6.1 Användningsområden
Vid tillverkning av CTMP massa används processkemik alier dels vid raffineringen av flisen och dels när man bleker massan. Således till sätts natriumsulfit för att få en massa med bättre styrkeegenskaper jämfört med en va nligt mekaniskt framställd pappersmassa. Man impregnerar flisen med natriumsul fit som mjukgör ligninet som till viss del löses ut. När man bleker massan används vä teperoxid, H2O2. Väteperoxid är en instabil kemikalie och sönderfaller lätt i närva ro av metalljoner. Därför tillsätts komplexbildare i form av EDTA (etylendiamintetraätt iksyra) som binder metaller. En stabilisator i form av natriumsilikat tillsätts ock så. Blekningen sker vid förhöjt pH genom tillsats av natriumhydroxid (NaOH).
Avloppsströmmarna som går till den biologiska renin gen har låg halt av nitrogen och fosfor och i externreningen krävs tillsats av kemik alier för att den skall fungera optimalt. De kemikalier som används för externrenin gen är välkända och allmänt förekommande inom branschen. Näringsämnen som tills ätts är ammonium-nitrogen (NH4-N) och fosfat-fosfor (PO4-P).
Inkommande avlopp håller normalt pH 6 – 7 så ingen pH justering krävs i vanliga fall.
Utrustning finns dock installerad för pH justering.
Slammet avvattnas i en press där polyakrylamid till sätts för att förbättra avvattningsförmågan samt tillsätts järnsulfat för a tt reducerar bildad vätesulfid.
Till biobränslepannans matarvatten tillsätts kemika lier för att säkerställa en driftsäker panna. Vattnet behandlas så att en låg konduktivite t uppnås, vilket minimerar problem som exempelvis pannsten, korrosion och behov av bot tenblåsning. Salttabletter används likaså en blandning av etanol och amin kall ad IKM A-853 N.
Jonbytare används till matarvattenanläggningen, del s ett basiskt och dels ett surt baserat, vilket är allmänt förkommande vid behandli ng av matarvatten. indikationer. Förbrukningstalen påverkas av vilken produktmix som kommer att tillverkas i framtiden och av sammansättning och kv alitet på vedråvaran.
De försök som Folla för närvarande (2016) gör med a tt använda magnesiumhydroxid i blekningen kommer, om de är framgångsrika, att leda till en framtida förbrukning av denna kemikalie och en minskad användning av natriu mhydroxid och -silikat.
Förbrukningen av kemikalier i avloppsreningen vid 1 55 000 ton/år har beräknats genom en linjär uppräkning från dagen användning. D en verkliga förbrukningen kommer att påverkas av de förändringar som planeras i avloppsreningen när produktionen ökar upp mot denna nivå.
Förbrukningen vid produktionsnivå 180 000 ton/år kom mer att helt bero på vilken kompletterande reningsutrustning som kommer att ins talleras.
RAP P O RT
Tabell 6.1. Bedömd förbrukning av väsentliga process- och tills atskemikalier vid nuvarande tillståndsgiven samt ansökt produktion .
Användning Kemikalie,
Raffinering Natriumsulfit 8,2 1100 1270 1475
Blekning Väteperoxid
a) Förutsatt att pågående prov med magnesiumhydroxid ä r framgångsrika kommer magnesiumhydroxid att ersätta en del av natriumhydr oxiden och natriumsilikaten b) Förbrukningen beror helt på den framtida utformning en av avloppsreningen
6.3 Hantering av kemikalier
Inom anläggningen finns kemikaliestationer för mott agning och lastning av kemikalier från bil. Mottagningsstationerna är utformade för s äker hantering av kemikalier.
Förvaring och hantering sker på hårdgjorda ytor för att minimera risk för att spill ska nå avlopp eller förorena mark. Kemikalier som hante ras i större mängder är natriumsulfit, väteperoxid, EDTA, natriumsilikat, n atriumhydroxid, ammoniak, fosforsyra, järnsulfat och polyakrylamid. Dessa lag ras, eventuellt späds och distribueras till rätt processavdelning.
Vid Folla finns en kemikalieansvarig som ansvarar f ör granskning och godkännande av kemiska produkter ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt inom verksamheten.
Produktvalsregeln tillämpas av kemikalieansvarig, v ilket innebär att kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller m iljö ersätts med mindre farliga, d.v.s. substitutions-principen tillämpas.
Kemikalieansvarig använder sig av en kemikalidataba s och följer utvecklingen av kemikalier och EUs kemikalielagstiftning REACH (reg istrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier).
RAP P O RT
Detaljkunskapen om de kemiska produkterna som använ ds i produktionen finns huvudsakligen hos kemikalieleverantörerna, i linje med inriktningen i kemikalielagstiftningen REACH. Kemikalieleverantöre rna förmedlar kunskap till nedströmsanvändare, i form av säkerhetsdatablad för den kemiska produkten.
Säkerhetsdatabladet används som bas för kemikaliean svarigs bedömning och är vidare den information som registreras i kemikaliedatabas.
Detta säkerhetsdatablad används som bas för kemikal ieansvarigs bedömning och är vidare den information som registreras i kemikalied atabas.
I miljörapporter och i egenkontrollförordningen fin ns detaljerade krav på kemikalieförteckningar samt hur produktvalsprincipe n uppfylls. Dessa riktlinjer följer Folla inom ramen för miljöledningssystemet.
Utvecklingen av nya effektivare kemikalier kommer a tt påverka framtida kemikalie-användning liksom prisutvecklingen för enskilda kem ikalier. En av flera väsentliga aspekter vid val av kemikalier är potentiella effek ter på den inre och yttre miljön.
Dessa aspekter bevakas kontinuerligt av kemikaliean svarig. Substitutionsprincipen tillämpas så långt detta är möjligt.
6.4 Slutsatser avseende konsekvenser för kemikaliehantering
De processavsnitt som använder de största mängderna och hanterar kemikalier är fiberlinjen och externreningen. Eventuellt kommer v issa kemikalier att behöva användas vid rengöring och underhåll av vissa proce ssavsnitt, dock inga biocider. De kemikalier som används är välkända och allmänt före kommande inom branschen. De kemikalier som tillsätts förbrukas till stor del i processerna och således blir effekten på utgående behandlat avloppsvatten mycket liten. Det tillkommer en kraftig utspädnings effekt på utgående avloppsvatten och således är far an för förorening från kemikalier obetydlig.