TR Mål T 11087-09

TR:s dom kom den 10 juli 2012. Mellandomstemat bestämdes till ”Kan skadeståndsansvar för privata rättssubjekt på den svenska arbetsmarknaden uppkomma vid kränkningar av rättigheterna enligt Europakonventionen?” TR tog upp relevant praxis.202 TR kom fram till att övervägande skäl talade mot att besvara mellandomstemat jakande och TR beslut motiverades med att förutsebarheten såsom stadgas i Trygg-hansamålet har ett centralt rättsstatligt värde.203

Domstolen ansåg att arbetstagarorganisationers och arbetsgivarorganisationers reglering av villkoren på arbetsmarknaden inte kunde jämställas med myndighetsutövning. Domstolen

200 _{Evaldsson m.fl. mot Sverige, Appl. no. 75252/01, dom den 13 februari 2007.}

201 _{Brandin, Oscar (2007) Förvaltarberättelse, HGS, Linköpings tingsrätt, Konkurs nr. K 2164-07, s. 5.} 202 _{Se NJA 2007 s. 747, AD 1998 nr. 17, Khurshid Mustafa och Tarzibachi mot Sverige, NJA 2009 s. 463, AD}

2009 nr. 89, NJA 2005 s. 608 och Evaldsson m.fl. mot Sverige.

beskrev inte hur den resonerat, men det stipulerades att en fackförenings handlande inte kan jämställas med myndighetsutövning.204

Det angavs även att Europadomstolens uttalande i Evaldssonfallet inte kan åberopas till stöd för att en enskild organisation ska kunna åläggas skadeståndsansvar, eftersom uttalandet gjordes i samband med en prövning av statens ansvar för privaträttslig organisations agerande.205 TR vidhöll sin ståndpunkt, trots att Europadomstolen har slagit fast att om regleringsmakten över arbetsmarknaden delegeras till privata parter måste de privata parterna också kunna hållas ansvariga för eventuella övertramp.206

TR avfärdade möjligheten till en analog tillämpning av Frassemålets princip om kvalificerat otillbörligt handlande, på grund av omständigheternas särprägel avseende tredje mans bestämmande inflytande över den avtalspart som genom svek begick avtalsbrottet.207

5.14.2 HovR Mål T 7280-12

Domen överklagades till Svea hovrätt. Mellandomstemat bestämdes till ”Kan skadeståndsansvar för privata rättssubjekt på den svenska arbetsmarknaden uppkomma vid kränkningar av rättigheterna enligt artikel 11 i Europakonventionen och artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen?”208 HovR hänvisade till samma praxis som TR, dessutom användes uttalanden ifrån doktrin, men inte heller HovR gav H.G. rätt.209 Enligt Svea hovrätts dom kan arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer som inskränker enskildas fri- och rättigheter enligt Europakonventionen inte bli skadeståndsskyldiga. HovR fäste särskild vikt vid att enskilda ska kunna förutse de rättsliga följderna av sitt handlande, dvs. förutsebarhet.210 Dessutom fastslog HovR att även om en facklig organisation har en särställning på den svenska arbetsmarknaden kan organisationen inte i detta hänseende jämställas med staten.211 HovR resonerade inte om Frassemålet i domskälet.                                                                                                                 204 _{Mål T 11087-09, s. 9, 1 st.} 205  _{T 11087-09, s. 9, 3 st.}   206 _{Se avsnitt 5.6.} 207 _{Se avsnitt 5.5.} 208 _{T 7280-12, s. 2.}

209 _{Andersson, Håkan, EKMR:S ”negativa” horisontella effekt, Infotorg 29 november 2012.} 210 _{T 7280-12, s. 3. 4 st.}

5.14.3 NJA 2015 s. 899

Den 26 september 2014 meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i målet och rättegången ägde rum den 13 oktober 2015. Mellandomstemat bestämdes till ”Är Svenska Byggnadsarbetareförbundet, om förbundets stridsåtgärder skulle vara oförenliga med artikel 11 i Europakonventionen respektive artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till konventionen, i och för sig skyldigt att betala ersättning till HG för de skador som HGS Linköping AB kan ha orsakats till följd av stridsåtgärderna?”212

HD tog först upp 2 kap. 14 § RF där det föreskrivs att en förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. HD menade motsatsvis att eftersom stridsåtgärderna i fallet var oförenliga med Europakonventionen, måste åtgärderna varit otillåtna enligt 2 kap. 14 § RF, annars hade det utgjort ett svenskt konventionsbrott.213 HD angav de begränsningar i rätten att vidta stridsåtgärder som fanns i MBL och 1938 års huvudavtal mellan SAF och LO.214 HD betonade att Europakonventionen är svensk lag och att det dessutom föreskrivs i 2 kap. 19 § RF att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med konventionen.215 Sammantaget ansåg HD att en stridsåtgärd som är oförenlig med Europakonventionen inte omfattas av grundlagsskyddet i 2 kap. 14 § RF.216

Vad avsåg om Byggnads kan jämställas med stat eller kommun framhöll HD att gränsdragningen mellan statliga organisationer och icke statliga organisationer har utretts av Europadomstolen i fallet Radio France.217 HD menade att hänsyn vid bedömningen ska tas till organisationens rättsliga ställning. Även faktorer som rättigheter som ställningen ger, verksamheten, det sammanhang som organisationen verkar i och dess självständighet kunde vara av betydelse.218 _{I fallet Radio France ansåg Europadomstolen efter en samlad bedömning} att organisationen var av icke statlig beskaffenhet trots att den var ägd av franska staten. HD menade vidare att Byggnads var en ideell förening och att det saknades lagstadgad reglering av sådana föreningars verksamhet. Förbundets ledning väljs av dess medlemmar och det finns ingen statlig kontroll av hur förbundet styrs. Således hade fackföreningen en självständig

                                                                                                                212 _{NJA 2015 s. 899, s. 3.}   213 _{Ibid, s. 5, p. 9.} 214  _{Ibid, s. 9, p. 19-20.}   215 _{Ibid, s. 6, p. 13.}   216 _{Ibid, s. 9, p. 21.}  

217 _{Radio France and Others v. France [dec.] no. 53984/00, ECHR 2003-X [extracts].} 218 _{NJA 2015 s. 899, s. 10, p. 23.}

ställning i förhållande till staten.219 Det fanns inget tvång att tillhöra ett fackförbund för att kunna arbeta i byggbranschen och således utgjorde inte fackförbundets verksamhet offentlig maktutövning. Att kollektivavtal har normerande verkan avseende löner och vissa andra anställningsvillkor kunde heller inte innebära att avtalen ska anses utgöra en form av offentlig normbildning. Sammantaget ansåg HD att det inte fanns någon grund för att jämställa Byggnads med en statlig organisation vid tillämpning av Europakonventionen.220 _{Även om} Byggnads hade jämställts med en statlig organisation hade det inte spelat någon roll eftersom de ”rättssystematiska överväganden baserade på svensk skadeståndsrätt som tidigare föranlett skadeståndsskyldighet för kommuner vid myndighetsutövning inte aktualiserats i detta fall.”221 HD fortsatte med att konstatera att Europadomstolens praxis inte hade förändrats i den meningen att Europakonventionen inte har direkt horisontell effekt.222

HD berörde även spörsmålet om skadestånd med tillämpning av skadeståndsrättsliga principer var möjligt i fallet. Det konstaterades att ansvar för ideell skada förutsätter som huvudregel lagstöd, men att ett undantag ifrån huvudregeln föreligger vid det allmännas ersättningsskyldighet för ideell skada enligt Europakonventionen. Emellertid finns inget motsvarande undantag för enskildas ansvar för ideell skada, och därför avslogs talan om skadestånd. 223

Vad avsåg utomobligatorisk ren förmögenhetsskada gäller enligt 2 kap. 2 § SkL att den som vållar skada genom brott ska ersätta den uppkomna skadan. Ersättningsansvar för enskilda kan emellertid föreligga under andra förhållanden. Utan lagstöd har ansvar ansetts föreligga i främst två typsituationer.224 Det ena rör ”(…)kvalificerade tillitssituationer(…)”225 och det andra rör ”(…)kvalificerat otillbörligt, om än inte brottsligt handlande(…)”226_{. Vidare ansåg} HD att ett krav på skadeståndsansvar och på uppsåt i enlighet med 2 kap. 2 § SkL och 1 kap. 2 § BrB skulle ställas vid kvalificerat otillbörligt handlande.227 _{Vid bedömningen om huruvida} ett handlande ska utgöra kvalificerat otillbörligt, bör det förhållandet att det rörde sig om en konventionsskyddad rättighet väga tungt. Andra faktorer som kan vara av betydelse är vad för                                                                                                                 219 _{NJA 2015 s. 899, s. 10, p. 24.} 220 _{Ibid, s. 10, p. 26.}   221 _{Ibid, s. 11, p. 27.} 222  _{Ibid, s. 11, p. 28-30.}   223 _{Ibid, s. 11, p. 31-33.}   224 _{Ibid, s. 12, p. 34.}

225 _{Se främst ”Kone” NJA 1987 s. 692; jfr ”BDO” NJA 2014 s. 272.}

226 _{Se främst ”Max och Frasses” NJA 2005 s. 608; jfr ”Gillette” NJA 1993 s. 188, ”Processbolaget” NJA 2014 s.}

877 och ”Stilo-fåtöljen” NJA 2015 s. 512.

slags rättighet det rör sig om och kränkningens natur i övrigt. Vidare måste t.ex. beaktas de värderingar som bestämmelsen i 2 kap. 14 § RF är ett uttryck för.228 HD framhöll även vikten av att hänsyn till förutsebarhet (se NJA 2007 s. 747) och proportionalitet (se NJA 2014 s. 272) måste tas i de enskilda fallen.

”En särskild aspekt som gör sig gällande i just detta fall är hur ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar skulle samspela med andra rättsregler. Om det som här redan finns en etablerad regelordning kan det vara skäl mot ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar vid sidan av dessa regler. De arbetsrättsliga konsekvenserna av att en stridsåtgärd kränker en konventionsrättighet fordrar således ett beaktande.”229

Sammanfattningsvis klargjorde HD att enbart det förhållandet att det genom stridsåtgärden har skett en kränkning av Europakonventionen inte är tillräckligt för att döma ut skadestånd. Med stöd av allmänna skadeståndsrättsliga principer kan dock fackföreningen i vissa fall bli skyldig att ersätta ekonomisk skada. Det förutsätter att stridsåtgärden med hänsyn till föreliggande omständigheter är att anse som kvalificerat otillbörlig.

228  _{NJA 2015 s. 899, s. 14, p. 36.}   229 _{Ibid, s. 14, p. 39.}

6. Analys

6.1 Inledning

Inledningsvis följer en beskrivning av hur analysen är uppbyggd. För att svara på de i frågeställningen ställda frågorna delas analysen upp på följande områden: Mål NJA 2015 s. 899, arbetsmarknadens reglering och europarätten.

Analysen besvarar följande huvudfråga och delfrågor: Vilken betydelse får NJA 2015 s. 899 för privaträttsliga subjekt på arbetsmarknaden?

• Kan ett privaträttsligt subjekt på arbetsmarknaden bli skadeståndsskyldigt för intrång i

enskildas rättigheter enligt Europakonventionen?

• Europadomstolen har fastslagit en princip230 som innebär att privata parter hålls

ansvariga för överträdelser av Europakonventionen när makten för reglering av arbetsmarknaden har delegerats till privaträttsliga subjekt. Är denna princip tillämplig i svensk rätt?

6.2 Sammanfattning av rättsläget

6.2.1 Regleringen i allmänhet

En grundläggande förutsättning för Europakonventionen är, som tidigare berörts, att den reglerar statens skyldigheter mot enskilda. Staten åläggs en skyldighet att tillse att de i Europakonventionen angivna fri- och rättigheterna garanteras de enskilda individerna. Skyldigheterna innebär även en positiv skyldighet för staten att tillse att det finns reglering och ingripande organ som ska tillförsäkra att enskilda inte kan åsidosätta rättigheterna.231 Europakonventionens regler och prejudikat från Europadomstolen har en överstatlig ställning och ska ha en normerande verkan genom subsidiaritetsprincipen på statlig nivå. Regler finns även inom den nationella rätten avseende allmänna läror om ansvarsgränser och ersättningsbestämmelser, dock har begreppen ansvarsgränser och ersättningsbestämmelser påverkats av europarätten, vilket inneburit att vissa nyanseringar får göras inom den nationella rätten. Begreppet fördragskonform tolkning innebär ytterligare nyanseringar på de allmänna skadeståndsrättsliga bedömningarna när det gäller normer, praxis, förarbeten och                                                                                                                

230 _{I målet Evaldsson m, fl. mot Sverige.} 231 _{Se avsnitt 2.4.}    

doktrin.

6.3 Konsekvenser av NJA 2015 s. 899

Generellt: Domen kan leda till att jurister som arbetar inom stat, kommun eller privaträttsliga

subjekt såsom fackförbund kommer att utvärdera eventuella handlanden och dess potentiella konsekvenser. Således kommer förhoppningsvis mänskliga rättigheter att diskuteras mer frekvent och värderas högre inom svensk rätt. Med hänsyn till den ökade medvetenheten kan privaträttsliga subjekt fokusera på sin huvuduppgift istället för att kränka konventionsskyddade rättigheter. Ytterligare en aspekt är att verksamma jurister kan komma att behöva ytterligare kunskaper inom konstitutionell rätt eftersom domen öppnar upp för möjligheten att nya spörsmål uppstår inom svensk rätt.

Rättstillämpningen: Att HD inskränker rättighetsskyddet till att fungera under särskilda

situationer, nämligen kvalificerat otillbörligt handlande, går enligt min mening emot den av Europadomstolen fastställda praxis som finns på området.Domstolen har i fallet tagit upp ett antal intressanta aspekter som nedan kommer diskuteras och analyseras ytterligare. 232

6.4 Analys av NJA 2015 s. 899