Kapitel 6. Resultat
6.2 Sammanfattning av resultat
Vi ställde i vår undersökning följande fråga:
Skiljer sig barns föreningsidrottande och spontanidrottande åt i socioekonomiskt olika stadsdelar?
Vi kan av resultatet se skillnader på aktivitetsfrekvens inom föreningsidrotten, mellan barnen i stadsdelarna. Laröd hade flest träningstillfällen och är medlemmar i flest idrottsföreningar där fotbollen dominerade i stadsdelen. Drottninghög hade flest barn som inte var med i någon idrottsförening alls, medan Berga var klart överrepresenterade på att inte utöva någon
spontanidrott.
Fotbollen var totalt överrepresenterad i alla tre områdena, både som föreningsidrott och spontanidrott. Idrotter som basket, taekwondo och boxning var klart överrepresenterade på Drottninghög, medan golf och tennis utövades mest i Laröd. Berga hade ett högt antal utövare av bågskytte, vilket ingen i de andra stadsdelarna utövade alls. Joggar gör eleverna på både Laröd och Berga, men inga alls på Drottninghög som spontanidrott.
Svenska pojkar och flickor utövar nästan lika mycket föreningsidrott medan antalet sjunker marginellt när det gäller pojkarna med utländsk bakgrund. Flickor med utländsk bakgrund är de som utövar föreningsidrott minst, medan de spontanidrottar mer än svenska flickor. Enligt tidigare nämnd undersökning av Riksidrottsförbundets studie Idrott och integration, visar vår studie helt andra resultat för flickorna med utländsk bakgrunds spontanidrottande
(Riksidrottsförbundet, 2002).
Föreningsaktiviteterna belägna i centrum (stan) står Berga och Drottninghög för och Berga har störst andel som åker bil till träningarna. Flest som cyklar gör barnen i Laröd, då deras aktiviteter är högst representerade i närområdet. Spontanidrottandet sker mestadels i närområdet i alla tre stadsdelarna.
Kapitel 7. Diskussion
Vi kommer att föra vår diskussion utifrån vår frågeställning: Skiljer sig barns
föreningsidrottande och spontanidrottande åt i socioekonomiskt olika stadsdelar?
Resultatet vi fått fram med vår undersökning sätts i relation till tidigare forskning som gjorts.
Antal idrottstillfällen och antal aktiviteter i veckan dominerade i Laröd, som var mest aktiva. En föreningsidrott vid två tillfällen i veckan dominerade på Drottninghög, de valde i större utsträckning än i de andra områdena att hålla sig till en spontanidrott som de utövade flera gånger i veckan. Fotboll var den idrott som var klart överrepresenterad i alla tre områdena både som förenings- och spontanidrott. Fotboll är den vanligaste föreningsidrotten i Sverige, vilket även vår undersökning tyder på. Att koppla valet av fotbollen till en socioekonomisk orsak, känns inte relevant då den är en världsomfattande aktivitet som spelas och utövas i stort sett i alla länder och kulturer. Och just Helsingborg är en riktigt stark fotbollsstad och har så varit i hela historien. Däremot tror och upplever vi att barnen på Drottninghög som tränar en spontanidrott många gånger i veckan ser sin chans att bli ett framtida fotbollsproffs. Och med den möjligheten tjäna pengar som medför en klassresa till en högre social grupp. Fotbollen är en idrott som är lätt att utöva och relativt billig där det finns många förortsförebilder som lyckats som t. ex Zlatan Ibrahimovic. Henrik Larsson är en förebild i Helsingborg. Genom samtal med eleverna när vi delade ut enkäterna och gick igenom frågorna uppkom
diskussioner om vad spontanidrott var för något. En del barn nämnde att de tränade på en fint eller skotträning för att bli bättre. Barnen pratade sinsemellan och nämnde att de ville bli proffs och genom spontanträningen ökar deras möjligheter till att nå sina mål.
Vår observation av stadsdelarna visade tydiga skillnader mellan förutsättningarna för spontanidrott. Bergas omgivning lockade inte till spontanidrott, då det endast fanns ett fotbollsmål på en gräsyta mellan husen, vilket kan kopplas till det låga antalet
spontanidrottare. I denna stadsdel hade ingen satsning skett när det gäller barns behov till att vara aktiv och röra på sig. Detta kan jämföras med Drottninghög som hade flertalet fotbolls-, basket-, bandyplaner som var inhägnade eller låg en bit ifrån bostäderna, som hade högt antal spontanidrottare. I denna stadsdel såg vi en tydlig satsning som var riktad till att ha
möjligheten till att spela olika bollspela och att vara aktiv.I Laröd fanns ett par fotbollsplaner välplacerade utom räckhåll för trafik och hus. Både i Berga och Laröd erbjuds fina
ökning av spontanidrott i centrum, jämfört med de andra områdena. Detta tror vi kan bero på stadsdelens urval av idrottsmöjligheter, som inte inbjöd till någon nämnbar aktiv livsstil. Vi tror att en öppen idrottsplats i form av basketkorgar eller innebandyplaner för allmänheten blir en naturlig mötesplats i stadsdelen.
Laröd var det område där barnen var medlemmar i flera idrottsföreningar och hade flest träningstillfällen i veckan av de undersökta stadsdelarna. Detta kan kopplas till att Laröd tillhör socialgrupp 1 med stark medelinkomst och en hög utbildningsnivå bland de boende. Forskning visar att personer från socialgrupp 1 idrottar i högre utsträckning än socialgrupp 3. Studien Kostnad för idrott visar kostnaderna för de vanligaste idrotterna i Sverige
(Riksidrottsförbundet, 2004). Tre aktiviteter per barn skulle medföra en kostnad mellan 9 000 - 15.000 kr per år för familjen, beroende på vilka idrotter de valt. Enligt studien så blir antalet träningstillfällen i veckan också en kostnadsökning för familjerna. Det kan vara detta som ligger till grund för att de i Laröd, med en högre medelinkomst, kan låta barnen utöva mer än en idrott. Vi funderade också på om områdets idrottsliga kultur kan påverka barns idrottande mer än de socioekonomiska orsakerna? Just i Laröd finns det en kultur till den lokala idrottsföreningen och idrottshallen vilket innebär att många barn och ungdomar växer upp i stadsdelen och har redan ett idrottshabitus med sig hemifrån Då Trondman i Unga och
föreningsidrott menar att ens idrottshabitus är ett beteende man föds in i (Trondman 2005). I
området Berga fann vi ett stort antal bågskyttar, vilket inte utövades alls i de andra områdena. Här har skolan erbjudit eleverna olika aktiviteter och bågskytteföreningen i Helsingborg lånar ut utrustning gratis och medlemsavgiften är relativt låg, vilket kan vara orsaken till det höga antalet utövare på Berga.
Publikationen Unga och föreningsidrotten behandlar begreppet idrottshabitus. Att vara idrottsintresserad är inte något man är utan det är något man blir under specifika sociala förhållanden. Flickor till högutbildade föräldrar har ett idrottshabitus på 20 % jämfört med en lågutbildad familj där idrottshabitus låg på 11 %. Detta visar att hur hemmet och dess
förebilder idrottar och hur deras syn på idrott ser ut präglar ett barns uppfattning av idrott (Tronman 2005). Helsingborgs stads satsning på att bli en idrottsstad, med motiv att få med alla olika socialgrupper kan vara orsaken till de höga siffrorna i vårt resultat. Möjligen kan satsningen ha varit annorlunda i andra städer, men det framgår inte i Unga och
föreningsidrottens resultat om huruvida undersökta städer satsat på idrotten som ett verktyg
möjlighet att utöva idrott pga. kultur och religion (Standbu & Bakken2007). Flickor från dessa grupper kan se sin möjlighet att idrotta i sitt närområde utan medlemskap i någon förening. Genom att Helsingborgs stad har valt att satsa på stadsdelen Drottninghög, kan det vara en anledning till det höga antalet flickor med utländsk bakgrunds spontanidrottande, där den största andelen med utländsk bakgrund bor.
Vi har i vår studie fått fram ett resultat på att flickor med utländsk bakgrund, föreningsidrottar mindre än övriga barn i undersökningen. Pojkar med utländsk bakgrund och svenska pojkar tränar lika mycket inom föreningsidrotten utifrån vår studie. Dessa resultat har även
Riksidrottsförbundet fått i sin undersökning Idrott och integration (Riksidrottsförbundet 2002). När det gäller spontanidrotten i vår undersökning ser vi att flickorna med utländsk bakgrund spontanidrottar 73,8 % att jämföra med 54,5 % av de svenska flickorna, vilket inte stämmer överrens med Unga och föreningsidrottensundersökning, som redovisar att
flickorna med utländsk bakgrund spontanidrottar 16 % och 36 % av de svenska flickorna (Trondman 2005). Flickorna med utländsk bakgrund har ofta inget idrottshabitus med sig, då idrottande flickor är en relativ ny företeelse. När flickor med utländsk bakgrund kommer till Sverige, erbjuds de idrottsmöjligheter och satsningar på att få in dem i föreningsidrotten, men de har inget idrottshabitus, vilket påverkar viljan att vara aktiva och med i idrottsföreningar. Medan vi menar att pojkars idrottande är ett resultat av deras befintliga idrottshabitus, sedan generationer tillbaka. Resultatet i vår undersökning visar att de föreningsidrottar i mindre utsträckning än de spontanidrottar. Detta tror vi har ett sammanhang med personens
idrottshabitus. De stora skillnaderna mellan flickornas spontanidrottande tror vi påverkas av att de svenska flickorna är medlemmar i en idrottsförening i större utsträckning än flickorna med utländsk bakgrund, vilket gör att deras behov av spontanidrott minskar.
Intressant hade varit att studera vidare huruvida undersökta barns föräldrar föreningsidrottar eller spontanidrottar. Enligt Engströms nya studieBarnidrott och vuxenmotion som kulturella uttryck är klasstillhörigheten den största orsaken till om man idrottar eller ej. Han menar att
en klassresa, ökar möjligheten till att vilja leva ett aktivt liv. Därför är det intressant att även om barns idrottsdeltagande är lågt kan det förändras när de växer upp och blir vuxna. Men för en individs möjlighet till förändring krävs ofta en klassresa från en lägre
socialgruppstillhörighet till en högre. Detta sker oftast genom att individen skaffar sig en bättre utbildning och förutsättningen för det är högre betyg. Med en högre utbildning får individen en bättre ekonomisk möjlighet och förutsättning vilket öppnar upp dörrar till att
växa och nå en annan socialgruppstillhörighet. Valet av idrottsutövande är relaterat till aktuellt levnadsvillkor och social position (Engström 2005).
Teorin om Bourdieus begrepp habitus grundas i barns unga år och är starkt påverkat av individens uppväxtmiljö och det är där individens beteende grundas. Bourdieu menar att människors olikheter och livsvillkor generar olika habitus som i sin tur gör att människor får olika livsstilar som avspeglar sig socialt. I vår studie har kanske barnen i Laröd ett idrottshabitus med sig hemifrån vilket gör att en så pass stor andel både är föreningsmedlemmar och
spontanidrottare medan barnen i Berga inte har växt upp under ett idrottshabitus och som även visar sig på det ganska låga andelen föreningsmedlemmar men framförallt inom
spontanidrotten.
Studie Barn, föräldrar och idrott visar att det är vanligare att barn som väljer fotboll som sin idrott kommer från olika socioekonomiska grupper och spelar för kompisarna och tycker om laget och att arbeta i grupp medan barn som väljer golf som sin idrott tillhör en högre
socialgrupp, tjänstemän och företagare och har en väldigt eller knapp andel som kommer från arbetarhem. Barn från en golffamilj växer ofta upp med golfen och redan från barnsben varit med på golfbanan och det är föräldrarna som drar med barnen i jämförelse med fotbollen där det är kompisarna som gör att barnen väljer fotboll (Karp 2000). I vår studie visar det sig att fotboll är den populäraste idrottsgrenen i alla tre stadsdelarna. Det intressanta är att golf endast utövandes i Laröd med dock ett lågt antal, 2.7 %. Men det stämmer överens med Karps studie där de barn som utövade golf kom från en högre social grupptillhörighet vilket Laröd i vår studie klassats som.
Vi ser utifrån tidigare forskning och utifrån resultatet av vår undersökning att det finns ett starkt samband mellan en individs habitus och uppväxtmiljö. Var barn och ungdomar bor och växer upp har en viss påverkan för deras idrottsutövande. Om stadsdelen erbjuder idrottsmöjligheter både när det gäller föreningsidrott och spontanidrottsutövande ökar barnens deltagande. Detta syns tydligt på stadsdelen Laröd som har en aktiv fotbollsförening och ett par fotbollsplaner öppna för allmänheten vilket förklarar den stora andel föreningsidrottare och spontanutövare. Berga som bara har en gräsmatta med bara ett fotbollsmål men har en aktiv fotbollsförening. Området saknar möjlighet för spontanidrott, som att spela fotboll på sin fritid där andelen utövare minskar men däremot ökar andelen medlemmar i fotbollsföreningen. Här visas tydliga samband mellan vad en stadsdel har för utbud när det gäller spontanidrott eller inte i relation till antal utövare.
Vi upplever att det har satsats på stadsdelar med högre andel invånare med utländsk
bakgrund, där det byggts upp flera olika typer av spelplaner och i området ges det en känsla av att någon bryr sig om barns behov att utöva idrott. I Laröd som har en stark
socioekonomisk tillhörighet finns det flera sportanläggningar där barn och ungdomar kan utöva idrott men som kräver att man är medlem. Det känns som att Berga, som vi har klassificerat till ett lägre medelklassområde, har glömts bort. Här finns ingen möjlighet att utöva idrott, då det bara finns stora gröna gräsmattor och ett övergivet fotbollsmål. Politikerna verkar satsa pengar på utsatta områden, vilket tenderar till att ett lägre medelklassområde kommer i skymundan. Konsekvenserna av detta borde bli att vi så småningom har en ny grupp barn som hamnar utanför det idrottande samhället.
8. Referenser
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000). Fysisk bildning - om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Engström, Lars-Magnus (1989). Idrottsvanor i förändring. Stockholm: Gotab.
Engström, Lars-Magnus (1999). Idrott som social markör. Göteborg: HLS förlag.
Engström, Lars-Magnus (2004). Svensk idrottsforskning nr 4 (s, 10-15) - Barns och
ungdomars idrottsvanor i förändring. Stockholm.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Hassmén, Peter, Hassmén, Natalie & Plate, Johan (2003) Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Karp, Staffan (2000) Barn, föräldrar och idrott. Umeå: Umeå Universitets tryckeri.
Kylen, Jan-Axel (1994). Fråga rätt vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning. Stockholm: Kylen Förlag AB.
Nilsson, Per (1998). Fritid i skilda världar. Ungdomsstyrelsen AB. Västervik: CO Ekblad & Co.
Rubberg, Birgitta (1993). Statistik. Lund: Studentlitteratur.
Schelin, Bo (1985) Den ojämlika idrotten. Malmö: Infotryck AB.
Trondman, Mats Ungdomsstyrelsen Skrifter (2005:9). Unga och föreningsidrotten. Stockholm: Elanders Gotab AB.
8.1 Elektroniska referenser
Engström, Lars-Magnus (2005). Barnidrott och vuxenmotion som kulturella uttryck. Idrottsforum. Tillgänglig: 2007-12-10.
http://www.idrottsforum.org/articles/engstrom/engstrom050831.html
Folkhälsoinstitutet (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Tillgänglig 2007-12-08.
http://www.fhi.se/upload/ar2006/Rapporter/R200613_Fysisk_aktivitet_0701.pdf
Kommunstyrelsen (2007a). Helsingborg - Idrottsstaden.. Tillgänglig 2007-12-10.
http://www.helsingborg.se/upload/Politik%20och%20forvaltning/Forvaltningar/BiN/PM_HB G_Idrottsstaden20051111.pdf
Kommunstyrelsen (2007b). Idrottslyftet - Helsingborg satsar på multisportarenor. Tillgänglig 2007-12-10.
http://www.helsingborg.se/upload/Politik%20och%20forvaltning/Forvaltningar/BiN/Pressrum /SV/press_sff_skaneidrotten071204.pdf)
Kommunstyrelsen (2007c). Helsingborg stad – aktivitetshus- från tanke till verkligt förslag. Tillgänglig, 2007-12-10.
http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage.aspx?id=564&epslanguage=SV .
Ministatistik Helsingborg (2007). Ett mått på segregation i Helsingborg 2007. Tillgänglig 2007-11-29.
http://www.helsingborg.se/upload/Om%20Helsingborg/Kalla%20fakta%20om%20Helsingbo rg/STAT807.pdf
Riksidrottsförbundet (2002). Idrott och integration. Tillgänglig 2007-12-05.
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_127/scope_128/ImageVaultHandler.aspx
Riksidrottsförbundet (2004). Kostnad för idrott. Tillgängliga 2007-12-10.
Riksidrottsförbundet.(2005). Idrotten i siffror. Tillgänglig 2007-12-10.
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_121/scope_128/ImageVaultHandler.aspx
Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005. Tillgänglig 2007-12-08.
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/7456A448-9F02-43F3-B776- D9CABCB727A9/6169/20051114.pdf%20Folkhälsorapport%202005
Statens folkhälsoinstitut (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Tillgänglig 2007-12-10.
http://www.fhi.se/upload/ar2007/Ovrigt%202007/R200613_Fysisk_aktivitet_0701.pdf
Statistiska Central Byrån (2005). Familjekonomi ur olika perspektiv. Tillgänglig 2007-12-08.
http://www.scb.se/templates/PlanerPublicerat/ViewInfo.aspx?publobjid=1803
Statistiska Central Byrån (2007). Fakta om statistiken. Tillgänglig 2007-12-20.
http://www.scb.se/templates/Publikation_196530.asp
Strandbu & Bakken (2007). Aktiv Oslo-ungdom: En studie av idrett, minoritetsbakgrunn og
kjonn Idrottsforum. Tillgänglig 2007-12-08.
http://www.idrottsforum.org/reviews/items/koling_strandbu-bakken-oia.html
Törnell, Britta (2004), Välfärd, jämlikhet och folkhälsa, Folkhälsoinstitutet. Tillgänglig 2007- 12-08. http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/valfard253-296.pdf
9. Bilaga