Malmö högskola
Fakulteten för
lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Arbetsmarknaden – av underordnad betydelse
Elevers kunskaper och reflektioner om arbetsmarknaden, vid val av barn-och
fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet
The Labour market- of secondary significance
Pupils' knowledge and reflections on the labor market, at the choice of the
Child and recreation programme and the Health and social care programme
Camilla Grann
&
Andelika Drazetic
Studie- och yrkesvägledarutbildningen
2015-06-02
Handledare: Jonas Olofsson Examinator: Frida Wikstrand
3
Sammanfattning
Det fria skolvalet kan ses som problematiskt då skolorna erbjuder utbildningar som inte alltid efterfrågas på arbetsmarknaden. Överskott på en viss arbetskraft kan leda till arbetslöshet, vilket påverkar individen och samhället negativt. Eftersom det idag finns ett överskott på barnskötare och ett underskott på undersköterskor, syftar denna uppsats till att: undersöka och jämföra i vilken utsträckning kunskaper och förväntningar kopplade till arbetsmarknaden, har påverkat elever på barn- och fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet, vid valet av gymnasieprogram.
Frågeställningar handlar om elevernas reflektioner och kunskaper kring sitt gymnasieval kopplat till deras framtida etablering på arbetsmarknaden, samt praons betydelse vid val av yrkesprogram. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av teorier och begrepp som förklarar individers karriärhanteringsförmåga. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever från de två ovannämnda yrkesprogrammen.
Resultatet visar att elever från bägge programmen i stort sett inte reflekterat eller påverkats av arbetsmarknaden vid gymnasievalet. En kunskapsbrist kring arbetsmarknadsläget är tydlig hos elever från bägge programmen. Praon fungerade som ett sätt att bekräfta ett tilltänkt gymnasieval bland informanterna på barn- och fritidsprogrammet. För eleverna på vård- och omsorgsprogrammet fungerade praon som ett sätt att sålla bort alternativa gymnasieval.
Nyckelord: Karriärhanteringsförmåga, arbetsmarknad, gymnasieval, yrkesförberedande program, prao
4
Förord
Vi vill tacka alla informanter för deras medverkan i vår uppsats. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Jonas Olofsson, för hans stöd i uppsatsskrivandet.
Arbetsfördelning
Merparten av arbetet har författats gemensamt. Vi ser det som en fördel att diskutera och arbeta med kapitlen tillsammans. Vårt nära samarbete bidrar till en ökad kvalité, då vi har möjlighet att utveckla varandras reflektioner. Camilla har skrivit utkast till inledningen och kunskapsbakgrunden. Andelika har skrivit utkast till metod- och teorikapitlet. Dessa har sedan kompletterats av den andre.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
2. Kunskapsbakgrund ... 9
2.1 GY11 ... 9
2.2 Yrkesprogrammens sammansättning och ungas etablering på arbetsmarknaden ... 10
3. Tidigare forskning ... 13
3.1 Gymnasievalet & kännedom om arbetsmarknaden ... 13
3.2 Praons betydelse för gymnasievalet ... 15
3.3 Sammanfattning ... 17
4. Teori ... 18
4.1 Självkännedom & Yrkeskännedom ... 18
4.2 Den utforskande fasen & karriärmognad ... 19
4.3 Elevers valhandlingar ... 20
4.4 Handlingshorisont ... 21
4.5 Sammanfattning ... 21
5. Metod ... 22
5.1 Metodval & metoddiskussion ... 22
5.2 Urval ... 23 5.3 Datainsamling ... 24 5.4 Analysmetod ... 25 5.5 Etiska ställningstaganden ... 25 6. Resultat ... 27 6.1 Arbetsmarknadens betydelse ... 27
6.2 Kunskap om arbetsmöjligheter vid gymnasievalet ... 29
6.3 Praons påverkan ... 30
7. Analys ... 32
7.1 Reflektioner och kunskap om arbetsmarknad ... 32
7.2 Praon som påverkansfaktor ... 35
7.3 Sammanfattning ... 36 8. Diskussion ... 38 8.1 Resultatdiskussion... 38 8.2 Metoddiskussion ... 40 8.3 Teoridiskussion ... 41 8.4 Vidare forskning ... 41 Referenslista ... 43 Bilagor... 48
6
1. Inledning
Övergångsperioden från skola till etablering på arbetsmarknaden har förlängts under de senaste decennierna, och blivit allt mer komplex (Lidström 2009, 9). I dagens Sverige påbörjar majoriteten av alla ungdomar en gymnasieutbildning direkt efter grundskolan. Detta är en frivillig skolform, som i realiteten kan ses som ett grundkrav för att komma ut i arbetslivet (Lund 2006, 73). De 12 nationella yrkesprogrammen har som mål att förbereda eleverna för arbete, samt möta arbetsmarknadens behov med efterfrågad kompetens (Olofsson & Östh 2007, 175).
Sedan 1990-talet har dock elevernas och utbildningssamordnarens fria val att bestämma varit i centrum, och arbetsmarknadens behov har tonats ned (Mårtensson & Wennemo 2007, 278-279). Tidigare anpassades antal platser till yrkesutbildningar efter den lokala arbetsmarknadens behov (Olofsson 2013, 18). Enligt den nuvarande skollagen är det kommunens ansvar att ”utbildningar och antalet platser på dessa så långt som möjligt anpassas till ungdomars önskemål” (SFS 2010: 800, 15 kap. 30 §). Ungdomarna förväntas kunna hantera valfriheten genom att fatta ett väl underbyggt val (Lund 2006, 73). Ungdomarna möts alltså av motstridiga budskap: Dels ska de navigera sin väg genom utbildning och arbete utifrån egna utgångspunkter, dels ska de agera för att öka sin anställningsbarhet (Lidström 2009, 9).
Ambitionen med gymnasiereformen Gy11 är att yrkesutbildningarna ska ha en tydligare koppling till arbetsmarknaden än vad den har haft tidigare. Detta har gjorts genom mer fokus på de programgemensamma ämnena (Skolverket 2011, 13). Det fria skolvalet gör dock att skolorna erbjuder de utbildningar som efterfrågas av elever, vilket inte alltid är det som arbetsmarknaden efterfrågar (Olofsson 2014, 89). Forskning på området tyder på att ungdomar väljer allt mer efter intresse, där möjligheten till etablering på arbetsmarknaden är av underordnad betydelse (Panican 2015, 21).
Kompetensförsörjningen är idag otillräcklig inom bland annat vårdsektorn. Det svaga intresset för omvårdnadsutbildningar gör att den nuvarande bristen på undersköterskor förväntas öka. Samtidigt finns det till exempel ett överskott på sökande inom utbildningar
7
som leder till barnskötare/elevassistenter på 5-10 års sikt (Arbetsförmedlingen 2015, 9, 23). Dessa är vanliga yrkesutgångar efter att ha avslutat barn- och fritidsprogrammet (Skolverket 2016). Den här diskrepansen brukar på engelska kallas för en mismatch mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. Forskning inom området är överens om att matchningen på den svenska arbetsmarknaden tycks ha försvagats under senaste årtiondena (Karlsson & Skånberg 2012, 55). Detta är problematiskt då god ekonomisk tillväxt förutsätter att arbetsgivare har möjlighet att anställa lämplig arbetskraft. Vidare kan ett överskott av en viss typ av arbetskraft leda till arbetslöshet, vilket påverkar samhället och individen negativt (SOU 2008: 69, 21).
Barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet är två gymnasiala program som illustrerar mismatch- problematiken väl. Den här problematiken är vad denna uppsats intresserar sig för. Genom att intervjua elever på respektive program, önskar vi som blivande studie- och yrkesvägledare, fördjupa förståelsen för några av dessa elevers gymnasieval. Vi kommer undersöka i vilken utsträckning arbetsmarknadsaspekter beaktas i valet av utbildning som leder till ett brist- respektive ett överskottsyrke.
1.1 Syfte och frågeställningar
Denna studie syftar till att undersöka och jämföra i vilken utsträckning kunskaper och reflektioner kopplade till arbetsmarknaden, har påverkat elever på barn- och fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet, vid valet av gymnasieprogram.
Frågeställningar:
• På vilket sätt reflekterar eleverna kring kopplingen mellan valt yrkesprogram och den framtida etableringen på arbetsmarknaden?
8
• Har elevernas prao under grundskoletiden haft betydelse för val av yrkesprogram i gymnasieskolan?
9
2. Kunskapsbakgrund
I detta kapitel ges först en överskådlig presentation av gymnasiereformen Gy11, för att sedan gå över till en allmän information om yrkesprogram. Särskilt fokus läggs på hur sammansättningen ser ut på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet.
2.1 GY11
Med anledning av den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige, antalet elever som avbryter sina gymnasiestudier och elevers minskade kunskaper vid examen, infördes gymnasiereformen Gy11. Reformen trädde i kraft hösten 2011, och syftade till att ge ”…en god specifik förberedelse för det yrke eller de högskolestudier eleven ska fortsätta till” (Skolverket 2011, 13). De yrkesförberedande programmen ska ge eleven de kunskaper som krävs, för att de ska kunna börja arbeta direkt efter gymnasieskolan. Eleven har även möjlighet att exempelvis studera vidare på yrkeshögskola. Den grundläggande högskolebehörigheten har tagits bort vid dessa program, till förmån för en fördjupning av de programgemensamma ämnena. Programgemensamma ämnen är de kurser som är specifika för programmet. Alla elever har dock rätt till att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Vidare ska samverkan mellan skola och arbetsliv stärkas, för att på så vis säkerhetsställa ett starkt engagemang från näringsliv och offentlig verksamhet. Inom ramen för samtliga yrkesprogram ingår 15 veckors APL (arbetsplatsförlagt lärande).
För att bli antagen till ett yrkesprogram krävs godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik samt fem andra grundskoleämnen. Kraven är mer omfattande för att bli antagen till ett högskoleförberedande program. Där ska eleven vara godkänd i nio grundskoleämnen, utöver de tre gymnasiegemensamma ämnena
10
(Skolverket 2011, 11-23). Yrkesprogrammen syftar till att utveckla elevens kunskaper inom sitt valda yrkesområde. En kort beskrivning av de kunskaper barn- och fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet lägger särskild tonvikt vid, samt möjliga yrkesutgångar, följer nedan:
Barn- och fritidsprogrammet (BF) ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet utbildar för. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller i fritids- och friskvårdssektorn, till exempel som barnskötare, bad- eller sporthallspersonal, väktare eller personlig assistent (Skolverket 2011, 16).
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst (Skolverket 2011, 18).
2.2 Yrkesprogrammens sammansättning och ungas
etablering på arbetsmarknaden
Som tidigare nämnts är yrkesprogrammens syfte att leda till ett yrke, vilket ska öppna upp för arbetsmöjligheter direkt efter gymnasiet. De elevkullar som tog en yrkesexamen läsåren 2006/07, 2008/09 och 2010/11 har betydligt oftare en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasiet, jämfört med de elever som tagit en högskoleförberedande examen. Etableringsgraden skiljer sig dock åt mellan de olika yrkesförberedande programmen. Det finns en tydlig könsuppdelning dem emellan, där de mansdominerade programmen står för de högsta etableringssiffrorna. Hälften av eleverna som avslutade fordonsprogrammet, byggprogrammet och energiprogrammet var etablerade på arbetsmarknaden inom ett år. Detta kan jämföras med vård- och omsorgsprogrammet, som är det kvinnodominerade program med den högsta etableringsgraden: 34 procent (Skolverket 2014a, 7-8).
Det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan är lägre bland de elever som påbörjar ett yrkesprogram. 2014/15 låg det på 184,0 jämfört med de som påbörjat ett
11
högskoleförberedande program som hade ett genomsnittligt meritvärde på 241,3 (Skolverket 2015, 12). Samma år var det 34,1 procent av eleverna på yrkesprogram vars föräldrar studerat på eftergymnasial nivå. Resterande 65,9 procent har gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Den första elevkullen i Gy11 tog examen på vårterminen 2014. Det visade sig att elever på yrkesprogram, i lägre grad än elever på högskoleförberedande program, nått fram till examen vid denna tidpunkt. Det är ingen påtaglig skillnad i genomströmning mellan män och kvinnor på yrkesprogram. Mer påtagligt är dock skillnaden mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Den senare gruppen har lägre genomströmning. Det är en lägre andel elever med utländsk bakgrund på yrkesprogram, jämfört med de högskoleförberedande (Skolverket 2015, 12-26).
Majoriteten av eleverna på yrkesprogram avslutar sin utbildning utan grundläggande högskolebehörighet. Det finns dock ett starkt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå, och elevens benägenhet att uppnå yrkesexamen. De med föräldrar som studerat på eftergymnasial nivå, är inte bara mer benägna att uppnå examen, utan även grundläggande högskolebehörighet. Drygt hälften av eleverna på barn- och fritidsprogrammet tog examen med grundläggande högskolebehörighet vårterminen 2014, vilket är över medel för yrkesprogram. Vård- och omsorgsprogrammet hade de högsta siffrorna för alla yrkesprogram; drygt 60 procent gick ut med grundläggande högskolebehörighet. Dessa program kan upplevas ha en stark koppling till högskoleutbildningar, där förskollärare respektive sjuksköterska kan vara önskade yrkesutgångar (Skolverket 2015, 12-26, 94).
Färre än 15 procent av eleverna på yrkesförberedande program som tog sin yrkesexamen någon gång mellan 2007-2011, gick vidare till studier på högskolenivå, ett år efter gymnasieskolan. Övergångstalen varierar dock kraftigt mellan programmen. Barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet ligger på en likartad nivå: 22 respektive 23 procent. En faktor som kan påverka antalet individer som studerar vidare är arbetsmarknadsläget; i en lågkonjunktur väljer fler att studera. Det är fler kvinnor än män som studerar vidare, vilket kan förklaras av kvinnornas svagare ställning på arbetsmarknaden. Barn- och fritidsprogrammet såväl som vård- och omsorgsprogrammet är kvinnodominerade program, med en särskilt hög dominans av
12
kvinnor på vård- och omsorgsprogrammet (Skolverket 2014a, 8-9). Kvinnor har generellt sett högre betyg än män, vilket även det kan vara en förklaring till att kvinnor i högre grad väljer att studera vidare. På barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet, har kvinnorna i större utsträckning än männen grundläggande högskolebehörighet och högre betyg (Skolverket 2015, 17,26,94).
Barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet kommer att jämföras i detta examensarbete. Båda programmen är orienterade mot väletablerade yrkesverksamheter inom främst offentlig sektor, samt är kvinnodominerade. Programmen är båda riktade mot vårdande yrken. Deras likartade natur gör det intressant att jämföra hur elever på de två programmen reflekterar kring gymnasievalet och arbetsmarknaden, då arbetsmarknadsefterfrågan skiljer sig åt efter avslutad utbildning.
13
3. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer tidigare forskning att presenteras, ur olika författares perspektiv. Den presenterade forskningen hjälper läsaren att få en överblick över studiens undersökningsområde. Forskningen behandlar elevers reflektioner kring val av gymnasieprogram och deras framtida etablering på arbetsmarknaden. Vidare lyfts forskning kring praons påverkan vid gymnasievalet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av vad som kommit fram och vilken betydelse det har för denna studie.
3.1 Gymnasievalet & kännedom om arbetsmarknaden
Lund (2006, 124,141) menar att valprocessen till gymnasiet kan ske på olika sätt. Den
argumentativt processuella valprocessen innebär att eleven vänder sig till personer i sin
närhet för råd och synpunkter. De vill ta reda på så mycket som möjligt kring sina valmöjligheter, vilket de även gör genom att vända sig till skriftliga informationskällor. De olika råd och synpunkter som eleven får, kan ge upphov till förvirring. Vidare kan valet av gymnasieprogram ses som en tämligen individuell process, vilket Lund kallar för den individuellt självklara valprocessen. Lund menar då att ingen större hänsyn tas till andra personers råd och synpunkter. Elever förlitar sig på den information om programmen som de får genom gymnasieskolorna, och gör utifrån detta sitt gymnasieval.
Lovén (2000, 240, 283) menar i sin doktorsavhandling att elever som inte har tillräcklig självkännedom och kunskaper om arbetsmarknaden, begränsas i sitt val. Ett begränsat valutrymme gör att eleven inte ser alla möjliga alternativ. Lovéns slutsats är att kombinationen av individuella och strukturella faktorer påverkar individens val. På vilket sätt de gör detta skiljer sig åt från individ till individ. Gemensamt är att eleven avväger de valmöjligheter som de uppfattar, vilket sker mer eller mindre medvetet, för att sedan göra en kompromiss mellan möjliga respektive önskvärda alternativ.
14
Arnell Gustafsson (2003, 119,129) skriver att antalet sökande till yrkesprogram med god arbetsmarknad har minskat. Skolverkets statistik (2014b) visar att söktrycket till yrkesprogrammen har fortsatt minska efter Gy11. Enligt författaren är det inte viktigt för ungdomar att välja utbildning och yrke utifrån arbetsmarknadens behov. Den ökade valfriheten när det gäller studie- och yrkesval gör att många unga inte enbart vill hitta ett yrke som man kan försörja sig på, utan de framtida jobben ska även vara intressanta och givande. Detta tror författaren gör att det blir svårare för unga att besluta sig kring utbildning och yrkesval.
Gymnasievalet kan upplevas som svårt och orofyllt. En del elever känner sig inte mogna att fatta detta, enligt dem, livsavgörande beslut (Skolverket 2013b, 122-123). Panicans (2015, 12-24, 30-32) forskningsresultat visar dock att elever i nionde klass upplever gymnasievalet som positivt, då de har möjlighet att välja program efter intresse. Vid val av program är det viktigaste att utbildningen är rolig, enligt informanterna. De uppger sig sakna kunskap om arbetsmarknaden; de känner inte till yrkesutgång eller arbetsgivares efterfrågan på den specifika kompetensen. Sådan kunskap skulle dock inte påverka elevernas val, även om det tilltänkta programmet skulle visa sig vara oattraktivt på arbetsmarknaden.
Elever som avser att välja ett yrkesprogram har generellt en bredare kunskap om gymnasieprogrammen. De elever som planerar att studera på ett högskoleförberedande program, har ofta enbart kunskap om det tilltänkta programmet. Praktikperioden är något som lyfts fram som lockande, av de elever som vill välja ett yrkesprogram. Att den studerande får möjlighet att praktiskt tillämpa sina yrkeskunskaper ses som positivt. Efter avslutad utbildning vill dessa elever börja arbeta direkt, vilket de förväntar sig kunna göra. Av den anledningen har de flesta inte valt till de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet. De som har planer att lägga till de behörighetsgivande kurserna ser det som en försäkran inför framtiden. I den här undersökningen (ibid) var de elever som intresserade sig för yrkesprogram inte behöriga till ett högskoleförberedande program. Ett teoretiskt program var dock inget som lockade, på grund av skoltrötthet. En koppling kan göras till föräldrarnas studiebakgrund och yrke. Föräldrarna har i de flesta fall enbart gymnasial utbildning, och arbetar inom samma bransch som intresserar eleven.
15
I Sandells (2007, 171) undersökning framkommer det att elever på yrkesprogram har blandade funderingar om tiden efter gymnasiet. Somliga vill börja arbeta direkt och andra vill studera vidare. Vidare visar Sandells resultat att ungdomar väljer gymnasieprogram efter hur de upplever sig vara, och var de tror sig passa in.
Skolverket (2013b, 122-123) bidrar med en undersökning som visar att den lokala arbetsmarknaden spelar in vid valet; om det finns stora behov av arbetskraft inom specifika yrken kan eleverna vara mer benägna att välja ett yrkesprogram, som gör dem behöriga att arbeta inom det området. Arbetsmarknaden kan alltså påverka hur både elever och föräldrar värderar de olika gymnasieprogrammen. Om högre utbildning är vanligt bland befolkningen i regionen, värderas högskoleförberedande program oftast högre än yrkesförberedande program.
Betyg är en avgörande faktor vid val av gymnasieutbildning. Grundskolans betyg kan möjliggöra såväl som begränsa elevens val. Genom sitt geografiska läge har en del elever möjlighet att välja mellan ett större utbud av gymnasieskolor. Eleven kan på så vis öka sina chanser att komma in på önskat program, genom att söka sig till en skola med lägre antagningspoäng (Skolverket 2013b, 122-123). Vidare menar Dresch och Lovén (2010, 55) att gymnasievalet kan ses som en kompromiss mellan elevens önskningar och förväntningar, och gymnasieprogrammens antagningskrav. Lägre betyg ger färre valmöjligheter för eleverna.
3.2 Praons betydelse för gymnasievalet
Prao (praktisk arbetslivsorientering) är inget som grundskolan är skyldig att erbjuda sina elever. I Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (2013a:180) framgår det att en samverkan ska finnas mellan skola och arbetsliv. Det är upp till varje enskild skola att bestämma hur kravet ska uppfyllas. De skolor som anordnar prao behöver följa Arbetsmiljöverket (AFS 2012:3) riktlinjer. Dessa innefattar ett kontinuerligt samarbete mellan arbetsgivare och skola, för att säkerhetsställa elevers säkerhet under praon. Föreskrifterna uppdaterades 2013, med nya regler.
16
I Malm Lindberg och Herrströms (2016, 16, 18) undersökning visar det sig att skolor tolkar Arbetsmiljöverkets riktlinjer olika. En del skolor menar att de nya riktlinjerna försvårar arbetet med prao. Det påtalas också att arbetsgivare har blivit mindre benägna att ta emot elever, i och med införandet av de nya riktlinjerna. Undersökningens resultat visar dock att mer än 8 av 10 grundskolor har kvar praon.
I en rapport från Svenskt näringsliv (2006, 3-28) undersöks 21-åringars syn på bland annat prao. Frågor som lyfts är om ungdomarna haft prao under högstadietiden, hur de hittade sin praoplats, om ungdomarna anser att prao är ett bra tillfälle att prova på ett yrke och om praon underlättar gymnasievalet. Majoriteten har haft praktik under högstadietiden. Drygt hälften svarade att de ordnat platsen själva. Vidare såg ungdomarna praon som ett bra tillfälle att prova på ett yrke. De flesta av ungdomarna ansåg att påståendet ”prao gör det lättare att välja inför gymnasiet” stämde. Avslutningsvis ansåg ungdomarna att praon var rolig och lärorik.
Hirasawa och Sundelins (Skolverket 2003, 47-66) rapport visar också hur elever på grundskolan uppfattar praons betydelse. Eleverna menar att praon hjälper dem att förstå hur arbetslivet fungerar. Praon gör att eleverna får mer kunskap om sig själva, sin kompetens och förmåga i förhållande till arbetslivet. Vidare menar eleverna att kunskapen och erfarenheten som praon ger, underlättar utbildnings- och yrkesval. Sammanfattningsvis upplevs praon som en viktig förberedelse inför arbetlivet.
Även Ahlgren (1999, 96-97) kommer in på betydelsen av ungdomars erfarenhet av arbetslivet under skoltiden. Författaren har tolkat Meads (1976) begrepp signifikanta
andra. Författaren menar att detta är personer som är viktiga för individens självbild och i
ungdomars utbildnings- eller yrkesval. Kontakter med signifikanta andra kan fås genom arbetsplatsen. Dessa kan ge unga en uppfattning om deras förutsättningar för olika yrken. Ahlgren menar att unga saknar dessa kontakter då de har lite erfarenhet av arbetslivet under skoltiden. Detta försvårar i sin tur ungdomars utbildnings- och yrkesval.
17
3.3 Sammanfattning
Forskningen visar olika resultat när det gäller elevers reflektioner och kunskaper kring arbetsmarknaden. Det finns forskning som visar att elever saknar kunskap om arbetsmarknaden vid gymnasievalet. Samtidigt visar en annan forskning att elever kan vara mer benägna att välja ett yrkesprogram om förutsättningarna på arbetsmarknaden inom yrket är goda, vilket tyder på att de måste ha någon form av arbetsmarknadskunskap. Det finns även studier som framhåller att eleverna väljer gymnasieprogram utifrån intresse och inte efter arbetsmarknadens behov. Gymnasievalet kan också vara en kompromiss mellan önskvärda respektive möjliga alternativ, vilket påverkas av elevens betyg.
Elever som väljer ett yrkesprogram lockas av den arbetsförlagda utbildningen, där de får möjlighet att praktiskt använda sina yrkeskunskaper. Den arbetsförlagda utbildningen ger möjligheter till kontakter i arbetslivet, vilket ökar möjligheten till arbete.
När det gäller elevernas tankar inför deras framtida etablering skiljer sig forskningen också åt. Viss forskning visar att elever vill och förväntar sig kunna börja arbeta efter gymnasiet. I en annan forskning framkommer det att elever har blandade tankar inför framtiden, somliga vill arbeta direkt medan andra vill studera vidare.
Vidare visar det sig att elever upplever att praon underlättar utbildning- och yrkesval. Genom denna får de kunskapar om sig själva och hur arbetslivet fungerar. Det kommer även fram att unga har lite erfarenheter av arbetslivet under skolåren, vilket försvårar senare studie- och yrkesval.
Den tidigare forskningen låter oss förstå att forskningsfältet inte är entydigt. Det saknas forskning kring hur elever resonerar när det gäller deras val av ett yrkesprogram, som leder till ett bristyrke respektive överskottsyrke, vilket vår studie undersöker. Förhoppningen är att vårt examensarbete, utifrån ett elevperspektiv, kan bidra med ytterligare kunskap till forskningsfältet kring elevers val av yrkesprogram, med fokus på arbetsmarknaden.
18
4. Teori
I följande avsnitt beskrivs centrala teoretiska begrepp som kommer användas för att analysera det empiriska materialet. Kapitlet avslutas med en förklaring av begreppens användningsområde i denna uppsats.
4.1 Självkännedom & Yrkeskännedom
En teori som förklarar individers tankeprocess i beslutsammanhang är CIP (Cognitive Information Process theory). Genom att använda sig av teorin kan en individ fatta ett genomtänkt karriärval. Ett genomtänkt val är inte likställt med att beslutet ska vara rationellt och logiskt. Rationalitet och intuition kompletterar varandra i beslutsprocessen. Teorin använder sig av en modell som kallas för informationsprocesspyramiden. Pyramiden är indelad i fyra delar. Individen ska i modellens första steg koncentrera sig på
självkännedom och yrkeskännedom. Dessa två delar utgör pyramidens grund, vilka är
nödvändiga för att kunna fatta ett väl underbyggt val. När grunden är lagd ska individen gå vidare till nästa steg i modellen, som handlar om att tillägna sig kunskap om hur beslut fattas. Det sista steget, pyramidens topp, innebär att individen reflekterar över det fattade beslutet (Sampson et al. 2004, 17-24).
Självkännedom handlar om individens värderingar, i detta fall vad som motiverar personen att utföra ett visst arbete. I begreppet självkännedom innefattas även intressen, förmågor och specifika preferenser gällande arbete. I takt med att en person mognar och får mer livserfarenhet utvecklas självkännedomen, vilket hjälper individen att fatta realistiska karriärbeslut (Sampson et al. 2004, 22-23).
Yrkeskännedom handlar om såväl generell kunskap om arbetsmarknaden, som kunskap om specifika yrken. Begreppet syftar även på den kunskap som personen har om de möjliga studie- och yrkesalternativ som finns. Kunskap om yrken och olika
19
studiealternativ förvärvas genom egen erfarenhet eller genom att lära sig av andras erfarenheter. Media är ett annat vanligt sätt att tillgodogöra sig sådan information. Eftersom det främst är genom erfarenhet som kunskapen förvärvas, ökar den med åren (Sampson et al. 2004, 23).
4.2 Den utforskande fasen & karriärmognad
Supers (1996) teori ser yrkesvalet som en utvecklingsprocess, utifrån individens sociala position och psykologiska mognad. Super har beskrivit fem olika livsfaser för att förklara en individs karriärutveckling. Livsfaserna delas upp i: uppväxt, utforskning, etablering, upprätthållande och avvecklande. Dessa livsfaser pågår i olika åldrar vilket innebär att karriärutvecklingen sker under hela livet (Super, Savickas & Super 1996, 123-141). Vi har valt att endast beskriva den utforskande livsfasen som pågår i åldern 15- 24, då den är relevant för våra informanter som befinner sig i den livsfasen.
Under den utforskande fasen formas och utvecklas individens yrkesidentitet. Genom intressen och prestationer utvecklar individen en bild av intressanta yrkesmål som ännu inte blivit specificerade. Vidare skapas en bild av möjliga yrken inom området. Utifrån individens preferenser och upplevda förmåga avgränsas yrkesområdet. Genom att utforska yrkesområdet väljs ett yrke. Till sist undersöks vad som krävs för att förvärva yrkesrollen (Super, Savickas & Super 1996, 132-133).
Den här processen kan illustreras i ett exempel: i tidiga tonåren börjar en person intressera sig för att hjälpa människor. Ännu är det oklart på vilket sätt. Längre fram skapar sig personen en bild av att det är inom vården denne vill hjälpa människor. Personens preferenser och upplevd förmåga gör att denne kan se sig arbeta som sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Genom studiebesök, informationssökning och prao inom vården kommer eleven fram till att det är sjuksköterska denne vill bli. Personen undersöker vad som krävs för att komma in på utbildningen och väljer utifrån detta ett gymnasieprogram.
Begreppet karriärmognad är en central del i den utforskande fasen. Mognaden och möjligheten att därmed fatta välunderbyggda beslut ökar med åldern. Karriärmognad är
20
ett begrepp som kan förklaras som en individs karriärhanteringsförmåga. Denna förmåga kan mätas genom att titta på individens attityder och kunskaper om de alternativ som finns. Vidare menar Super att människan har olika centrala roller genom livets olika skeden. De karriärrelaterade val som en individ gör baseras på den roll som för tillfället är central och deras nuvarande karriärmognad. Våra informanters nuvarande centrala roll är elev (Super, Savickas & Super 1996, 123-141).
4.3 Elevers valhandlingar
Lund (2006, 204-207) har kommit fram till sex olika valhandlingar som eleverna utgår ifrån vid gymnasievalet. Författaren menar att gymnasievalet görs utifrån utbildningssystemets möjligheter samt elevers intressen, mål och utifrån det sociala sammanhang de befinner sig i.
Elever som utgår från den yrkesinriktade valhandlingen är inriktade på att skaffa sig ett arbete efter avklarad gymnasieutbildning. Oftast vill eleverna att utbildningen ska leda dem till ett visst yrke eller bransch. Eleverna hoppas att utbildningen kommer stärka och underlätta deras kontakt med arbetsmarknaden. Om elevens plan redan vid gymnasievalet är att studera vidare på högskolenivå, är det den karriärinriktade valhandlingen eleven utgår ifrån då denne väljer program och inriktning. Det viktiga för elever som väljer utifrån den konsumtionsinriktade valhandlingen är att denne ska trivas och ha roligt i utbildningen. Vad utbildningen leder till har mindre betydelse. Det sociala sammanhanget är viktigt för elever som väljer utifrån den gruppinriktade valhandlingen. Detta innebär att det viktiga för eleven är att välja utbildning där alla har liknande intressen och mål. Den intresseinriktade valhandlingen sker då eleven väljer program, inriktning och kurser som kommer stärka kunskapen om det eleven är intresserad av utanför skolan. Elever som gör gymnasievalet utifrån påverkan från sitt närmaste sociala nätverk, kallar Lund för den traditionsinriktade valhandlingen. Denna valhandling reproducerar familjens utbildningstraditioner.
21
4.4 Handlingshorisont
Begreppet handlingshorisont kommer från Hodkinson och Sparks (1997, 29) teori Careership. Den sociologiska teorin syftar till att förklara hur en individ fattar karriärbeslut. Careership utvecklades för att författarna ansåg att det saknades forskning om hur karriärbeslut tas.
Individen gör ett rationellt karriärval utifrån sin handlingshorisont. Handlingshorisonten kan begränsas av regler som finns inom skolsystemet eller på arbetsmarknaden. Författarna menar att beslutsfattandet ofta inte handlar om att välja mellan många olika alternativ utan att acceptera ett alternativ. Individer väljer bort yrken för att vissa yrken inte passar deras person eller finns bland de möjliga karriärvägar som deras handlingshorisont kan uppfatta. Handlingshorisonten formas utifrån den kunskap individen har utifrån exempelvis erfarenheter genom arbete eller råd från vänner och familj. Beslutsfattandet påverkas av familjens bakgrund, kultur och individens livshistoria. Vidare är beslutet inte helt rationellt då de även påverkas av känslor (Hodkinson & Sparks 1997, 33-38).
4.5 Sammanfattning
Begreppen självkännedom, yrkeskännedom samt handlingshorisont, hjälper oss att förstå ungas reflektioner och kunskaper kring sitt gymnasieval och arbetsmarknaden. Vidare förklarar begreppen karriärmognad och den utforskande fasen, var i utvecklingsprocessen eleverna befinner sig i, och hur deras attityder och kunskaper kring sina gymnasieval kopplat till arbetsmarknaden, påverkar deras karriärmognad. Lunds valhandlingar förklarar hur eleverna ser på sin framtida etablering på arbetsmarknaden efter gymnasiet.
22
5. Metod
I detta kapitel kommer vi redogöra för metodval, urval, datainsamling, analysmetod på insamlat material och de etiska ställningstagandena.
5.1 Metodval & metoddiskussion
Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra i vilken utsträckning kunskaper och reflektioner kopplade till arbetsmarknaden, har påverkat elever från barn- och fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet, vid deras val av gymnasieprogram.
Vår ambition är att studien ska ge oss en djupare förståelse kring ett antal elevers val av yrkesprogram. För att möjliggöra detta valde vi att göra en kvalitativ undersökning, vilket enligt Trost (1997, 15) är ett passande val, om det är människors resonemang som man är intresserad av att undersöka. Viktigt att notera är att en kvalitativ studie inte uppnår generaliserbara resultat, vilket inte heller är syftet med den här studien (Eliasson 2013, 21). Det innebär att vårt resultat inte kan anses överensstämma med elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet i allmänhet.
Den vanligaste kvalitativa metoden är observationer och intervjuer (Eliasson 2013, 22). Vi har valt att genomföra intervjuer, då detta tillvägagångssätt är lämpligast i vår studie. Vi anser att en djupare förståelse kan nås genom intervjuer då intervjupersonen själv får formulera sina svar. Det finns även möjlighet till följdfrågor när något behöver förtydligas, vilket kan öka validiteten. Med validitet menas att svaren från intervjupersonerna ska vara relevanta för våra frågeställningar (Larsen 2009, 22-27,40). Vid flera tillfällen ställde vi följdfrågor för att försäkra oss om att få svar på vår fråga och för att förtydliga det som var oklart. Detta skulle inte ha varit möjligt om vi valt att göra en kvantitativ undersökning med frågeformulär.
23
Genom att genomföra intervjuer minskar också risken för bortfall (Larsen 2009, 22-27,40). Då vi hade begränsat med tid att genomföra examensarbetet var det viktigt att välja en metod som ökade möjligheten att samtliga elever skulle dyka upp på bestämd tid. Enligt Larsen (2009, 26) är det mer sannolikt att personer dyker upp på en intervju som bestämts i förväg än att de svarar på ett frågeformulär som skickats ut till dem.
En nackdel med kvalitativa metoder är den så kallade intervjueffekten. Intervjupersonerna kan t.ex. försöka anpassa sina svar efter det denne tror att intervjuaren vill höra. Vid kvantitativa undersökningar där frågeformulär används är det lättare att vara ärlig då personen är anonym (Larsen 2009, 26-27). Vi försökte minska denna effekt genom att vara neutrala i våra frågor och följdfrågor, så att inget vi sa skulle kunna uppfattas som bättre eller sämre.
5.2 Urval
För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuade vi gymnasieelever på barn- och fritidsprogrammet med inriktning pedagogiskt arbete och vård- och omsorgsprogrammet, på en fristående gymnasieskola i Skåne. Att valet föll på denna skola berodde på att bägge programmen fanns på skolan. Detta underlättade på så vis att alla intervjuer kunde genomföras på samma plats. Rektorn kontaktades för ett godkännande av intervjuer med elever på skolan. Eleverna valdes via snöbollsmetoden, vilket innebär att författarna tar kontakt med personer som kan hjälpa dem hitta informanter som kan besvara studiens frågeställningar (Larsen 2009, 78). Kontakt togs via mejl med lärare från respektive program och med studie- och yrkesvägledaren på skolan. Av dessa fick vi kontaktuppgifter till de elever som var intresserade av att delta i en intervju. Vi önskade fyra elever från respektive program. Då en elev inte gick att nå, genomfördes intervjuer med tre elever från barn- och fritidsprogrammet och fyra elever från vård- och omsorgsprogrammet. Samtliga elever går i årskurs ett eller två. Anledningen till att vi uteslöt årskurs tre beror på att många av intervjufrågorna handlar om hur eleverna tänkte inför sitt gymnasieval. Vår tanke är att det underlättar för eleverna att minnas hur de tänkte om det inte är för långt bak i tiden. Att vi inte endast hade intervjuer med elever från årskurs ett berodde på att vi inte visste om det fanns tillräckligt många intresserade i
24
en årskurs. Det fanns funderingar på att välja elever i årskurs 9 som valt något av dessa yrkesprogram. Fördelen med att välja elever på gymnasiet är att de inte bara valt programmet utan även blivit antagna och påbörjat utbildningen. Vid val av informanter valde vi att inte begränsa oss utifrån kriterier som kön, ålder och etnicitet då detta inte är några aspekter vi valt att belysa i studien.
5.3 Datainsamling
Vid inhämtande av empiriskt material användes semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att vi i förväg hade sammanställt en intervjuguide. Den här typen av intervjuer gör det möjligt att gå på djupet, genom att ställa följdfrågor för att uppnå en bättre förståelse. I en semistrukturerad intervju är det inte nödvändigt att ställa frågorna i samma ordningsföljd till alla informanter (Eliasson 2013, 26). Vi ställde alla frågor som fanns med i vår intervjuguide till samtliga informanter, men de besvarades inte alltid i samma ordningsföljd.
Intervjufrågor utformades utifrån tidigare forskning, studiens syfte och frågeställningar, vilket ger hög validitet. Med validitet menas att frågorna som ställs är relevanta för vår frågeställning (Larsen 2009, 80). Vi tog även hjälp av tidigare examensarbetens intervjufrågor som berörde liknande områden som vi var intresserade av. Intervjufrågorna vi valde att ta med berör elevernas reflektioner mellan valt yrkesprogram och arbetsmarknaden efter avslutad gymnasieutbildning. Vidare finns frågor kring praons påverkan vid gymnasievalet.
Innan vi genomförde våra intervjuer ville vi öka validiteten ytterligare. Larsen (2009, 26) menar att det är viktigt att undersökningen är väl förberedd, därför testade vi intervjufrågorna på en av våra kontakter som läser första året på gymnasiet. Vidare kontaktade vi en av våra handledare från vår VFU och bad om feedback på syfte, frågeställningar och intervjufrågor. Dessa förberedelser hjälpte oss se vad vi behövde ta bort, lägga till och förenkla inför intervjun.
Intervjun ägde rum på elevernas gymnasieskola. Samtalen blev mellan 15-35 min långa. Dessa spelades in på våra telefoner för att sedan kunna transkriberas. Vi bestämde att båda skulle vara med under samtliga intervjuer. Vi turades om att leda intervjuerna
25
medan den andra lyssnade och ställde en följdfråga när denne tyckte något behövde utvecklas. Detta ser vi som en fördel då vi kunde hjälpa varandra att ställa följdfrågor som behövdes. Larsen (2009, 81) menar också att validiteten ökar om fler personer arbetar med samma sak. Efter varje intervju kunde vi diskutera det väsentliga som kommit fram i intervjun och komplettera med varandras reflektioner.
5.4 Analysmetod
Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer som vi sedan transkriberade. Vi har använt oss av en innehållsanalys vilket går ut på att finna mönster och skillnader i resultatet. Detta gjorde vi genom att ringa in nyckelord som var intressanta för våra frågeställningar, vilket hjälpte oss få en överblick över informanternas svar. På så sätt kunde vi reducera den data som inte var av betydelse för våra frågeställningar. Därigenom blev empirin lättare att analysera. Utifrån de inringande orden skapade vi passande rubriker. Därefter sorterades insamlat data in under passande rubrik, för att sedan kunna granskas. Efter detta kunde mönster och skillnader identifieras. Med hjälp av teorier kunde vi därefter analysera det som identifierats (Larsen 2009, 101-102).
5.5 Etiska ställningstaganden
I examensarbetet har vi följt de fyra forskningsetiska råden som Vetenskapssrådet (2002, 7- 14) har utarbetat. Informationskravet innebär att forskaren ska informera respondenterna om studiens syfte. Detta gjordes i mejlet vi skickade ut till lärarna. I mejlet bad vi att informationen om studiens syfte, skulle nå ut till eleverna i samband med att lärarna frågade vilka som var intresserade av att medverka i intervjun. Vi försäkrade att informationskravet gått fram genom att berätta om syftet med undersökningen vid intervjutillfället med eleverna. Samtyckeskravet innebär att intervjupersonen själv bestämmer om denne vill delta i undersökningen och får när som helst avbryta sin medverkan. Eleverna fick själva anmäla sitt intresse att delta i studien. Information om möjligheten att avbryta sin medverkan framfördes vid intervjutillfället. I de fall intervjupersonen är under 15 år, eller om undersökningen är av etiskt känslig
26
karaktär, är rådet att vårdnadshavare bör godkänna deltagandet. Samtliga intervjupersoner i den här studien är över 15 år, vilket gjorde att vi valde att enbart vända oss till eleverna och rektorn för godkännande. Vi upplever att eleverna själva kan ta ställning till deltagandet, då intervjufrågorna, enligt oss, inte behandlar känsliga frågor.
Konfidentialitetskravet uppfylls då insamlad empiri inte kommer kunna identifiera
eleverna i vårt examensarbete. Detta innebär att vi i examensarbetet inte kommer använda elevernas namn eller annan information som kan avslöja deras identitet. Vidare kommer det insamlade materialet endast användas i vårt examensarbete, vilket uppfyller
nyttjandekravet. Alla fyra krav uppfylldes innan intervjun, då samtliga elever fick läsa
igenom en kort information där de fyra forskningsetiska råden förklarades. Vi meddelade även att de fick fråga oss om det var något de undrade över, efter att ha läst informationen.
27
6. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet från intervjuerna med eleverna. Resultatet presenteras enligt frågeställningarnas ordningsföljd. Under varje rubrik presenteras de båda programmens resultat var för sig. Varje rubrik följs av en sammanfattning. Då programnamnen används ofta, har vi valt att i resultat, analys och diskussion förkorta dessa till VO respektive BF.
6.1 Arbetsmarknadens betydelse
När de intervjuade VO eleverna valde yrkesprogram var arbetsmarknadsefterfrågan efter gymnasiet inte något som man lade större vikt vid. Yrkesvalet gjordes utifrån intresse. Eleverna berättar att de valde VO utifrån ett intresse av att arbeta med människor. De vill ha ett yrke där de kan hjälpa människor. Det kommer också fram att det viktiga var att komma in på en gymnasieutbildning och att ta studenten. På frågan ”hur viktig var möjligheten att få arbete direkt efter gymnasiet för dig?” svarar en elev:
Jag tänkte inte på det, alltså det som var viktigt var att studera, ta examen, studenten och sen komma in, plugga vidare, komma in i arbetslivet, men som sagt jag hade inte tänkt så mycket på arbetet just utan jag tänkte mer på att komma in på gymnasiet och sen ta det steg för steg. Det viktigaste var att studera och jag vill fortsätta studera.
Valet av program föll i det här fallet på VO då eleven begränsades av betyg. Betygen var något som avgjorde gymnasievalet för flera av informanterna på VO. Valutrymmet begränsades när betygen inte räckte till för att komma in på önskat gymnasieprogram. Önskat gymnasieprogram som nämns är naturvetenskapsprogrammet. Programmet önskades då det ger behörighet för vidare studier inom de områden eleverna är intresserade av. Det som var tydligt utmärkande var att informanterna såg VO som en väg till vidare studier och till sitt framtida yrkesmål. Alla yrken som eftersträvas är inom vårdsektorn, som exempelvis läkare och tandläkare. En av informanterna hade däremot
28
inte bestämt sig för vilket yrke denne ville studera vidare till, men visste att det var något yrke inom vården. Eleverna hade valt VO även om det var svårt att få arbete efter gymnasiet, då planen var att studera vidare. Gemensamt är att ingen hade för avsikt att stanna i yrket som undersköterska. Planen var att arbeta som undersköterska i 1-2 år och sedan studera vidare.
Eleverna på BF berättar att det var intresset som styrde deras gymnasieval. Att välja ett program som de skulle trivas med var av stor vikt. Intresset har alltid funnits för att arbeta med barn, och därför föll valet på BF. På frågan ” hur viktig var möjligheten att få arbete direkt efter gymnasiet för dig?” skiljer sig svaren. Det kommer både fram att det var viktigt och mindre viktigt med goda arbetsmöjligheter, när de gjorde sitt gymnasieval. Det fanns olika funderingar kring vägen efter gymnasiet, både studier och arbete nämns. En elev uttrycker vikten av jobbmöjligheter efter gymnasiet på följande sätt: ”För mig är det jätteviktigt, det är liksom allting. Menar har jag gått gymnasiet, så vill jag gärna ha jobb efter det, min utbildning som jag gjort för att kunna få jobb och då vill jag gärna ha ett jobb liksom, det är jätteviktigt”. Denna elev hade valt ett annat gymnasieprogram om hon vetat att arbetsmöjligheterna var begränsade efter gymnasiet. De övriga två informanterna menar att de hade valt BF oavsett vad de hade känt till om arbetsmarknaden vid gymnasievalet. En åsikt är att man kan få ett jobb som barnskötare om man bara kämpar. När planen var att studera vidare till förskollärare efter gymnasiet, var arbetsmarknaden för barnskötare inte viktig. Utbildningen till barnskötare var en förberedelse inför målet att bli förskollärare.
Sammanfattning: Elever på både BF och VO utrycker att gymnasievalet var intressestyrt. Arbetsmarknadsefterfrågan för undersköterskor var inte viktig för elever på VO, då planen var att studera vidare efter gymnasiet. Arbetsmarknaden hade en underordnad betydelse även bland eleverna på BF. Ett avvikande svar var att arbetsmarknaden var viktig vid valet. Eleverna på BF hade en blandad idé om vad de ville göra efter gymnasiet, somliga önskade att studera medan andra ville arbeta. Betyg begränsade valmöjligheterna för en del elever på VO, vilket inte kom fram som en begränsning för eleverna på BF.
29
6.2 Kunskap om arbetsmöjligheter vid gymnasievalet
Den framträdande synen på VO var att det finns goda arbetsmöjligheter efter gymnasiet. De goda arbetsmöjligheterna var dock inte viktiga vid valet. Information om en god arbetsmarknad hade de fått från vänner som arbetar inom vården. Vännerna berättade att det är lätt att börja arbeta som vikarie under skoltiden, och även få sommarjobb genom praktikplatserna. De flesta av vännerna arbetar på ett äldreboende, vilket gav eleverna en bild av att det finns goda arbetsmöjligheter på dessa arbetsplatser. En av eleverna antog att det fanns gott om arbeten för undersköterskor då informanten läst på nätet och i tidningar om bristen på personal inom vårdsektorn. En elev utrycker dock att hon inte visste hur arbetsmöjligheterna såg ut efter gymnasiet. Gemensamt för eleverna är att arbetsmarknadsbehovet inte var det viktiga vid valet. Det eleverna visste om arbetsmarknaden var inget de aktivt valt att undersöka. Istället var det något som kom fram i samtal med vänner, när de läst tidningen eller surfat på nätet. För eleverna var det istället viktigt att bli antagna till ett gymnasieprogram som var vårdrelaterat. Detta var betydande då de planerade att studera vidare inom ett annat vårdyrke, och såg därför VO som en bra förberedelse inför framtida studier. Vid val av program visste eleverna att grundläggande behörighet krävs för att gå vidare till ett program på högskolan. Det var däremot oklart för eleverna vilka andra ämnen som behövs, för att komma in på önskad vidareutbildning.
Vad eleverna på BF visste om arbetsmarknadsläget efter avslutat gymnasieprogram skilde sig åt. Den kunskap informanterna fått var både att det fanns goda arbetsmöjligheter, och att det var svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som barnskötare. Informationen fick de från föräldrar och syskon som arbetar eller har arbetat inom förskolans verksamhet. En elev hade även läst på nätet om svårigheterna att få arbete som barnskötare:
Jag vet att det har varit lite fram och tillbaka, att det är svårt som barnskötare inom Malmö kommun med tanke på att man säger att den här tjänsten ska bort, men samtidigt vet jag att det är brist på förskollärare och det är brist på pedagoger så jag vet ju om att den både kan vara tuff, det finns också tillgängligheter, om man ligger på rätt plan, om man har rätt möjligheter, rätt kontakter men annars är det ju en tuff arbetsmarknad just som barnskötare då är det ju vidareutbildning som gäller.
30
Den här eleven som kände till att arbetsmarknaden är svår för barnskötare, planerade att studera vidare till förskollärare. Vidare nämner en elev som inte visste något om arbetsmarknaden att lärare på skolan inte gav information om hur möjligheterna att få arbete efter gymnasiet såg ut.
Sammanfattning: Det eleverna visste om arbetsmarknaden var oftast inget de aktivt valt att undersöka, utan något de hört från familj och vänner. Skillnader mellan programmen är att elever från BF hade en mer splittrad kunskap om arbetsmarknaden än elever från VO. Elever från VO hade inför sitt gymnasieval en gemensam bild av att arbetsmarknaden var god, förutom den elev som inte kände till arbetsmöjligheterna. Ingen av informanterna ville stanna inom yrket som undersköterska, utan ser utbildningen som en väg mot deras yrkesmål. Elever från BF hade däremot en delad mening om hur arbetsmarknaden såg ut när de gjorde sitt val; antingen såg de en god eller svår arbetsmarknad eller också visste de inte hur arbetsmöjligheterna såg ut.
6.3 Praons påverkan
Bland eleverna på VO fanns det en avsaknad av prao under grundskoletiden, där en del inte haft prao. De informanter som haft prao hade inte förlagt den inom vården. Dessa elever hade en praoperiod. Praon upplevdes som något positivt då de fick möjlighet att prova ett yrke. Det fanns ett intresse för VO i samband med praoperioden, men även funderingar på andra yrkesprogram. Praon var ett sätt att testa på ett av dessa yrken som de var nyfikna på. De hjälptes av praon på så vis att de kunde sålla bort ett alternativ. Genom att vara på arbetsplatsen fick de en annan bild av yrket, som gjorde att VO upplevdes som mer attraktivt. Fler praoperioder framkom som ett önskemål under grundskoletiden, då ytterligare yrken hade kunnat utforskas.
Eleverna på BF hade prao på förskolor under grundskoletiden. Tankar på att välja BF fanns redan innan praon. Valet att förlägga praon på förskolor var ett sätt att undersöka om den här typen av arbete verkligen passade dem. En elev förklarade det så här: ”Det var lite därför jag tänkte att då har jag ett bra tillfälle att känna av om jag känner att detta
31
är helt fel eller detta, jaja men detta skulle kunna fungera”. Det var ett sätt att bekräfta deras tilltänkta val. De fick möjlighet att vara ute i verksamheten, och lära sig mer om arbetet på en förskola, vilket gav en bättre bild av vad arbetet innebar. En annan elev menar att praon inte bara bekräftade valet, utan ökade motivationen att söka BF: ”Jag hade ju redan bestämt mig, men jag fick ju se mer hur det är, det är mycket arbete och inte bara mys men de var jätteduktiga och hade jättekul och tog hand om barnen på ett perfekt sätt. Så det gav mig ännu mer av en push att vilja gå det programmet ”.
Antalet praoplatser som informanterna på BF haft skiljer sig åt; allt ifrån en till fyra stycken. Om det hade funnits möjlighet till prao på fler arbetsplatser, hade den förlagts på förskola igen. Det ger en bredare bild av att hur olika verksamheter kan skilja sig åt. Det kom även fram en tanke om att prao inom andra branscher kan vara en god idé, även om siktet redan är inställt på BF. Genom att se andra arbetsplatser är det möjligt att få fler tankar om tänkbara yrken, vilket kan undvika felval.
Sammanfattning: Bägge grupperna upplever sig hjälpta av praon (av de som haft det). På vilket sätt de blivit hjälpta skiljer sig åt. Informanterna på BF var säkra på sitt val innan praon, och valde att förlägga tiden på förskolor. Tankarna om att det var BF som var rätt program för dem, blev bekräftade. Eleverna på VO valde mellan olika yrkesprogram. De blev hjälpta av praon genom att testa på ett yrke, som inte mötte deras förväntningar. Ett från början möjligt yrkesprogram sållades därför bort, till förmån för VO.
32
7. Analys
I detta kapitel kommer studiens empiriska material analyseras med hjälp av de teoretiska utgångspunkter, som presenterats i teorikapitlet. Analysen har delats upp utifrån våra frågeställningar. Första rubriken är en sammanslagning av de två första frågeställningarna och analyseras tillsammans. Dessa är: På vilket sätt reflekterar eleverna kring kopplingen
mellan valt yrkesprogram och den framtida etableringen på arbetsmarknaden? samt Vilken kunskap hade eleverna om arbetsmöjligheterna efter valt yrkesprogram? Därefter
analyseras frågeställningen: Har elevernas prao under grundskoletiden haft betydelse för
val av yrkesprogram i gymnasieskolan? Under varje rubrik görs en gemensam analys av
de båda programmens resultat.
7.1 Reflektioner och kunskap om arbetsmarknad
För att kunna fatta ett väl underbyggt val, krävs det enligt CIP- teorin att individen först har utforskat sin självkännedom. Självkännedomen innefattar bl.a. intressen, förmågor och specifika preferenser gällande arbete (Sampson et al. 2004, 22-23). Informanterna har identifierat en för dem betydelsefull yrkesvärdering, som är en del av deras självkännedom. För dem är det viktigt att arbeta med människor. Intervjupersonerna trycker på viljan att hjälpa människor, vilket ses som något eftersträvansvärt. Eleverna på BF menar att de alltid lockats av att arbeta med barn eller ungdomar. På VO har de varit mer inriktade på arbete inom vården. I takt med en ökad livserfarenhet, utvecklas också självkännedomen. Då gymnasievalet fattas i tidiga tonåren, har elever inte tillägnat sig en bred livserfarenhet.
Självkännedomen underlättar valet av gymnasieprogram, då denne vet vad den vill få ut av sin utbildning. Det kan exempelvis handla om att bli behörig till högskolestudier, eller få kompetens att arbeta direkt. Dessa olika strategier kallas för valhandlingar.
33
Valhandlingarna är alltså indelade efter vad som en individ tar störst hänsyn till vid gymnasievalet (Lund 2006, 204-207). Det som sågs som viktigast för informanterna på VO var att programmet ska leda till högre studier, vilket kallas för en karriärinriktad valhandling. Valet att studera på VO sågs som en passande väg att ta när de begränsades av betyg. Utan sådana begränsningar hade naturvetenskapsprogrammet varit ett alternativ för somliga. Resonemanget om att begränsas i sitt val, hör ihop med elevens handlingshorisont. Hodkinson & Sparks (1997, 33,35) förklarar att det många gånger inte handlar om att välja mellan flera olika alternativ, utan att acceptera ett alternativ.
Eleverna på BF hade valt programmet som sitt förstahandsval. Till skillnad från VO är bilden mer splittrad gällande elevernas tankar efter gymnasiet. Av dessa elever fanns det en person som utgått ifrån en karriärinriktad valhandling. En annan elev utgick från den yrkesinriktade valhandlingen, då förhoppningen var att utbildningen skulle leda till arbete. En tredje kan inte placeras i någon av kategorierna. Personen hade funderingar på studier såväl som arbete.
Samtliga elever befinner sig i vad som Super, Savickas & Super (1996, 132-133) kallar för den utforskande fasen. Vid grundskolans slut befinner sig individen precis i början av denna fas. Med tanke på den begränsade livserfarenheten, behöver individen en period där den kan utforska intressanta yrkesmål. Vid gymnasievalet hade intervjupersonerna kommit en bit på vägen i sitt utforskande; de hade klart för sig att de ville arbeta med människor, samt i vilken typ av miljö de vill göra detta (vården eller barnomsorgen). Nästa steg i processen är att utifrån det yrkesområde som är av intresse identifiera ett antal möjliga yrken. Genom att utforska yrkesområdet väljs ett yrke, och personen tar reda på information om hur de kan gå tillväga för att nå sitt yrkesmål (ibid). Det här steget är mer, eller mindre avklarat bland informanterna på BF. Den informant som önskar studera vidare till förskollärare har inte bara valt önskat yrke, utan även tagit reda på vad som krävs för att söka programmet. En annan hade lösa planer på vidare studier, men hade inte undersökt möjligheten närmare. Den elev på BF som ville arbeta som barnskötare efter sin gymnasieexamen kände inte till yrkets arbetsmöjligheter. Eleven menar att om hon fått veta att arbetsmarknaden är svår för barnskötare, hade det fört gymnasievalet i en annan riktning. Hon är den enda intervjupersonen som skulle valt ett annat program, med hänvisning till arbetsmarknaden. Trots detta påstående, hade
34
informanten inte undersökt arbetsmarknaden för barnskötare närmare innan valet. Ansvaret att ge information om arbetsmarknad och arbetsmarknadsefterfrågan är något som denna elev ser är skolans ansvar.
På VO hade eleverna vid gymnasievalet redan bestämt sig för vilket yrke de vill studera till efter gymnasiet. En av eleverna hade bestämt sig för att studera vidare efter gymnasiet, men var osäker på inom vilket yrke. Hon befinner sig därför i det andra steget i den utforskande fasen. Detta innebär att hon identifierat intressanta yrken, men inte valt vilket av dessa som är det rätta yrket för henne. Gemensamt för eleverna på VO är att de hade en avsaknad av kunskap om vad som krävs för att komma in på de utbildningarna. Att tillägna sig sådan kunskap var inget som de lagt ner tid på. Samma mönster kan vi se bland de elever på BF som inte tagit reda på mer information.En möjlig förklaring till det bristande intresset att söka information är deras karriärmognad. Karriärmognad är direkt kopplad till personers attityder och kunskaper, vilka utvecklas med tiden (Super, Savickas & Super 1996, 123-141). Det är rimligtvis i elevernas intresse att ta reda på information om det yrke som de vill utbilda sig till, samt vad som krävs i form av behörighet. När de inte gör detta kan det tolkas som att de har en låg karriärmognad, vilket kan kopplas till deras låga ålder. Den kunskap om arbetsmarknad och yrke som de flesta av informanterna har, är främst sådan som de hört från personer i sin närhet. Informationen accepteras utan kritiskt tänkande. Elever på VO hade fått höra att arbetsmarknaden är god för undersköterskor. Majoriteten har tagit till sig detta utan att själva ta reda på om det stämmer. En elev visste dock inte hur arbetsmöjligheterna såg ut.
Eleverna på BF hade olika kunskaper om arbetsmöjligheterna efter programmet. Det fanns tankar om en god arbetsmarknad såväl som en avsaknad av kunskap. Det är enbart en informant på BF som kände till svårigheterna med att få anställning som barnskötare, vilket tillägnats genom att läsa på internet. Enligt CIP- teorin är media ett sätt att få utökad yrkeskännedom (Sampson et al. 2004, 23). Genom att söka upp information som är relevant för gymnasievalet, har denna elev en högre karriärmognad än övriga informanter från de båda programmen, då hon aktivt valt att fördjupa sin yrkeskännedom.
Det som tas störst hänsyn till vid gymnasievalet är intresse, vilket är gemensamt för båda programmen. Det går inte nödvändigtvis att förklara det intressestyrda valet med en bristande karriärmognad. De har reflekterat över vad de tycker är viktigt i ett arbete, och
35
vad de skulle vilja arbeta med. Det tyder på en viss självkännedom och ett steg vidare i den utforskande fasen. Vi kan dock göra en koppling till deras roll, som är elev. Super, Savickas & Super (1996, 123-141) menar att individers karriärbeslut baseras på den roll som för tillfället är central i personens liv, tillsammans med den nuvarande karriärmognaden. Informanternas huvudsakliga roll är elev, vilket kan vara en anledning till att de inte tänker särskilt mycket på de praktiska möjligheterna efter studiernas slut. Deras roll som elev i kombination med den nuvarande karriärmognaden, som var låg hos majoriteten av eleverna vid tidpunkten för gymnasievalet, låg till grund för deras val av program.
7.2 Praon som påverkansfaktor
Under den utforskande fasen utvecklas yrkesidentiteten. Individen försöker testa sig fram inom ett yrkesområde som upplevs vara intressant för att se om ett yrke känns passande (Super, Savickas & Super 1996, 132-133). Detta kan kopplas till elevernas prao. Praon var ett sätt för eleverna på de bägge programmen, att undersöka om ett yrke passade dem. Eleverna på BF valde att förlägga sin prao på förskolor då de var intresserade av att arbeta inom förskolan sedan innan. De hade därför redan en idé om att de ville läsa barn- och fritidsprogrammet. Intresset för BF bekräftades genom praon, som gjorde dem säkra på det kommande gymnasievalet. Det som skiljer sig mellan eleverna på de olika programmen är att alla informanter på VO inte haft möjlighet till prao under grundskoletiden. Då prao är ett sätt att prova på ett intressant yrke och se om det passar individen, kan en avsaknad av prao försvåra gymnasievalet. Bland de elever på VO som hade prao under grundskoletiden fanns funderingar mellan olika yrkesprogram. De hade inte förlagt sin prao inom vården utan valde att förlägga den inom ett annat yrke de var nyfikna på. Genom praon upptäckte de att yrket inte passade dem och intresset för VO ökade. På så vis underlättades deras gymnasieval.
Enligt CIP- teorin påverkas val av individens yrkeskännedom. Begreppet handlar om vad en individ vet om arbetsmarknaden och specifika yrken. För att fatta ett underbyggt val krävs yrkeskännedom, vilket ökar i takt med erfarenheter. Här handlar det dock inte
36
enbart om egna erfarenheter, utan även andras erfarenheter som personen kan lära sig av (Sampson et al. 2004, 21-23). Med tanke på informanternas ålder, är de egna erfarenheterna begränsade. De elever på VO som inte haft prao, var helt begränsade till det som vänner och familj har berättat om arbetsmarknaden och specifika yrken, när de gjorde sitt gymnasieval. Eleverna på BF fick egna erfarenheter under praon som ökade deras kännedom om barnskötaryrket. Genom att prova på yrket i verkligheten fick eleverna se hur verksamheten fungerar och lära sig mer om vad arbetet innebär, vilket hjälpte dem bilda en bättre uppfattning om yrket. Detta är något som skiljer sig åt mellan eleverna på de olika programmen. Eleverna på VO fick inte ökad yrkeskännedom om undersköterskeyrket genom egna erfarenheter, då de antingen fanns en avsaknad av prao eller då praon var förlagd inom andra yrken. Detta innebär att eleverna på BF innan gymnasievalet, hade en högre yrkeskännedom inom det yrke de var intresserade av och sedan också valde.
Det framkommer att en elev på BF hade önskat prao inom andra branscher för att undersöka andra yrken och undvika felval. Detta kan kopplas till Hodkinson och Sparks (1997, 33,35) begrepp handlingshorisont. Med begreppet handlingshorisont menas det som en individ ser som möjligt utifrån de kunskaper och erfarenheter denne har. Om de hade haft prao inom andra branscher hade deras handlingshorisont kunnat vidgas. På så vis skulle de fått ännu mer yrkeskännedom då de kan jämföra olika yrken.
7.3 Sammanfattning
Eleverna på VO hade tydliga yrkesmål när de valde gymnasieprogram, och såg gymnasiet som ett steg på vägen för att nå målet. Yrkesprogrammet skulle fungera som en språngbräda till högre studier, vilket betyder att valet var karriärinriktat. När det gäller yrkesmål hade somliga elever på BF tydliga sådana medan andra var mer osäkra, men visste att de ville arbeta med människor. Valet för dem sträckte sig från att vara karriärinriktat till yrkesinriktat, men också en blandning av de båda.
Eleverna från båda programmen valde ett gymnasieprogram som deras handlingshorisont uppfattade som möjligt. Handlingshorisonten kan begränsas av betyg,
37
vilket är fallet för somliga på VO, som annars hade valt det naturvetenskapliga programmet. Elever på bägge programmen såg valt program som en väg vidare inom ett arbetsområde de önskar etablera sig inom. De som önskade etablera sig inom ett yrke som kräver högre studier, hade oftast inte undersökt vad som krävs för att komma in på utbildningen. De kan därför inte avgöra hur realistiska deras karriärmål är, då de inte vet vad som krävs av dem. Karriärmognaden kan tolkas som låg, när informanterna inte engagerar sig mer för att ta reda på information som är viktig för deras framtid.
Huruvida valt program leder till goda arbetsmöjligheter eller inte, har visat sig vara av mindre relevans för majoriteten av informanterna, oavsett vad planen var efter gymnasiet. Kunskapen de hade om arbetsmöjligheterna efter yrkesprogrammet, var oftast inget de själva valt att undersöka. Den framträdande synen på VO var att det finns goda arbetsmöjligheter efter gymnasiet. På BF fanns det blandade tankar gällande möjligheten till arbete efter gymnasiet.
Eleverna på BF hade redan innan gymnasievalet utvecklat sin yrkesidentitet genom att praoa på förskolor. Genom egna erfarenheter utvecklade de sin yrkeskännedom om ett specifikt arbete och arbetsplats, som de kan arbeta på efter BF. Till skillnad från BF saknar en del informanter från VO erfarenheter från praon, vilket kan försvåra gymnasievalet. De informanter från VO som haft prao blev hjälpa av den på så sätt att de såg vad de inte ville arbeta med, och VO kändes då mer lockande. Då de själva inte praoade inom vården, hade de ingen yrkeskännedom om ett vårdyrke, som utvecklats genom egna erfarenheter, att gå på vid valet.
38
8. Diskussion
Denna studie syftar till att undersöka och jämföra i vilken utsträckning kunskaper och reflektioner kopplade till arbetsmarknaden, har påverkat elever på barn- och fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet, vid valet av gymnasieprogram. Under denna rubrik diskuteras uppsatsens slutsatser i förhållande till tidigare forskning och våra egna reflektioner.
Eftersom detta är en kvalitativt genomförd studie, kan vi av resultatet inte dra några generella slutsatser. Resultatet har bidragit till en ökad förståelse för de intervjuade elevernas val av yrkesprogram, som leder fram till ett brist- respektive överskottsyrke.
8.1 Resultatdiskussion
Tanken med det fria skolvalet är att ungdomar ska välja program efter egna utgångspunkter, men det förutsätts att beslutet ska vara välgrundat och främja deras anställningsbarhet (Lidström 2009, 9). Bland majoriteten av våra informanter kan gymnasievalet dock inte anses vara välgrundat, då de inte tagit reda på sådan information, som anses vara viktig för deras val. Det kan handla om vilka krav som ställs för att studera vidare, eller hur möjligheten till arbete efter gymnasiet ser ut. Den kunskap de har är generellt liten eller till och med felaktig.
Goda arbetsmöjligheter efter valt program var ingen viktig påverkansfaktor för de flesta elever. Detta vare sig de såg en god arbetsmarknad efter avslutat gymnasieprogram, eller inte. Liknande resultat kom fram i Panicans (2015, 12-24, 30-32) studie, som visade att elever i nionde klass saknar kunskaper om arbetsmarknaden och vilken arbetskraft som efterfrågas av arbetsgivare. Attraktionskraften på arbetsmarknaden var inte heller här något som ansågs vara viktigt att ta hänsyn till.
Intresset för omvårdnadsutbildningar har minskat, och undersköterskor har blivit ett bristyrke (Arbetsförmedlingen 2015, 9, 23). Intressant nog visar det sig att de informanter
