I detta avsnitt återfinns ett antal grundläggande utgångspunkter för översynen av det kupongskatterättsliga regelverket. De har tjänat som avstamp för hur reglerna bör reformeras, men också som avstämningspunkter för kontroll av att den föreslagna regleringen uppfyller uppställda mål.
3.1
Skatten bör anpassas till vad som gäller för
inkomstskatten i övrigt
Bedömning: Benämningen kupongskatt bör tas bort och ersättas med något annat. Den nya skatten bör lagtekniskt utformas på samma sätt som lagstiftningen om de befintliga källskatterna på arbetsinkomst.
Kupongskatten existerar i dag vid sidan av det grundläggande systemet för inkomstbeskattning av obegränsat skattskyldiga. Skattesystemet bör emellertid som utgångspunkt vara enhetligt utformat. Samma begreppsbildning och system för hantering av skatt bör gälla för all beskattning, om det inte finns tillräckligt starka skäl för en olik behandling.
Kupongskatten är en källskatt på utdelningar till utomlands bosatta och har till sin konstruktion flera likheter med den källskatt som enligt lagen (1991:586) om särskild inkomskatt för utomlands bosatta, förkortad SINK, utgår på arbetsinkomster för utomlands bosatta som arbetar här i landet. Termer och uttryck i den lagen har som utgångspunkt samma innebörd som i inkomstskattelagen (1999:1229) och förfarandet för uttag av skatt enligt SINK följer av
skatteförfarandelagen (2011:1244), precis som övrig inkomst– beskattning. I syfte att främja likformighet inom beskattningen bör samma ordning gälla för kupongskattens utformning.
Uppdragsbeskrivningen för översynen har tolkats som att det inte är aktuellt med förändringar av inkomstbeskattningen. Några sådana förändringar har därför inte föreslagits, utöver de följd- ändringar i inkomstskattelagen som krävs på grund av att kupongskattelagen föreslås upphävas och ersättas med en ny lag. I de fall möjliga och lämpliga förändringar av inkomstbeskattningen har identifierats anges det i löptexten som en inspiration och utgångspunkt för kommande lagstiftningsprojekt.
Kupongskatt är ett ålderdomligt uttryck som inte längre har någon koppling till den praktiska hanteringen. De utdelnings- kuponger som har givit namn åt lagen används inte längre. För någon som saknar kunskap om historien är det svårt att utifrån beteckningen kupongskatt förstå vad skatten avser. I internationella sammanhang är ”coupon tax” en udda benämning på det som brukar kallas ”withholding tax”. Kupongskatten bör därför byta namn till en modernare beteckning som bättre svarar upp mot dagens förhållanden.
3.2
Vid utformningen av systemet bör den
internationella utvecklingen tas i beaktande
Bedömning: Vid utformningen av den nya skatten bör internationaliseringen och digitaliseringen av de finansiella marknaderna tas i beaktande.
Sedan kupongskattelagens tillkomst i början av 1970-talet har kapitalmarknaderna i hög grad internationaliserats. Digitaliseringen av värdepappershanteringen är en starkt bidragande orsak till detta. Det är i dag betydligt enklare att investera i aktier i företag i andra länder än vad som var fallet tidigare. EU har också drivit utvecklingen av en gemensam kapitalmarknadsunion som har medfört att regleringarna blivit mer lika inom gemenskapen. Gemensamma åtgärder inom OECD för att motverka gräns– överskridande skatteplanering har medfört att uppgiftslämnandet över gränserna har blivit mer omfattande och mer likartat.
Denna korta beskrivning är bara exempel på hur det finansiella systemet har förändrats under de nästan 50 år som gått sedan kupongskattelagen infördes. Förändringarna är genomgripande på ett sätt som gör att dagens förhållanden knappast kan jämföras med hur det såg ut 1970. Utformningen av en ny kupongskatt måste utgå från dagens förhållanden och därtill ta i beaktande hur systemen kan komma att utvecklas framöver.
3.3
De administrativa kostnaderna bör hållas så låga
som möjligt
Bedömning: De administrativa kostnaderna för företag, fysiska personer och myndigheter på grund av den nya skatten bör vara så låga som möjligt.
Dagens kupongskatt är inte anpassad till den digitala miljö som är verklighet i dag. Den är inte heller utformad med hänsyn till de tillkommande regleringar och informationskrav som har införts för den finansiella sektorn sedan finanskrisen. Kupongskatten har kunnat hanteras praktiskt endast med hjälp av en pragmatisk inställning hos Skatteverket och inblandade aktörer. Många av de brister som finns i lagen har fått hanteras genom överenskommelser som fungerar i praktiken, men som kanske inte alltid har uttryckligt stöd i lagstiftningen.
Med hänsyn till principerna om rättssäkerhet och likabehandling bör förfarandet vara reglerat i lag. Bestämmelserna bör utformas på ett tydligt och transparent sätt så att alla aktörer vet vad som förväntas av dem och vem som ansvarar för vad. Skatteförfarandet och uppbörden av kupongskatt bör anpassas till de förutsättningar för digitaliserad hantering som finns i dag och som kan förväntas i framtiden. En utgångspunkt för utformningen av de nya bestämmelserna bör vara hur den praktiska hanteringen har gått till. I så stor utsträckning som möjligt bör hänsyn tas till befintliga rutiner. De administrativa kostnaderna för samtliga inblandade bör minimeras.
Som ett led i att hålla nere de administrativa kostnaderna för skatten bör den utformning som finns i dag om att ansvaret för
skatteavdrag och inbetalning kan lämnas vidare till senare led behållas och utvecklas.
3.4
Regleringen bör vara robust mot fel och fusk
Bedömning: Den nya skatten bör utformas så att fel och fusk minimeras.
En sund utgångspunkt för all skattelagstiftning är att det ska vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel. Med det menas att redovisning och betalning av skatt ska vara enkelt för det stora flertalet som vill göra rätt för sig. I syfte att förebygga fusk och andra fel bör lagstiftningen vara genomtänkt och heltäckande så att det inte finns svagheter som kan utnyttjas. Det bör även finnas adekvata rättsmedel för att agera mot skatteundandragande. Sådana regler bör så långt som möjligt utformas i enlighet med och infogas i befintliga system.
Särskilt för kupongskatten bör företeelsen med utlåning av aktier i samband med utdelningstillfället beaktas. En annan utmaning är att återbetalningssystemet är särskilt utsatt för bedrägeriförsök. Generellt bör därför lagstiftningen utformas så att bedrägerier, fusk och fel förebyggs i största möjliga utsträckning.