EXAMENSARBETE
En ekonometrisk studie av den global
oljemarknaden med fokus på utbud och
efterfrågan
Anders Bergman
Civilekonomexamen Civilekonom
Luleå tekniska universitet
2012
Anders Bergman
Luleå Tekniska Universitet
2012-06-16
En ekonometrisk studie av den
globala oljemarknaden med
fokus på utbud och efterfrågan.
SAMMANFATTNING
Det här arbetet är en ekonometrisk studie av den globala oljemarknaden. Syftet med arbetet är att identifiera olika faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan på olja. Studien delar upp produktionen av olja i två delar. En modell beskriver OPECs utbud och en annan beskriver produktionen av olja i länderna utanför OPEC. Arbetet konstaterar att OPEC är en starkare kartell i dag än på 1970-talet. Kartellen har ett vinstmaximerande beteende, där den producerar utifrån den residuala efterfrågan. I arbetet estimeras utbudsmodellerna, efterfrågemodellen och en prismodell med hjälp av regressionsanalys. Resultaten tyder på att efterfrågan är knuten till BNP-utvecklingen i världen och motsats till tidigare forskning saknade den testade prismodellen signifikanta faktorer.
ABSTRACT
This essay is an econometric study of the global oil market. The aim of the study is to identify important factors and what impact they have on the supply and demand of crude oil. This analysis divides the supply of crude oil into two components. One model describes the supply from OPEC, while the other defines the production outside OPEC. This essay concludes that OPEC is a stronger cartel today than during the 1970s. The cartel has a profit maximization behavior and produces from the residual demand curve. In this study the supply models, the demand model and a price model are estimated by regression analysis. The results imply that the demand is determined by GDP and that the price model, in contrast to prior research, lacks significant factors.
FÖRORD
Jag vill först och främst tacka min pappa för alla givande diskussioner. Tack vare honom har jag får mängder av uppslag och idéer. Han har även fungerat som mitt bollplank.
I övrigt vill jag tacka min handledare Patrik Söderholm. Även han har kommit med nya infallsvinklar och förslag på artiklar att läsa. Utan hans nitiska ögon hade rapporten inte sett likadan ut som den gör idag.
I övrigt vill jag tacka alla som varit inblandade i min civilekonomutbildning. TACK!
Mvh
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ABSTRACT FÖRORD 1 INLEDNING ... 1 1.1 Syfte ...3 1.2 Metod ...3 1.3 Avgränsningar ...3 1.4 Arbetets disposition ...4
2 BAKGRUND – DEN GLOBALA OLJEMARKNADEN ... 5
2.1 Olja som råvara ...5
2.2 Oljan genom historien ...6
2.3 Handla med olja ...8
2.4 Oljeproducenter på den globala marknaden ...9
2.4.1 OPEC ... 9
2.4.2 Länder utanför OPEC ... 11
2.5 Oljekonsumenter ... 12
2.6 Skatter på energi ... 12
2.7 Oljans användningsområden ... 13
2.8 Alternativa energikällor ... 14
2.9 Vad karaktäriserar marknaden för olja? ... 15
3 LITTERATURSTUDIE – TIDIGARE FORSKNING OM OLJEMARKNADEN OCH OPECs BETEENDE ... 18
3.1 Översikt ... 18
3.2 Studier om modeller för att förstå utbud och efterfrågan av olja. ... 18
3.3 OPECs beteende på den globala oljemarknaden ... 22
3.4 Sammanfattande diskussion ... 25
4 TEORI – OLJEMARKNADENS EKONOMISKA TEORI ... 26
4.1 Definitioner ... 26
4.2 Utbud och efterfrågan ... 27
4.3 Kartellmarknad... 28
4.4 Olja som en oligopolmarknad ... 31
4.5 Teoretiska utgångspunkter i det fortsatta arbetet ... 33
5 MODELLSPECIFIKATIONER ... 34
5.1 Modeller under fullständig konkurrens utan hänsyn till OPEC ... 34
5.2 Modell under ofullständig konkurrens ... 35
5.3 Griffins studier om OPEC:s beteende ... 37
5.3.1 Kartellmodellen ... 37
5.3.2 Konkurrensmodellen ... 38
5.3.3 Målintäktsmodellen ... 39
5.3.4 Äganderättsmodellen ... 39
5.4 Modellspecifikation för det här arbetet ... 40
5.4.1 Uppdatering av Griffins studie av OPECs beteende. ... 40
5.4.2 Undersökning av utbud och efterfrågemodell, samt en prismodell. ... 41
5.5 Ekonometriska problem ... 43
6.1 Källor ... 47
6.2 Databehov för att undersöka OPECs beteende ... 48
6.3 Data för efterfrågemodellen ... 49
6.4 Data för utbudsmodellen ... 50
6.5 Data för Prismodellen ... 52
7 EMPIRSK ANALYS ... 55
7.1 Analys av OPECs beteende ... 55
7.2 Estimering av efterfrågan, utbudet och prismodellen ... 58
7.2.1 Efterfrågan ... 58
7.2.2 Utbudet ... 60
7.2.3 Prisfunktionen ... 61
8 FÖRDJUPNING – EN UTVECKLING AV RESULTATEN FRÅN ANALYSEN ... 63
9 SLUTSATSER ... 68
10 REFERENSLISTA ... 70
APPENDIX ... i
Appendix I – Data för att kunna upprepa Griffins studie av OPECs beteende- ... i
Kap. 1 Inledning
1
1 INLEDNING
En sökning i Google på ämnet oil ger drygt 1,5 miljarder träffar. Det kan t ex jämföras med en sökning på ordet water som endast ger en tredjedel så många1. Detta är ett av många tecken på oljans betydelse i samhället. År 2010 hade OPEC, the Organization of the Petroleum Exporting Countries, exportintäkter på närmare US$ 800 miljarder enligt EIA (2011) med en ungefärlig marknadsandel på 40 % (OPEC, 2012). Det betyder att oljan totalt omsatte omkring US$ 2000 miljarder, och då har inte handeln mellan investerare runt om på världens börser räknats in.
Oljans betydelse för den globala ekonomin innebär att intresset för olja och framförallt utvecklingen av oljepriset är av stort intresse. Nedan följer några exempel på aktuella händelser med anknytning till oljan och dess betydelse för samhälls ekonomin.
Under 2007 fram till sommaren 2008 steg oljepriset med närmare 100 % för att de nästkommande månaderna rasa mer än 80 % (Manera, 2009).
I mars 2011 drabbades Japan av en naturkatastrof med ett efterföljande kärn-kraftshaveri. Händelsen lade ny ved på elden om kärnkraftens vara eller icke vara. I Sverige byttes oljan till stor del ut mot kärnkraft under 1970-talet, men sedan dess har ett par reaktorer lagts ner. Kärnkraften anses vara en ”ren” energikälla som inte påverkar miljön till skillnad från oljan. Tyskland beslutade senare under 2011 att landet skall avveckla alla sina kärnkraftverk senast 2022 (Dagens Nyheter, 2011). Detta kan medföra att oljan återtar förlorade marknadsandelar i Tyskland.
Iran sägs enligt USA anrika uran för kärnvapenproduktion (Dagens Nyheter, 2012). Det har lett till ett spänt läge i hela Mellanöstern. Iran hotar med att blockera Persiska viken om USA inför sanktioner mot landet. En blockad skulle få förödande konsekvenser för oljetransporterna från länder som Kuwait och
Kap. 1 Inledning
2
Irak, men även Irans egen oljeproduktion skulle naturligtvis drabbas. Hur dessa konflikter kommer att påverka oljepriset återstår att se.
Fordonsindustrin satsar allt större resurser på att ta fram eldrivna bilar. Varje månad går det att läsa i tidningarna om nya framsteg. Än så länge finns det dock inga kommersiella bilar som endast drivs av el och som kan röra sig över längre sträckor.
År 2010 exploderade en oljeplattform i Mexikanska golfen utanför Louisiana i USA (Svenska Dagbladet, 2010). Skadorna blev omfattande och visade en hel värld riskerna med oljeutvinningen. Saneringskostnaderna är inte fastställda än, men BP har enligt Sveriges television (2010) avsatt US$ 20 miljarder till en fond för ersättning till saneringskostnader.
Forskarna blir allt mer eniga om de negativa följderna av användning av fossila bränslen. Växthuseffekten, där förbränning av olja är en bidragande del i den globala temperaturökningen, har erkänts av de flesta forskare. Allt fler länder försöker därför begränsa användningen av olja för att på så sätt minska koldioxidutsläppen. Som en konsekvens av detta har länder som Sverige infört skatt på utsläpp av koldioxid. Den svenska regeringen satsar dessutom t ex 2,9 miljarder kronor på området energipolitik i budgeten för 2012 (Näringsdepartementet, 2011). På sikt vill den svenska regeringen enligt rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige, (Regeringen, 2006) göra Sverige oberoende av olja. Redan till 2020 är målet att Sverige ska ha halverat sin oljeförbrukning inom transportsektorn och inom industrin ska oljan minska med 25-40 % under samma tidsperiod.
Det är angeläget att kunskaperna om oljemarknaden ökar eftersom oljan är en viktig råvara. Enligt Brower (2011) kan ett högt oljepris hämma den globala ekonomiska tillväxten. USA spenderar varje år nästan US$ 400 miljarder på olja (Leiby, 2007). Eventuella svängningar i oljepriset medför att USAs utgifter för olja varierar. Detta u sin tur kan påverka hela den amerikanska ekonomin och därmed som följd även den globala ekonomin. Ett sätt att försöka förstå vad som påverkar oljepriset är att studera utbud och efterfrågan på olja – Vilka faktorer är det som påverkar dessa? Genom att, ur ett globalt perspektiv, studera och försöka förstå efterfrågan och utbudet av olja på marknaden är det möjligt att bilda sig en uppfattning av vad som kommer att hända med oljepriset.
Kap. 1 Inledning
3
1.1 Syfte
Det övergripande syftet med det här arbetet är att analysera den globala oljemarknaden. Det görs genom att studera olika faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan av olja. Speciellt intresse läggs på utbudssidan där OPEC antas ha en avgörande roll. För att bättre förstå utbudet kommer OPECs beteende att analyseras i mer detalj. Det betyder i sin tur att utbudssidan kommer att delas upp i en modell som beskriver OPECs produktion och en modell som fokuserar på produktionen i länderna utanför OPEC. Såväl utbud som efterfrågan studeras på global nivå.
1.2 Metod
Oljemarknaden analyseras med utgångspunkt i utbud och efterfrågan av olja. Till skillnad från många andra studier delas utbudet i det här arbetet upp i två delar. En utbudsmodell beskriver produktionen inom OPEC och en annan beskriver produktionen i länderna utanför OPEC, Non-OPEC. Dessutom genomförs en undersökning av OPECs beteende de senaste 25 åren. Modeller över utbud och efterfrågan skattas ekonometriskt, se vidare kapitel 5.
Data extraheras i form av tidsserier om 20-40 årsperioder, från databaser som International Energy Agency, amerikanska energimyndigheten och OPEC, se vidare kapitel 6. Dessa data används i modellerna och genom regressionsanalys genereras olika elasticiteter, som t ex priselasticitet och inkomstelasticitet. Dessa visar hur t ex en prisförändring på olja påverkar efterfrågan på marknaden.
Resultaten från ekonometriska modellerna jämförs med resultat från tidigare forskning och används även för att försöka förstå hur priset på marknaden bestäms i vidare kapitel 7.
1.3 Avgränsningar
Denna studie fokuserar på den globala oljemarknaden. Produktion, efterfrågan och BNP är hämtad på global nivå. Det betyder att studien inte analyserar något enskilt land. Det
Kap. 1 Inledning
4
finns dock ett undantag. I studien av OPECs beteende analyseras de enskilda ländernas beteende i kartellen. I detta fall används data för varje enskilt medlemsland.
Det finns många typer av råolja. I det här arbetet görs dock ingen skillnad mellan dessa, mer om det i kapitel 2. Detta beror främst på att det är svårt att få tag på data för respektive oljekvalitet eftersom varken OPEC eller IEA redovisar varje oljetyp för sig. En tredje viktig avgränsning som görs är att inga psykologiska faktorer som spekulation eller osäkerhet kring marknaden tas med explicit i modellerna. Ett exempel på osäkerhet är hur det nuvarande spända läget mellan USA och Iran angående Irans förmodade atomvapenprogram kan komma att påverka oljepriset.
1.4 Arbetets disposition
Arbetet har följande disposition; i inledningskapitlet ges en kort introduktion till ämnet olja samt till arbetets utgångspunkter. Därefter följer ett bakgrundskapitel för att ge läsaren en övergripande bild av den globala oljemarknaden. I litteraturstudien ges en sammanfattning av tidigare studier om olja med inriktning på OPECs beteende och olika ekonometriska modeller för utbud och efterfrågan. Datakapitlet föregås av ett teorikapitel för att ge läsaren en introduktion till den ekonomiska teori som används i analyskapitlet. Efter analysen följer först en diskussion av resultaten och sedan avslutats arbetet med slutsatser och resultat.
Kap. 2 Bakgrund
5
2 BAKGRUND – DEN GLOBALA OLJEMARKNADEN
Det här kapitlet ger en övergripande bild av oljemarknaden, vilka sorters olja det finns, vilka stora aktörer som agerar på marknaden och hur den har utvecklats över tiden. Här belyses även vilka olika måttenheter som finns för olja.
2.1 Olja som råvara
Råolja definieras enligt Nationalencyklopedin (2012):
råolja, mineralolja, bergolja, olja som är obearbetad (med undantag för eventuell frånskiljning av lösta gaser och främmande ämnen) och skall användas som råvara t ex i oljeraffinaderi. Råoljans kemiska sammansättning kan variera kraftigt beroende på ursprung.
Crude oil är den engelska beteckningen på råolja. Enligt Stockpicker (2012) är de vanligaste oljetyperna WTI, BRENT och OPEC Oil basket. WTI är i de flesta fall samma sak som råoljan från Texas i USA. BRENT olja håller lite högre kvalitet än de övriga oljetyperna och kommer från Nordsjön. Anledningen till att den anses ha en högre kvalitet är att den innehåller lite mer energi. Den är därför även lite dyrare. Den sista typen är den så kallade OPEC oil basket. Den innehåller sju olika sorters olja från de tolv OPEC-länderna, där ibland Saudi Arabien och Algeriet (ibid). Basket betyder i det här fallet en portfölj av olika oljor, som handlas till ett genomsnittspris.
Den här studien kommer inte göra någon skillnad mellan de olika råoljekvaliteterna. Detta beror främst på att skillnaderna antas vara relativt små, samt att databaserna IEA, EIA och OPEC inte redovisar de olika råoljekvaliteterna separat.
Olja handlas i amerikanska dollar (US$ ). Varje dag produceras och konsumeras stora mängder olja. Det vanligast måttet på olja är barrel, fat på svenska. Ett fat är enligt Nationalencyklopedin (2012) 159 liter. I tabell 1 nedan visas vikten på ett fat olja samt oljans densitet. Av tabell 1 framgår att det går ungefär sju fat olja på ett ton.
Kap. 2 Bakgrund
6
Tabell 1 Omvandling mellan volym och vikt av olja.
Volym (m3) Densitet (kg/m3) Vikt (kg)
Fat 0.159 873 138,807
Kubikmeter 1 873 873
2.2 Oljan genom historien
I mitten av 1800-talet lyckades amerikanen Abraham Gesner destillera olja till fotogen. Det blev enligt Manera (2009) startskottet för det moderna samhällets oljekonsumtion. Oljan användes till en början till belysning, men kom med tiden att bli en av de viktigaste energikällorna. Manera (2009) berättar vidare att 1801 bildades Texas Railroad Commission (TRC). Organisationen fick ansvar för att kontrollera produktionen av olja i USA. Under drygt 50 år styrde TRC oljeproduktionen och därmed även oljepriset. Priset hölls stabilt på en låg nivå eftersom TRC anpassade sin produktion till efterfrågan. Enligt Williams (2011) steg det reala oljepriset endast med US$ 0,5 från US$ 2,50 1948 till US$ 3,00 1969.
I samband med första världskriget fick oljan en avgörande betydelse som fordonsbränsle. Tidigare hade t ex kol används som drivmedel för båtar, och vagnarna drogs av hästar. Under 1920-talet växte bilindustrin och efterfrågan på olja steg snabbt. Oljan fick även en avgörande betydelse för Italien under Andra Världskriget. Bristen på olja tvingade den italienska flottan att stanna i hamn under stora delar av slutskedet av kriget (Baldwin, 1959).
På 1950-talet gjordes de första stora oljefyndigheterna i Mellanöstern. Det var början på en förskjutning av makten över oljepriset från USA till Mellanöstern. Efter att oljepriset under två decennier knappt hållit jämna steg med inflationen, krävde flera av de oljeproducerande länderna en förändring. Enligt Manera (2009) bildades OPEC, the Organization of the Petroleum Exporting Countries 1960 för att begränsa konkurrensen mellan länderna. OPEC-länderna skapade istället en oljekartell för att begränsa pro-duktionen och därmed tvinga upp oljepriset, se vidare avsnitt 2.4. Sedan 1960 har oljepriset fluktuerat ganska mycket. Figur 1 ger en överskådlig bild av oljeprisets utveckling sedan 1970 samt anger olika händelser som påverkat denna utveckling.
Kap. 2 Bakgrund
7
Figur 1 Oljepriset och olika händelser som påverkat oljepriset, 1971-2010
Källa: OECD (2011).
Fram till början av 1970-talet hade oljepriset legat stilla kring US$ 3,00 under drygt 20 år. I oktober 1973 började det så kallade Oktoberkriget mellan Israel, Egypten och Syrien (Williams, 2011). I samband med att flera länder i väst, däribland USA ställde sig på Israels sida, valde länderna i OPEC att starta ett oljeembargo mot västvärlden. De vägrade att exportera olja till t ex USA. Enligt Williams (2011) steg oljepriset med 400 % som en konsekvens av oljebristen i väst. Den händelsen har gått till historien som den första oljekrisen 1973.
Under 1970-talet passerade amerikansk efterfrågan på olja den inhemska produktionen enligt Leiby (2007) och Manera (2009). USA blev beroende av import från framförallt Mellanöstern. I slutet av 1970-talet kom den andra oljeprischocken, OPEC 1979. Den inträffade i samband med att Irak anföll Iran och de båda ländernas oljeproduktion föll (Williams, 2011). Som går att avläsa ur figur 1 finns det ytterligare ett antal händelser som påverkat oljepriset. Bland annat steg priset kraftigt under lång tid på 2000-talet fram till finanskraschen 2008.
Kap. 2 Bakgrund
8
2.3 Handla med olja
Som nämnts ovan, handlas olja i dollar. Det betyder för Sveriges och många andra län-der; att oljepriset påverkas av hur den inhemska valutan står sig mot dollarn. Sverige hade enligt Bohlin (2006) en fast växelkurs mot dollarn ända fram till 1992. Det ska nämnas att Riksbanken redan innan dess valde att devalvera den svenska kronkursen ett flertal gånger under 1970- och 1980-talet. En fast växelkurs betyder att oljepriset bara varierar i dollar. Under de senaste två decennierna har kronkursen varit flytande gentemot både dollarn och andra valutor. I figur 2 går det följa hur kronan varierat gentemot dollarn under de senaste åren. Som synes i figur 2 så gick det nästan 11 kr per amerikansk dollar år 2000, medan det endast gick 6 kr per amerikansk dollar 2007.
Figur 2 Växelkursutveckling – hur kronan utvecklats gentemot den amerikanska dollarn (SEK/USD).
Källa: Nordea (2012).
Det framgår av figur 2 att kronkursen varierar ganska kraftigt. Det betyder i sin tur att priset svenskarna fått betala för ett fat olja varierat ännu mer. Det finns dock enligt Norden (1997) en viss korrelation mellan dollarkursen och oljepriset. Om dollarn faller i värde tenderar oljepriset att stiga. Därmed blir variationen inte lika stor för Sveriges del som det blivit om det inte funnits någon sådan korrelation överhuvudtaget.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 År 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Kap. 2 Bakgrund
9
2.4 Oljeproducenter på den globala marknaden
Dagens oljeproducenter delas in i två läger. Dels finns kartellen OPEC och dels alla länder som valt att stå utanför denna. Vidare i arbetet kommer länderna utanför OPEC att benämnas Non-OPEC. Historiskt har OPEC haft en stor del av marknaden, även om Non-OPEC totalt sett producerar mer. Figur 3 visar hur produktionen av olja utvecklats under perioden 1918-1998, enheten är i miljoner fat per dag. Av figur 3 framgår att den totala produktionen ökat nästan varje år förutom några år kring 1980. Sedan 1970 är det Non-OPEC som stått för produktionsökningen. OPEC ligger i stort ett kvar på samma nivå som 1970. Det var även OPEC som bidrog till minskningen av världsproduktionen kring 1980.
Figur 3 Världsproduktionen av olja i miljoner fat/dag 1918-1998.
Källa: Krichene (2002).
Under perioden 1998 fram till 2010 ökade världsproduktionen av olja med ungefär 10 % (IEA, 2011c). Till skillnad från tidigare perioder ökade även OPEC sin produktion under 2000-talet.
2.4.1 OPEC
OPEC har enligt OPEC (2012) tolv medlemsländer. Dessa är Iran, Irak, Kuwait, Saudiarabien, Venezuela, Nigeria, Angola, Algeriet, Libyen, Qatar, Förenade Arabemiraten och Ecuador. Kartellen skapades enligt organisationens utsaga för att
Kap. 2 Bakgrund
10
upprätthålla ett ”fair price” för oljeproducenterna. Vad som är ett ”fair price” är väl diskuterat inom forskningen. Det är enligt Brower (2009) viktigt att priset varken är för lågt eller för högt. Vid utbudschockerna 1973 och 1979 rusade oljepriset (OECD, 2010). Detta fick till följd att länder som Sverige började använda andra energikällor och isolerade husen bättre för att därmed effektivisera energiförbrukningen. I figur 1 visas hur den minskande efterfrågan påverkade oljepriset negativt efter toppen 1980.
Det andra problemet med att upprätthålla ett högt pris är enligt Radetzki (2012) att produktionen blir ineffektiv. Det spelar inte så stor roll om det slösas med resurserna eftersom oljeproducenterna tjänar mycket pengar ändå. Om priset istället är för lågt kommer det inte att vara lönsamt att satsa på prospektering eller ny kapacitet (Radetzki, 2012). Det gör att priset kan stiga mycket snabbt när väl efterfrågan kommer igång igen, eftersom produktionen då inte kan möta efterfrågan.
Enligt OPEC Statistics (2011) hade OPEC en marknadsandel på 41,2% år 2010. Även om länderna utanför OPEC producerar mer idag kommer OPEC på sikt att ta över en allt större del av marknaden. Det beror enligt Radetzk (2012) på att OPEC har de största kända oljereserverna. Figur 4 visar de kända oljereserverna år 2010 och bekräftar att OPECs ställning på den globala oljemarknaden kommer att förstärkas över tiden så länge inga nya stora oljefyndigheter görs utanför OPEC.
Figur 4 Fastställda oljereserver 2010.
Kap. 2 Bakgrund
11
De flesta forskare är ganska överens om att OPEC är en dåligt fungerande kartell. I Lynch (2002) rapporterar författaren om att OPEC under 1979 bestämde att produktionskvoter skulle sättas upp så att oljepriserna steg konstant med 2-4% per år. Detta fungerade dåligt eftersom medlemsländerna producerade mer än sina tilldelade kvoter (Manera, 2009). Saudiarabien balanserade överproduktionen med att minska sin egen produktion. Därmed kunde priset hållas kvar på en hög nivå. Detta höll på fram till 1986 då Saudiarabien tröttnade. Saudiarabien markerade då för övriga länder vad landet varnat för och höjde sin egen produktion med ett par miljoner fat per dag. Därmed rasade oljepriset med 60 % på endast ett par veckor (Williams, 2011).
2.4.2 Länder utanför OPEC
De största producenterna utanför OPEC är Ryssland, USA och Kina enligt CIA (2012). Ryssland har under de senaste 10 åren ökat sin produktion med 56% och producerade mer än Saudiarabien under 2007, 2009 och 2010 (IEA 2011c). Vem som är den största producenten idag varierar mellan olika källor. Enligt IEA (2011c) producerade Ryssland mest 2010, men enligt CIA (2012) hade Saudiarabien störst produktion. Det är dock jämnt i toppen, se tabell 2. Även Kinas oljeproduktion ökade under 2010-talet, med nästan 25% (CIA, 2012 ). Samtidigt ökade USA och Saudiarabiens produktion endast marginellt under samma period.
Tabell 2 De tio största producenterna av olja år 2010.
Land Produktion miljoner fat/dag (2010)
1 Saudiarabien 10,52 2 Ryssland 10,27 3 USA 9,69 4 Iran 4,25 5 Kina 4,07 6 Kanada 3,48 7 Mexiko 2,98 8 Förenade Arabemiraten 2,81 9 Irak 2,62 10 Nigeria 2,46 Källa: CIA (2012).
Kap. 2 Bakgrund
12
2.5 Oljekonsumenter
De flesta länder i världen är nettoimportörer av olja. Det innebär att de producerar mindre olja än vad som konsumeras.
USA importerade 2006, enligt Leiby (2007), cirka 36% av OPECs samlade export. Det betyder att landet kan ses som en monopsoni, vilket innebär att USA är en stor kund som ensamma kan påverka priset på olja med sin konsumtion. Vidare skriver Leiby (2007) att USA varje år spenderar US$ 392 miljarder på olja. USA är därmed världens i särklass största konsument av olja (IEA, 2011c).
Även om USA och Europa står för närmare hälften av all oljekonsumtion och behoven fortfarande ökar, står dessa regioner tillsammans endast för 20% av den ökande efterfrågan tillväxtsegmentet på olja (Hamilton, 2008). Den största delen av ökningen står tillväxtländerna i Asien för, framförallt Kina; som ensam står för 33% av ökningen. Om Kinas oljebehov fortsätter att öka i samma takt, kommer landets totala oljekonsumtion passera USAs år 2020 menar Hamilton (2008).
En annan viktig organisation i oljesammanhang är IEA, International Energy Agency. IEA bildades som svar på oljekrisen 1973 (IEA, 2012). Organisationen arbetar fram-förallt med energisäkerhetsfrågor, dvs. frågor som berör transporter av olja, reservlager av olja och alternativa energikällor. De flesta medlemmarna tillhör OECD-länderna, däribland Sverige, USA och Tyskland. IEA är även en viktig källa för information om frågor relaterade till olja. Ett sätt att skydda sig mot oljeprischocker är att använda sig av strategiska oljelager. Alla medlemsstater i IEA ska ha ett säkerhetslager som räcker minst 90 dagar (IEA, 2007).
2.6 Skatter på energi
Det finns skatter både på utvinningen av olja och på konsumtionen av de färdiga produkterna. Sverige saknar egen produktion av olja och kan alltså inte beskatta den. Däremot har Sverige koldioxid- och energiskatt på konsumtionen. Energi- och koldioxidskatterna är till för att minska energianvändningen samt reducera utsläppen av koldioxid (Energimyndigheten, 2010). Eftersom oljeutvinning är en lönsam industri har många länder beskattat den verksamheten. För att beskriva hur det går till används här ett exempel från PA Resources verksamhet i Kongo (Redeye, 2007). I tabell 3 visas siffror över kostnader och skatter som producenten PA Resources har att ta ställning till innan de tar ett produktionsbeslut.
Kap. 2 Bakgrund
13
Tabell 3 Beskrivning av hur skattetrycket påverkar producenten PA Resources. Uppskattat oljepris US$ 60/fat
Produktionskostnad US$ 20/fat
Skattesats 75%
Vinst för PA US$ 10/fat
Betald skatt US$ 30/fat
Källa: Redeye (2007).
Detta handlar om en situation där ett svenskt företag prospekterar olja i ett afrikanskt land. Kongoleserna kan inte utvinna oljan själva på ett effektivt sätt utan låter ett utländskt bolag göra det. Det som är viktigt att förstå här är att själva produktionskostnaden är US$ 20, men eftersom företaget tvingas betala skatt till Kongo på ytterligare US$ 30 (75% av vinstmarginalen) blir den faktiska kostnaden för PA US$ 50 och vinsten endast US$ 10.
2.7 Oljans användningsområden
Till en början användes olja endast som bränsle för små lampor, men snart kom fordonsbranschen att bli den viktigaste köparen av oljeprodukter. Under 1900-talet kom oljan även att spela en viktig roll inom industrin. Olja är en av huvudkomponenterna i plast. Varje år produceras 240 miljoner ton plast (S. Mudgal, 2010). Av den årliga produktionen av råolja i världen går ungefär 8% till plasttillverkning; 4% som råmaterial och 4% som energikälla för själva tillverkningsprocessen (Hopewell, 2009). I Sverige används oljan främst som drivmedel, vilket bekräftas av figur 5. Sedan effektiviseringarna på 1970-talet är oljan inte längre en avgörande värmekälla i Sverige. I figur 5 visas hur oljekonsumtionen i Sverige kontinuerligt minskat sedan 1970-talet.
Kap. 2 Bakgrund
14
Figur 5 Oljans användningsområden 1946-2010 i Sverige, m3/år.
Källa: SPBI (2012).
Den största delen av oljan går alltså till transporter. På sikt vill den svenska regeringen enligt rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige (Regeringen, 2006) effektivisera transportbranschen så att det går åt mindre bränsle. Detta hoppas regeringen åstadkomma genom högre fyllnadsgrad i lastbilarna, alternativa biobränslen, större användning av godståg samt bättre körscheman.
2.8 Alternativa energikällor
Fordonsindustrin prövar idag allt fler alternativa bränslen (Regeringen, 2006). Det som det forskas mest på är bränsleceller, biobränslen och el. Problemet med en elektrisk drift av fordon är att batterikapaciteten enligt Nyteknik (2010) är för dålig. Just nu blir batterierna för tunga och dyra för att det ska vara lönsamt.
Två andra energikällor som Regeringen (2006) hoppas mycket på är vågkraft och vindkraft. Sverige får årligen 70 TWh motsvarande ca 50% av sin elektricitet från kärnkraften. Varje kärnkraftsreaktor ger ungefär 7 TWh. Enligt Svensk Vindkraftsförening (2010) har de nya vindkraftverken en kapacitet på 2-8 MW. Med lite omräkning från kapacitet till effekt så skulle 500 vindkraftverk motsvara en reaktor.
Kap. 2 Bakgrund
15
Oljesand är en typ av sand som finns i stora kvantiteter på några platser i världen. Det är framförallt Kanada och Venezuela som har stora tillgångar enligt Stelmach (2008). Oljesanden består av sand och lera, men innehåller framförallt stora mängder bitumen som det går att framställa olja ifrån. Framställningen är både dyr och energikrävande med stor miljöpåverkan. Kanada har sedan 1997 använt oljesand i sin framställning av olja. Priset på råolja har hittills varit för lågt för att oljesanden ska vara lönsam att producera olja ifrån. I rapporten Oil sand fever - The environmental implications of Canada's oil sands rush, om oljesand i Kanada skriver författarna att ett långsiktigt realt oljepris på över US$ 25/fat skulle göra oljesanden lönsam (Woynillowicsz, Severson-Baker, & Raynolds, 2005).
2.9 Vad karaktäriserar marknaden för olja?
Endast ett fåtal av världens länder har olja som naturresurs i tillräckliga mängder för att utvinning skall vara lönsam. Alla länder är dock beroende av olja. Som nämnts tidigare finns en riktigt stor aktör, OPEC, på marknaden. Forskarna är oense om hur stor påverkan kartellen egentligen har på marknadspriset och hur väl kartellen fungerar. Nedan följer figur 6 över pris- och inkomstelasticiteten för olja och hur elasticiteterna utvecklats 1980-2001.
Figur 6 Marknadsmakt OPEC
Kap. 2 Bakgrund
16
Som kan utläsas av figur 6 har priselasticiteten närmat sig noll under perioden 1980-2001. Från att 1980 legat på runt 0.1 låg den 2001 på 0.01. Det betyder att en ökning i priset knappt ger något utslag på efterfrågan. Detta beror enligt Backus & Curcini (1998) på att det är svårt att substituera olja med arbetskraft eller kapital på kort sikt. Inkomstelasticiteten visar att det finns en koppling mellan BNP-ökning och efterfrågan på olja. Variationen i inkomstelasticiteten har legat mellan 0.5 och 0.8. Enligt Hamilton (2008) har länder som hade ett lågt BNP 1960 haft en större ökning i sin efterfrågan de senaste 50 åren än länder som hade högt BNP 1960.
Som går att utläsa av figur 1 fluktuerar oljepriset ständigt. Under perioden 2007 till sommaren 2008 steg oljepriset med över 100 % till nästan US$ 150/fat enligt Manera (2009) för att senare samma år falla 80 % ner till runt US$ 30/fat. Oljemarknaden tycks vara extremt utbuds- och efterfrågekänslig. Små skillnader i efterfrågan eller utbud påverkar snabbt priset. Inte minst tenderar utbudet att på kort sikt vara prisokänsligt. Det får konsekvensen att en ökning i efterfrågan t ex i samband med en konjunkturuppgång snabbt pressar upp oljepriset.
Den största delen av världens oljereserver finns i Mellanöstern, en region som är känd för sin instabilitet. På senare år har det varit krig i Irak och Afghanistan. Under 2011 startades även den s.k. Arabiska Våren, vilken har lett till flera diktaturers fall såsom i Libyen och Egypten. Konflikten i Syrien är inte löst och spänningen stiger mellan Iran, USA och Israel. Att oljepriset påverkas av krig och kriser går att avläsa från figur 1. Framtiden för oljepriset är därmed väldigt osäker.
I Askaria & Krichene (2009) talar författarna om hur oljepriset påverkar matpriserna. Om priset på olja är högt är det ibland mer lönsamt att använda vete för tillverkningen av etanol än till att baka bröd. Det leder till att priserna stiger på vete och därmed blir även brödet dyrare att tillverka. Höga oljepriser påverkar även produktionskostnaderna och transportkostnaderna vilket leder till dyrare mat i butikerna.
Råolja är en relativt homogen vara som är lätt att handla med. Detta, tillsammans med de stora värden som står på spel, har bidragit till att oljan blivit en populär produkt att spekulera i. Day traders handlar med oljeobligationer och optioner. Hur detta påverkar oljepriset är oklart. Vissa forskare säger att det har en stor inverkan, andra säger att det spelar en mindre roll. Här kommer inte spekulationsaspekten att beaktas, då denna
Kap. 2 Bakgrund
17
framförallt märks i ett perspektiv som är betydligt kortare än vad som framgår i den års- statistik som utgör grunden för denna studie.
Kap. 3 Litteraturstudie
18
3 LITTERATURSTUDIE – TIDIGARE FORSKNING OM OLJEMARKNADEN OCH OPECs BETEENDE
Litteraturstudien sammanställer tidigare forskning för att på så sätt kunna dra nytta av vad andra forskare funnit för resultat. Kapitlet är uppbyggt kring ett antal olika studier. Först presenteras varje studie för sig, sedan avslutas kapitlet med en sammanvävande diskussion kring de olika studierna – vilka styrkor och svagheter det finns. Slutligen förs även en diskussion kring vad som är nytt med det här arbetet.
3.1 Översikt
Till att börja med finns det mycket skrivet om olja och prognostisering av oljepriset. Varje dag sitter analytiker runt om i världen och försöker förutsäga vad som kommer hända med priset både på kort och på lång sikt. Området är väldigt brett, vilket har krävt en begränsning. Litteraturstudien har inriktats på studier av modeller för utbud och efterfrågan tillsammans med prognostiseringsmodeller för oljepriset. Modellerna finns i flera varianter och med varierande faktorer som testas empiriskt. I avsnittet om modeller presenteras olika typer av studier med ekonometriska modeller.
Världsmarknaden för olja karaktäriseras, som nämndes i bakgrunden, av kartellen OPEC. Även inom forskningen har OPECs inverkan på oljepriset ett visst fokus. Därför får OPEC en egen del i litteraturstudien. En stor del av arbetet i teoridelen och litteraturstudien handlar om att, enligt arbetets problemformuleringar, identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar utbudet och efterfrågan av olja. Därför beskrivs en del av dessa faktorer i modellavsnittet.
3.2 Studier om modeller för att förstå utbud och efterfrågan av olja.
Det här avsnittet är det mest omfattande. Det finns ett stort antal modeller för att prognostisera oljepriset och för att beräkna utbuds respektive efterfrågesidan. Här följer en sammanfattning av några av de studier som gjorts.
Kap. 3 Litteraturstudie
19
Walls (1991): Modelling and forecasting the supply of oil and gas
Som titeln antyder handlar artikeln om att prognostisera utbudssidan på oljemarknaden. Studien ger en överblick av de olika modeller som finns och tre olika typer av modeller undersöks; geologiska, ekonometriska och hybrider. Anledningen, enligt Walls, till att det finns så många modeller för prognostisering av utbudet är alla svårigheter som det innebär. Framförallt är det osäkerheten om framtida priser som gör att modellerna sällan stämmer.
De geologiska modellerna bygger på fakta om geologi och sambandet mellan oljefyndigheter och borrning. Modellerna kan både användas i helt nya områden och i områden där det redan utvinns olja. För att kunna använda en sådan modell krävs ingående teknisk expertis.
De ekonometriska modellerna bygger på historiska data. Svagheterna med de olika modellerna är att de geologiska modellerna kan beskriva de geologiska förhållandena och tillgångarna ganska bra, men de saknar helt variabler om ekonomiska data. De ekonometriska modellerna anser författaren saknar helt parametrar om de geologiska förhållandena, samtidigt som de inte sällan är bristfälliga även på den ekonomiska sidan.
Hybridmodellerna är tänkta att ta tillvara det bästa av de andra modellerna. Problemet är att det fortfarande krävs en ingående expertis kring geologiska förhållanden för att det ska gå att använda dem. Hybridmodellerna anses inte tillräckligt bra än. Fortsatt forskning krävs på området.
Slutsatsen från den här artikeln är att utan kunskaper inom geologi är det svårt att använda sådana modeller. Det fortsatta arbetet kommer att utgå från en ekonometrisk studie.
Manera (2009): Econometric models for oil price forecasting; a critical survey
Även den här artikeln studerar andra forskares arbete. I artikeln studeras hur 26 olika forskare har gått tillväga för att prognostisera oljepriset. Manera konstaterar att det finns tre typer av ekonometriska modeller: tidsserie, finansiella och strukturella modeller. Den enklaste typen av modeller är tidsseriemodeller. Dessa finns i tre varianter; Martingale´s sekvensen, autoregression och mean reverting och används ofta för att
ut-Kap. 3 Litteraturstudie
20
värdera om det är mödan värt att använda en mer avancerad modell. De finansiella modellerna bygger på förhållandet mellan nuvarande oljepris och priset på terminer för olja och studerar eventuella skillnader mellan dessa priser.
Den strukturella modellen bygger på grundläggande ekonomiska data och använder två typer av variabler:
1. Variabler som beskriver OPEC:s agerande.
2. Variabler som mäter nuvarande och framtida fysisk tillgång på olja.
OPECs beteende bygger på faktorer om produktionskapacitet, produktionskvoter, kapa-citetsutnyttjande och extra kapacitet. Den fysiska tillgången på olja beror på hur mycket olja som produceras och på hur mycket olja som för tillfället finns i olika lager.
Tidsseriemodellerna är enkla och billiga. Däremot är de enligt Ye M. (2005) inte lika bra som de strukturella modellerna. De strukturella modellerna ses generellt som en vidareutveckling av de autoregressiva genom att de både tar med historiska data och relevanta aspekter på oljemarknaden och ekonomin i stort.
De finansiella modellerna ligger utanför det här arbetet och kommer därför inte att diskuteras mer. I det här arbetet kommer främst de strukturella modellerna att användas, i viss kombination av tidsseriemodeller. Enligt Kaufmann (1995) används bland annat efterfrågan, utbudet och real-priserna på olja som faktorer i de strukturella modellerna. Därför är det lämpligt att litteraturstudien fortsättningsvis koncentrerar sig kring och utvecklar de strukturella modellerna.
Krichene (2002): World oil and natural gas: a demand and supply model
Artikeln syftar till att beräkna inkomst och priselasticiteterna för olja och naturgas. I studien undersöks oljepriset 1918-1999, med en uppdelning i två perioder 1918-1973 och 1973-1999. Anledningen till det var att OPEC ändrade villkoren från en konkurrensmarknad till en kartellmarknad. Krichene använder sig av två regressionsmodeller (vilka presenteras mer utförligt i metodkapitlet) för att sedan med hjälp av two step-stage least square metoden beräkna elasticiteterna. För att ytterligare förbättra sina resultat och dessutom beräkna de långsiktiga elasticiteterna användes ECM, error correction model.
Kap. 3 Litteraturstudie
21
Oljeefterfrågans egenpriselasticitet, p åren 1918-1999 är låg och skattad -0,06. Det betyder att energikonsumtionen på kort sikt nästan är helt bestämt av kapital och att stora prisskillnader får liten påverkan på efterfrågan. Dessutom konstaterar författaren att priselasticiteten inte har ändrats över tiden.
När det gäller inkomstelasticiteten, I, har den stigit under perioden 1918-1999, från 0,42 1918-1973 till 1,45 1973-1999. Detta tyder på att samhället har blivit mer energiberoende mot slutet av 1900-talet. Den höga inkomstelasticiteten förklarar även de stora fluktuationerna i oljepriset mellan hög och lågkonjunktur.
Eftersom Krichene även gjorde en studie av utbudssidan presenteras resultat för priselasticiteten också från producenternas synvinkel, S. Den uppskattades till -0,07.
Det innebär att om priset stiger 1% minskar utbudet med 0,07%. Detta tror Krichene beror på att producenterna vill upprätthålla ett högre pris, samt att OPEC har viss möjlighet att påverka priset. Därför begränsar de istället produktionen när priset stiger för att på så sätt inte utöka utbudet så att priset faller tillbaka, se t ex avsnitt 5.3.3.
Dées, Sánchez & Kaufmann (2007): Modelling the world oil market: Assessment of quarterly econometric model.
Även detta är en ekonometrisk studie. Artikeln har som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan på olja. Det som är speciellt med den här studien är att de även har en så kallad ”price rule” som används för att bestämma oljepriset under givna förutsättningar. Efterfrågan undersöks i olika delar av världen däribland USA, Euro-zonen, Storbritannien och Japan. Här delas också utbudsmodellen upp i flera delar vilket ger nya möjligheter att beskriva problemet. Först beskrivs OPECs utbud och sedan utbudet från alla länder utanför OPEC. Fördelen med det är att OPECs utbud varierar beroende på vilket beteende OPEC tillskrivs. Författarna studerar två möjliga beteenden: kartellbeteende och konkurrensbeteende. Om OPEC agerar som en kartell kommer de att försöka matcha utbud med efterfrågan. Däremot om varje land agerar som om det vore fullständig konkurrens så skulle de producera så mycket de kan till det givna priset. Därmed skulle världsmarknadspriset falla jämfört med i kartellfallet.
När Dées m.fl. bestämt sina modeller och beräknat de olika koefficienterna används modellerna till en simulering. Bland annat simuleras vad som händer med oljepriset om
Kap. 3 Litteraturstudie
22
OPECs kapacitet skulle öka med 5% (oljepriset skulle falla med 12%) eller vad som händer om OECD-länderna ändrar sina policyer om säkerhetslager. Resultaten visar bland annat att oljepriset skulle stiga om OECD minskade sina lager, eftersom det enligt prismodellen finns ett negativt samband mellan säkerhetslager och oljepriset.
Ye & Zyren (2005): Forecasting short-run crude oil price using high and low inventory variables.
Utgångspunkten för studien är att lagernivåerna påverkar oljeprisets beteende. Skillnaderna i lagernivå är även ett tecken på obalans mellan efterfrågan och utbudet på marknaden. Författarna använder sig av den industriella lagernivån för olja i sin studie eftersom den antas variera som följd av prisändringar. Tidigare studier har använt sig av en linjär modell för att prognostisera oljepriset medan Ye och Zyren prövar en icke-linjär modell. De data som analyseras kommer från IEA och visar lagernivåerna månadsvis för OECD-länderna. I modellen används relativa lagernivåer, vilka beräknas genom att jämföra faktiska lagernivåer med historiska normallägen.
Författarnas slutsats är att den icke-linjära modellen är bättre på nästan allt jämfört med en linjär modell. Framförallt är den icke-linjära modellen bra när det gäller att förklara vad som händer vid extremlägen då lagernivåerna är onormalt höga eller låga.
3.3 OPECs beteende på den globala oljemarknaden
OPEC är en kartellbildning mellan olika oljeproducerande länder. De flesta forskare är överens om att OPEC har stor betydelse för såväl oljeproduktionen som oljans prissättning. Hur stor makt OPEC utövar är dock omtvistat. Studierna nedan diskuterar vilket beteende OPEC har, vad som driver kartellen och om det verkligen är OPEC som tvingar fram de höga oljepriserna.
Brower (2009): What motivates OPEC?
Detta är en beskrivande artikel om hur olika personer inom oljevärlden tänkte efter det att oljepriset rasat med närmare 80% under hösten 2008. Ett tema i den diskussionen kom att utgöras av vad som kan anses som ett rimligt pris, fair price. Ett lågt oljepris är naturligtvis bra för de oljeimporterande länderna på kort sikt, men när priset blir för lågt hämmar det investeringarna i ny oljeproduktion. Det betyder att oljeproduktionen
Kap. 3 Litteraturstudie
23
sjunker och är på en låg nivå när efterfrågan åter skjuter i höjden. Vad som är ett fair price beror således på vem som tillfrågas. Ledarna för olika länder inom OPEC tycker att nominella oljepriset borde vara US$ 70-120 för att det både skall trigga tillväxten i väst och oljeproduktionen inom OPEC. Många länder inom OPEC är helt beroende av oljeexporten. Länder som Venezuela och Ecuador riskerar stora ekonomiska svårigheter om priset är för lågt. I Angola står olja t ex för 98% av landets export. Det betyder att landet drabbas hårt av ett lågt oljepris.
IMF beräknade att break-even priset för olja borde vara US$ 56/fat för att oljeproducen-ternas ekonomier i Afrika, Mellanöstern och Centralasien skulle gå ihop. Det viktigaste påståendet som diskuteras i artikeln är att OPEC behöver en stabil prisnivå och en jämn efterfrågan. Detta för att de under de kommande fem åren ska våga genomföra planerade investeringar på US$ 300 miljarder, vilka krävs för att säkra den fortsatta oljeproduktion och möta en trolig efterfrågeökning.
Hitintills i år (januari-mars 2012) har oljepriset legat runt US$ 100/fat (WTI) (Dagens Industri, 2012). Ligger priset på en rimlig nivå? Eller är det högre än det behöver vara och vad beror det i så fall på? Detta diskuteras bland annat i nästa artikel.
Radetzki (2012): Politics – not OPEC intervention – explain oil’s extraordinary price performance.
Artikeln syftar till att försöka förklara varför oljan under perioden 2006-2010 kostade 12 gånger så mycket som 1970-1972 samtidigt som råvarupriserna på t ex metaller ”endast” stigit med 46%. Enligt Radetzki går inte prisökningen att härledas till kartellen OPECs agerande och han stödjer sig här på flera andra studier. Karteller lyckas enligt Griffin (1989) upprätthålla ett högre pris under i genomsnitt sju år. Oljepriset har legat högt i 40 år. Karteller har funnits även på mineralsidan med större marknadsandelar än OPEC haft. Trots det har de inte lyckats upprätthålla höga priser under längre tid.
Kostnadsutvecklingen brukar vanligtvis påverka priset. Den förklaringen duger enligt Radetzki inte i detta fall. Kostnaderna går upp och ner, men priset har hela tiden legat betydligt högre än kostnaderna. Istället menar Radetzki att statlig girighet och ledarskap är en bidragande orsak till det höga priset. Företagen som är statligt ägda tvingas överlämna hela vinsten till staten istället för att satsa på att utöka kapaciteten och
kun-Kap. 3 Litteraturstudie
24
skaperna om utvinning. Som exempel får inte mexikanska företag ta hjälp av utländsk expertis vid utvecklingen av landets nya oljeplattformar.
Den andra stora orsaken är enligt Radetzki den så kallade naturresursförbannelsen. Länder med stora naturresurser tenderar att vara oroliga. Alla vill åt de lönsamma resurserna vilket betyder att fokus och resurser läggs på krig och stridigheter istället för utvecklingen av oljeproduktionen. Det har lett till att länder som Irak, Libyen och Nigeria har minskat sin produktion snarare än att öka den sedan toppnoteringarna under 1970- och 1980-talen.
Griffin (1985): OPEC behaviour – A test of alternative hypothesis
Under 1970-talet studerade Griffin OPECs beteende. Han testade fyra olika beteendehypoteser som han ansåg att OPEC kunde ha. Enligt Griffin var dessa; kartellbeteende, fullständig konkurrens, målintäkt (target revenue) eller s.k. ”property right”. Nedan följer lite kort om vad som menas med varje beteendetyp.
Kartellbeteendet delas upp i två former. Antingen har länderna konstanta marknadsandelar eller så försöker de ta marknadsandelar från varandra när priserna ändras. Om marknadsandelarna ändras något är kartellen svagare än om de är konstanta.
Under fullständig konkurrens styrs utbudet av efterfrågan och ländernas marginella produktionskostnader.
Målintäkt innebär att landet har satt en budget. De behöver tex få in US$ 50 miljarder dollar vid ett visst oljepris. Sedan anpassas produktionen efter detta. Går priset upp så minskar landet produktionen och tvärtom om priset faller.
Det sista beteendet kallas property rights. Med detta menar Griffin att länderna har ändrat sina produktionsnivåer sedan många företag förstatligats under 1970-talet. Ändringarna i produktionsnivåerna kopplades till bedömningar av diskonteringsräntan.
För att beräkna vilket beteende som OPEC hade under perioden 1971-1983 ställde Griffin upp regressionsmodeller och undersökte dem genom hypotestest och OLS (minsta kvadrat metoden) koefficienternas värden. Han undersökte inte bara OPEC-länderna som grupp, utan även varje land för sig. Det visade sig finnas betydande individuella skillnader mellan länderna även om kartellbeteendet dominerade. För att
Kap. 3 Litteraturstudie
25
testa sina hypoteser ytterligare, undersökte Griffin även elva länder utanför OPEC med samma metod. Även i detta fall fick ett kartellbeteende högst förklaringsgrader. Dock gick det inte att förkasta fullständigt konkurrensbeteende i de flesta fall. Alltså drog Griffin slutsatsen att OPEC agerat som en kartell under perioden, samtidigt som Non-OPEC länderna mer tenderade mot ett fullständigt konkurrensbeteende. Både property rights och målintäktsbeteendet kunde förkastas som statistiskt insignifikanta.
3.4 Sammanfattande diskussion
De viktigaste områdena givet problemformuleringen i kapitel 1 har presenterats i litteraturstudien. Det är naturligtvis bara ett fåtal av alla artiklar som finns i ämnet och endast en bråkdel av vad som ingått i litteraturstudien. Ändå sammanfattar de ämnet ganska bra. Överlag är artiklarna välskrivna och de är ganska enkla att följa med i. Svårigheten består oftast i att förstå alla ekvationer och framförallt hur författarna hoppar mellan olika steg. I metodkapitlet presenteras först modellerna från artiklarna. Sedan används dessa för att ta fram modeller för utbud och efterfrågan för det här arbetet. I litteraturstudien har artiklarna kort sammanfattats, men inga grafer eller regressionsmodeller har tagits med. Dessa kommer tillsammans med olika faktorer för utbud och efterfrågan att presenteras i metodkapitlet.
Det viktigaste med det här arbetet är att testa tidigare modeller på ny data. Många av de tidigare studierna är gamla och behöver uppdateras. Det betyder att de använt gammal data som troligtvis varit sämre än data som går att få tag på idag. OPECs beteende kan studeras igen med nyare underlag. När Griffin undersökte OPEC i Griffin (1985) gjordes studien under en väldigt speciell period på 1970-talet. Därför är det intressant att göra en ny studie för att undersöka hur OPEC betett sig under de senaste 25 åren.
Kap. 4 Teori
26
4 TEORI – OLJEMARKNADENS EKONOMISKA TEORI
Teorikapitlet har för avseende att ge läsaren en förståelse för varför det är intressant att studera utbud och efterfrågan. Här presenteras även en teoretisk förklaring till hur OPEC kan påverka oljepriset genom att begränsa sin produktion. Kapitlet inleds med att olika begrepp definieras. Därefter följer de teoretiska grunderna i utbuds och efterfrågemodellen – vilka variabler de är uppbyggda av. Kapitlet avslutas med en diskussion om vad oligopol är och vad det får för konsekvenser för oljemarknaden.
4.1 Definitioner
I det här arbetet används begrepp som fullständig konkurrens, ofullständig konkurrens, marknadsmakt och kartell. Det är viktigt att definiera dessa så att läsaren förstår vad författaren avser när begreppen används.
Fullständig konkurrens: En marknad där alla företag är pristagare, många företag, många kunder, homogena produkter, symmetrisk information och fritt inträde på marknaden (Baye, 2010). Ofullständig konkurrens: En marknad där något av villkoren för fullständig
konkurrens inte är uppfyllt. Det kan t ex finnas ett företag som är tillräckligt stort för att ha inflytande över priset (Baye, 2010).
Marknadsmakt: Ett företagets möjlighet att sätta sitt pris över marginalkostnaden (Baye, 2010).
Kartell: Överenskommelse i konkurrensbegränsande syfte mellan flera företag inom samma bransch att samarbeta om t ex priser, vilket ger en priskartell (Nationalencyklopedin, 2012).
Kap. 4 Teori
27
4.2 Utbud och efterfrågan
Efterfrågan på en konsumentvara påverkas enligt Perloff (2009) av konsumentens inkomst, priset på varan, pris på substitut och konsumenternas preferenser. En substitutvara är en vara som kan användas istället för den aktuella varan. T ex är en Samsung telefon ett substitut till en HTC telefon. De har samma egenskaper, vilken konsumenten sedan väljer avgörs av priset och konsuments preferenser. Olja konsumeras fock sällan direkt utan utgörs av en härledd efterfrågan. Enligt Dées, Sánchez & Kaufmann (2007) beror efterfrågan på olja av BNP, priset på olja och pris på substitut. Det går att visa detta teoretiskt. Grunderna för den teoretiska härledningen av efterfrågan hämtas från Söderholm (1997), vars analys vidareutvecklats och anpassats till efterfrågan på olja. Utgångspunkten är den generella produktionsfunktionen.
) ) (1) Q kan här ses som världens samlade produktion av varor. Q är en funktion av kapital K, arbetskraft L, energi E, material M och teknisk utveckling A. Energi är i sin tur en funktion av de olika energikällorna olja, kol, gas och el. Genom det s.k. dualitetsvillkoret kan ekvation 1 skrivas om som en kostnadsfunktion.
( [ ] ) (2)
I ekvation 2 är den totala kostnaden TC, en funktion av priserna för de inputs som användes i ekvation (1). Dessutom är kostnaderna beroende av vilken kvantitet, Q som produceras. Shephard’s lemma anger att efterfrågan på olja enkelt kan härledas om totalkostnadsfunktionen i ekvation (2) deriveras med avseende på oljepriset. Då fås:
( [ ] ) (3)
Ekvation (3) innehåller flera faktorer som ofta inte går att substituera mot varandra. Därför går det att förenkla modellen genom att anta s.k. svag seperabilitet. Det innebär att först väljs hur mycket kapital, arbetskraft, energi och material som ska användas och hur mycket det kostar för att tillverka en viss kvantitet. Först därefter väljs vilken typ av energi som ska användas. Det betyder att efterfrågan på olja kan beskrivas med hjälp av följande förenklade efterfrågefunktion.
Kap. 4 Teori
28
Ekvation (4) är lik den specificerade modellen för efterfrågan på olja som ges av ekvation (21) i avsnitt 5.4.2. Skillnaderna är att A ersatts av TIME, en enkel tidstrend som indikerar teknisk utveckling. Q används här för den totala outputen av varor. Den totala produktionen skulle även kunna tolkas som BNP vilket görs i den specificerade modellen. Priset på el varierar kraftigt i olika delar av världen, därför har den valts bort i den specificerade modellen. Genom att göra dessa förändringar av ekvation 4 ges följande teoretiska modell för efterfrågan.
( ) (5) Utbudet beror i sin enklaste form enligt Perloff (2009) på olika faktorpriser, lagar som kan reglera verksamheten och priset på andra varor som företaget tillverkar. Faktorpriser kan t ex vara löner till de anställda, kostnad för insatsvaror och driftskostnader av maskiner. Det går att härleda en teoretisk modell för utbudet på samma sätt som för efterfrågan. Eftersom utbudsfunktionen delas in i två delar OPEC och Non-OPEC i modellkapitlet ges här endast en enkel allmän funktion för utbudet för den senare gruppen av länder. Utbudet av olja kan härledas från en vinstfunktion π:
) (6)
Där Poutput representerar priset på råolja. Pinput motsvarar de olika faktorpriserna. Genom
Hotelling’s lemma deriveras vinsten π med avseende på Poutput. Därmed fås det
teoretiska utbudet av olja.
) (7)
Så här långt har teorikapitlet utgått från antagandet att oljemarknaden kan beskrivas som en marknad under fullständig konkurrens. I nästa avsnitt diskuteras hur de
teoretiska slutsatserna förändras om flera producenter kan gå ihop som en kartell och på så sätt påverka priset.
4.3 Kartellmarknad
Om det finns en kartell på en marknad har den enligt definitionen i avsnitt 4.1 för avsikt att begränsa konkurrensen mellan medlemmarna inom kartellen och på sätt påverka prisbildningen. Det betyder att villkoren för fullständig konkurrens inte är uppfyllda. Det finns en part på marknaden som kan utöva marknadsmakt.
Kap. 4 Teori
29
Under fullständig konkurrens väljer varje företag enligt Perloff (2009) att producera sin vinstmaximerande kvantitet eftersom priset inte sjunker oavsett hur mycket företaget producerar. I en kartell är det annorlunda. Eftersom kartellen är prissättare är inte priset givet på marknaden. Det betyder i sin tur att marginalintäktskurvan inte är horisontell, som för företag som agerar under fullständig konkurrens, utan har en negativ lutning. I figur 7 visas hur kartellen OPEC kan agera på oljemarknaden för att vinstmaximera. Efterfrågan D antas i modellen ha en negativ lutning vilket indikerar förekomst av en normalvara där efterfrågan sjunker om priset stiger. Under fullständig konkurrens skulle marknaden producera QFK. Priset skulle bli PrisFK. För den enskilde OPEC-medlemmen
skulle det betyda att priset är givet. Därmed skulle varje land på lång sikt producera där marginalkostnaden är lika stor som den långsiktliga genomsnittskostnaden ATC. Det skulle betyda att varje land (givet samma marginalkostnader) skulle producera qFK. Om
OPEC istället agerar som en kartell kommer priset inte längre vara givet. Det betyder att marginalintäkten MR, får en negativ lutning.
Om OPEC vinstmaximerar producerar de där marginalkostnaden är lika stor som marginalintäkten. OPEC producerar alltså QOPEC till priset PrisOPEC. Eftersom QOPEC<QFK
kan varje OPEC-medlem inte producera så mycket den vill utan måste hålla sig till sin individuella kvot qOPEC. Detta skapar dock incitament till fusk eftersom landet skulle
tjäna mer om de producerade qFUSK. Om en medlem producerar lite mer än sin kvot
påverkar det inte priset mycket i förhållande till den extra vinst medlemmen gör. Denna situation gör enligt Griffin (1989) att de flesta karteller är svaga eller helt spricker inom några år.
Kap. 4 Teori
30
Figur 7 Kartellkvantitet och vinst jämfört med fullständig konkurrens.
Källa: Penn State University (2012).
Ett alternativt beteende som Griffin (1985) testar är det så kallade målintäktsbeteendet. Det innebär enligt Teece (1982) att länderna i OPEC inte sätter produktionsnivån för att vinstmaximera utan för att genera en viss intäkt. Detta får konsekvensen att utbudskurvan får en bakåtlutande form (Adelman, 1982), se figur 8. Vid priset P1
produceras kvantiteten q2. Produktionen stiger upp till oljepriset P2. Om priset stiger
ytterligare minskar produktionen eftersom producenten inte försöker vinstmaximera utan nå en viss intäktsnivå. Vid priset P3 har alltså den producerade kvantiteten sjunkit
till q3. Ett högt oljepris gör att kartellen inte behöver producera lika mycket för att nå
Kap. 4 Teori
31
Figur 8 Utbudsfunktionen vid målintäktsbeteende får en bakåtlutande form.
4.4 Olja som en oligopolmarknad
Marknaden för olja kan även ses som en oligopolmarknad där OPEC utgör en part och Non-OPEC utgör den andra. På en oligopolmarknad finns endast ett fåtal aktörer. Det betyder att förhållandet mellan deltagarna på marknaden blir viktigt. Företag A blir beroende av hur Företag B agerar i olika situationer. För att kunna diskutera resultaten efter analyskapitlet krävs teorier kring oligopolmodeller, förekomst av ett dominerande företag och samt spelteori.
Det finns enligt Baye (2010) flera modeller för att beskriva en oligopolmarknad. Företagen kan t ex konkurrera med avseende på kvantitet som i Cournot eller med priset som i Bertrand. Dessutom finns Stackelberg, i vilken företagen väljer kvantitet efter varandra. Den modell som är mest aktuell för oljemarknaden är Stackelberg eftersom OPEC och länderna utanför OPEC inte väljer sina kvantiteter samtidigt.
Stackelberg utgår från att ett företag är större än det andra. I Martin (1993) beskrivs modellen ingående. Det stora företaget vinstmaximerar utifrån den residuala efterfrågan. Detta innebär att Företag A känner till Företag B:s reaktionskurva och subtraherar dess kvantitet från den totala efterfrågan. Sedan agerar Företag A som en monopolist på den residuala efterfrågan. Resultatet blir att Företag A producerar mer än företag B. Vidare enligt Martin (1993) väljer Företag A först, sedan agerar Företag B på Företag A:s produktionsnivå. Modellen bygger på att företag B har fullständig information om hur mycket Företag A producerar. På oljemarknaden redovisar OPEC sina
produktions-Kap. 4 Teori
32
kvoter vilket betyder att Non-OPEC känner till hur mycket OPEC kommer att producera.
En annan modell som är aktuell senare i arbetet är att det finns ett dominerande företag på marknaden. Marknaden kan ses som ett monopol som dock har ett antal mindre företag som konkurrerar med sig, en så kallad competitive fringe. Det dominanta företaget sätter ett pris som de andra företagen sedan anpassar sin produktion till. Detta betyder att för de konkurrerande företagen är priset givet. Eftersom de mindre företagen inte kan påverka priset producerar de som under fullständig konkurrens. Det dominanta företaget producerar liksom i Stackelberg utifrån den residuala efterfrågan och vinstmaximerar där marginalkostnaden är lika stor som marginalintäkten.
Eftersom företagen på en oligopolmarknad är beroende av varandra är det lämpligt att även nämna spelteori som ett verktyg för att analysera oljemarknaden. I Baye (2010) finns en utförlig beskrivning av spelteorins grunder. Nedan följer en sammanfattning av dessa. Spelteori kan användas för att analysera hur två aktörer strategiskt integrerar med varandra på en marknad givet vissa spelregler. Beroende på hur Företag A tror att Företag B kommer att reagera väljer Företag A sin strategi. Spelet handlar om att förstå sin motståndare. Det finns två typer av spel. Antingen kan aktörerna välja samtidigt, s.k. normalform eller så kan de välja efter varandra, s.k. extensiv form.
Spelteori kan enligt Baye (2010) användas för att analysera olika karteller. Bland annat kan möjligheten till fusk och eventuella konsekvenser av fusk analyseras. Om ”spelet” bara sker vid ett tillfälle är det enkelt att fuska, eftersom det inte får några konsekvenser. När spelet varar över en längre period kan det dock bli dyrare att fuska än att inte göra det.
Den del av spelteorin som kommer att användas i det här arbetet kallas Flerstegsspel. Det går ut på att företagen väljer efter varandra. Dessutom håller spelet på över lång tid, vilket betyder att det upprepas. Verktyget kan användas för att förklara hur OPEC respektive Non-OPEC bestämmer sina kvantiteter.
Kap. 4 Teori
33
4.5 Teoretiska utgångspunkter i det fortsatta arbetet
Teorikapitlet används främst för att visa att modellerna som forskarna använder även går att härleda teoretiskt. Det ökar trovärdigheten både för den här studien och för de studier från vilka modellerna för utbud och efterfrågan hämtas. I den empiriska analysen testas modeller för att beskriva efterfrågan på olja globalt samt olika modeller för utbudssidan på marknaden och en prismodell. I fördjupningskapitlet efter analysen utvecklas dessutom resonemanget kring vilken oligopolmodell som bäst kan beskriva den globala oljemarknaden. Dessutom görs ett försök att genom spelteori beskriva hur oljepriset uppstår.
