• No results found

Kan ett privaträttsligt subjekt bli skadeståndsskyldigt för intrång i enskildas rättigheter

5. Rättspraxis

6.5 Kan ett privaträttsligt subjekt bli skadeståndsskyldigt för intrång i enskildas rättigheter

6.5.1 Allmänt

Genom praxis från HD, AD och Europadomstolen har det fastslagits att den äldre traditionella svenska skadeståndsrätten inte lever upp till Europakonventionens krav.269 På senare tid har emellertid den restriktiva synen luckrats upp. Redovisad praxis har påvisat att Europakonventionen har erhållit en betydande roll som normkälla inom skadeståndsrätten. Europakonventionen som rättighetsskydd har gått ifrån att vara ett fint ideal till att, förenat                                                                                                                

265 Se avsnitt 2.   266 Se avsnitt 3.2.5.

267 Schultz, Mårten (2012/13), Europakonventionen och skadestånd, JT, s. 666. 268 Se avsnitt 3.2.5.

med skadestånd som sanktion, bli en åberopbar konkret rättsnorm.270 I doktrinen har utrönts en negativ horisontell effekt angående Europakonventionen och statens ansvar.271 I NJA 2015 s. 899 konstateras två saker angående Europakonventionens effekt:

(1) Att ersättningsskyldighet inte automatiskt uppstår för ett fackförbund när förbundet bryter mot mänskliga rättigheter, vilket talar för att Europakonventionen inte har en direkt horisontell effekt.

(2) HD anger även att stridsåtgärder av det aktuella slaget kan medföra ett skadeståndsansvar för fackförbundet, under förutsättning att de är ”kvalificerat otillbörliga”, samt att det ska spela en viktig roll om det är fråga om grundläggande mänskliga rättigheter. HD:s dom öppnar upp för att det finns situationer när Europakonventionen har en horisontell effekt, men eftersom NJA 2015 s. 899 är en mellandom prövades inte saken vidare. Emellertid fastställdes att privata rättssubjekt på den svenska arbetsmarknaden kan hållas skadeståndsrättsligt ansvariga för kränkningar av rättigheterna enligt artikel 11 EKMR och artikel 1 EKMR första tilläggsprotokollet.

6.5.2 Kvalificerat otillbörlig

Begreppet kvalificerat otillbörlig är ett relativt nytt fenomen inom skadeståndsrätten. I målet NJA 2005 s. 608 ”Frassemålet”, utvecklade HD en skadeståndsrättslig princip om att ren förmögenhetsersättning kan utgå i utomobligatoriska rättsförhållanden vid kvalificerat otillbörligt handlande.272 I målet utvecklade HD rätten till skadestånd för ren förmögenhetsskada när parterna inte stått i avtalsförhållande till varandra och skadan inte orsakats genom brott. Efter en samlad bedömning hänvisade HD till att det inte finns några hinder i SkL, förarbeten eller doktrin för ett vidgat ansvar för ren förmögenhetsskada. De två senare talar snarare för att lagstiftning inte är avsedd att utgöra ett hinder för en rättsutveckling genom praxis i riktningen mot ett vidgat ansvar för ren förmögenhetsskada. HD använder skrivningarna ”otillbörlighet” och ”allvarligt fall” som är av allmängiltig och obestämd art. Vid anförande av begreppet kvalificerat otillbörligt resonerade HD om att handlandet utgjorde ”ett tydligt avsteg från vad som måste krävas av en kommersiell

                                                                                                               

270 Se avsnitt 5.

271 Se avsnitt 2.6 och 5.11.   272 Se avsnitt 5.5.

aktör”273. Vidare anfördes att ingenting framkommit, som kunde tala för att

konkurrensrättslig eller marknadsrättslig hänsyn gjort handlandet försvarligt.

6.5.3 Slutsatser av Frassemålet

(1) Culpa, Frasses hade innan avtalets ingående haft intresse av lokalen, haft innehav av huvuddelen av aktierna i Lotsbåten samt haft insyn och synpunkter på utformningen av avtalet mellan Max och Lotsbåten. Således hade Frasses ett bestämmande inflytande över Lotsbåten när avtalet träffades. Syftet var att bereda Frasses möjligheter att öppna en med Max konkurrerande verksamhet i lokalen. Frasse måste således ha haft avsikt att med etableringen i lokalen förorsaka Max ren förmögenhetsskada i form av omsättningsbortfall.

(2) Svikligt förledande, Max skulle inte ha ingått avtalet om denne känt till Lotsbåtens och Frasses avsikter. Sveket realiserades när Frasses kom över lokalen genom åtgärder i strid med villkoren i avtalet. Följden av sveket blev att Max utsattes för konkurrens istället för skydd mot konkurrens, vilket var syftet med avtalet.

(3) Kausalitet, Orsakssambandet består av att parterna Frasses och Lotsbåten i samförstånd och svikligen förlett Max att ingå avtal.

(4) Graverande omständigheter, De omständigheter som anses väga tungt och i fallet är avgörande för att begreppet ”kvalificerat otillbörligt” ska föreligga är situationsanpassade, dvs. omständigheterna i fallet har avgörande betydelse. HD gör en samlad bedömning om de åtgärder som anförts i domen och kommer fram till att inget talar för att konkurrensrättslig hänsyn skulle göra Frasses handlande försvarligt, och med det menas inte nödvändigtvis att en eller flera konkurrensrättsliga normer har överträtts. Emellertid torde de värderingar som konkurrensrätten är ett uttryck för ha åsidosatts. Handlandet framstår som ett ”tydligt avsteg” från vad som måste krävas av en kommersiell aktör.

6.5.4 Kan Frassemålet tillämpas på NJA 2015 s. 899?

(1) Culpa, Byggnads hade innan stridsåtgärdernas påbörjan mot HGS i juni 2006, haft vetskap om att det fanns en möjlighet att systemet med granskningsavgifterna skulle komma att underkännas, eftersom huvudförhandling i Evaldssonmålet hållits i Europadomstolen.                                                                                                                

Underkännandet av systemet med granskningsavgifter var känt för Byggnads efter domen och de fyra månaderna som förflöt därefter till dess stridsåtgärderna mot HGS hävdes, ty domen kom den 13e februari 2007 och blockaden hävdes den 14e juni 2007. Således hade Byggnads avsikt att ingå, ett av Europadomstolen underkänt, kollektivavtal med HGS i fyra månader efter meddelad dom. Byggnads förorsakade HGS ren förmögenhetsskada i form av omsättningsbortfall genom stridsåtgärder i syfte att teckna ett enligt Europadomstolen olovligt kollektivavtal.

(2) Tvång, Byggnads stridsåtgärder bestod av total arbetsnedläggelse, strejk och blockad mot HGS. Stridsåtgärderna har bedömts vara oproportionerliga i konventionsrättsligt hänseende enligt Europadomstolen i Evaldssonmålet.274 Tvånget resulterade i att HGS led ren förmögenhetsskada i form av omsättningsbortfall.

(3) Kausalitet, Orsakssambandet består av att HGS utsattes för blockad av Byggnads vilket fick den omedelbara konsekvensen att HGS viktigaste uppdragsgivare inte längre kunde lämna några uppdrag till bolaget utan att komma i konflikt med Byggnads, vilket i sin tur ledde till en avsevärd omsättningsminskning.275

(4) Graverande omständigheter, De omständigheter som kan anses väga tungt och i fallet kan vara avgörande för att begreppet ”kvalificerat otillbörligt” ska föreligga är situationsanpassade. De värderingar som 2 kap. 14 § RF är ett uttryck för måste beaktas i kontrast till den konventionsskyddade rättigheten. Således blir det en bedömning av varje enskilt fall samt att en eventuell inskränkning är proportionell i förhållande till syftet. Emellertid anser jag att när den konventionsskyddade rättigheten och rättigheten i 2 kap. 14 § RF kolliderar ska den i 2 kap. 14 § RF ge vika på grund av dess utformning. Om åtgärderna skulle vara tillåtna enligt 2 kap. 14 § RF så hade det utgjort ett svenskt konventionsbrott. Likväl är Europakonventionen svensk lag och tillika grundlagsskyddad i 2 kap. 19 § RF. Således blir frågan om de åtgärder som anförts är arbetsrättsligt försvarbara, framstår handlandet som ett ”tydligt avsteg” från vad som måste krävas av ett fackförbund? Det faktum att Byggnads har haft vetskap om avtalets underkännande i europarättslig mening torde väga tungt och eventuellt utgöra uppsåt. Ytterligare aspekter är att Byggnads försökt genomdriva avtalet trots att de anställda inte var med i fackförbundet och hade lika bra eller                                                                                                                

274 Se avsnitt 5.6.

bättre villkor än vad kollektivavtalet krävde. Jag anser i likhet med HD:s mening att rättighetskränkningen i sig väger tungt.

I övrigt anser jag att övervägande skäl talar för att principen om ”kvalificerat otillbörligt handlande” är tillämplig på NJA 2015 s. 899. Det finns liknelser på samtliga punkter och inget talar direkt för att principen ej är tillämpbar. Emellertid är detta slutligen en fråga för rättstillämparen i en framtida prövning i domstol.

6.6 Europadomstolen har fastslagit en princip som innebär att privata parter

Related documents