Patientnämnden bidrar till ökad kvalitet i vården genom så kallade principä-renden. Detta är ärenden av allvarlig karaktär eller sådana som får allvarliga följder. Det kan också vara ärenden rörande ett vanligt förekommande eller aktuellt problem.
Under året behandlades åtta principärenden. Flera av dessa innehöll flera vårdgivare och vårdtyper samt gällde flera patienter. Synpunkter på primär-vården och psykiatrin var vanligast bland principärendena, men där fanns även ärenden rörande akutsjukhus och specialistvård. Samtliga principären-dena redovisas på www.patientnamndenstockholm.se.
I ärendena har nämnden begärt skriftlig återföring av vidtagna åtgärder. Åter-föringar av vidtagna åtgärder har förutom av vårdgivarna även begärts från Hälso- och sjukvårdsnämnden.
Nekad akut bedömning/vård på vårdcentral
En kvinna hade ramlat av en häst och fick hjälp av en vän att ta sig till en vårdcentral, dit de kom på eftermiddagen strax före stängningsdags. Tre sjuksköterskor hävdade dock att det var stängt. Vännen undrade då om de kunde få hjälp med att ringa efter ambulans, men de fick till svar att det kunde de göra själva. Vännen ringde efter ambulans och kvinnan kördes till sjukhus där hon fick den vård som hon behövde.
Patientnämnden fann det anmärkningsvärt att kvinnan varken fick någon medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd eller hjälp med att ringa efter ambulans. Hon hade trots ett akut behov inte tagits emot och vårdgivaren hade inte heller sam-verkat med relevanta aktörer för att tillgodose hennes vård- och omvårdnadsbehov i enlighet med gällande regler och avtal.
Det framkom inte att journal förts över händelsen. Däremot framkom att personal på vårdcentralen hade tagit del av kvin-nans journaluppgifter från det sjukhus hon senare besökte, vilket strider mot patientdatalagen.
I återföring från vården framkom att vårdcentralen efter hän-delsen vidtagit ett flertal åtgärder. Lokala riktlinjer hade revideras och information om dessa hade spridits till persona-len. Man hade därutöver inrättat jourteam, upprättat samver-kansavtal med ambulanstjänsten och haft utbildning för perso-nalen rörande patientdatalagen.
Fick inte besked om avvikande provsvar
Ett flertal ärenden visade att patienter inte fick information om avvikande provsvar trots att överenskommelse om detta gjorts.
Patientnämnden fann det allvarligt och anmärkningsvärt att provsvar inte lämnades till patienterna. De hade, i och med att provsvaren var avvikande, utsatts för risk att drabbas av vårdskada eftersom de gått lång tid i onödan med behandlings-bara infektioner.
Av inkomna återföringar har framgått att vårdenheterna kvali-tetssäkrat rutinerna kring provtagning och provsvar och kommu-nicerat dessa till berörd personal.
Bristande sekretess
En cancersjuk kvinna besökte en akutmottagning. Hon hade före besöket varit i kontakt med såväl läkare som sjuksköterska på den klinik där hon behandlades och beställning på blodprov hade gjorts. Enligt överenskommelse skulle endast jourhavande läkare kontaktas när hon kom till akutmottagningen. Trots detta tvingades hon att inför ett trettiotal andra patienter lämna en detaljerad redogörelse över sin sjukdom till en sjuk-sköterska, vilket hon upplevde mycket obehagligt.
I återföring från vården framfördes att man vid byggnadsplane-ring för akut omhändertagande ständigt gör överväganden mellan överblickbarhet och integritet/sekretess. Ett ökat användande av glas förbättrar överblickbarheten. Även modern teknologi kommer att på ett positivt sätt ytterligare kunna förbättra förutsättningarna för ett bra akut omhändertagande.
Personalen hade fått information om hur viktigt det är med bra bemötande såväl i väntrum som vid inskrivning och den första sjuksköterskebedömningen. Man skulle även undersöka vilka öv-riga förbättringsåtgärder som var möjliga.
Ärendet skickades för kännedom till Landstingsstyrelsen för att beaktas vid byggandet av Nya Karolinska sjukhuset.
Problematiskt att få ortopediskt anpassade skor
En man med benlängdsskillnad lämnade regelbundet in sina skor till en ortopedteknisk mottagning för korrigering. Vart femte år, när hans remiss behövde förnyas, ringde han till en orto-pedklinik som ombesörjde detta. Vid det senaste tillfället in-formerades han om att han först måste vända sig till sin hus-läkare för att få remiss till mottagningen. Han tog därför kontakt med sin vårdcentral och fick en läkartid. Vid läkarbe-söket, som skedde en månad efter mannens kontakt med ortoped-kliniken, remitterades han till en ortopedisk mottagning i syfte att därifrån vidareremitteras till en ortopedteknisk mottagning. Ett par veckor senare ringde mannen till den orto-pediska mottagningen och fick till svar att remissen skulle bedömas av en ortoped. Ytterligare en månad senare informera-des han om att remissen hade skickats vidare till en annan or-topedklinik. Denna klinik skickade i sin tur tillbaka remissen till husläkaren.
Patientnämnden ansåg det viktigt att tydliga riktlinjer för remisshantering kring ortopediska hjälpmedel gick ut till be-rörda parter samt att dessa följdes.
Av återföring från vården framkom att Hälso- och sjukvårdsför-valtningen hade kontaktat verksamheterna i syfte att påtala den felaktiga hanteringen. Vidare hade regelverken för
ortope-diska hjälpmedel respektive remisser tagits upp av specialist-rådet för ortopedi och informationsinsatser skulle genomföras.
Ökat antal ärenden vid en psykiatrisk mottagning
Patientnämnden fann det beklagligt att ärendena rörande en psykiatrisk öppenvårdsmottagning hade ökat, vilket inte kunde tolkas på annat sätt än att mottagningen, trots påpekande från såväl Socialstyrelsen som patientnämnden i tidigare princip-ärenden, inte hade kommit till rätta med sina problem.
Det är särskilt angeläget att patientgrupper som kan ha svårt att hävda sin egen talan får den vård de behöver på ett enkelt sätt. Det är därför anmärkningsvärt att mottagningen under en följd av år haft stora problem med tillgängligheten.
I återföringen framgick att det fanns flera olika anledningar till verksamhetens långvariga och återkommande problem. Ett flertal åtgärder för att komma till rätta med den problema-tiska situationen hade gjorts. Till exempel hade alldeles för många patienter haft problem med receptförnyelse. För att han-tera detta och andra akuta åtgärder fanns en läkare i bered-skap varje dag. För att förbättra telefontillgängligheten hade man bytt telefonsystem och därefter uppnått mellan 90 och 100 procent besvarade samtal under de senaste fem månaderna.
Den aktuella väntetidssituationen kunde inte redovisas. Man klarade dock inte av att leva upp till vårdgarantin. Eftersom ärendena från patientnämnden hade minskat något och en annan vårdgivare inom en snar framtid skulle bedriva verksamheten avslutades ärendet.
Ärendeutvecklingen kommer dock att följas eftersom det fortfa-rande kvarstår vissa brister, inte minst vad gäller vårdgaran-tin.
Upprepad felförskrivning av läkemedel En kvinna som vårdades
vid en psykiatrisk öppen-vårdsmottagning medicine-rade med ett nytt läkeme-del och gick upp 13 kilo i vikt. För att motverka viktuppgången ordinerades hon en mild magsårsmedi-cin. Hon mådde omedelbart illa, kräktes och somnade djupt. Vid kontakt med läkaren fick hon veta att hon av misstag fått ett morfinpreparat i stället
för magsårsmedicinen. Vid förskrivning med e-recept hade da-torn, utan att läkaren noterat det, fyllt i det första läke-medlet på samma begynnelsebokstav. Kvinnan fick ett nytt re-cept, men på apoteket upptäckte man att hon denna gång för-skrivits en blodtrycksmedicin.
För att förhindra upprepning har aktuell läkare fått fördjupad kunskap i förskrivning och läkemedelsbehandling. Vid varje ny-anställning av läkare och sjuksköterskor ingår introduktion i journalsystemet. Datavana, kunskap om journalsystemet och e-recept är ett krav för att få arbeta vid mottagningen.
Lång väntetid på psykiatrisk vård
En man som var i behov av psykiatrisk vård informerades av sin husläkare om att remiss hade skickats till en psykiatrisk mot-tagning. När mannen efter 1,5 månad inte hade fått någon kal-lelse ringde han husläkaren, som lovade att vidta åtgärder.
När ytterligare fyra veckor gått utan att han fått någon kal-lelse tog mannen ny kontakt med husläkaren, som kontaktade den psykiatriska mottagningen. Ingen kallelse kom och mannen ringde återigen husläkaren. När inte heller detta ledde till att mannen fick någon kallelse ringde han själv den psykia-triska mottagningen. Där bad man om en komplettering från hus-läkaren. Mannen kontaktade husläkaren som ordnade med detta.
Innan mannen slutligen fick sin kallelse behövde han ringa yt-terligare en gång till psykiatrimottagningen. Dagen innan pla-nerat läkarbesök ringde man från mottagningen och lämnade återbud. Han fick sedan vänta ytterligare två månader.
Patientnämnden fann det helt oacceptabelt att en person som mår psykiskt dåligt, och trots ett flertal försök att få vård, fått vänta tio månader på ett läkarbesök. Detta strider mot gällande besöksgaranti och kan inte anses som god vård. Det är förvånande att ingen av mottagningarna mer aktivt hjälpte man-nen att få vård. Ytterst är det en viktig patientsäkerhets-fråga att kunna få vård när man har behov av det. Återföring har ännu inte inkommit i ärendet.
Remisshantering
Ett flertal ärenden visade på brister i remisshanteringen. Det rörde till exempel att
remisser inte registrerats som de skulle
det tog för lång tid att skicka och bedöma remisser
remisser felaktigt skickats tillbaka till remittenten i primärvården när specialisten hade en kösituation
man inte skickat remissbekräftelse
patienten inte fått information om att remiss hade skick-ats vidare
remissbevakningen inte skedde som den skulle.
Patientnämnden fann det allvarligt att gällande remissregler inte följdes. Detta leder i sin tur till att vårdgarantin inte efterlevs, vilket kan resultera i att patienter inte får god vård. I de aktuella ärendena hade vården fördröjts och patien-ter hade varit oroliga och lidit i onödan samt känt bristande förtroende för sjukvården, vilket äventyrade patientsäkerhet-en. Återföring har ännu inte inkommit.