bland annat hälsan för att främja sin egen hållbara utveckling (Skolverket, 2012, s. 1; 2019a, s. 14). Det framgick av lärarna att de ofta berör aspekter som är relaterade till hälsa och livsstil i olika vardagssamtal i naturlig kontext. Enligt Skolverket (2012, s. 2) är det en framgångsfaktor att göra lärandet verklighetsbaserat. De vanligaste samtalsämnena med eleverna var kost och motion. Detta går i linje med kursplanen i biologi som menar att undervisningen ska utveckla förmågor som gör att eleverna både kan ta del av information, kommunicera samt ta aktiv ställning i frågor som berör hälsa. Vardagssamtalen blir samtidigt en naturlig form av övning inför biologiämnets kunskapskrav i årskurs tre som uttrycker att eleverna ska kunna resonera omkring några hälsopåverkande faktorer (Skolverket, 2019a, s. 159, 162). Dessa vardagssamtal om bland annat kost och motion kan förklaras vara ett hälsopedagogiskt verktyg som enligt Nilsson (2003, s. 63, 208) både aktiverar lärande om hälsa och medverkar till att förändra hälsans påverkansfaktorer. Dess effekt kan därför bli att undervisningen både direkt och indirekt kan förebygga ohälsa i framtiden. Denna form förespråkas även av Olsson (2000) som menar att om målet är att bibehålla eller förbättra hälsa så bör fokus vara på att påverka individers leverne i det vardagliga livet.
Lärarnas vardagssamtal berör således främst två av de fem livsstilsfaktorer som återfinns under centralt innehåll för kursplanen i biologi (Skolverket, 2019a, s. 159). Det gör att aspekter som sömn och hygien får ett litet eller inget utrymme i lärares vardagssamtal. Sociala relationer träder dock fram som en gemensam undervisningsfaktor för begreppen hälsa och livsstil inom ämnet värdegrund. Ytterligare gemensamma ämnen som nämns i varierande utsträckning är idrott och NO där lärarna främst relaterar omkring att få fysiskt röra sig på idrotten och att få lära sig mer om kroppen inom NO-ämnet. En lärare uttryckte att undervisning om hälsa och livsstil blir mer naturlig inom ämnesundervisningen genom att det står framskrivet i styrdokumentens mål. Enligt St Leger (1998) är det vanligt att lärares perspektiv på arbete med hälsa utgår från läroplanens mål vilket således gör lärares hälsoarbete till stor del avhängt på läroplanens formuleringar. Utifrån aspekten att läroplanen fokuserar mer på förmågor än detaljer så tydliggörs det att undervisningens innehåll kan komma att variera genom lärares olika tolkningar. Denna teori bekräftas delvis av denna studies resultat där det framgår att det både finns en gemensam samsyn på begreppens innehåll liksom varianter av egna tolkningar och undervisningssätt.
Ett flertal lärare relaterade aktiviteten rörelsepaus till begreppet hälsa där de ger eleverna återkommande möjlighet till att delta i klassrumspauser med fokus på rörelse. Även rastens betydelse berördes. Enligt läroplanen ska skolan verka för att varje skoldag ska inrymma fysisk aktivitet för alla elever (Skolverket, 2019a, s. 9). I en uppdragsredovisning poängterar Skolverket att det är viktigt att uppmärksamma och genomföra dessa insatser för att främja
elevernas hälsa. Det lämnas samtidigt en skriftlig rekommendation om att detta läroplans mål bör revideras och förtydligas som ett krav om att alla elever ska ges goda möjligheter till fysisk aktivitet under skoldagen vilket i förlängningen kan medverka till en jämlik hälsa (Skolverket, 2019b, s. 3, 13, 15).
I samband med att lärarna diskuterade hur de berör livsstil i sin undervisning så poängterade flera att de använder sin egen lärarroll för att främja hälsosamma vanor genom att både agera sund förebild och vara stöttande. Enligt Hattie (2012, s. 200, 211) är det en framgångsfaktor att lärares förhållningssätt och attityd går i linje med undervisningens tema om man vill nå fram med sitt budskap och nå förändring. Detta framhäver vikten av att lärare både förstår och prioriterar sitt hälsouppdrag för att främja att eleverna tillgodogör sig kunskap och förståelse för livsstilsfaktorer som påverkar hälsa. Enligt Nilsson (2003, s. 192) är denna förståelse viktig för att kunna påverka elevernas hälsa genom att utgå från deras vanor. Genom kunskap och förståelse kan medvetna beteendemönster skapas. Tones och Tilford (1994) menar att genom att främja och utveckla en helhetssyn hos individer som grundar sig på kompetens, kunskap och självförtroende så stärks den enskilda individens möjligheter till att kunna göra medvetna livsstilsval på egenhand. För individen innebär det att egenmakten förstärks liksom förmågan till att själv kunna påverka (Kostenius & Lindqvist, 2006, s. 79). Läroplanens formuleringar om att eleverna ska kunna resonera om hälsopåverkande faktorer (Skolverket, 2019a, s. 162) samt lärarnas arbete med att vara förebild och att stötta eleverna till hälsosamma val går därmed i linje med vad litteraturen beskriver som gynnsamma metoder för att stärka individers egenmakt och handlingskraft över att kunna påverka den egna hälsan. Från resultaten framgick det att några lärare verkar för att kompensera för hemmets skilda förutsättningar. Det är en prioritering som går i linje med läroplanen som säger att skolan ska verka för att ge alla elever en likvärdig utbildning där hänsyn tas inför elevernas olika förutsättningar och behov (Skolverket, 2019a, s. 8). Enligt Wilhsson (2017) bör ett positivt hälsofrämjande arbete påbörjas tidigt i grundskolan som har sin utgångspunkt i elevernas reella kontexter, grupptillhörigheter och förutsättningar för att främja en hållbar utveckling av elevernas hälsa. När lärarna i denna studie pratade om hemmets skilda förutsättningar var det främst i termer av att ge eleverna tillgång till ett rikt friluftsliv och att uppmuntra till goda vanor. Det kan därför tolkas som att lärarna i mindre grad relaterade till att skolans kompenserande uppdrag som avser elevernas förutsättningar kopplade till socioekonomisk bakgrund och olika grupptillhörigheter. Enligt statens offentliga utredning är de kompenserande samhällsinsatser som skolan utför väldigt viktiga ur ett jämställdhetsperspektiv (SOU 2016:55, s. 43). Skolverket et al. (2004, s. 10, 33) menar att eftersom skolan är den samhällsinstitution som främst når befolkningens barn och unga och samtidigt är en stor del av deras uppväxt så är dess hälsoinsatser väldigt betydelsefulla. De framhåller att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på respektive elevs situation för att kunna förstå de faktorer som kan tänkas påverka dess hälsa. Denna aspekt förstärks av Nilsson (2003, s. 73) som skriver att samhällets arbete för jämlik hälsa kräver hälsofrämjande insatser i skolan som utgår från elevernas skilda förutsättningar vad gäller samhällsklass, kön, etnicitet och religion. För att det arbetet ska vara möjligt så är det viktigt att lärare har kännedom och förståelse för vad hälsouppdraget innebär och vad begreppen hälsa och livsstil innefattar.
4.3.3 Teoretisk tolkning utifrån hälsouppdraget
Denna studies resultat talar för att lärare arbetar kontinuerligt med yrkesrollens hälsouppdrag genom att framförallt beröra aspekter som kost, motion och relationer i sin undervisning. Nämnda aspekter är de delar som lärare främst relaterar till begreppen hälsa och livsstil samtidigt som de är vanliga påverkansfaktorer till de livsstilssjukdomar som lärare främst relaterar till; diabetes, fetma och psykisk ohälsa. Det innebär att läroplanens nämnda livsstilsfaktorer ges olika utrymme i lärares undervisning. Medan kost, motion och sociala relationer berörs återkommande av i princip alla lärare så tenderar aspekter som sömn och hygien att beröras i en låg utsträckning. Det innebär att lärarna undervisar sina elever om relevanta och vanliga hälsoaspekter som de själva härrör till begreppen hälsa och livsstil. Det betyder samtidigt att lärares undervisning berör hälsouppdragets skilda aspekter i olika omfattning och att vissa av dessa ibland uteblir. Enligt Partanen (2019, s. 24, 34-37) ska hälsouppdraget stimulera och utveckla en hälsolitteracitet där eleverna har förståelse och kunskap om sin egen hälsa och välbefinnande. Samtidigt bör lärare i sitt hälsouppdrag stärka hälsosamma friskfaktorer hos eleverna för att främja deras motståndskraft mot ohälsa. Utifrån denna studies resultat framgår det att lärarna använder sig av undervisningsmetoder som stimulerar till kritiskt tänkande och utvecklandet av en handlingskompetens vilket förespråkas av Skolverket (2012, s. 2). Det kan dock urskiljas tendenser för att elevernas hälsolitteracitet kan komma att bli begränsad och ofullständig genom att det föreligger en variation av lärares kunskaper och förståelse för vad begreppen hälsa och livsstil innefattar. Litteraturen menar att om lärarkårens hälsouppdrag ska bli framgångsrikt så behöver lärare utveckla sin förståelse om elevers olika förutsättningar och behov (Nilsson, 2003, s. 74; Partanen, 2019, s. 49; Skolverket, 2019b, s. 13). Ur ett hälso- och välfärdsperspektiv är det viktigt att lärares kunskap och förståelse ökar inom detta område eftersom skolans tidiga insatser är av betydande art för utvecklingen av befolkningens hälsa över tid (Skolverket, et al., 2004, s. 10, 20). Enligt Nilsson (2003, s. 70-71) och Folkhälsomyndigheten (2019a, s. 13) är dessa insatser av särskild vikt för de elever som tillhör samhällsgrupper med sämre förutsättningar för en god hälsoutveckling. De framhåller därför att samhällsinsatser ska ta hänsyn till individers olika förutsättningar och att de bör riktas enligt proportionell universalism. Det innebär att generella hälsofrämjande insatser bör ges till dem som behöver det mest för att främja att samhällets hälsoklyftor kan minskas. Enligt lärarna så är fetma, diabetes och psykisk ohälsa några av våra vanligaste livsstilssjukdomar och i deras arbete med hälsouppdraget syntes en medvetenhet och ett särskilt främjande av livsstilsfaktorer som kan relateras till nämnda sjukdomar. Litteraturen bekräftar att lärarnas insatser görs emot sådana livsstilsfaktorer som är vanligt förekomma i samhällets utsatta grupper och att de därmed borde kunna bidra till att minska några av samhällets hälsoklyftor (Folkhälsomyndigheten, 2018, s. 8-10; 2019c; Socialstyrelsen, 2013, s. 8-9). Samtidigt framgår det att lärares kunskap om våra vanligaste livsstilssjukdomar är begränsad till ett fåtal sjukdomar och att ingen lärare relaterar till karies som är den vanligast förekommande livsstilssjukdomen bland världens barn liksom en tydlig hälsoklyfta i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2018, s. 8-10; Socialstyrelsen, 2013, s. 8-9). Genom att jämföra lärares bild av vad hälsouppdraget innefattar och hur de arbetar med det så blir det tydligt att lärare gör mycket för att främja hälsa till vardags men att dess arbete håller ett smalt och delvis varierat fokus under påverkan av både subjektiva uppfattningar och läroplanens formuleringar avseende begreppen hälsa och livsstil. Enligt Nilholm (2016, s. 67) är den viktigaste didaktiska frågan varför eftersom den fokuserar på undervisningens främsta mening och syfte. Enligt regeringens proposition (2018/18:249, s. 1) kan varför med avseende på lärarens hälsouppdrag tänkas vara att minska befolkningens ojämlika förutsättningar samt att främja en god folkhälsa för alla genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande vilket skollagen (2010:800) förespråkar.