Svensk värdepappersfond och svensk

specialfond definieras inte i den nya lagen om källskatt på utdelning.

Uttrycken svensk värdepappersfond och svensk specialfond förekommer på flera ställen i inkomstskattelagen. Det finns dock inga definitioner i lagen. I kupongskattelagen används också dessa uttryck utan att de uttryckligen definieras.

Det har övervägts om det finns anledning att föreslå att svensk värdepappersfond och svensk specialfond definieras i den nya lagen om källskatt på utdelning. Å ena sidan är uttrycken avgörande för omfattningen av det skattepliktiga området eftersom de utgör referenspunkt för bedömningen av vad som ska anses vara en utländsk motsvarighet till en svensk fond. Å andra sidan används uttrycken i annan skattelagstiftning utan definition. Av förarbetena framgår vad gäller värdepappersfond att någon definition inte ansetts nödvändig eftersom uttrycket inte har någon annan innebörd än den som framgår av lagen (2004:46) om värdepappersfonder.2

Det har inte framkommit några skäl för att avvika från vad regeringen tidigare uttalat. Några definitioner av uttrycken svensk värdepappersfond eller svensk specialfond föreslås därför inte. Det kan dock finnas värde i att kort beskriva innebörden av dessa båda uttryck i det följande.

Svensk värdepappersfond

Av 1 kap. 1 § 25 lagen om värdepappersfonder framgår att med värdepappersfond avses en fond, vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap. eller 5 a kap. i lagen.

2 _{Prop. 2012/13:155 s. 390 f. som i sin tur hänvisar till prop. 19999/2000:2, del 2, s. 442 och}

Gemensamt för värdepappersfonder är att de omfattas av det EU- gemensamma UCITS-direktivet.3 _{UCITS-direktivet innehåller}

grundläggande regler för fondföretag som riktar sig till allmänheten. De fondföretag som uppfyller kraven i direktivet får fritt marknads- föra och sälja andelar i alla medlemsstater. Fondföretag är företag som har till syfte att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som enligt direktivet är tillåtna med kapital från allmänheten och som tillämpar principen om riskspridning. Andelarna i ett fondföretag ska på begäran av andelsägarna återköpas eller inlösas med medel ur företagets tillgångar. Ett fondföretag kan bildas på kontraktsrättslig grund (som värdepappersfond), eller på associationsrättslig grund (som investeringsbolag). När ett fond- företag är bildat på kontraktsrättslig grund är företaget ingen juridisk person och det måste därför alltid förvaltas av ett förvalt- ningsbolag som agerar på fondföretagets vägnar. När fondföretaget är bildat som ett investeringsbolag kan bolaget sköta sin egen förvaltning eller utse ett förvaltningsbolag. I direktivet ställs krav på bl.a. tillstånd för fondföretaget och förvaltningsbolaget, information till andelsägarna och placeringar av fondmedel. Vidare ställs krav på att fondföretagets tillgångar förvaras hos ett särskilt förvarings- institut som också har att utöva viss kontroll över förvaltnings- bolagets respektive investeringsbolagets agerande.4

I lagen om värdepappersfonder används begreppet värdepappers- fonder för det som i UCITS-direktivet kallas fondföretag. De svenska värdepappersfonderna är kontraktsrättsliga fonder. Det finns inga svenska värdepappersfonder som är bildade på associa- tionsrättslig grund. En svensk värdepappersfond är således inte ett självständigt rättssubjekt och kan alltså inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Fondandelsägarnas äganderätt till fonden är kraftigt beskuren och medför endast en rätt att få sina andelar i

3 _{UCITS (Undertakings For The Collective Investment Of Transferable Securities) är}

egentligen en serie av direktiv som reglerar fonder inom EU. Det första UCITS-direktivet antogs i december 1985 med syftet att underlätta gränsöverskridande fondinvesteringar. I början på 90-talet förslogs ändringar av direktivet. Förslagen antogs emellertid inte vilket är anledningen till att det inte finns något UCITS II. Under 2002 beslutades dock två nya direktiv, 2001/107/EG och 2001/108/EG, som tillsammans går under benämningen UCITS III. Direktiven innebar att fonderna gavs möjlighet att investera bredare samt minskade kraven på vissa indexfonder. UCIT IV, direktiv 2009/65/EG, antogs 2011 och innebar ytterligare tekniska ändringar. Det senaste direktivet i serien är UCITS V, direktiv 2014/91/EU. Det trädde i kraft i mars 2016 och innebär vissa förändringar med anledning av nya regler för förvaltare av alternativa investeringsfonder.

fonden inlösta samt i förekommande fall erhålla utdelning. I gengäld ansvarar inte fondandelsägarna för förpliktelser som avser fonden. Förvaltningen av fonden sköts av en fondförvaltare: ett fondbolag. Endast fondbolag får förvalta värdepappersfonder och är förvalt- ningsbolag i direktivets mening. Fondbolaget företräder andels- ägarna i alla frågor som rör värdepappersfonden, och ska i förvaltningen av fonden handla uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse. Värdepappersfonder måste vända sig till allmänheten. Reglerna är dock inte uttryckligen avsedda för att skydda konsumenter utan tar sikte på samtliga andelsägare. Krav på hur fondbolaget ska vara organiserat och hur medel i en fond får placeras är exempel på skyddsregler. Att tillgångarna i fonden ska hållas åtskilda och förvaras av ett förvaringsinstitut är ett annat exempel. Vidare finns långtgående krav på information till andels- ägare. Finansinspektionen har tillsyn över svenska fondbolag och förvaringsinstitut samt över utländska motsvarigheter som driver verksamhet i Sverige.5

Svensk specialfond

I 1 kap. 1 § första stycket 23 lagen om värdepappersfonder anges att med specialfond avses detsamma som i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I det lagrummet anges att en specialfond är en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt lagen och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap. samma lag.

Till skillnad från värdepappersfonder omfattas en specialfond inte av UCITS-direktivet. Specialfonder är nationellt reglerade fonder som i vissa avseenden får avvika från reglerna i UCITS- direktivet. Skillnaden består bl.a. i att en värdepappersfond måste vara öppen för investeringar från allmänheten medan en specialfond får vända sig till en begränsad krets av investerare. Andelsägarna i en värdepappersfond har rätt att på begäran omedelbart eller under vissa omständigheter så snart som möjligt få sina fondandelar inlösta medan en specialfond måste vara öppen för inlösen minst en gång om året. En värdepappersfond måste följa de placeringsregler för fondmedlen som framgår av lagen om värdepappersfonder. En

specialfond kan däremot, efter Finansinspektionens godkännande, avvika från placeringsreglerna och placera även i vissa andra instrument som inte är tillåtna för värdepappersfonder.6

Sammanfattningsvis kan sägas att en specialfond inte har lika strikta regler som en värdepappersfond när det gäller t.ex. öppenhet och risknivå. En specialfond står under Finansinspektionens tillsyn och de av förvaltaren upprättade fondbestämmelserna måste godkännas av inspektionen.