Presentation av enkätundersökningen och tabeller

En viss snedfördelning har skett i enkätundersökningen. Klasserna vi undersökte i de olika stadsdelarna var olika stora. Vi undersökte tre klasser på vardera skola och på Laröd skola svarade 86st på vår enkät, varav 53,5 % var pojkar och 46,5 % var flickor. Bortfallet var 1st i skolår 4, som inte förstod enkäten utan svarade felaktigt. På Berga var klasserna små och svarsresultatet blev 41st, varav 53,7 % var pojkar och 46,3 % var flickor. Bortfallet här var 4st i skolår 4 som var sjuka och 1st felsvar i skolår 5. Drottninghögs svarsantal var 64st, varav 40,6% var pojkar och 59,4% var flickor. Bortfallet var 2st sjuka i skolår 4.

Vår studie visar på att det är större andel personer med utländsk bakgrund i stadsdelen

Drottninghög än i Laröd. Vi frågade inte om vilka länder föräldrarna kom ifrån, utan alla med minst en förälder eller själv född utomlands, klassificerade vi som personer med utländsk bakgrund. SCB:s tabell A på sidan 12, om stadsdelarnas medelinkomster och utbildningsnivå och antal boende med utländsk bakgrund förtydligar bilden av vilken socialgrupp stadsdelarna tillhör.

Vi kommer i tabell 1 titta på hur fördelningen av etniciteten är på respektive skola vi gjort vår undersökning på. Detta för att ge en bild av hur våra enkätdeltagare är representativa för hela stadsdelen. Jämför vårt resultat i tabell 1 med SCB:s resultat av etnicitet i tabell A på sidan 12.

Tabell 1 visar att Laröd i vår undersökning har flest föräldrar födda i Sverige. På Berga var det mer jämnt fördelat mellan föräldrar födda utomlands och föräldrar födda i Sverige. På Drottninghög var gruppen föräldrar födda utomlands överrepresenterade. 82 % med utländsk bakgrund är en avsevärt mycket högre siffra än SCB:s siffror, som visar att 53,8 % har utländsk bakgrund i stadsdelen Drottninghög. Detta beror på att vår definition av person med utländsk bakgrund är beräknad efter person född utomlands eller med endast en utrikes född förälder, medan SCB beräknade stadsdel statistiken på en person född utomlands eller med två föräldrar födda utomlands som person med utländsk bakgrund.

Vårt syfte med enkätundersökningen är att ta reda på om barnen i stadsdelarna idrottar och resultaten av huruvida de är medlemmar i idrottsförening eller inte presenteras i tabell 2.

Tabell 2 visar att barn i skolår 4-6 i Laröd, utövar i större utsträckning mer föreningsidrott än barn i samma ålder på Drottninghög. Laröd hade 93 % som var föreningsmedlemmar, vilket kan mätas mot Drottninghögs 62,5 %. Drottninghögs höga flickantal kan ha påverkat

stadsdelens resultat, då tidigare studier som gjorts visat att flickor utövar föreningsidrott mindre än pojkar. Berga låg närmare Laröd på ca 83 %.

Spontanidrotten var också något vi ville titta på och då utifrån hur det såg ut i respektive stadsdel.

I tabell 3 visar resultaten av spontanidrotten en annan bild av hur barnen i stadsdelarna idrottar. I Laröd spontanidrottar barnen mest, hela 81,2 %. På Berga är det 41,5 % som inte spontanidrottar alls. På Drottninghög utövar barnen mer spontanidrott än på Berga, som hade högre andel medlemsaktiva i idrottsföreningar, se tabell 2, än Drottninghög.

Intressant är det också att se om barn med utländsk bakgrund föreningsidrottar annorlunda än svenska barn, då tidigare undersökningar som gjorts visar på skillnader.

Vi har tidigare nämnt Riksidrottsförbundet undersökning Idrott och integration som visar på att invandrarpojkar tränar och/eller tävlar i en idrottsförening lika mycket som svenska barn och ungdomar. Det som skiljer sig är andelen flickor, där flickor med utländsk bakgrund är sämre representerade i idrottsföreningarna (Riksidrottsförbundet, 2002). Tittar vi på tabell 4, så ser vi en marginell skillnad mellan pojkar med utländsk bakgrund och svenska pojkar och att flickorna med utländsk bakgrund, är mindre representerade i föreningsidrotten i våra tre undersökta stadsdelar, vilket tycks stämma med Folkhälsoinstitutets undersökning.

Drottninghögs flickantal var högre, närmare 19 procentenheter än pojkantalet i

undersökningen. Vi kan fundera på om Drottninghög hade fått högre antal medlemsaktiva i idrottsföreningarna, om antalet pojkar hade varit högre i undersökningen.

Spontanidrottandet visar också på skillnader mellan barn med utländsk bakgrund och svenska barn i våra undersökta stadsdelar

Tabell 5 visar att barn med utländsk bakgrund spontanidrottar mer än svenska barn. Den största gruppen som inte utövar spontanidrott är svenska flickor. Detta går emot tidigare forskning om att flickor med utländsk bakgrund tränar minst av alla. Ca 74 % av de flickorna med utländsk bakgrund spontanidrottar, som är att jämföras med 54,5 % av de svenska flickorna.

Riksidrottsförbundet gjorde en undersökning, Idrotten i siffror, av det svenska folkets val av idrott. I deras undersökning fann de att fotboll var den vanligaste idrottsföreningsformen personer mellan 12-70 år utövade (Riksidrottsförbundet, 2005). Fotboll var också den idrott som barnen i vår studie, tabell 6 och 7, ägnade sig mest åt. Dock ansåg barnen på

Drottninghög att de spelade spontanfotboll, tabell 7, i högre utsträckning än vad de gjorde i de andra stadsdelarna, trots att de var underrepresenterade i fotbollens föreningar.

Tabell 6 Tabell 7

Spontanidrott Laröd Berga Drottninghög

fotboll 52,2% 41,7% 55,8% inlines 18,8% 8,3% 5,8% löpning 14,5% 12,5% skateboard 7,2% 16,7% basket 2,9% 4,2% 5,8% tennis 1,4% 1,9% golf 1,4% övrigt 1,4% 8,3% 7,7% badminton 8,3% 1,9% bordtennis 9,6% dans 1,9% mountainbike 1,9% cross 1,9% badhuset/simning 1,9% ishallen 1,9% Spontanidrott Föreningsidrott

Föreningsidrott Laröd Berga Drottninghög

fotboll 50,0% 38,2% 35,0% gymnastik 10,8% 5,9% tennis 8,1% 2,5% dans 8,1% 2,9% 5,0% ridning 5,4% 2,9% 5,0% innebandy 4,1% 14,7% simning 2,7% 5,9% 7,5% golf 2,7% basket 1,4% 2,9% 12,5% karate 1,4% 2,9% 2,5% ishockey 1,4% 2,9% orientering 1,4% löpning 1,4% cross 1,4% taekwondo 12,5% handboll 5,0% bordtennis 2,9% 5,0% friidott 2,5% boxning 2,5% badminton 2,5% bågskytte 11,8% bowling 5,9%

I tabell 6 och 7 framgår det att idrotter som bågskytte hade 11,8 % på Berga och inga som helst utövare i de andra två stadsdelarna. Detta tror vi har en förklaring till att skolan på Berga, har gett eleverna möjlighet att prova på bågskytte under några veckor under skoltid. Vi trodde att Laröd skulle vara mer representerade när det gällde dyrare idrotter som t ex ishockey än vad de gjorde. Orsaken till detta tror vi kan beror på stadsdelens starka

Då många var medlemmar i flera idrottsföreningar ville vi se hur många olika aktiviteter de utövade i respektive stadsdel.

Tabell 8 visar att Drottninghög hade flest barn som utövade en aktivitet, närmare bestämt 68 %, medan Laröd var den stadsdel där endast 40 % utövade en aktivitet. Berga hade också många, ca 55 %, som endast utövade en aktivitet. Laröd var den stadsdel som hade flest utövare av 3 aktiviteter och minst antal som inte utövade någon idrott alls.

Antal aktiviteter kan kopplas till antal träningstillfällen i veckan. Huruvida något barn i undersökningen tränar en idrott på hög nivå och där ha flera träningstillfällen i veckan har vi inte studerat, utan resultaten i tabell 9 visar bara hur ofta barnen i respektive stadsdel är aktiva i veckan.

Tabell 9 visar att hela 40,5 % i Laröd hade träningar 4 gånger eller fler i veckan, detta kan troligen kopplas till antalet idrottsföreningar de var med i. I Laröd var det högre frekvens barn som var medlemmar i 3 idrottsföreningar än i de andra stadsdelarna.

Områdets socioekonomi tror vi påverkar möjligheterna att kunna utöva mer än en idrott. Kan detta vara förklaringen till varför barnen i Laröd utövar fler idrotter än i de andra stadsdelarna, eller är det stadsdelens idrottskultur, s.k. idrottshabitus, som påverkar resultatet?

Vi ville också titta på var deras idrottsföreningar låg. Var det i närområdet, på stan eller på annan ort? På stan menar vi den centrala delen av Helsingborg. Detta kan ha betydelse för deras val av idrott. Hur tillgänglig en idrott är påverkar antalet utövare. Har då en stadsdel en stark idrottsförening i närområdet, rekryteras fler unga till föreningen än de annars skulle ha gjort.

Tabell 10 visar att i Laröd låg den största andelen av idrottsföreningarna i deras närområde. Drottninghög hade högst antal som tränade i centrum, hela 65 % . Drottninghög ligger ca 3 km från Helsingborgs centrum, Laröd 7 km och Berga 4 km. Sträckan till centrum påverkar troligen antalet utövare i centrum.

För att kunna se några samband mellan barnens idrottsutövning och stadsdelens

socioekonomi, valde vi att fråga hur de tog sig till sina aktiviteter. Svaren är det barnen i undersökningen upplevde att de gjorde oftast. Troligen har tidpunkten för enkäten påverkat deras svar då den gjordes under en kall årstid och bilåkandet ökar.

Trots aktiviteter i närområdet åker barnen i Laröd bil i större utsträckning än cykel till sina träningar. Berga som hade 59 % av sina föreningsaktiviteter i centrum, hade högst andel som åkte bil till träningarna. Trots att Drottninghög i större utsträckning utövade sina

föreningsidrotter i centrum, var de lägst representerade bilåkare. Kan orsaken vara att

Drottninghög ligger närmast centrum av områdena och bussförbindelserna från stadsdelen är bättre än i de andra stadsdelarna?

Vår undersökning visar att stadsdelarna skiljer sig väsentligt åt i utbudet av spontanidrotts möjligheter. Vi ville undersöka hur barn i stadsdelarna spontanidrottade.

Tabell 12 visar att Berga hade 40 % elever som inte spontanidrottade alls medan

Drottninghög hade 68,8 % som höll på med en spontanidrott. Endast på Laröd var det en liten del som utövade flera olika spontanidrotter.

Hur ofta spontanidrotten sker är relevant för att kunna studera helheten av idrottandet i stadsdelarna. Svaren är som vi tidigare nämnt i undersökningen, troligen varierande på grund av att det sker utan tränare och fasta tider. Trots årstiden för undersökningen menar barnen i alla stadsdelarna att de spontanidrottar.

I tabell 13 framgår det, att av dem som spontanidrottade gjorde 41 % det på Laröd och på Berga detta 4 gånger eller fler i veckan och 53,8 % på Drottninghög spontanidrottade mer än 4 ggr i veckan.

Vi ställer oss frågan om barnen på Drottninghög satsar på endast en idrott och ser

spontanidrotten som ännu en möjlighet att bli bättre, då de tränar fyra gånger i veckan eller fler tillfällen. Detta kan studeras med tabell 8, där hela 67,8 % på Drottninghög utövade endast en föreningsidrott och detta gjorde 45 % två gånger i veckan.

Att spontanidrotten mestadels skulle ske i närområdena var inte någon överraskning, men vi ville se om det fanns några skillnader mellan stadsdelarna.

Tabell 14 visar att stadsdelarnas idrottsfaciliteter varierade väldigt mycket mellan Laröd, Berga och Drottninghög, enligt vår observation. 91,3 % befinner sig i Laröd när de

spontanidrottar i sitt närområde, 90,4 % på Drottninghög och 79,2 % på Berga. Drottninghög bedömde vi, som den stadsdelen som hade störst utbud och på Berga fanns sämst möjligheter till spontanidrott. Detta kan vara en bidragande orsak till det lite lägre antal på Berga som utnyttjade sitt område för att utöva spontanidrott.