Praon som påverkansfaktor

Under den utforskande fasen utvecklas yrkesidentiteten. Individen försöker testa sig fram inom ett yrkesområde som upplevs vara intressant för att se om ett yrke känns passande (Super, Savickas & Super 1996, 132-133). Detta kan kopplas till elevernas prao. Praon var ett sätt för eleverna på de bägge programmen, att undersöka om ett yrke passade dem. Eleverna på BF valde att förlägga sin prao på förskolor då de var intresserade av att arbeta inom förskolan sedan innan. De hade därför redan en idé om att de ville läsa barn- och fritidsprogrammet. Intresset för BF bekräftades genom praon, som gjorde dem säkra på det kommande gymnasievalet. Det som skiljer sig mellan eleverna på de olika programmen är att alla informanter på VO inte haft möjlighet till prao under grundskoletiden. Då prao är ett sätt att prova på ett intressant yrke och se om det passar individen, kan en avsaknad av prao försvåra gymnasievalet. Bland de elever på VO som hade prao under grundskoletiden fanns funderingar mellan olika yrkesprogram. De hade inte förlagt sin prao inom vården utan valde att förlägga den inom ett annat yrke de var nyfikna på. Genom praon upptäckte de att yrket inte passade dem och intresset för VO ökade. På så vis underlättades deras gymnasieval.

Enligt CIP- teorin påverkas val av individens yrkeskännedom. Begreppet handlar om vad en individ vet om arbetsmarknaden och specifika yrken. För att fatta ett underbyggt val krävs yrkeskännedom, vilket ökar i takt med erfarenheter. Här handlar det dock inte

36

enbart om egna erfarenheter, utan även andras erfarenheter som personen kan lära sig av (Sampson et al. 2004, 21-23). Med tanke på informanternas ålder, är de egna erfarenheterna begränsade. De elever på VO som inte haft prao, var helt begränsade till det som vänner och familj har berättat om arbetsmarknaden och specifika yrken, när de gjorde sitt gymnasieval. Eleverna på BF fick egna erfarenheter under praon som ökade deras kännedom om barnskötaryrket. Genom att prova på yrket i verkligheten fick eleverna se hur verksamheten fungerar och lära sig mer om vad arbetet innebär, vilket hjälpte dem bilda en bättre uppfattning om yrket. Detta är något som skiljer sig åt mellan eleverna på de olika programmen. Eleverna på VO fick inte ökad yrkeskännedom om undersköterskeyrket genom egna erfarenheter, då de antingen fanns en avsaknad av prao eller då praon var förlagd inom andra yrken. Detta innebär att eleverna på BF innan gymnasievalet, hade en högre yrkeskännedom inom det yrke de var intresserade av och sedan också valde.

Det framkommer att en elev på BF hade önskat prao inom andra branscher för att undersöka andra yrken och undvika felval. Detta kan kopplas till Hodkinson och Sparks (1997, 33,35) begrepp handlingshorisont. Med begreppet handlingshorisont menas det som en individ ser som möjligt utifrån de kunskaper och erfarenheter denne har. Om de hade haft prao inom andra branscher hade deras handlingshorisont kunnat vidgas. På så vis skulle de fått ännu mer yrkeskännedom då de kan jämföra olika yrken.

7.3 Sammanfattning

Eleverna på VO hade tydliga yrkesmål när de valde gymnasieprogram, och såg gymnasiet som ett steg på vägen för att nå målet. Yrkesprogrammet skulle fungera som en språngbräda till högre studier, vilket betyder att valet var karriärinriktat. När det gäller yrkesmål hade somliga elever på BF tydliga sådana medan andra var mer osäkra, men visste att de ville arbeta med människor. Valet för dem sträckte sig från att vara karriärinriktat till yrkesinriktat, men också en blandning av de båda.

Eleverna från båda programmen valde ett gymnasieprogram som deras handlingshorisont uppfattade som möjligt. Handlingshorisonten kan begränsas av betyg,

37

vilket är fallet för somliga på VO, som annars hade valt det naturvetenskapliga programmet. Elever på bägge programmen såg valt program som en väg vidare inom ett arbetsområde de önskar etablera sig inom. De som önskade etablera sig inom ett yrke som kräver högre studier, hade oftast inte undersökt vad som krävs för att komma in på utbildningen. De kan därför inte avgöra hur realistiska deras karriärmål är, då de inte vet vad som krävs av dem. Karriärmognaden kan tolkas som låg, när informanterna inte engagerar sig mer för att ta reda på information som är viktig för deras framtid.

Huruvida valt program leder till goda arbetsmöjligheter eller inte, har visat sig vara av mindre relevans för majoriteten av informanterna, oavsett vad planen var efter gymnasiet. Kunskapen de hade om arbetsmöjligheterna efter yrkesprogrammet, var oftast inget de själva valt att undersöka. Den framträdande synen på VO var att det finns goda arbetsmöjligheter efter gymnasiet. På BF fanns det blandade tankar gällande möjligheten till arbete efter gymnasiet.

Eleverna på BF hade redan innan gymnasievalet utvecklat sin yrkesidentitet genom att praoa på förskolor. Genom egna erfarenheter utvecklade de sin yrkeskännedom om ett specifikt arbete och arbetsplats, som de kan arbeta på efter BF. Till skillnad från BF saknar en del informanter från VO erfarenheter från praon, vilket kan försvåra gymnasievalet. De informanter från VO som haft prao blev hjälpa av den på så sätt att de såg vad de inte ville arbeta med, och VO kändes då mer lockande. Då de själva inte praoade inom vården, hade de ingen yrkeskännedom om ett vårdyrke, som utvecklats genom egna erfarenheter, att gå på vid valet.

38

8. Diskussion

Denna studie syftar till att undersöka och jämföra i vilken utsträckning kunskaper och reflektioner kopplade till arbetsmarknaden, har påverkat elever på barn- och fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet, vid valet av gymnasieprogram. Under denna rubrik diskuteras uppsatsens slutsatser i förhållande till tidigare forskning och våra egna reflektioner.

Eftersom detta är en kvalitativt genomförd studie, kan vi av resultatet inte dra några generella slutsatser. Resultatet har bidragit till en ökad förståelse för de intervjuade elevernas val av yrkesprogram, som leder fram till ett brist- respektive överskottsyrke.

8.1 Resultatdiskussion

Tanken med det fria skolvalet är att ungdomar ska välja program efter egna utgångspunkter, men det förutsätts att beslutet ska vara välgrundat och främja deras anställningsbarhet (Lidström 2009, 9). Bland majoriteten av våra informanter kan gymnasievalet dock inte anses vara välgrundat, då de inte tagit reda på sådan information, som anses vara viktig för deras val. Det kan handla om vilka krav som ställs för att studera vidare, eller hur möjligheten till arbete efter gymnasiet ser ut. Den kunskap de har är generellt liten eller till och med felaktig.

Goda arbetsmöjligheter efter valt program var ingen viktig påverkansfaktor för de flesta elever. Detta vare sig de såg en god arbetsmarknad efter avslutat gymnasieprogram, eller inte. Liknande resultat kom fram i Panicans (2015, 12-24, 30-32) studie, som visade att elever i nionde klass saknar kunskaper om arbetsmarknaden och vilken arbetskraft som efterfrågas av arbetsgivare. Attraktionskraften på arbetsmarknaden var inte heller här något som ansågs vara viktigt att ta hänsyn till.

Intresset för omvårdnadsutbildningar har minskat, och undersköterskor har blivit ett bristyrke (Arbetsförmedlingen 2015, 9, 23). Intressant nog visar det sig att de informanter

39

i vår studie som valt VO, inte har ett intresse att stanna kvar i yrket som undersköterska. Tanken med Gy11 var att stärka elevers anställningsbarhet direkt efter en gymnasial yrkesutbildning (Skolverket 2014, 13). Resultatet tyder på att informanterna på VO inte planerade för en snabb etablering på arbetsmarknaden. Istället önskade de studera vidare på högskola. Studier på högskolenivå är inte den huvudsakliga tanken med de nya yrkesprogrammen, utan syftar till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden (Skolverket 2011, 13). Bland eleverna på BF var högre studier inte lika eftertraktat, där somliga ville etablera sig som barnskötare, vilket är ett överskottsyrke.

Resultatet ger en bild av en något naiv tanke om framtiden. Det finns framtidsplaner innefattande studier och/ eller arbete, men oftast ingen riktig plan för hur de ska gå tillväga. Informanterna kan komma att få en annan uppfattning om sina valalternativ när de avslutar gymnasiet. För eleverna på VO kan det komma att visa sig vara en alltför hög tröskel att ta sig över för att bli behörig, och antagen, till de önskade eftergymnasiala utbildningarna. Fördelen de kan tänkas ha är att deras utbildning till undersköterska är eftertraktad på arbetsmarknaden. Eleverna på BF kan möta en tuffare arbetsmarknad, där de informanter som fått en felaktig bild av arbetsmöjligheterna kan stöta på oväntade svårigheter.

Hur välgrundade beslut kan elever förväntas fatta när de saknar livserfarenhet? Arbetsmarknaden tror vi kan te sig något abstrakt för personer som är unga, med liten eller ingen arbetslivserfarenhet. I grundskolan är den egna erfarenheten av arbetslivet främst sådan som tillägnas genom prao. En studie utförd av Svenskt näringsliv (2006, 3- 28) visar att ungdomar tycker att praon gör det lättare att välja till gymnasiet. Samma svar kan urskiljas i våra intervjupersoners svar. Tydligast var det bland BF eleverna som blivit behjälpta av praon genom att testa på barnskötaryrket. På VO kan vi se ett annat mönster, där ingen av informanterna praoat inom vården. Betydelsen som deras prao haft på gymnasievalet, kan ändå ses ha varit till hjälp eftersom de efter praon insåg vad de inte ville arbeta med. Däremot fick de ingen kunskap om det yrket som deras gymnasieval leder till, vilket BF eleverna fick efter sin prao. Vi tolkar detta som att BF elever blev mer säkra på sitt yrkesval, då de efter praon kunde göra ett mer välgrundat val. En annan skillnad mellan programmen är att samtliga på BF haft prao medan det finns en avsaknad av prao för vissa elever på VO. Att tillägna sig erfarenhet av arbetslivet under skoltiden

40

är betydelsefullt, enligt Ahlgren (1999, 96-97). Kontakt med arbetslivet kan ge ungdomar en uppfattning om deras förutsättningar för olika yrken, och kan på så vis underlätta deras utbildnings- och yrkesval (ibid). Gymnasievalet kan ha försvårats för de informanter som hade en avsaknad av prao. De fick inte möjlighet att tillägna sig kunskap om olika yrken, som förvärvats genom egen erfarenhet.

Den här undersökningen har inte behandlat frågor om hur eleverna upplever studie- och yrkesvägledningen på grundskolan. Resultatet leder dock in oss på funderingar om vilken vägledning och arbetsmarknadskunskap eleverna fått ta del av. För att eleverna ska kunna göra ett mer välinformerat val, skulle SYV (studie- och yrkesvägledaren) kunna ha aktiviteter med eleverna, där de får undersöka hur arbetsmarknaden ser ut för olika arbeten, och därefter diskutera elevers tankar kring detta. Genom att förstå elevers kunskapsbas och förväntningar på arbetsmarknaden kan vi som SYV arbeta för att utveckla deras kunskaper och få igång en tankeprocess, som hjälper eleverna fatta ett mer välinformerat och välgenomtänkt val. Vidare ställer vi oss som SYV positiva till prao då det ger eleverna arbetserfarenhet som hjälper dem vid framtida studie- och yrkesval.

8.2 Metoddiskussion

En faktor som kan ha påverkat studiens reliabilitet är intervjufrågorna. Intervjufrågorna handlade om hur eleverna tänkte innan valet men också hur de tänker idag. Vi valde dessa två aspekter för att vi från början ville jämföra om det fanns någon skillnad i hur eleverna resonerade innan valet respektive hur de tänker idag. Vi valde att ta bort det nutida perspektivet då det blev för mycket empiri att analysera, vilket skulle överstiga arbetets tillåtna omfattning. Eleverna svarade på vissa frågor i nutid fast vi ställde frågor som handlade om dåtid, eller tvärtom. Vi var noga med att förtydliga frågan när vi uppmärksammade detta, vilket gav eleverna möjlighet att tänka en extra gång på en viss fråga. Det kan ändå hända att eleverna missuppfattade vår fråga och svarade t.ex. hur de tänker idag fast vår fråga handlade om dåtid.

Vi valde även att ta bort en frågeställning om föräldrarnas påverkan, då vi efter att ha skrivit analysen inte tyckte att den kunde kopplas till vårt syfte. Vi ställdes inför ett dilemma, att antingen bredda syftet eller behålla vårt mer fokuserade syfte. Valet var

41

svårt då vi ville undersöka flera påverkansfaktorer, vilket är varför vi från början hade en frågeställning kring föräldrarnas betydelse för elevernas gymnasieval. Efter omarbetningen tycker vi att resultatet och analysen blev mer riktat mot vårt syfte som handlar om elevers kunskaper och förväntningar kopplade till arbetsmarknaden. Anledningen till att vi valde att behålla vårt syfte är för att det enligt oss bättre ringar in den problematik som finns kring ungas etablering på arbetsmarknaden, vilket arbetet intresserar sig för.

Vi upplever att en teoretisk mättnad inte uppnåddes helt från BF, då ny information framkom från dessa elever. En intervju uteblev p.g.a. att eleven inte gick att kontakta, vilket resulterade i tre intervjuer med elever på BF och fyra intervjuer med elever på VO. Bryman (2002, 292) menar att en teoretisk mättnad uppnås när ingen ny eller relevant information kommer fram. Ytterligare intervjuer hade varit att föredra, för att kunna nå en teoretisk mättnad.

8.3 Teoridiskussion

I uppstarten av studien förberedde vi möjliga teorier och begrepp som vi trodde kunde besvara våra frågeställningar. Efter insamlandet av empirin såg vi att alla frågeställningar inte kunde besvaras med de teorier och begrepp vi hade. Vi saknade begrepp som kunde förklara elevernas reflektioner och kunskaper kring deras val av yrkesprogram och arbetsmarknaden. När vi utvecklade Supers begrepp karriärmognad och den utforskande fasen samt CIP- teorins begrepp självkännedom och yrkeskännedom, ansåg vi att det var tillräckligt med underlag för att kunna analysera dessa delar. Dessa begrepp tillsammans med begreppen: handlingshorisont, och de olika valhandlingarna, har gett oss vägledning i tolkningen av den insamlade empirin.

8.4 Vidare forskning

Utifrån vår studie har vi fått en större förståelse kring våra informanters kunskaper och förväntningar kopplade till arbetsmarknaden vid gymnasievalet. Det skulle vara intressant

42

att undersöka om dessa kunskaper och förväntningar förändras under gymnasietiden. Vidare forskning skulle kunna jämföra hur eleverna tänkte innan valet respektive i slutet av utbildningen. Ändras elevernas tankar i slutet av ett yrkesprogram som leder till ett bristyrke respektive överskottyrke? Finns det något eleverna saknade under högstadietiden för att kunna genomföra ett välunderbyggt val? Detta skulle kunna ge mer kunskap kring hur elevernas tankar utvecklas under gymnasietiden och vad som påverkar deras tankar. Utifrån vad som kommer fram skulle vi som SYV kunna få idéer om hur vi på ett bra sätt kan förbereda eleverna inför deras gymnasieval.

43

Referenslista

Angelov, Nikolay., Johansson, Per. & Kennerberg, Louise. 2008. Välja fritt och välja rätt

– drivkrafter för rationella utbildningsval, Bilaga 8 till Låntidsutredningen 2008, SOU

2008:69. Stockholm: Fritze.

Ahlgren, Rose-Marie. 1999. Det subjektiva yrkesvalet. I Hagström, Tom (red). 1999.

Ungdomar i övergångsåldern: handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet.

Lund: Studentlitteratur, 89-108.

Arbetsförmedlingen. 2015. Var finns jobben?

http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.4dc389314a103f6fdb49a7/14213058393 00/Var_finns_jobben_-

_Bed%C3%B6mning_f%C3%B6r_2015_och_en_l%C3%A5ngsiktig_utblick1.pdf (Hämtad: 2016-03-14).

Arbetsmiljöverket 2012:3. Minderårigas arbetsmiljö.

Arnell Gustafsson, Ulla 2003. Ungdomars inträde i arbetslivet – följder för individen och arbetsmarknaden. I: Casten von Otter (red.). Ute och inne i svenskt arbetsliv. Arbetsliv i omvandling 2003:8. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2003/aio2003_08.pdf (Hämtad: 2016-03-21)

Broady, Donald. 1990. Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap

och den historiska epistemologin = [Sociology and epistemology] : [on Pierre Bourdieu's work and the historical epistemology]. Diss. Stockholm : Högsk. för lärarutbildning.

44

Dresch, James och Lovén Anders. 2010. Vägen efter grundskolan. I Lundahl, Lisbeth (red). Att bana vägen mot framtiden. Karriärval och vägledning i ett individuellt och

politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 37-61.

Eliasson, Annika. 2013. Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.

Fransson, Karin & Lindh, Gunnel. 2004. Ungdomars utbildnings- och yrkesval - i egna och

andras ögon. Stockholm: Skolverket.

https://dub117.mail.live.com/mail/ViewOfficePreview.aspx?messageid=mgvIPlcvzs5RGYU wAhWtfmXg2&folderid=flinbox&attindex=0&cp=-1&attdepth=0&n=93049576 (Hämtad: 2016-03-21).

Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: A sociological theory of

career decision making. British Journal of sociology of education 181 (1): 29-44.

http://www.jstor.org/stable/pdf/1393076.pdf?acceptTC=true (Hämtad: 2016-03-16).

Sampson, James P., Reardon, Robert C., Peterson, Gary W., Lenz, Janet G. (red.). 2004.

Career counseling and services: a cognitive information processing approach. Belmont,

CA: Thomson/Brooks/Cole.

Karlsson, Nils & Skånberg, Ola. 2012. Matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritze.

Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Lidström, Lena. 2009. En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till

45

LO. 2014. Leder yrkesutbildningarna till jobb i Sverige?

http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_yrke_sverige_pdf/$File /Yrke_Sverige.pdf (Hämtad: 2016-03-14).

Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med

vägledare i grundskolan. Diss. Lund : Univ.

Lund, Stefan. 2006. Marknad och medborgare – elevers valhandlingar i

gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser. http://lnu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:206731/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2016-03-14).

Malm Lindberg, Henrik & Herrström, Sofie. 2016. Praon i grundskolan – ett outnyttjat

redskap. Rapport 21. Stockholm: Ratio.

Mårtensson, Kristina & Wennemo, Irene. 2007. Yrkesutbildningarna i gymnasieskolan- problem och förtjänster. I Olofsson, Jonas (red). Utbildningsvägen- vart leder den? Stockholm: SNS förlag, 262-281.

Olofsson, Jonas. 2013. Den Svenska yrkesutbildningsmodellen – Dess etablering, sentida

förändring och framtida utmaningar. Malmö: Ratio

Olofsson, Jonas. 2014. Lärlingsutbildning: svenska erfarenheter och initiativ i ett

europeiskt perspektiv. Stockholm: Sieps.

Olofsson, Jonas och Östh, John. 2007. Yrkesutbildning - ett effektivt socialpolitiskt instrument? I Utbildningsvägen-vart leder den? Om ungdomar yrkesutbildning och

försörjning, Olofsson, Jonas (red.), 175-193. Stockholm: SNS Förlag.

Panican, Alexandru. 2015. Väljer unga fel?- grundskoleelevers attityder till

gymnasievalet. Rapport nr 19. Stockholm: Ratio.

46

SCB. 2015. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan.

http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0512_2014A01_BR_A40BR1501.pdf (Hämtad: 2016-03-14).

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Elektronisk tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 ( Hämtad: 2016.05.04).

Skolverket. 2003. Rapport 2003:1. Hirasawa, Karin. & Sundelin, Åsa. Föreställningar

om skola-arbetsliv. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för samhälle, kultur och

lärande. Avdelningen för studie- och yrkesvägledning.

https://www.researchgate.net/publication/281105193_Forestallningar_om_skola- arbetsliv_2003_Rapport_pa_uppdrag_av_Skolverket (Hämtad: 2016-04-06).

Skolverket. Gymnasieskola 2011. Fritsez: Stockholm. http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbo k%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2597.pdf%3Fk%3D2597 (Hämtad: 2016- 03-24).

Skolverket. 2013a. Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning. Skolverket, Stockholm.

Skolverket. 2013b. Det svåra valet – elevers val av utbildning på olika slags

gymnasiemarknader. Rapport 394. Stockholm: Fritze.

Skolverket. 2014a. Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan- en registerstudie. Rapport 411. Stockholm: Skolverket.

47

Skolverket. 2014b. Allt färre elever på yrkesprogram. Pressmeddelande 2014-11-27.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2014/allt-farre-elever- pa-yrkesprogram-1.227603 (Hämtad: 2016.05.09).

Skolverket. 2015. Uppföljning av gymnasieskolan per program. Regeringsuppdrag- uppföljning och analys av gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3422 (Hämtad 2016-04-04).

Skolverket. 2016. Barn- och fritidsprogrammet.

http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program-och- utbildningar/nationella-program/barn-och-fritidsprogrammet (Hämtad: 2016-03-14).

Svenskt näringsliv. 2006. Svenskt näringsliv – Enkät bland 21-åringar 2006. Stockholm.

Super, Donald E., Savickas, Mark L., Super, Charles M. 1996. The life- Span, Life-Space Approach to Careers. I Brown, Duane. 2002. Career choice and development. 3 uppl. San Francisco, Ca.: Jossey-Bass.

Trost, Jan. 1997. Kvalitativa intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

48

Bilagor

Intervjufrågor

Vad var viktigast för dig när du gjorde ditt gymnasieval?

Vad var det som fick dig att välja BF/VO? (Vad påverkade ditt val) Vad visste du om BF/VO när du valde programmet?

Var detta ditt förstahandsval?

Fanns det andra gymnasieprogram du funderade på? Vilka?

Upplevde du att det fanns förväntningar på dig att välja ett visst gymnasieprogram? Om ja, vem hade dessa förväntningar?