Prisfunktionen

⁽²⁴⁾

Tabell 16 Resultat OPECs produktionsregression

Variabel Koefficient Standard fel t-värde

Konstant -2,27 0,08 -29,29 Log(Efterfrågan) 2,74 0,03 30,38 Lagerförändringar 0,00 0,00 0,94 log(NGL) -0,13 0,02 -7,95 log(Non-OPEC) -1,607 0,08 -19,70 R² 1,000

Durbin Watson Stat: 1,361 DW_crit: [1,34;1,66]

Flera av koefficienterna är statistiskt signifikanta på 5% signifikansnivå. OPECs produktionsnivå beror på efterfrågan på olja, produktionen av NGL och produktionen utanför OPEC. Om efterfrågan stiger med 1% ökar OPEC produktionen med 2,7%. Om däremot produktionen utanför OPEC ökar 1% minskar OPEC sin produktion med 1,6%. Samma sak händer om produktionen av NGL ökar, fast då reduceras OPECs produktion endast med 0,13%. Durbin Watson värdet tyder på att data inte är autokorrelerad. Förklaringsgraden är mycket hög. För hög egentligen. Detta tyder på att någon av variablerna är starkt korrelerad med OPECs produktion. Olika tester genomfördes dock av variablerna där vissa logaritmerades och andra inte. Även autokorrelations-korrigering gjordes. Förklaringsgraden sjönk då något, men föll som lägst till 0,97.

7.2.3 Prisfunktionen

Den sista modellen som presenteras i analysen är prisfunktionen. Enligt Dées m.fl. (2007) beror oljepriset av OPECs produktionskvoter, om några av länderna producerar mer än sina kvoter, OPECs kapacitetsutnyttjande och lagerstorleken i OECD-länderna. Regressionsanalysen bygger på ekvation (26). Tabell 17 redovisar resultaten från denna del av analysen.

Kap. 7 Analys

62

) ) ) )

) ) ⁽²⁶⁾

Tabell 17 Resultat Prisfunktionsregression

Variabel Koefficient Standard fel t-värde

Konstant -1,79 2,14 -0,84 Lagerförändringar 0,00 0,00 -0,50 logKvoter 1,13 0,64 1,75 CHEAT -0,02 0,03 -0,53 LogKapacitet -0,312 1,12 -0,28 logWar 0,000 0,00 -1,15 R² 0,27

Durbin Watson Stat: 0,268 DW_crit: [1,34;1,66]

Enligt tabell 17 är ingen av de skattade koefficienterna statistiskt signifikanta. Detta ligger helt i motsats till vad Deés m.fl. (2007) kom fram till i sin studie. Trots att liknande data använts är resultatet det omvända. Detta kan bero på att datamaterialet innehåller vissa brister som inte identifierats. Bland annat har OPECs kapacitets-utnyttjande varit svårt att hitta data till. Även produktionskvoter och CHEAT har byggt på flera olika källor vilket naturligtvis påverkar validiteten hos data. Förfrågan om data för nämnda variabler skickades vid flera tillfällen till OPEC, men utan svar.

Resultatet är dock intressant eftersom det tyder på viss osäkerhet även i andra studier. Hur tillförlitliga är egentligen resultaten i t ex Dées m.fl. (2007) studie? Det kan alltså mycket väl vara så att beroende på hur data transformeras och används nås olika resultat.

Kap. 8 Fördjupning

63

8 FÖRDJUPNING – EN UTVECKLING AV RESULTATEN FRÅN ANALYSEN

Det här kapitlet har för avseende att diskutera och utveckla resultaten från analysen. Eftersom oljemarknaden kan liknas vid ett oligopol där OPEC är en part och Non-OPEC den andra, går det att förklara utbudet på olja med hjälp av olika oligopolmodeller och spelteori.

Enligt OPEC Statistics (2011) hade OPEC en marknadsandel på 41,2% år 2010. Det betyder att Non-OPEC tillsammans producerar 58,8% av all olja. I bakgrundskapitlet nämndes att OPEC har årliga möten där medlemmarna kommer överens om vilka produktionskvoter som ska gälla. Dessa kvoter går bland annat att finna i OPEC Statistics (2011). Beroende på läget på världsmarknaden och vad de andra oljeländerna gör kan OPECs produktionskvoter ändras flera gånger per år. Enligt analysen finns det ett negativt samband mellan vad Non-OPEC producerar och vad OPEC i sin tur producerar. Det betyder att om produktionen ökar utanför OPEC kommer OPEC att minska sin produktion. Det i sin tur betyder att OPEC agerar på en residual efterfrågekurva när de bestämmer sina produktionskvoter.

Både modellen för dominant företag och Stackelbergs oligopolmodell utgår från den residuala efterfrågan. Problemet med båda modellerna är att de använder marginalkostnader för att bestämma vilken kvantitet företagen kommer att producera. Företagen vinstmaximerar där marginalkostnaden är lika stor som marginalintäkten. Som det ser ut på marknaden idag är marginalkostnaderna långt under marginalintäkterna, åtminstone så länge det inte tas hänsyn till skattetrycket för oljebolagen. Det är svårt att få tag på uppgifter om vad länderna i framförallt OPEC har för marginalkostnader. Den rapport som hittats är Fagan (2006). Där redovisas att OPECs marginalkostnad är mellan US$ 2-14/fat beroende på produktionsvolymen. Marginalkostnaden är alltså betydligt lägre än oljepriset. Även Non-OPEC har låga

Kap. 8 Fördjupning

64

produktionskostnader i förhållande till oljepriset. I Ryssland ligger marginalkostnaden vid en produktion på 10mb/d på runt US$ 15/fat (ibid).

Detta faktum gör att det är svårt att använda Stackelberg, eftersom den helt bygger på att länderna producerar utifrån sina marginalkostnader. Däremot kan modellen för ett dominant företag användas. OPEC, som det dominanta företaget, kan helt enkelt observera vilken kvantitet Non-OPEC producerar och därefter anpassa sin produktion efter det. Problem uppkommer när modellen ska estimera vilket pris som OPEC kommer att välja. Detta ska enligt modellen sättas där OPECs MC=MR. I det här fallet blir det inte så utan OPEC bestämmer priset på andra grunder. För OPEC handlar det enligt resultaten från analysen om att vinstmaximera, men OPEC måste samtidigt anpassa priset på olja efter världsekonomin. Ett alltför högt oljepris hämmar den ekonomiska tillväxten, vilket på sikt får skadliga effekter OPEC. Dessutom skapar ett högt oljepris incitament för Non-OPEC att öka sin kapacitet genom att exploatera dyrare produktionsalternativ. Det var så Nordsjöoljan blev lönsam, nästa steg är djuphavsoljan utanför t ex Brasilien.

Att utbudet på olja påverkar oljepriserna är ganska självklart, även om det inte testades explicit i prismodellen i ekvation (26). Exempel på det ges av utbudschockerna 1973 och 1979 som gjorde att oljepriset steg kraftigt (se figur 1, avsnitt 2.2). Enligt Dées m.fl. (2007) producerar Non-OPEC på närmare 100% kapacitetsutnyttjande. Eftersom OPEC anpassar sin produktion efter hur mycket övriga länder producerar kan inte Non-OPEC påverka priset. Non-OPEC vill ha så höga oljepriser som möjligt eftersom det både ger större vinster och möjligheter att exploatera nya, dyrare oljekällor.

Ett bättre sätt att förklara hur mycket parterna producerar, är att använda spelteori på extensiv form. Det betyder att parterna väljer efter varandra. Ett hypotetiskt exempel på hur det kan se ut illustreras i figur 9 och en förklaring följer nedan.

Kap. 8 Fördjupning

65

Figur 9 Exempel på hur spelteori kan appliceras på produktionen av olja.

Detta är ett rent hypotetiskt exempel, men bidrar till att förklara hur parterna strategiskt intrigerar. I tabell 18 ges produktionsvolymerna som parterna har att välja mellan.

Tabell 18 Produktionsvolymer OPEC (fat) Non-OPEC (fat) Total Produktion (fat) HÖG 460 580 1040 LÅG 420 540 960

Resultaten från analysen i avsnitt 7.2.2 visar att OPEC anpassar sin produktion efter hur mycket Non-OPEC producerar. Det illustreras i figur 9 med att Non-OPEC väljer sin produktionsnivå först. Detta går även motivera med att Non-OPEC hela tiden producerar på sin maximala kapacitet och att OPEC ibland ändrar sina produktionskvoter flera gånger på ett år. I figur 9 har Non-OPEC att välja mellan att producera mycket eller lite. Därefter väljer OPEC. Först när båda parter valt uppkommer ett oljepris som i exemplet kan var högt, lågt eller medel. Om en part producerar mycket och den andra lite kommer den totala produktionen att detta exempel bli 1000 fat och priset US$ 100/fat.

Kap. 8 Fördjupning

66

Om länderna i Non-OPEC är tillräckligt samspelta för att kunna anpassa sin produktion efter varandra skulle de stå inför valet att antingen producera mycket eller lite. Det valet skulle i så fall baseras på hur OPEC reagerar i nästa steg. Om Non-OPEC tror att OPEC kommer att producera på en låg nivå oavsett hur Non-OPEC väljer bör Non-OPEC välja en låg produktionsnivå för att på så sätt få ut ett högt pris. Om Non-OPEC väljer en låg produktionsnivå tjänar OPEC mer på att också hålla en låg produktionsnivå för att därmed pressa upp oljepriset.

Om däremot båda parter producerar på en hög nivå kommer priset att falla kraftigt. Detta förlorar båda parter på jämfört med ett medelpris. Om Non-OPEC väljer att producera mycket och OPEC lite hamnar oljepriset på US$ 100/fat. Samma sak händer om Non-OPEC producerar lite och OPEC mycket. Skillnaden består i hur intäkterna fördelas. Non-OPEC tjänar mer på att producera mer om priset ligger på US$ 100/fat, detta gäller naturligtvis även OPEC.

Vilken strategi väljer Non-OPEC? Om Non-OPEC väljer en låg nivå kan OPEC hota med att producera på en hög nivå. Detta förlorar Non-OPEC på i förhållande till om Non-OPEC skulle producerat högt och OPEC lågt, men tjänar på i förhållande till om båda producerar högt. Frågan är om hotet är legitimt? OPEC tjänar mer på att hålla priset högt, alltså bör inte hotet vara legitimt. Dock nämndes tidigare att OPEC inte vill att priset ska vara för högt, alternativkostnaderna blir för stora. I Brower (2009) talas det om ett ”rättvist” oljepris. Priset varierar mellan olika OPEC-medlemmar, men de är överens om att ett allt för högt pris är skadligt. Alltså är det troligt att OPEC kommer att välja att öka sin produktion om Non-OPEC minskar sin. Det ger ett medelpris på US$ 100/fat.

Om Non-OPEC känner till att OPEC vill ha ett rimligt pris kring US$ 100/fat kommer Non-OPEC att maximera sina intäkter genom att välja en hög produktion, eftersom de antar att OPEC kommer att vilja hålla uppe priset och att OPEC därmed kommer att välja att producera på en låg nivå. Detta scenario är enligt Baye (2010) en Nash-jämvikt, eftersom ingen av parterna tjänar på att ensamt byta strategi. Non-OPEC producerar på en hög nivå, medan OPEC håller igen för att upprätthålla oljepriset. Det skulle bli resultatet även om Non-OPEC inte kunde samsas om en viss produktionsnivå. Som nämnts tidigare producerar Non-OPEC så mycket de kan i dagsläget, samtidigt som OPEC har en viss reservkapacitet.

Kap. 8 Fördjupning

67

När det gäller efterfrågefunktionen påverkas denna av hur BNP utvecklas över tiden. Det finns enligt analysen ett positivt samband mellan BNP och efterfrågan på olja. Frågan är om det är BNP i sig som gör att efterfrågan ökar eller om det är faktorer bakom BNP som driver efterfrågan. Ett exempel som talar mot att efterfrågan påverkas av BNP är att länder som Sverige, Storbritannien och Tyskland alla har haft en kraftig uppgång i BNP sedan 1970-talet. Trots det har efterfrågan på olja minskat under samma period. I analysen har data för hela världen använts. Det betyder att BNP åtminstone påverkar efterfrågan på olja på en global nivå.

Kap. 9 Slutsatser

68

9 SLUTSATSER

Det första som kan konstateras är att; all tidigare forskning till trots, finns det idag ingen bra modell för att förutsäga vad oljepriset kommer att vara i morgon eller för den delen om ett år. Det här arbetet har syftat till att skapa en större förståelse för mekanismerna bakom oljepriset; utbud och efterfrågan. Det har gjorts genom olika regressionsmodeller. Resultaten har både bekräftat och motsagt tidigare forskning. Den viktigaste slutsatsen som går att dra är att OPEC är en kartell som syftar till att maximera vinsterna för sina medlemmar. Genom att upprepa Griffins studie om OPECs beteende från mitten av 1980-talet på ny data, kan det här arbetet konstatera att OPEC inte bara har lyckats upprätthålla kartellen utan även gjort den starkare. Fem av elva medlemsländer följer blint de kvoter de blivit tilldelade, medan övriga medlemmar kan ändra sin produktion något om oljepriset ändras. Under perioden på 1970-talet som Griffin studerade, var det inget land som blint följde sin tilldelade produktionskvot utan alla medlemsländer tillhörde den svagaste kartellgruppen, s.k. partiell marknadsdelning, som innebar att de både kunde ändra sin produktion i förhållande till andra medlemsländer (ta marknadsandelar av andra medlemmar) och om oljepriset förändrades; öka eller minska sin produktion.

Att OPEC stärkts är en viktig slutsats. Det betyder att oljemarknaden även i fortsättningen kommer att karaktäriseras av ofullständig konkurrens och ett oljepris som överstiger producenternas marginalkostnader. Givet att över 80% av de kända oljereserverna finns inom OPEC finns det mycket som talar för att OPECs makt över oljepriset bara kommer att bli starkare på sikt.

En annan slutsats är att prisfunktionen som presenterades och testades i Dées m.fl. (2007) inte kan antas vara statistiskt signifikant på det testade materialet i det här arbetet. Ingen av faktorerna kunde på 5% signifikansnivå sägas påverka priset på olja. Detta är naturligtvis anmärkningsvärt. Även om underlaget kommit från flera olika källor, vilket påverkar reliabiliteten, borde inte skillnaderna varit så stora. Flera av

Kap. 9 Slutsatser

69

parametrarna är hämtade från EIA och OPEC, vilka måste anses högst trovärdiga. Däremot var det svårt att få tag på data kring OPECs kapacitetsutnyttjande. De data som använts har tagits från en graf som OPEC presenterat. Frågan som ändå kommer upp är hur enkelt det är att manipulera data för att få de resultat som önskas. Går det att göra en faktor signifikant trots att den inte är det och hur vanligt är det i så fall att forskare använder sig av den tekniken?

Som nämndes i fördjupningskapitlet drivs efterfrågan på olja upp när BNP ökar. Här krävs dock vidare forskning. En fråga som kan ställas är huruvida det är BNP-ökningen i allmänhet som bidrar till efterfrågeökningen eller om det är något mer specifikt, t ex att när BNP ökar så ökar antalet bilar i landet. Bilarna drivs av bensin, alltså ökar efterfrågan med hur många bilar det finns i landet. Det är dock något som ligger utanför det här arbetet. Författaren nöjer sig med att säga att BNP påverkar efterfrågan.

Utbudsfunktionerna får avsluta det här arbetet. Non-OPECs produktion beror på hur mycket naturgas som produceras. Det gick inte visa att oljepriset påverkar produktionsvolymen. Detta är något som följer tidigare forskning som säger att Non-OPEC producerar så mycket det bara går, oavsett priset på olja. Dock krävs mer forskning för att få fram statistiskt signifikanta variabler om vad som faktiskt driver utbudet. Dées m.fl. (2007) hävdade i sin studie att Non-OPECs produktion beror på politiska och geologiska faktorer. Dessa faktorer har inte gått att studera i det här arbetet och det går därmed varken bekräfta eller bestrida Dées m.fl. (2007)s resultat.

OPEC har i tidigare forskning sagts fungera som balansproducent. OPEC har satt ett pris på olja. Sedan har OPEC producerat skillnaden mellan efterfrågan och den totala produktionen utanför OPEC. På så sätt har OPEC haft makt över oljepriset. Den här studien bekräftar detta. OPEC väljer sin produktionsvolym som skillnaden mellan efterfrågan och vad länderna utanför OPEC klarar av att producera.

Slutligen, det här arbetet kan bekräfta att oljepriset är komplext uppbyggt. Studien har försökt visa på fysiska faktorer som spelar in på oljepriset. Det har dock inte funnits möjlighet att studera psykologiska faktorer som påverkar priset. Troligen finner sådana faktorer näring i osäkerheten och oförutsägbarheten, med spekulation och snabba kast som följd. Dessa faktorer är svåra att observera och utgör därmed en utmaning för fortsatt forskning.

70

10 REFERENSLISTA

Adelman, M. A. (1982) Kapitel: OPEC as a cartel. I boken: OPEC behavior and world oil prices, av J. M. Griffin and D.J. Teece, utgivare: George Allen & Unwin, London, sidorna: 37-63.

Askaria, H., & Krichene, N. (2009). An oil demand and supply model incorporating monetary policy, tidsskrift: Energy, volym: 35, sidor: 2013-2021

Backus, D., & Curcini, M. (2000). Oil prices and terms of trade, tidskrift: Journal of International Economics , volym: 50 sidor: 185-213.

Baldwin, H. (1959). Oil strategy in World War II. utgivare: American Petroleum Institute, Washington DC.

Baye, M. R. (2010). Manageral economics and business strategy, volym: 7, utgivare: McGraw Hill International, Singapore.

Berndt, E. R. (1991). The practice of econometrics classic and contemporary, utgivare: Addison Wisley publishing, Massachusettes.

Bohlin, J. (2006). Månatliga växelkurser för Sverige 1913–2006. Handelshögskolan Göteborgs universitet, Ekonomisk-historiska institutionen. Göteborg, utgivare: Riksbanken.

Brower, D. (2009). What motivates OPEC? utigvare: Petroleum Economist, sidor: 1-4. Centre for global energy studies (2011, 110401). Hämtat från: www.CGES.co.uk,

http://www.cges.co.uk/resources/articles/2011/04/27/is-opec%E2%80%99s-spare-capacity-adequate, datum: 120426.

CIA (2012, 120206⁹) Hämtat från www.CIA.gov,

www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2173rank.html datum: 120206¹⁰

Cornucopia. (2012, 120206). Hämtat från www.cornucopia.se,

http://cornucopia.cornubot.se/2010/04/lagt-hangande-frukter-den-svenska.html datum: 120206

Dasgupta, P., & Heal, G. (1979). Economic theory and exhaustible resources, tidsskrift: Cambridge University Press.

9

Representerar tidpunkten när källan publicerades, om sådant datum angivits. 10 Representerar tidpunkten då källan hämtades på hemsidan.

71

Dées, S., Sánchez, M., & Kaufmann, R. K. (2007). Modelling the world oil market: Assessment of a quarterly econometric model, tidsskrift: Energy Policy, volym: 35, sidor: 178-191.

Dagens Industri (2012, 120215). Hämtat från www.di.se: 120215. Dagens Nyheter (2010, 100711). Hämtat från www.dn.se ,

http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/det-grona-guldet datum: 120208 Dagens Nyheter. (2011, 110531). Hämtat från: www.dn.se,

http://www.dn.se/ekonomi/tysk-karnkraft-avvecklad-till-2022 , datum: 120208 Dagens Nyheter. (2012, 120103). Hämtat från www.dn.se:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/iran-skarper-tonen-mot-usa , datum: 120208 Energy Information Association (2011). Annual Energy Review 2011, utgivare: EIA

Published, Washington DC.

Energy Information Association (2012). Definitions, sources and explanatory notes. Hämtat från: Petroleum and other Liquids, www.eia.gov,

www.eia.gov/dnav/pet/tbldefs/pet_pnp_refp2_tbldef2.asp, datum: 120321 Ekonomifakta (2012). Hämtat från: www.ekonomifakta.se,

www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Vaxelkursutveckling, datum: 120315

Energimyndigheten (2010, 100301). www.energimyndigheten.se. Hämtat från: www.energimyndigheten.se,

http://energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden- 2010/Hojda-energi--och-koldioxidskatter-framjar-energieffektivisering-i-de-areella-naringarna/, datum: 120206

Energimyndigheten. (2011, 111201). Hämtat från www.energimyndigheten.se:

http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Lokaler-och-flerbostadshus/Forvalta/Uppvarmning/Biobransle/, datum: 120207

Ezzati, A (1976). Future OPEC price and production strategies as affected by its capacity to absorb oil revenues, tidskrift: European Economic Review, volym: 8, sidor: 107-138.

Fagan, M (2006). Another decade of rising upstream costs?, utgivare: Cambridge Energy Research Associates, Cambridge.

Gately, D (2007). What oil export levels should we expect from OPEC?, tidskrift: The Energy Journal, sidor: 1-34.

Griffin, J. (1985). OPEC behavoir; a test of alternative hypothoses, tidsskrift: The American Economic Review, volym: 75, sidor: 954-963.

Griffin, J. (1989). Previous cartel experience; any lessons for OPEC?, Economics in theory and practice: An eclectic approach, sidor: 179-206

Hamilton, J. D. (2008). Understanding crude oil prices, tidsskrift: The Energy Journal, International Association for Energy Economics, volym: 30, sidor 179-206

72

Hopewell (2009). Plastics recycling: challenges and opportunities, tidsskrift: Philosophical Transactions of the Royal Society B, volym: 364, sidor: 2115-2126.

International Energy Agency (2007). Oil supply security, Paris, utgivare: International Energy Agency.

International Energy Agency (2011a, 110728). World - Natural Gas Statistics . Hämtat från IEA natural gas information statistics,

http://www.oecd- ilibrary.org/energy/data/iea-natural-gas-information-statistics/world-natural-gas-statistics_data-00482-en?isPartOf=/content/datacollection/naturgas-data-en datum: 120308.

International Energy Agency (2011b). World Energy Outlook, utgivare: Bernan Association, Paris.

International Energy Agency (2011c, 110804). World Oil Statistics. Hämtat från IEA Oil Information statistics: http://www.oecd-ilibrary.org/energy/data/iea-oil-

information-statistics/world-oil-statistics_data-00474-en?isPartOf=/content/datacollection/oil-data-en, datum: 120308

IEA. (2012, 120206). Hämtat från www.IEA.org, http://www.iea.org/about/ems.asp, datum: 120206

Kaufmann, R. (1995). A model of the world oil market for Project LINK; Integrating economics, geology and politics, tidsskrift Economics Modelling, volym: 12, sidor: 165-178.

Krichene, N. (2002). World crude oil and natural gas; a demand and supply model, tidskrift: Energy Economics, sidor: 557-576.

Leiby, P. N. (2007). Estimating the energy security benefits of reduced U.S. oil imports, tidsskrift: U.S Department of Energy, sidor: 1-35.

Lynch, M. C. (2002). Forecasting oil supply; theory and practice, tidisskrift: The quarterly review of economics and finance, sidor: 373-389.

MacAvoy, P. (1982). Crude oil prices as determined by OPEC and market fundamentals, utgivare Ballinger Publishing CO, Cambrige Massachutes. Manera, G. (2009). Econometric models for oil price forecasting: A critical survey.

Hämtad från www.cesifo-group.de,

http://www.cesifo-group.de/portal/pls/portal/docs/1/1206026.PDF datum: 120205, sidor: 29-44. Martin, S. (1993). Advanced industrial economics, utgivare: Blackwell, Oxford. McCallum, B. (1976). Rational expectations and the natural rate hypothesis: Some

consistent estimates, tidiskrift: Econometrica, volym: 44, sidor 43-52.

Montgomery, D.C., Peck, E.A., Vining, G.G. (2001). Introduction to linear regression analysis, utgivare John Wiley & Sons, New York

Näringsdepartementet(2011, 110929). Hämtat från www.regeringen.se: http://www.regeringen.se/sb/d/2415/a/50204, datum: 120208

73

Nationalencyklopedin (2012a, 120206). Sökord: Kartell, Hämtat från www.ne.se, http://www.ne.se/kort/kartell, datum 120206

Nationalencyklopedin. (2012b, 120206). Sökord: råolja. Hämtat från www.NE.se: http://www.ne.se/lang/råolja den 06 02 2012

Nordea Bank. (2012, 120425). Hämtat från: Historiska växelkurser:

http://www.nordea.se/Företag/Placeringar/Priser+räntor+och+kurser/Historiska+ valutakurser/1044492.html, datum:25 04 2012

Norden, R. A. (1997). Oil Prices and the Rise and Fall of the U.S. Real Exchange Rate, tidsskrift: Journal of Internatinal Money and Finance, volym: 17, sidor: 1-29. Nyteknik (2010, 100116). Hämtat från www.nyteknik.se:

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article266611.ece datum: 120207

OECD (2010, 100307). OECD Factbook 2010: Economic, Environmental and Social