Det finns tidigare forskning inom matematik, till och med gott om. Det finns forskning om både läromedelsanalyser i årskurs tre och det finns forskning om resonemangsförmågan, eller i vilket fall liknar resonemang, exempelvis Brehmer (2016) som hade samma kriterier för problemlösning som denna studie har för kreativa resonemang. Det studierna saknar är dessvärre en läromedelsanalys om resonemangsförmågan i årskurs tre.
De läromedel som används i skolan bör genomgå en läromedelsanalys. Skolinspektionen (2009) rapporterar att läromedel används i matematik i cirka 11% av fallen i lågstadiet (Skolinspektionen 2009, s. 17). Studien av Rezat och Strässer (2015) hänvisar däremot till att läromedel används i 65% i fjärde klass (Rezat och Strässer 2015, s. 248). Detta visar att läromedel används i undervisningen i större eller mindre grad. Något som också i denna studie visats vara viktigt är resonemangsförmågan, vilket är att elever ska ges förutsättningar att ”föra och följa matematiska resonemang,” (Skolverket 2018, s. 55). Det finns alltså bland annat två viktiga saker inom matematik. Den ena är resonemangsförmågan, eftersom den tillåter eleverna att visa sin förståelse för matematik. Den andra är läromedel för att de är en central del i undervisningen (Stylianides 2014, ss. 63-64). Det är alltså viktigt att se om resonemang tränas på. Om det så är ett imitativt eller kreativt resonemang så är det fortfarande viktigt att eleverna får träna på att resonera. Det är också viktigt att se om läromedlen som faktiskt används är adekvata. Vilket också var anledningen till att forskningen kring vilket resonemang eleverna borde träna på var nödvändig inför denna studie.
Rezat och Strässer (2015) påstår att innehållsanalyser inte visar vad elever lär sig, utan de visar bara vad elever får möjligheter att träna på (Rezat & Strässer 2015, ss. 257, 258). Det behöver däremot inte betyda att innehållsanalyser inte behövs. Innehållsanalyser behövs eftersom det är nödväntigt att veta vad eleverna får möjlighet att träna på, för att sen kunna undersöka vad eleverna lärt sig. Vi påstår att vår studie är nödvändig för att vidare studier ska kunna göras i framtiden. För att analysera vad elever kan lära sig av läromedel, eller vad lärare gör med sina läromedel är det nödvändigt att veta vad läromedlen innehåller. Eftersom vår studie bygger på en innehållsanalys av resonemang i årskurs tre, möjliggör den vidare forskning. Vi har tagit fram hur stor del av tio böcker innehåller uppgifter som inbjuder till imitativa eller kreativa resonemang av eleverna. Frågan som kvarstår och som blir intressant att svara på är då, hur påverkar detta
undervisningen? Exempelvis kan man göra likt Lithner (2017) gjort för de äldre barnen, där man jämför elever som övat imitativt med elever som övat kreativt och sedan jämföra resultat vid samma prov. Man skulle också kunna se på läromedel ur ett lärarperspektiv som Stylianides (2014) beskriver, där man analyserar hur lärare behandlar läromedlen. Då denna studie är ur ett matematiskt perspektiv får vi en teoretisk syn på läromedlen och hur de är utformade, men utan pedagogisk kontext. Skulle en läromedelsanalys genomföras med ett lärarperspektiv skulle man få en mer praktisk syn på hur läromedlen faktiskt används. Man skulle också kunna genomföra en studie ur ett elevperspektiv, där även det skulle ge ett svar för hur läromedlen fungerar och hur de används (Stylianides 2014, s. 66). Med hjälp av dessa skulle man sen kunna jämföra med ett matematiskt perspektiv och analysera om det finns en korrelation. Det går alltså att bygga vidare på denna studie genom att jämföra resultatet med forskning som exempelvis visar hur elever presterar gällande resonemang i skolan. Eller också om det finns en korrelation till huruvida elevernas prestation i matematik går hand i hand med deras möjligheter att resonera kreativt eller inte. Under tiden får empirin som insamlats tala för sig själv och vägleda verksamma lärare att innehållsanalysera läromedlen och se över dispositionen av kreativa eller imitativa förhållningssätt till resonemangsförmågan.
Referenslista
Boréus, K.; Kohl, S. 2018. Innehållsanalys. Boréus, K; Kohl, S (red.) Textens mening och makt:
Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys Lund: Studentlitteratur AB ss. 49-89
Brehmer, D. 2015. Problem solving in mathematics textbooks [Elektronisk resurs]. Lic.-avh.
(sammanfattning) Mälardalens högskola, 2015
Brehmer, D., Ryve, A., Van Steenbrugge, H., Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik & Akademin för utbildning, kultur och kommunikation 2016, "Problem solving in Swedish mathematics textbooks for upper secondary school", Scandinavian Journal of Educational Research, vol. 60, no. 6, pp. 577-593.
Bråting, K., Madej, L., Hemmi, K., Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Uppsala universitet & Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 2019, "Development of algebraic thinking: opportunities offered by the Swedish curriculum and elementary mathematics textbooks", Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD, vol. 24, no. 1, pp. 27.
Dyrvold, A., Bergqvist, E., Österholm, M., Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM) & Institutionen för matematik och matematisk statistik 2015, "Uncommon vocabulary in mathematical tasks in relation to demand of reading ability and solution frequency", Nordisk matematikkdidaktikk, vol. 20, no. 1, pp. 5.
Juter, K, skolverket. 2014. De matematiska förmågorna. Tillgänglig:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-matematik/Gymnasieskola/441_undervisamatematikutifranformagorna%20GY/1_attarbetamed dematematiskaformagorna/material/flikmeny/tabA/Artiklar/FmGy_01A_01_F%C3%B6rm%C 3%A5gor.docx. [2019-11-15].
Jäder, J. 2015. Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang [Elektronisk resurs]. Lic.-avh.
(sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2015
Kirschner, P.A., Sweller, J. & Clark, R.E. 2006, "Why Minimal Guidance During Instruction Does Not Work: An Analysis of the Failure of Constructivist, Discovery, Problem-Based, Experiential, and Inquiry-Based Teaching", Educational Psychologist, vol. 41, no. 2, pp. 75-86
Lgr 11. 2018. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2018. Stockholm:
Skolverket.
Lithner, J. 2008. A research framework for creative and imitative reasoning. Educational Studies in Mathematics, 67 (3), 255–276.
Lithner, J., Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten & Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM) 2017, "Principles for designing mathematical tasks that enhance imitative and creative reasoning", ZDM, vol. 49, no. 6, pp. 937-949.
Rezat, S., & Strässer, R. 2015. Methodological issues and challenges in research on mathematics textbooks. Nordic Studies in Mathematics Education, 20(3–4), 247–266
Skolinspektionen. 2009. Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet (Kvalitetsgranskning Rapport 2009:5). Ort: Stockholm Utgivare skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgr anskningar/2009/matematik/granskningsrapport-matematik.pdf [2019-11-15].
Skolinspektionen, 2018. Om oss. Tillgänglig: https://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/
[2019-12-19]
Skolverket, 2019, Timplan för grundskolan, Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan [2019-11-14].
Stylianides, G.J. 2014, "Textbook analyses on reasoning-and-proving: Significance and methodological challenges", International Journal of Educational Research, vol. 64, pp. 63-70.