6.1.1 Lilla skolan
Lilla skolan är en gymnasieskola på runt 20 elever och 15 anställda. Skolan är kopplad till ett behandlingshem och har därav mer resurser per elev än de flesta skolor. Att skolan är så liten uppges som positivt av informanterna – det är lättare att skapa gemensamma visioner då hela skolans personal kan ha regelbundna möten tillsammans. Både lärare1 och syv1 berättar också om en positiv skolkultur samt att syv1 är väldigt engagerad i samarbetet med övrig personal.
6.1.2 Fokusskolan
Fokusskolan är en medelstor grundskola med ett tydligt fokus på SYV-frågor. Skolan har en förstelärare (lärare2a) med stort intresse för SYV och avsatt tid för att utveckla SYV-arbetet på skolan tillsammans med syv2. Lärare2a fungerar därför som en länk mellan syv2 och övriga lärare när det kommer till SYV-arbetet. Syv2 lyfter det relationella som en avgörande del i vilka lärare hen samarbetar med. Fokusskolan visar
33
att styrning är viktigt för ett fungerande samarbete mellan vägledare och lärare, men att det också krävs att vägledare och lärare investerar i relationen, vilket sker i större utsträckning om relation och samförstånd redan finns personerna emellan.
6.1.3 Stora skolan
Stora skolan är en stor gymnasieskola med cirka 1 500 elever, två vägledare och runt 150 lärare. Informanterna menar att samarbetet dem emellan är välfungerande, men i intervjuerna nämns också en hel del utvecklingspotential. Lärarnas arbetsbelastning nämns som utmanande för att få till samarbete med syv och väva in SYV i undervisningen. Kommunens och skolledarnas låga prioritering av SYV uppges också som avgörande för att samarbetet mellan syv och lärare inte är mer utvecklat. En positiv faktor är skolledningens styrning kring personalrummet. Exempelvis bjuder skolledningen en gång i veckan på frukostmackor vilket ger en naturlig mötesplats för skolans personal. Detta möjliggör informella möten vilket utvecklar relationer och stimulerar till nya professionella utbyten.
6.2 Relationer
6.2.1 Utbyte
Under samtliga intervjuer med vägledarna lyftes att samarbete ofta sker med de lärare som vägledarna redan har en god relation till och att samarbete ofta uteblir om relationen är mindre god eller obefintlig. Syv1 uttrycker följande:
...och där kan man bara ärligt säga att jag har ju mer eller mindre samarbete med lärarna här. För att vissa känner man bara, ja men okej det funkar när jag kommer, vi kan diskutera saker, så flyter det på. Andra, när jag liksom vill att, ja men kan vi samtala om detta så... möter man ju mer en vägg liksom, och då... då tänker man, ja whatever då. Och så går man vidare till de det funkar med. (Syv1, Lilla skolan)
Syv3 beskriver också att det är lättare att samarbeta med de man trivs med och berättar om hur samarbeten initieras spontant i fikarummet när personkemin finns där. Syv1 berättar att hen och lärare1 har ett välfungerande samarbete, att lärare1 alltid är tillmötesgående samt att de har roligt ihop. Lärare1 berättar att hen lär sig jättemycket
34
genom att samarbeta med syv1. Syv1 har “stenkoll på allting”, vilket är skönt för lärare1 som inte har jobbat särskilt länge inom skolan. Lärare1 delger även att hen och syv1 umgås en del privat. Lärare3 ger på samma sätt exempel på personligt utbyte med syv3;
Jag tycker att vi är bra kollegor. [...] vi byter recept ibland och pratar om olika husdjur och byter semestertips liksom... Vi brukar ha lätt att fixa saker tillsammans. Det brukar inte va liksom... det är inte svårt att gå förbi och ´du
förresten´... (Lärare3, Stora skolan)
Både lärare2b och lärare3 ger också exempel på hur de, när syv leder en lektion, får ut mycket av att lyssna på informationen som delges. De menar att detta utrustar dem att förstå elevernas valprocess bättre så de kan stötta dem bättre.
Flera vägledare lyfter att samarbetsvilligheten hos lärarna verkar vara relaterad till vilka ämnen de undervisar i. Syv2 förklarar:
De som har matte och NO, det är precis som om deras ämne är så superviktiga så att de vill inte släppa in någon på deras lektioner. [...] Medans det är lättare att komma in, såklart, på SO och prata, det har ju med det att göra lite, och svenskan. Ja och så [lärare2a] som har bild, där kan man göra extremt mycket tillsammans ju. (Syv2, Fokusskolan)
Syv3 upplever att många lärare ser det som merjobb att väva in SYV i sitt ämne. Men lärare2b som själv arbetar med SYV i sin undervisning menar att det handlar om att prioritera när tiden inte räcker till allt man behöver göra.
En del av lärarna uttrycker att relationerna de byggt med syv har utvecklats med tiden. Lärare3 uttrycker exempelvis att hen och skolans ena syv jobbat ihop under en lång tid och förklarar hur detta bidrar till smidig kommunikation, personligt utbyte och ett välfungerande samarbete. Lärare2a på Fokusskolan uttrycker följande, med anledning av att deras syv ska sluta: “Alltså det är lite så, nu har man... [hen] har jobbat här många år. Så man känner ju [hen] och det är enkelt och så.” Lärare 2b fortsätter: “För då (när den nya vägledaren kommer) ska man bygga upp det igen liksom, nu är det ju uppbyggt.”
6.2.2 Gemensam vision
35
hur SYV kan hjälpa eleverna. “Jag tycker det är jätteviktigt att ha ett nära samarbete med lärarna, så då ser jag ju till att jag har det.“ säger syv1. Syv3 uttrycker liknande och menar att hen, genom samarbete med lärarna, kan göra mer för eleverna. “För som syv är man ju lite av en [...] ambassadör för eleven liksom på nåt vis, måste jag säga. Ju bättre samarbete jag har desto mer kan jag ju få eleven att få den hjälp kanske som behövs.”. Vid frågan om vad syv1 tror det är som får lärarna att ta sig tiden att samarbeta svarar hen att lärarna vill elevernas bästa och att det gynnar eleven om de samarbetar. “För om jag stretar på i mitt eget på ett håll och så nån annan stretar på sitt håll så sliter det ju i eleverna liksom. [...] Det är därför vi tar oss tid”, menar Syv1. När vi frågar hur den attityden formats hos personalen svarar syv1 att “vill man jobba här, då vill man ju jobba för att hjälpa människor till det bättre. Vill man inte det så... har man inte här att göra.”. Lärare3 uttrycker sig såhär:
Egentligen bottnar det ju i att vi båda två vill att det ska gå bra för eleverna och att det finns liksom både en gemensam strävan i det, och också att jag tycker att vi har ett ömsesidigt förtroende. [...] Att vi kan diskutera runt eleverna och båda två vill hitta en lösning som går ut på att det blir bra för eleven. (Lärare3, Stora skolan)
Syv2 ger uttryck för hur det gemensamma intresset för SYV påverkar: “Ja men det är ju när man känner att liksom även personkemin stämmer överens och att den läraren är intresserad av bred studievägledning. Det är då det funkar.”. Det är dock ingen total samstämmighet mellan vägledare och lärare i synen på SYV. Syv2 förklarar: “Jag har väl större vision än vad lärarna [har]. Jag skulle vilja ha att det här kom mycket mycket mer in och att de gjorde mycket mer saker.” Samtliga vägledare uttrycker liknande tankar.
6.2.3 Analys: Utbyte och multipla utbyten
Samtliga informanter upplever att de får ut något av samarbetet med varandra och att detta bidrar till att man överhuvudtaget samarbetar. Det kan handla om ett utbyte av tjänster inom ramarna för arbetsplatsens uppdrag, men också om utbyte av recept, samtal om familjesituationen eller rentav “personkemi” – att man trivs tillsammans. Oavsett vilket verkar denna ömsesidiga vinning ha en påverkan på samarbetet. Detta resultat stämmer väl överens med Homans teori om utbyte. Homans menar nämligen att båda parter i en relation behöver uppleva att relationen ger en belöning eller en vinning.
36
Belöningen kan vara av olika slag, men båda parter behöver uppleva en belöning. Det optimala utifrån ett SYV-perspektiv är naturligtvis att både lärarens och vägledarens förståelse för SYV är sådan att uppfyllandet av uppdraget är belöning nog för att vilja samarbeta. Dock visar utbytesteorin hur även andra typer av vinning, exempelvis utifrån personliga intressen, bidrar till att samarbeten blir av och fungerar väl.
Resultatet visar också på att tid är en viktig faktor på så sätt att goda samarbetsrelationer tar tid att bygga. Särskilt tydligt syns detta på två av skolorna, där vägledarna varit anställda under lång tid. Utbytet, både personligt och professionellt, verkar öka med tiden, i och med att relationen byggs upp. Detta kan förstås utifrån att ju mer etablerad en utbytesrelation är, desto säkrare är parterna på att fortsatt interaktion kommer ge fortsatt belöning. Ju fler gånger ett lyckat utbyte sker mellan två individer desto mer associerar individerna relationen med egen vinning.
Empirin visar också på utbytesrelationer som i hög utsträckning låter sig kopplas till det gemensamma uppdraget. Det handlar ofta om en gemensam vision men kan också röra sig om någon form av liknande värderingar eller mål. Detta låter sig analyseras utifrån Homans modell för multipla utbyten (se kapitel fyra). I de fall det finns en gemensam vision för SYV som både läraren och vägledaren är positiva till råder en obalans i deras relation så länge de har en negativ inställning till varandra. Då obalanserade relationer tenderar att omvandlas till balanserade finns följaktligen två alternativ enligt utbytesteori. Antingen ändrar någon åsikt om SYV eller så inleds ett samarbete där både vägledare och lärare upplever ett utbyte, primärt för att det gynnar arbetet med SYV. Om styrningen och arbetsmiljön är god i övrigt på arbetsplatsen kan vi anta att det senare är mer troligt.
Figur 5 – Gemensam vision (Alinder & Malmborg)
Resultatet visar också att vägledarnas vision för och förståelse av SYV verkar vara större än lärarnas. I de fall vägledaren har en vision som inte delas av lärarna kan detta med hjälp av modellen beskrivas som att vägledarens inställning gentemot SYV är
37
positiv medan lärarens är negativ eller likgiltig. Om vägledaren och läraren i övrigt har en god relation finns möjligheten att även läraren utvecklar en positiv inställning till SYV, vilket gynnar samarbetet. Återigen sker detta då obalanserade relationer enligt Homans tenderar att omvandlas till balanserade.
Figur 6 – God relation (Alinder & Malmborg)
Att både läraren och vägledaren har en positiv inställning till SYV och därigenom en gemensam vision måste inte innebära att de tänker precis lika kring vad SYV är och syftar till. Det räcker att deras vision, värderingar eller mål tangerar varandra. På samma sätt skulle man även kunna analysera receptutbyten och semestertips utifrån modellen om multipla utbyten. Denna analys skulle dock bara tillföra att ju fler gemensamma intressen eller åsikter desto troligare att ett gott samarbete existerar.