Presentation av respondenter

Respondent A är en kvinna i femtioårsåldern som har studerat ett arbetsvetenskapligt program. Hon är idag personalchef på ett företag inom medicin och sjukvård. Personlig kommunikation, 19 mars 2010.

Respondent B är en kvinna i trettioårsåldern som har studerat personalvetarprogrammet med ekonomisk inriktning. Hon är personalchef på en av Sveriges största resebyråkedjor. Personlig kommunikation, 30 mars 2010.

Respondent C är en man i fyrtioårsåldern som är marknadsekonom och jobbar som försäljningschef på ett företag inom byggbranschen. Personlig kommunikation, 31 mars 2010. Respondent D är en man i sextioårsåldern som har studerat en fyrårig teknisk linje och är verkställande direktör på ett företag inom maskintillverkning. Personlig kommunikation, 1 april 2010.

Respondent E är en man i femtioårsåldern som är marknadsekonom. Han är verkställande direktör på ett livsmedelsföretag. Personlig kommunikation, 6 april 2010.

Respondent F är en kvinna i närmre trettioårsåldern, som är civilekonom och systemvetare. Hon arbetar som ekonomichef på ett bryggeri. Personlig kommunikation, 7 april 2010.

4.2 Personligt varumärke

4.2.1 Begreppet personligt varumärke

Samtliga respondenter har olika syn på begreppet personligt varumärke. Respondent A menar att det personliga varumärket handlar om moral och etik, vilket är en grund för väldigt mycket i hennes arbete. Respondent B har en annan synvinkel av begreppet där hon beskriver att det för henne handlar om möjlighet till framgång i det yrket individer väljer. Hon anser också att det är en förtroendefråga med ett ömsesidigt förtroende individer emellan.

Respondent C menar att det personliga varumärket för honom främst handlar om att bygga relationer med andra individer. För att skapa dessa relationer beskriver han att det i alla

sammanhang är viktigt att tänka på vad han säger och hur han beter sig för han vet aldrig var personerna i omgivningen finns nästa gång. Han söker även olika typer av nätverk för att på så sätt kunna skapa fler relationer. Respondent C säger:

”Varje individ bygger ett varumärke omkring sig, lika väl som det kan vara ett positivt varumärke så är det lika illa på andra hållet, naturligtvis.”

Respondent D hoppas att ett personligt varumärke handlar om personen bakom då han inte tror att individer kan leva upp till ett varumärke om de inte är vad det personliga varumärket utstrålar, och han säger att ”ett personligt varumärke är något man visar upp”. Respondent F definierar personligt varumärke som ”det är vad man står för, hur andra uppfattar mig och hur jag själv uppfattar mig, det kan ju vara en skillnad på hur man vill uppfattas och hur man uppfattas.” Hon menar även att personligt varumärke handlar om hur individer förmedlar ut vem de är som personer, både medvetet och omedvetet.

Respondent E är den enda av de sex respondenterna som inte har någon uppfattning om vad begreppet personligt varumärke innebär. För honom är det en ny dimension och han kan inte säga vad det betyder för honom.

4.2.2 Identifiering av deras personliga varumärken

Respondenterna A, B, C och E har identifierat sina personliga varumärken och är medvetna om hur de uppfattas av omgivningen. Respondent A menar att ”man är som man är”, men att hon känner till både sina bra och dåliga sidor och hon försöker justera de sämre sidorna. Hon anser att hon behöver vara medveten om hur andra uppfattar henne eftersom hon i rollen som personalchef interagerar med många människor. För att kunna identifiera sina beteendemönster säger respondent A att hon reflekterar mycket. Hon försöker reflektera över utfallet i både bra och dåliga situationer. Respondent A menar att hennes studier i beteendevetenskap gett henne en grund att stå på för att kunna reflektera över sitt eget och andras agerande i olika situationer.

Även respondent B anser att det är viktigt att som personalchef inneha en medvetenhet om hur hon uppfattas då hon anser att det finns många förväntningar om hur hon ska agera. Hon menar också att det i rollen som personalchef är viktigt med etik och moral, ”det är nog förknippat med rollen då det finns en stark uppfattning om att en personalchef måste vara ’fläckfri’”. Hon är även ständigt kritisk till sig själv, till hennes agerande och reflekterar därför utefter etik och moral.

Respondent C förklarar att han har identifierat sitt personliga varumärke och skapat medvetenhet om hur han uppfattas, i och med att han många gånger har blivit eftersökt, ”head hunted”, till nya uppdrag. Respondent C säger också att han tänker på sin klädstil och hur han ser ut, då han anser att det första intrycket är väldigt viktigt och vill därför med klädstilen uppfattas på ett visst sätt.

Respondent E räknar med att många människor har en uppfattning om honom då han är verkställande direktör på företaget. I tidigare ordförandeskap, i en branschorganisation, hade han kontakt med hela värdekedjan vilket medförde att han blev klar över betydelsen av att omgivningen hade en positiv syn av honom, då han även framförde negativa saker som påverkade alla. För att skapa en insikt om hur hans personliga varumärke uppfattas av andra

säger respondent E att han på de årliga medarbetarsamtalen frågar personalen om hur de ser på honom som ledare och på samarbetet med honom, ”jag är noga med att fråga omgivningen hur de ser på det som jag säger, jag frågar kunden hur de upplever det som jag säger”.

Respondent F säger att hon till viss del är medveten om hur hon uppfattas av andra. Hon menar att hon genom feedback från personalen försöker skapa sig en uppfattning om hur de ser på henne, hon tycker dock att det är svårt att se sig själv utifrån andras ögon. Hon tänker ofta på sin klädstil och sitt kroppsspråk och hur andra uppfattar henne efter detta. Genom att anpassa klädstilen i olika situationer försöker hon undvika att andra människor känner sig obekväma, respondent F säger:

”Vissa situationer kräver kanske att man klär upp sig lite mer, exempelvis anställningsintervjuer för att visa att det är ett betydelsefullt moment även för ledningen. Sen om man ska diskutera något med personalen så kanske man är mer en av dem, det kan jag nog ofta tänka på.”

Respondent D har inte identifierat sitt personliga varumärke och har heller inte någon insikt om hur han uppfattas av andra. Han säger dock att ”man får väl trösta sig med att man har fått vara kvar ett antal år så det kan inte vara helt negativa signaler”. Han menar också att han är mer en ”doer” snarare än en varumärkesbyggare, vilket gör att han inte lagt ner någon tid på att fundera på sitt personliga varumärke och gör heller inget för att ta reda på hur han uppfattas.

4.3 Egenskaper och styrkor

I sitt ledarskap har respondent A fokuserat på att stärka vissa redan starka befintliga egenskaper i hennes personlighet. Hon tar exemplet moral, ”har man inte moral så har man inte moral. Jag har en hög moral i mig själv och då är det lätt att bygga på det där lilla extra”. Hon anser att det som personalchef går att bygga vidare på de starka egenskaperna, framförallt med kunskap i arbetsrätt, arbetsmiljö, ledarskap, psykologi, ekonomi och beteende. Respondent A säger:

”Beteende är viktigt, både hur jag tänker på hur jag beter mig men också hur andra agerar och varför.”

Respondent B har byggt upp sitt ledarskap genom en balans mellan hjärta och hjärna. Hon strävar efter logiska slutsatser och en sund tankegång i vad som är rätt och fel. Med hjärtat menar hon empati och medkänsla för omgivningen och en vilja att entusiasmera andra. Hjärna beskriver hon som mål och planering. Hon menar att om hon har ett uppsatt mål, leder det till en drivkraft till att gå till jobbet för att komma närmre dessa mål. Detta vill hon också få de andra medarbetarna att känna.

Respondent C anser att tydlighet är viktigt i ledarskapet. Han menar även att rättvisa är viktigt för att ge alla en chans att synas och höras. Han jobbar också mycket med frihet under ansvar och går endast in i lägen när arbetet inte fungerar. De personer som klarar arbetets ansvar ger han mycket frihet. Även respondent F arbetar mycket med frihet under ansvar och andra egenskaper hon bygger sitt ledarskap på är struktur och glädje.

Respondent D tycker det är svårt att säga vilka egenskaper hans ledarskap har grundats i. Han menar att han är sig själv och att arbetsgivarna sedan sett något intressant i hans person, men vad det är kan han inte säga. Han tror inte heller ledarskapsegenskaper är något en individ kan träna på. Respondent E beskriver att han i grunden är en säljare, han har gått den långa vägen. Han menar att en duktig säljare är lyhörd och det använder han sig av både i sitt privata och yrkesmässiga liv, ”jag har två öron och en mun, jag försöker lyssna mycket och på alla”. 4.3.1 Karisma

Både respondenterna A och C anser att de är karismatiska. Respondent A menar dock att hon inte vill vara överdrivet karismatisk heller så som en del individer är som älskar att synas och visa upp sig. Hon vill synas, men inte alltid, ”min roll är inte att jag ska stå där och vara jättekarismatiskt, jag förhandlar för företaget”.

Respondenterna B, D, E och F svarar alla att de inte tror att de är karismatiska, dock säger respondent E:

”Jag tror jag skulle kunna vara det om jag ville och om jag behöver det. Är ganska low key. Jag har liksom inget behov av att synas, det är sannolikt så att jag inte vill synas, vilket nog är ett problem. Det har andra berättat för mig.”

Respondent E säger också att han är mer åt det formella hållet, vilket kan uppfattas som kallt, ensidigt och enformigt. Dock är han karriärdriven och säger sällan nej till ett bra jobb. Respondent B tror att även om hon inte anser sig själv ha karisma så tror hon att hon tillför arbetsglädje, eftersom hon har glädje i sig själv. Hennes förhoppning är att det i sin tur sprids till andra.

4.4 Kommunikation

Respondenterna A, B, C och D uttrycker retorik som en slags förståelse av ett budskap. För respondent E spelar retoriken en roll när han försöker förmedla någonting. Respondent A och C menar att de tror på en tydlig kommunikation. Respondent A använder sig av att rita och skriva som en del i retoriken och gör detta för att få fram ett tydligt budskap. Retorik för respondent D är att fånga en lyssnare vid ett framförande och respondent B menar att retorik är vilket språkbruk hon använder. Enligt respondenterna C och F spelar kroppsspråket in i retoriken och respondent F säger:

”Retorik för mig betyder, kroppsspråk, tonfall, hur man pratar, ögonkontakt, vad klädseln utstrålar.”

4.4.1 Retorik och användning

Samtliga respondenter använder sig av retorik och respondent C och D säger att de har tagit kurser i retorik. Respondent B och F beaktar sitt språk genom att respondent B menar att hennes mål är att använda vardagligt språk eftersom hon strävar efter en ödmjuk framtoning. Hon menar vidare att det är hennes arbete att skapa medarbetares förståelse och hon tar därför

ansvar över kommunikationen mellan henne och medarbetarna. Respondent F anpassar sitt språk efter de personer som hon pratar med för att människor ska känna sig trygga.

Respondent D använder sig av retorik när han några gånger om året samlar sin personal för företagets uppdatering, ”det är en stor del av kommunikationen, då försöker man tänka på hur man uppträder”. Även kroppsspråk menar han är viktigt vilket även respondent E poängterar fast istället genom att alltid vara förberedd i sin klädstil. Respondent E säger: ”Jag försöker att beakta varje unik situation. Så till exempel om jag ska på ett möte i Finland, har jag alltid vit skjorta och oftast slips. När jag åker till min absolut största kund, har jag mycket sällan vit skjorta. I Finland använder de flesta vit skjorta och slips medan min största kund har jeans. Det skulle inte bli harmoni om jag kom in här i mörk kostym, vit skjorta och slips.”

4.4.2 Att kommunicera med medarbetare

Samtliga respondenter tycker det är viktigt att kommunicera med sina medarbetare. Enligt respondent C sker kommunikationen med övriga regionchefer via telefon och e-post. Dock försöker han besöka filialer för att få ett ansikte på dem och vice versa vilket han anser är mycket viktigt eftersom det underlättar kommunikation via Internet. Respondent D, E och F föredrar sin kommunikation via fysiska möten, och respondent D säger:

”Jag är en praktiker, jag tar minst en runda om dagen ut i verkstaden, jag är så pass intresserad av vad som händer, det gör jag alltid”.

Även respondent F anser att det är viktigt att vara synlig och hon menar att ”dörren är alltid öppen för de anställda”. Hon kommunicerar även genom att ha ett morgonmöte en gång i veckan, där personalen får ventilera bland annat stressfaktorer för att skapa förståelse för varandra. Även respondent E föredrar fysiska möten, annars telefon. Han gillar inte e-post eftersom hans erfarenhet med denna kommunikationsform har varit problematisk.

4.4.3 Att kommunicera det personliga varumärket

Både respondent B och F säger att de inte vill framstå som att de är förmer endast för att de besitter en chefsposition. Respondent F går inte i kostym utan menar att hon är en del av laget men ska samtidigt som ledare driva de andra framåt. Respondent F säger:

”Jag vill inte markera att jag är mer än någon annan, bara för att jag råkar vara chef, vi är ändå ett gemensamt team, vi ska tillsammans göra det företaget vill att vi ska göra.”

Respondent B anser också att det är viktigt att påskina en ödmjukhet inför sin omgivning. Hon inser att makt är en stor del i rollen som personalchef, därför försöker hon visa en stor ödmjukhet i sitt ledarskap. Även respondent A ser till att hon inte trycker ner de anställda som ser upp till henne och hon menar att hon är mycket engagerad som person och försöker tona ner detta för att ge andra plats.

Respondent C säger att han har en speciell humor som han kommunicerar, och använder sig av en humoristisk underton vid e-postkommunikation när tillfällen passar. Han säger att han försöker sprida positivism eftersom, ”det är viktigt någonstans att ha roligt på jobbet”.

Respondent E kommunicerar ut att han lever som han lär, genom att han exempelvis inte ställer sig på besöksparkering om parkeringsplatsen är full på arbetsplatsen, utan parkerar en bit bort. Han försöker även uppträda ordentligt, då han är medveten om sin position som VD på företaget.

Respondent D besvarar frågan genom att kort och gott säga, ”jag är ju jag”. Han säger att han visar sig och finns där, dörren är alltid öppen och det finns inget som säger att han som verkställande direktör inte kan besvara bagatellfrågor.

4.4.4 Förtroende

Respondent B menar att ett förtroende skapas genom att medarbetarna känner sig trygga, det är därför viktigt att allt är väl kommunicerat till medarbetarna, att de vet vad de ska göra och vilka mål de ska uppnå. Respondent B menar även att visa medarbetarna uppskattning inför en prestation är viktigt för att skapa ett förtroende. Även respondent F bryr sig om det sociala och uppmuntrar personalen att komma till henne om de har problem. Respondent C menar att förtroende infrias genom följande:

”Man ska alltid komma tillbaka med ett svar, även om svaret är nej är det ett svar, att inte komma tillbaka med ett svar finns inte för mig.”

Respondent D tillägger även ärlighet som en förtroendekälla men anser även att det är viktigt att snabbt ta tag i eventuella problem på arbetsplatsen och inte undvika konflikter. Respondent A menar att hon skapar förtroende genom att ”leva som man lär” och ”hålla det man lovar”. Hon säger även att förtroendeskapande sker genom att hon agerar på samma sätt som hon uttalar sig, annars menar hon att förtroendet kan raseras. Respondent A säger:

”Man raserar förtroende väldigt snabbt men bygga upp ett tar en väldigt lång tid.”

4.5 Värderingar

Respondenterna A, B, C, D, och E menar att de inte skiljer på deras privata och yrkesmässiga värderingar. Respondent A anser att hon pratar på olika sätt med familj och arbetskamrater, men står ändå för samma värderingar. Respondent A säger att hon inte kan inta olika roller yrkesmässigt och privat utan hon menar att hon är den person hon är. Respondent A anser även att hög moral och etik genomsyrar både hennes privata och yrkesmässiga liv, då hon har ett visst anseende som personalchef och kan inte agera hur som helst.

Respondent C påpekar att han agerar på annorlunda sätt privat men inte står för olika värderingar, eftersom att han menar att en individ generellt inte kan spela en roll. Han anser även att etik och lojalitet är viktigt. Respondent B säger att det också är viktigt att företagets värderingar och hennes egna värderingar stämmer överens, hon menar att det skulle vara svårt att genomföra en arbetsuppgift som hon inte kan stå för som privatperson. Hon har svårt att iklä sig en roll och intala sig själv att göra på ett visst sätt som inte stämmer överens med hennes privata värderingar. Hennes blivande chef måste stå för samma värderingar som hon själv, annars kommer det att bli en väldig krock. Respondent B säger:

”Jag skulle också ta konsekvenserna av att sluta om det var någonting som jag inte kunde påverka en ny riktning som jag inte kan stå för som personalchef. Så viktigt är det för mig med värderingarna. ”

Respondent F menar att det finns en viss skillnad mellan privata och yrkesmässiga värderingar. Hon menar att hennes värderingar kan komma i kläm mellan högre ledning och personal. Hon försöker ta fasta på att anpassa sig efter individer och situationer. Respondent D försöker infinna medarbetares delaktighet i arbetet eftersom att han tror att denna delaktighet skapar högre engagemang inför nya uppgifter. Respondent E menar att han står för ärlighet, ansvar och ömsesidighet.

4.5.1 Kommunicering av värderingar

Respondent B menar att det är viktigt att knyta vardagliga exempel vid kommuniceringen av värderingar. Hon påpekar vidare att när något arbetsmässigt går bra knyter hon då samman detta med värderingar, därmed kommer även hennes personliga värderingar igenom. Respondent C menar att företaget han arbetar på redan har centrala värden som är viktiga att kommunicera, men han anser att det även är viktigt att samtidigt iklä hans privata värderingar i företagets centrala värderingar.

Respondenterna E och F kommunicerar ut sina värderingar genom att ge personalen frihet under ansvar vilket i sin tur enligt respondent F kräver tillit, exempelvis om personalen visar upprepade fel så kommer hon ha svårt att lita på individens förmåga att sköta sitt arbete. Respondent E använder sig istället av en modell som representerar hans värderingar och hur denna modell kommuniceras ut i företaget. Frihet och ansvar ges till personalen och det i sin tur processas så arbetet blir effektivt och ömsesidigt. Detta menar han leder till kvalitet vilket han bedömer är duglig, alternativt krävs omstart och friheten minskas. Respondent A vill vara på ett bra sätt genom att sätta gränser i kommunikationen med hennes personal och inte dras med i medarbetarnas jargong på arbetsplatsen. Eftersom respondent A är mycket påpasslig förtydligar hon gränssättandet genom att agera på ett visst sätt så att människor omkring vet vad hon står för.

4.6 Vision och mission

4.6.1 Vision

Respondenterna A, B och F:s privata visioner handlar om att på olika sätt skapa en större social interaktion mellan de människor som finns på arbetet och att få de anställda att trivas. Respondent A säger att hon först och främst brinner för sitt yrke och menar att hennes vision är att få medarbetarna att konversera mer för att förbättra problemlösningar. Hon anser även att det är viktigt att få med sig de andra cheferna och att få dem att jobba på rätt sätt. Respondent B beskriver sin vision som att få sin omgivning att uppnå en inre motivation till