Reflektioner och kunskap om arbetsmarknad

För att kunna fatta ett väl underbyggt val, krävs det enligt CIP- teorin att individen först har utforskat sin självkännedom. Självkännedomen innefattar bl.a. intressen, förmågor och specifika preferenser gällande arbete (Sampson et al. 2004, 22-23). Informanterna har identifierat en för dem betydelsefull yrkesvärdering, som är en del av deras självkännedom. För dem är det viktigt att arbeta med människor. Intervjupersonerna trycker på viljan att hjälpa människor, vilket ses som något eftersträvansvärt. Eleverna på BF menar att de alltid lockats av att arbeta med barn eller ungdomar. På VO har de varit mer inriktade på arbete inom vården. I takt med en ökad livserfarenhet, utvecklas också självkännedomen. Då gymnasievalet fattas i tidiga tonåren, har elever inte tillägnat sig en bred livserfarenhet.

Självkännedomen underlättar valet av gymnasieprogram, då denne vet vad den vill få ut av sin utbildning. Det kan exempelvis handla om att bli behörig till högskolestudier, eller få kompetens att arbeta direkt. Dessa olika strategier kallas för valhandlingar.

33

Valhandlingarna är alltså indelade efter vad som en individ tar störst hänsyn till vid gymnasievalet (Lund 2006, 204-207). Det som sågs som viktigast för informanterna på VO var att programmet ska leda till högre studier, vilket kallas för en karriärinriktad valhandling. Valet att studera på VO sågs som en passande väg att ta när de begränsades av betyg. Utan sådana begränsningar hade naturvetenskapsprogrammet varit ett alternativ för somliga. Resonemanget om att begränsas i sitt val, hör ihop med elevens handlingshorisont. Hodkinson & Sparks (1997, 33,35) förklarar att det många gånger inte handlar om att välja mellan flera olika alternativ, utan att acceptera ett alternativ.

Eleverna på BF hade valt programmet som sitt förstahandsval. Till skillnad från VO är bilden mer splittrad gällande elevernas tankar efter gymnasiet. Av dessa elever fanns det en person som utgått ifrån en karriärinriktad valhandling. En annan elev utgick från den yrkesinriktade valhandlingen, då förhoppningen var att utbildningen skulle leda till arbete. En tredje kan inte placeras i någon av kategorierna. Personen hade funderingar på studier såväl som arbete.

Samtliga elever befinner sig i vad som Super, Savickas & Super (1996, 132-133) kallar för den utforskande fasen. Vid grundskolans slut befinner sig individen precis i början av denna fas. Med tanke på den begränsade livserfarenheten, behöver individen en period där den kan utforska intressanta yrkesmål. Vid gymnasievalet hade intervjupersonerna kommit en bit på vägen i sitt utforskande; de hade klart för sig att de ville arbeta med människor, samt i vilken typ av miljö de vill göra detta (vården eller barnomsorgen). Nästa steg i processen är att utifrån det yrkesområde som är av intresse identifiera ett antal möjliga yrken. Genom att utforska yrkesområdet väljs ett yrke, och personen tar reda på information om hur de kan gå tillväga för att nå sitt yrkesmål (ibid). Det här steget är mer, eller mindre avklarat bland informanterna på BF. Den informant som önskar studera vidare till förskollärare har inte bara valt önskat yrke, utan även tagit reda på vad som krävs för att söka programmet. En annan hade lösa planer på vidare studier, men hade inte undersökt möjligheten närmare. Den elev på BF som ville arbeta som barnskötare efter sin gymnasieexamen kände inte till yrkets arbetsmöjligheter. Eleven menar att om hon fått veta att arbetsmarknaden är svår för barnskötare, hade det fört gymnasievalet i en annan riktning. Hon är den enda intervjupersonen som skulle valt ett annat program, med hänvisning till arbetsmarknaden. Trots detta påstående, hade

34

informanten inte undersökt arbetsmarknaden för barnskötare närmare innan valet. Ansvaret att ge information om arbetsmarknad och arbetsmarknadsefterfrågan är något som denna elev ser är skolans ansvar.

På VO hade eleverna vid gymnasievalet redan bestämt sig för vilket yrke de vill studera till efter gymnasiet. En av eleverna hade bestämt sig för att studera vidare efter gymnasiet, men var osäker på inom vilket yrke. Hon befinner sig därför i det andra steget i den utforskande fasen. Detta innebär att hon identifierat intressanta yrken, men inte valt vilket av dessa som är det rätta yrket för henne. Gemensamt för eleverna på VO är att de hade en avsaknad av kunskap om vad som krävs för att komma in på de utbildningarna. Att tillägna sig sådan kunskap var inget som de lagt ner tid på. Samma mönster kan vi se bland de elever på BF som inte tagit reda på mer information.En möjlig förklaring till det bristande intresset att söka information är deras karriärmognad. Karriärmognad är direkt kopplad till personers attityder och kunskaper, vilka utvecklas med tiden (Super, Savickas & Super 1996, 123-141). Det är rimligtvis i elevernas intresse att ta reda på information om det yrke som de vill utbilda sig till, samt vad som krävs i form av behörighet. När de inte gör detta kan det tolkas som att de har en låg karriärmognad, vilket kan kopplas till deras låga ålder. Den kunskap om arbetsmarknad och yrke som de flesta av informanterna har, är främst sådan som de hört från personer i sin närhet. Informationen accepteras utan kritiskt tänkande. Elever på VO hade fått höra att arbetsmarknaden är god för undersköterskor. Majoriteten har tagit till sig detta utan att själva ta reda på om det stämmer. En elev visste dock inte hur arbetsmöjligheterna såg ut.

Eleverna på BF hade olika kunskaper om arbetsmöjligheterna efter programmet. Det fanns tankar om en god arbetsmarknad såväl som en avsaknad av kunskap. Det är enbart en informant på BF som kände till svårigheterna med att få anställning som barnskötare, vilket tillägnats genom att läsa på internet. Enligt CIP- teorin är media ett sätt att få utökad yrkeskännedom (Sampson et al. 2004, 23). Genom att söka upp information som är relevant för gymnasievalet, har denna elev en högre karriärmognad än övriga informanter från de båda programmen, då hon aktivt valt att fördjupa sin yrkeskännedom.

Det som tas störst hänsyn till vid gymnasievalet är intresse, vilket är gemensamt för båda programmen. Det går inte nödvändigtvis att förklara det intressestyrda valet med en bristande karriärmognad. De har reflekterat över vad de tycker är viktigt i ett arbete, och

35

vad de skulle vilja arbeta med. Det tyder på en viss självkännedom och ett steg vidare i den utforskande fasen. Vi kan dock göra en koppling till deras roll, som är elev. Super, Savickas & Super (1996, 123-141) menar att individers karriärbeslut baseras på den roll som för tillfället är central i personens liv, tillsammans med den nuvarande karriärmognaden. Informanternas huvudsakliga roll är elev, vilket kan vara en anledning till att de inte tänker särskilt mycket på de praktiska möjligheterna efter studiernas slut. Deras roll som elev i kombination med den nuvarande karriärmognaden, som var låg hos majoriteten av eleverna vid tidpunkten för gymnasievalet, låg till grund för deras val av program.