Praktiska förutsättningar

Lärarna och eleverna beskriver olika praktiska förutsättningar för demokratiprojektet. De praktiska förutsättningarna för demokratiprojektet är förslagsverkstad, bestämd plats för att marknadsföra förslagen och att samlingarna hålls i aulan där det finns tillgång till mikrofon.

Läraren: Vi har ett ställe där man får hänga upp och presentera sina förslag, man får inte springa... sätta i hela korridoren och så.

Anton: Okej

Läraren: Det har vi haft en lång diskussion kring, det kan man diskutera mycket kring, liksom vad som är lagom proportion där.

Anton: Mm

Läraren: Men det har vi gjort en, det har vi bestämt nu tillsammans med dem vart man sätter sin presentation. (Lärarintervju 2 2019-02-01)

33 Praktiska förutsättningar i utformandet av demokratiförslagen som eleverna ska förhålla sig till är en budget på 100 kr, förslagen ska gå att genomföra i närområdet och de ska vara inkluderande. I lärarnas och elevernas resonemang kring de praktiska förutsättningarna för att ett demokratiprojekt ska vara genomförbart framkommer även lärarnas censur som en faktor (vilket vi fokuserat på nedan).

Elev 2: Ja alltså, vi måste ju kolla med lärarna ifall det är okej för dem att det här förslaget kan genomföras. För om de inte är ett förslag som kan genomföras, till exempel om man ska baka typ en tårta eller fem tårtor, då har vi inte pengar till det i budgeten å fritids kan ju inte ge ut mer pengar. (Elevgrupp intervju 2 2019-02-08)

Läraren: Å hela konceptet med pengarna var ju, egentligen för att göra det ännu mer verkligt å mer alltså mer likt en riktig liksom lagstiftande demokrati i att man har ju dessutom hela folkets pengar bakom sig på något sätt.

[...]

Läraren: Eh, och det blir en extra dimension när man tänkte att ska det här kosta jättemycket och hur kommer det påverka andras röstning. De kanske också vill få igenom ett förslag om två veckor och har vi då använt alla pengar så kanske de inte kommer rösta på oss liksom. (Lärarintervju 1 2019-01-31)

Demokratiprojektets praktiska förutsättningar handlar om vad som är möjligt i fritidsverksamheten utifrån barngrupp, skolans närmiljö och ekonomi. De tidigare nämnda faktorerna är något som är svårt att bortse från i en fritidshemkontext, men leder i sig till begränsat inflytande för eleverna då vissa förslag blir bortcensurerad om de inte är realistiska utifrån dessa faktorer. Återigen, när fritidshemmet ses som ett uttryck för välfärdsstaten, kan vi se hur välfärdsstaten är en korrelation mellan politisk och pastoral makt. Här genom att lärarna och eleverna måste förhålla sig till fritidshemmets ekonomiska förutsättningar samtidigt som de uttrycker en strävan att ge eleverna möjlighet till inflytande.

En berättelse om ett kurragömma-förslag, som gick genom lärarnas censur och blev framröstat men inte genomfördes, återkom i två av elevgruppintervjuerna. Hos eleven som skapat kurragömmaförslaget uttrycks en osäkerhet kring varför aktiviteten inte har blivit av eller om den kommer bli av.

Elev 4: Mm, ja, jag har gjort ett förslag och då var det kurragömma i hela x-spåret. Och då så vann min med elva röster, fast vi har inte haft det eftersom det var några som var sjuka och de skulle få rösta. Sen vet jag inte om det kommer att bli det förslaget som jag hade, men det var förra terminen. (Elevgrupp intervju 3 2019-02-11)

I en annan elevgrupps resonemang kring varför kurragömma-förslaget inte utfördes framgick att det kan handla om lokalernas yta i förhållande till elevgruppens storlek.

34

Elev 3: Som en gång vann ett förslag som hette kurragömma som en i trean som heter (namn) gjorde och då skulle hela x-spåret leka kurragömma i tre klassrum och vi är över femtio barn alltså i två-trean, hen menade bara två-trean.

Anton: Mm.

Elev 3: Och då så bestämde de att det inte gick, så vi hade det aldrig. Samuel & Anton: Okej.

Anton: Vilka var det som bestämde att det inte gick?

Elev 3: Eh, våra fritidspedagoger[...] (Elevgrupp intervju 2 2019-02-08)

Kurragömma-förslaget som blev framröstat men som inte blev av har återberättats av två olika elevgrupper och där av tolkar vi det som att det har gjort avtryck på eleverna. Det är anmärkningsvärt att kurragömma-förslaget har gått igenom lärarnas censur men ändå inte genomförts och att det är otydligt för eleverna varför det inte har genomförts. Eleven har genom den delaktighet hen får i fritidsverksamheten, genom demokratiprojektet, beslutat att genomföra kurragömma-förslaget men sedan har lärarna utifrån okänd grund beslutat att förslaget inte ska genomföras. Utifrån elevgrupp 3 framgår att anledningen till att kurragömma-förslaget inte blev av var att några var sjuka och därav inte fick rösta vilket då skulle kunna vara orättvist. I elevgrupp 2 framkom en annan bild av varför kurragömma- förslaget inte genomfördes vilken hade att göra med att det skulle vara logistiskt svårgenomförbart. Oavsett anledning till att kurragömma-förslaget inte blir av är det en inskränkning på den delaktighet eleverna får möjlighet till i demokratiprojektet där lärarnas maktrelation till eleverna blir påtaglig. En möjlig anledning till att kurragömma-förslaget inte blir av skulle kunna vara att lärarna ser en risk med att hela x-spåret ska delta och att en aktivitet, med så många elever som hela x-spåret innebär, kan leda till “kaos” och att fritidshemmets disciplin samt normer därmed inte går att upprätthålla.