RAP P ORT
ÅF-Industry, Hamntorget 3, Box 467, SE-651 10 Karlst ad Handläggare
Eva Pettersson
Datum
2016-10-07
Tel
+46 10 505 54 75
Projekt-ID
6078152
Mobil
+46 70 329 99 94
E-post
eva.pettersson@afconsult.com
Kund
M M K FollaCell A. S.
Søknad om tillatelse til økt produksjon opp til 1 80 000 årstonn
ÅF-Industry MMK FollaCell A.S.
Eva Pettersson Odd Morten Aalberg
RAP P O RT
Innehållsförteckning
1 Verksamheten ... ... ... 13
1.1 FollaCell och denna Söknad ... ... 13
1.2 Administrativa uppgifter ... ... 14
1.3 Lokalisering ... ... 15
1.4 Vernede områder, naturtyper, ø kosystemer eller arter ... 18
1.5 Förutsättningar för alternativa lokaliseringar .... ... 21
2 Produktions- och utsläppsförhållanden ... ... 22
2.1 Produktion och produkter ... ... 22
2.2 Processbeskrivning ... ... 22
2.3 Förbrukning och hushållning av resurser ... ... 23
2.3.1 Vedråvara ... ... 23
2.3.2 Värmeenergi ... ... 23
2.3.3 Elenergi ... ... 24
2.3.4 Process och tillsatskemikalier ... ... 24
2.4 Orientering om emissionsbegränsande åtgärder ... ... 25
2.4.1 Begränsningar av emissioner till luft ... ... 25
2.4.2 Begränsningar av emissioner till vatten ... ... 26
2.4.3 Begränsning av industristøy ... ... 27
3 Utsläpp till vatten ... ... ... 28
3.1 Emissioner till vatten ... ... 28
3.2 Recipient förhållanden ... ... 31
3.3 Miljökonsekvenser av utsläpp till vatten ... ... 32
3.4 Villkorsformulering ... ... 33
3.4.1 Villkorsförslag på årsbas ... ... 33
3.4.2 Villkorsförslag på månadsbas ... ... 34
3.5 Kontroll av villkor ... ... 34
4 Utsläpp till luft ... ... ... 35
4.1 Emissioner till luft ... ... 35
4.2 Uppfyllande av luftkvalitetskriterier ... ... 36
4.3 Villkorsformulering ... ... 37
4.4 Kontroll av villkor ... ... 38
5 Markföroreningar och förorenade sediment ... ... 39
5.1 Genomförda undersökningar ... ... 39
5.2 Slutsatser avseende konsekvenser för markförorening ar ... 40
6 Process- och tillsatskemikalier ... ... 41
6.1 Användningsområden ... ... 41
6.2 Förbrukning av kemikalier ... ... 41
6.3 Hantering av kemikalier ... ... 42
RAP P O RT
6.4 Slutsatser avseende konsekvenser för kemikaliehante ring ... 43
7 Lyd ... ... ... 44
7.1 Lydsituationen ... ... 44
7.2 Støyreduserende tiltak ... ... 45
7.3 Slutsatser avseende konsekvenser för Støy ... ... 46
8 Energi ... ... ... 47
8.1 Energisituationen nuläge ... ... 47
8.2 Värmeenergi ... ... 47
8.2.1 Värmeenergiförbrukning ... ... 48
8.2.2 Bränsleförsörjning ... ... 50
8.3 Slutsatser värmeenergi ... ... 50
8.4 Elenergi ... ... 5 1 8.5 Slutsatser elenergi ... ... 51
9 Avfall ... ... ... 52
9.1 Rutiner för hantering av restprodukter och avfall . ... 52
9.2 Icke-farligt avfall ... ... 52
9.3 Farligt avfall ... ... 5 3 9.4 Slutsatser avseende konsekvenser för restprodukter och avfall ... 53
10 Förebyggande och beredskapsmässiga åtgärder mot aku ta föroreningar ... 54
10.1 Miljöriskanalys ... ... 54
10.2 Kontinuerligt arbete med riskreducerande åtgärder, beredskapsplan ... 54
10.3 Sammanfattning miljörisker ... ... 55
11 Jämförelse mot BAT ... ... . 56
11.1 Underlag för bedömning av BAT ... ... 56
11.2 Follas nuvarande tillverkning jämfört med BAT... ... 56
11.3 Slutsatser BAT Folla ... ... 57
12 Kontrollfrågor Miljö ... ... .... 58
12.1 Anläggningskontroll ... ... 58
12.1.1 Löpande kontroll ... ... 58
12.1.2 Vattenvård ... ... 58
12.1.3 Luftvård ... ... 59
12.1.4 Støy ... ... 59
12.1.5 Avfall ... ... 59
12.1.6 Kemikalieanvändning ... ... 59
12.1.7 Tilsyn ... ... 59
12.1.8 Kvalitetskontroll ... ... 60
12.2 Recipientkontroll ... ... 60
12.2.1 Vatten ... ... 60
12.2.2 Luft ... ... 60
12.3 Rapportering ... ... 60
RAP P O RT
12.3.1 Miljörapport ... ... 60 12.3.2 Akut utsläppsanmälan ... ... 60
Bilagor
Bilaga 1 NIVA RAPPORT L. NR. 6992-2016. Tiltaksrettet overvåk ning i Beitstadfjorden for MM Karton FollaCell AS (2016)
Bilaga 2 Analyseresultater - ingående råvann och utgående av löp
Bilaga 3 NIVA rapport. Recipientbedömning vid ökad produkti on i M MK FollaCell A. S.
(2016)
Bilaga 4 Spredningsberegning av NOx, Norconsult, Dokumentnr. : 5156673-ML01 Versjon: D01 2015-11-16 (2015)
Bilaga 5 Miljøgeologisk grunnundersøkelse, Multiconsult 415 790 RIGm RAP 001 (2013)
Bilaga 6 Miljøgeologisk oppfølging, Multiconsult 415790 RIGm RAP 002 (2013)
Bilaga 7 Projektrapport Externbullerutredning 2015, Müller, Rapport nr: 10905- 16020900 (2016)
Bilaga 8 Projektrapport Externbullerutredning 2016, Müller, Rapport nr: 10944- 16092700 (2016)
Bilaga 9 Projektrapport Immissionsbullermätningar 2016, Mül ler, Rapport nr: 10944- 16091501 (2016)
Bilaga 10 Utredning av ekstern industristøy 2010, Müller BBM , Rapport nr: 10343- 10111900 (2010)
Bilaga 11 Rapport Stöyreduserende tiltak ved M M Karton FollaC ell AS, perioden 2014- 2021
Bilaga 12 Risikovurdering/miljøpåvirkninger - RD 00.502, Olav Vold (2007 – 2015)
Bilaga 13 BAT utvärdering av M MK Folla Cell A. S., ÅF Industr y AB, 2016
Bilaga 14 Måleprogram for MM Karton FollaCell AS, reg nr 05.0 6.030
Bilaga 15 Måleprogram – Utslipp til vann, reg nr 05.06.032
Bilaga 16 Måleprogram - Utslipp til luft, reg nr 05.06.031
RAP P O RT
Samman fattn ing
Bakgrund till söknaden
Pappersmassa har tillverkats i Follafoss sedan 1909 då Follafoss träsliperi etablerades.
Under 1984 byggdes den nuvarande CTMP fabriken, Fol lacell. Follacell har sedan dess varit i drift med undantag för en period på ett dry gt halvår från hösten 2012 då de dåvarande ägarna, Södra Cell, stängde fabriken. I b örjan av 2013 köpte Mayr-Melnhof Cartonboard International GmbH fabriken och återsta rtade den under namnet MM Karton FollaCell AS.
MM Karton FollaCell A. S. (”Folla”) producerar högkv alitativ CTMP-massa (chemithermomechanical pulp) och främst blekta kval iteter med ljushet mellan 60 – 80 % ISO. På fabriksområdet finns även anläggningar för att producera energi, en biopanna, en elångpanna samt en oljeugn i flingtork en. All elkraft för tillverkningen köps externt. Folla har egen hamn för uttransport a v den färdiga massan.
Folla har för närvarande tillstånd att producera up p till 130 000 ton CTMP massa per år och därtill hörande miljövillkor för verksamheten s om bland annat reglerar tillåtna utsläpp till luft och vatten.
Denna söknad avser tillstånd att producera upp till 180 000 ton per år färdig massa.
Nuvarande anläggning bedöms ha tillräcklig kapacite t att producera upp till ca 155 000 ton/år med begränsade investeringar. Detta gäller äv en biobränslepannan och avloppsreningen. För att producera över 155 000 ton /år och upp till 180 000 ton/år krävs större investeringar i processen och även i r eningsanläggningen. En ny biopanna kommer även att krävas.
Villkoren för utsläpp till vatten föreslås därför p å två nivåer; villkor för upp till en produktion av 155 000 ton per år samt villkor för e n produktion över 155 000 ton/år upp till en produktionsnivå av 180 000 ton/år. Försl agen till villkor för utsläpp till luft är på samma sätt kopplade dels till den befintliga pannan dels till en ny panna.
Follas lokalisering
Fabriken är belägen i Follafoss, Verran kommune, No rd Trøndelag fylke. Fabriken ligger vid utloppet av Follaelva i Beitstadfjorden som är en av huvudbassängerna i Trondheimsfjorden. Fabriken ligger i ett tättbebygg t område med villa- och radhusbebyggelse samt hyreshus. I närområdet, på an dra sidan Follaelva, ligger Folla skole, en grundskola med ca 60 elever. Det finns in te någon annan industriverksamhet som hanterar farliga kemikalier i Follas närområde.
Råvatten för tillverkningen tas från sjön Follavatt net, via NTE:s vattenkraftverk. Follas utsläpp till vatten sker i Beitstadfjorden där mynn ingen på avloppstuben ligger på 20 meters djup och 50 m ut från stranden. I närområdet mynnar även utsläppet från Follafoss kraftstation (NTE), det kommunala avloppe t från Verran kommun, utsläpp från intilliggande lantbruksmarker och utsläpp från Salmar Follasmolt fiskodling.
Follaelva mynnar precis bredvid utsläppet från Foll a.
Follas påverkan på omgivningen - vernede områden, n aturtyper och ekosystem
De naturreservat som ligger närmast fabriken är Ram bergholmen, uppströms i Beitstadsundet, Simadalen samt Storfjellet väster o m fabriken. Samtliga ligger på sådant avstånd från fabriken att de inte torde påve rkas varken av nuvarande produktion eller enligt Söknaden.
RAP P O RT
I närheten finns inga naturtyper i vatten som klass ificeras som ”Svaert viktige”,
”Viktige” eller ”Lokalt viktige”. Samtliga områden i närheten betecknas ha ”moderat”
viktighet. Arter av nationellt förvaltningsintresse (svartlistade och rødlistade arter) uppvisar en relativt jämn utbredning över området k ring Beitstadfjorden och med huvudsaklig utbredning söder och öster om fjorden o ch på relativt stort avstånd från Follafoss. I tillägg kan refereras till den miljök onsekvensbedömning beträffande utsläpp till vatten som har genomförts. Slutsatsen av den bedömningen visar på obetydlig påverkan på recipienten.
Folla har gjort spridningsberäkningar i omgivningsl uften som baserats på antagna utsläpp av NOx av 500 mg/ Nm3och av CO på 300 mg/ Nm3 motsvarande nu gällande villkor. Resultatet har jämförts med krav på lokal luftkvalitet i Forurensningsforskriften, nationella mål samt luftk valitetskriterier som anges av Miljödirektoratet och Folkhelseinstitutet. Beräknin garna visar att luftkvalitetskriterierna, de nationella målen och g ränsvärdena i Forurensningsforskriften kapitel 7, innehålles med god marginal både gällande NOx och CO och hela området har god luftkvalitet.
Follas utsläpp till luft ligger idag under nivåerna enligt ovan och beräknas även i fortsättningen att göra det. Bedömningen är således att den goda luftkvaliteten fortsatt kommer att bestå.
Folla omhändertar allt fallande avfall antingen i d en egna verksamheten eller genom godkända mottagare. Inga deponier används idag och tidigare deponier är avslutade.
Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamheten i Folla har pågått lång tid med i huvudsak samma produktionsinriktning. Utsläppen t ill vatten och luft har under åren successivt minskat och är nu lägre än på länge. Den sökta ökningen av verksamheten är begränsad och den innebär inte någon ny typ av p åverkan. Den ansökta ökningen av verksamheten bedöms inte komma att innebära någo n mätbart ökad belastning och påverkan på omgivningen.
Produktion och processer
Vedråvaran för Follas tillverkning är barrvedsflis och kommer till Folla som färdig flis eller rundved som barkas och flisas i Follas renser i. Rundveden barkas i en barktrumma där barken tas bort och sedan huggs den barkade stocken till flis. Barken pressas för att avlägsna vatten och bränns i biopan nan tillsammans med fiber och slam från verksamheten.
Den egna och den köpta flisen sållas och går till e n flissilo där ånga tillsätts för att homogenisera flisens fukthalt och värma upp flisen. I nästa steg värms flisen ytterligare och transporteras sedan till ett impreg neringskärl där den behandlas med en lösning av natriumsulfit och komplexbildare (EDT A). Tillsatserna görs för att få de rätta egenskaperna hos massan. Från impregneringskä rlet går flisen till raffinörerna där den mals till massa. Beroende på vilken typ av massa som tillverkas ställer man in raffinören med olika tryck och spalt mellan mals kivorna.
Massan pumpas till sileriet där föroreningar avskil js och därefter bleks massan till önskad ljushet med hydrogenperoxid. I blekningen ti llsätts även natriumhydroxid och natriumsilikat till massan. Efter blekningen tvätta s massan och torkas sedan i en flingtork. Massan pressas sedan till massabalar som emballeras, märks och mellanlagras i fabriken innan de fraktas till kund på båt från Follas kaj.
RAP P O RT
Förbrukning av resurser
Folla förbrukar idag ca 360 000 fm3 (fastkubikmeter) barrvedsflis. Vedråvaran kommer från närområdet på lastbilar och med båt från andra delar av Norge, Skottland, Danmark och Baltikum. Vedråvaran kommer antingen so m färdig flis eller som rundved och fördelningen mellan köpt flis och rundv ed är idag ca 50/50 %. Vid den ansökta produktionsnivån, 180 000 ton/år, beräknas d en totala vedförbrukningen motsvara 475 000 – 500 000 m3f per år.
Folla använder idag ca 16 m3 råvatten per ton massa som processvatten vilket motsvarar ett vattenuttag på ca 2,1 Mm3 per år. Vid ansökt produktion beräknas uttaget för processvatten till knappt 3 Mm3 per år. Till detta kommer 1,2 Mm3 per år som kyl och tätningsvatten som inte förorenas. Allt processvatten och kylvatten är vatten från intilliggande NTE kraftverk.
Värmeenergi förbrukas på olika positioner i process en och den största delen åtgår vid massans torkning. Ungefär hälften av den värmeenerg i som förbrukas erhålls genom återvinning från processen i form av ånga eller var mvatten. Resterande behov genereras i en biopanna med installerad effekt på 6 ,6 MW, en elpanna med en effekt på 5 MW och en oljeugn på 2,9 MW i flingtorken som eldas med lätt eldningsolja.
Den specifika värmeförbrukningen för att producera 1 ton CTMP massa är ca 1,3 MWh och den förväntas vara ungefär densamma vid ansökt produktion. Det totala behovet av värmeenergi vid nuvarande produktion är ca 170 G Wh per år och vid ansökt produktion ca 235 GWh per år.
Elkraftförbrukningen beräknas till ca 1 370 kWh/ton CTMP massa och bedöms minska något vid ansökt produktion. Årsbehovet vid nuvaran de produktion är ca 180 GWh och bedöms vid ansökt produktion vara ca 230 GWh. Elene rgin köps från Statkraft och tas från NTE:s (Nord-Trøndelag Elektrisitetsverk) nät.
Vid tillverkningen i Folla används kemikalier i pro duktionsprocessen och i avloppsreningen. Natriumsulfit, hydrogenperoxid, na triumsilikat och natriumhydroxid är de kemikalier som används i störst mängd i proce ssen. Komplexbildare, EDTA, används för att effektivisera blekningen och göra d et möjligt att nå önskad ljushet på massan. I avloppsreningen tillsätts närsalter (fosf orsyra, ammoniak) samt medel för att förbättra flockning och slamavvattning. Vid nuv arande produktion används ca 7 000 ton per år av process- och reningskemikalier och vid ansökt produktion beräknas användningen till ca 9 000 ton per år.
Emissionsbegränsande åtgärder
För att begränsa utsläppen av stoft till luft är bi opannan utrustad med cykloner samt elektrofilter. Eldningen styrs så att utsläppen av NOx och CO kontrolleras. Endast rena biobränslen som bark, flis och eget fiber- och bios lam används. I oljeugnen eldas lättolja med låg svavelhalt. Vid ansökt produktions nivå kommer en ny biopanna att installeras med ”bästa teknik” vad avser utsläpp ti ll luft.
I Follas avloppsvattenrening renas processavlopp fr ån vedrenseriet och CTMP-fabriken.
Reningen består av försedimentering och aktivslam b iorening med selektor. Vid den planerade produktionsökningen kommer reningen att t rimmas och uppgraderas och vid ansökt produktion kommer ytterligare reningsste g att installeras.
RAP P O RT
Folla har ett pågående program för minskning av stö y och gör regelbundna mätningar av stöy i omgivningen.
Avfallet från verksamheten sorteras för att möjligg öra materialåtervinning (plast, metall, glas m.m) och energiutvinning (bark, brännb art m.m.). Egen bark, vedrester och slam eldas i biopannan. Den aska som genereras lämnas till godkänd mottagare som hanterar den vidare. Farligt avfall uppkommer b ara i mindre mängder från verksamheten och inkluderar spillolja avfettning fr ån tvätt, rester från smörjmedel, elavfall, oljehaltigt material (trasor, filter), la mpor och blybatterier samt färgrester och lösningsmedel. Detta avfall tas omhand av godkänd e xtern entreprenör.
Utsläpp till vatten
Utsläppen till vatten från Folla 2015, Follas gälla nde villkor samt de utsläppsvärden som med ”Bästa teknik” (BAT AEL) skall kunna uppnås visas i Tabell 1 . Samtliga värden ges specifikt, dvs uttryckt som kg per ton m assa. Follas utsläpp 2015 ligger som framgår inom ramen för utsläppsvillkoren men öv er BAT AEL värdena för nitrogen och fosfor.
Tabell 1 Utsläpp till vatten från Folla, gällande villkorsv ärden och BAT AEL för Follas produktion
Parameter 2015 Villkor a) BAT AEL
nedre övre
Produktion ton/år 130 710 130 000 - -
KOF kg/t 19 21 12 20
SS kg/t 1,0 1,2 0,5 0,9
Nitrogen kg/t 0,6 0,6 0,15 0,18 b)
Fosfor kg/t 0,08 0,13 0,001 0,01
a) På årsbas
b) Exklusive bidrag från komplexbildare
Upp till produktionsnivån ca 155 000 ton/år är målet att nuvarande villkorsvärden uttryckt som specifika utsläppstal (utsläpp räknat per ton massa) för olika parametrar skall behållas. Detta skall ske genom trimning av den befintliga reningsanläggningen med bland annat utökad förbehandling mm. Detta inne bär dock att de absoluta utsläppen (i ton per dygn) kommer att öka något.
I Tabell 2 visas de beräknade utsläppen vid produktion av 155 000 och 180 000 ton per år samt verkliga utsläpp 2015.
Tabell 2 Utsläpp till vatten från Folla beräknat vid 155 00 0 och 180 000 ton/år samt utfall 2015
Parameter 2015 Beräknat Beräknat
155 000 t/år 180 000 t/år
Produktion ton/år 139 710 155 000 180 000
KOF kg/t 19 19 17
SS kg/t 1,0 a) 1 a) 0,9
Nitrogen kg/t 0,6 0,6 0,18
Fosfor kg/t 0,08 0,08 0,01
a) Mätt som SÄ 70
RAP P O RT
När Follas produktion överstiger 155 000 ton/år och ökar mot ansökt produktion 180 000 ton/år är avsikten att uppnå utsläppsvärden i linje med gällande BAT AEL värden. För att uppnå detta kommer den befintliga reningsanläggningen behöva kompletteras med ytterligare reningssteg och huvuda lternativen är antingen ett aerobt steg eller ett anaerobt steg. Båda representerar be prövad teknik och vilken väg som väljs beror av bedömd kapacitet hos detta tillkomma nde steg, investeringskostnad, eventuell användning av genererad biogas och drifts kostnader.
Utsläpp till luft
Utsläppen till luft från Folla kommer i huvudsak fr ån biopannan och flingtorken inklusive oljeugnen. Upp till en produktionsnivå av ca 155 000 ton/år beräknas att energigenereringen i oljeugnen och biopannan med ev entuell förstärkning från elpannan räcker för att ge tillräcklig värmeenergi för processen och övriga behov i fabriken.
När produktionen i Folla överstiger 155 000 ton/år k ommer kapaciteten för värmegenerering att behöva utökas. Huvudalternative t är att då installera en ny biopanna med en kapacitet av 15 – 20 MW avgiven eff ekt. Pannans energi- och miljöprestanda kommer att vara i linje med ”bästa t eknik”.
I Tabell 3 visas utsläppen från panna och flingtork 2016, nuv arande villkor för utsläpp till luft samt förslag till villkor för framtiden ( samma för den befintliga och den nya pannan).
Tabell 3 Nuvarande (2016) utsläpp till luft från Folla för den befintliga pannan och förslag till nya villkor för den den nya pannan. Al la värden ges i mg/Nm 3vid 6
% O9 utom för flingtork som är redovisade vid faktisk O2halt
Källa Utsläpp
2016
Nuvarande villkor
Förslag villkor Biopanna
Støv, 12h 3 30 30
NOx 307 500 b) 300 a)
CO 111 300 d) 250 c)
Flingtork
Støv, 12h 5 20 20
a) Årsmedelvärde
b) Timmedelvärde, gällande till 2017-12-31, från 2018- 01-01 300 mg/Nm 3 c) Dygnsmedelvärde som skall innehållas 95 % av dygnen under ett kalenderår d) Timmedelvärde, gällande till 2018-12-31
EU:s MCP Direktiv (2015:2193) trädde i kraft 2015-1 1-25, gäller små och medelstora förbränningsanläggningar (upp till 50 MW) och defin ierar vilka utsläppsgränser som skall tillåtas. Direktivet kommer att inarbetas i F orurensningsloven. Befintliga pannor skall ha prestanda i linje med Direktivet senast 20 25-01-01 och för nya pannor gäller Direktivet från 2017-12-20. De villkor som föreslås för den befintliga och för den nya pannan ligger helt i linje med utsläppsvärdena enli gt Direktivet.
Restmaterial
Det icke-farliga avfallet som uppstår är främst beg ränsade mängder av slam från de biologiska reningsstegen samt aska från biopannan. Den mängd slam som bildas tas om hand och eldas tillsammans med den fallande bark en i biobränslepannan. Vid
RAP P O RT
förbränningen i biobränslepannan genereras aska. As kan lämnas till godkänd mottagare som hanterar den vidare.
I tillägg genereras övrigt icke-farligt avfall som metallskrot, trä, papper och plast (ca 80 ton), vilka återvinns enligt fastlagda rutiner. Utbytta ventilationsfilter och hushållsavfall energiåtervinns ( Tabell 4 ).
Tabell 4 Icke-farligt avfall i nuläget och vid ansökt prod uktionsnivå, 180 000 ton/ år.
Icke-farligt avfall
Nuläge130 000 t/år
Ansökt 180 000 t/år
Slam (torrtänkt) 3000 a)
Aska 700 b)
Metallskrot, trä, papper och plast Ca 80 Ca 80
Blandat näringsavfall 27 27
Osorterat brännbart avfall 16 16
Summa icke-farligt avfall 3830 b)
a) Beror av vilken kompletterande avloppsrening som vä ljs b) Beror av framtida panntyp och bränsle
Vid produktionsnivån 155 000 ton/år bedöms mängden a ska från biopannan bli ungefär densamma som idag. Mängden slam från avlopp sreningen kan inte säkert bedömas eftersom de åtgärder som kommer att göras i nte beslutats men sannolikt blir den av samma storleksordning som idag uppräknat med produktionen dvs ca 3 500 ton/år.
Vid produktionsnivån 180 000 ton/år antas att en ny biopanna är i drift och vilka bränslen som kommer att eldas är inte känt varför a skmängden inte kan beräknas. På samma sätt kommer utformningen av den kompletterand e avloppsreningen (aerob eller anaerob) att ha stor betydelse för vilka slam mängder som faller.
Mängden farligt avfall bedöms komma att ligga på sa mma nivå som idag dvs ca 20 ton/år.
Lyd
En fullständig stöyutredning gjordes 2010 och en li sta på åtgärder för att minska det externa bullret redovisades. Folla har systematiskt arbetat med åtgärdslistan och ett flertal tiltak har genomförts. Trots dessa stöyredu cerade tiltak så har ljudtrycksnivån ökat i två punkter, sannolikt främst beroende på at t renseriets drift har utökats. Folla har därför 2016 låtit göra nya stöymätningar och -b eräkningar samt en uppdaterad stöyreduktionsplan. Resultaten från utförda mätning ar och beräkningar visar att fabriken idag beräkningsmässigt överskrider villkor ade riktvärden avseende immissionsbuller i immissionspunkterna IP 1 och IP 3 dagtid. Nattetid innehålls villkoren med undantag för IP 3 där de överskrids m ed 1 dB(A).
Den ansökta produktionen på 180 000 årston medför i nte att lydnivån från befintlig utrustning ökar. Där ny utrustning installeras, kom mer krav på stöy åtgärder att finnas med i projektering och upphandling.
Förorenad mark
RAP P O RT
I samband med nedläggningen av Södra Cell Folla AS verksamhet 2012, gjorde Södra en markundersökning på industriområdet och provtagn ing på lakningsvattnet från den nedlagda deponin Follafoss 1. Baserat på provresult aten har åtgärder vidtagits i områden med massor som är tillståndsklassade med 4 eller högre. Således har ca 400 m3 massor runt ett par av provpunkterna grävts bort. Området har sedan asfalterats för att förhindra exponering samt för att minska in filtration av nederbörd.
Lakvattnet från deponin Follafoss 1 innehöll inte s ådana halter av tungmetaller eller organiska föreningar att det skulle kunna innebära en risk för förorening av Follaelva eller Beitstadfjorden. Övriga deponier som använts ä r sedan tidigare avslutade.
Kemikalier
Vid Folla finns en kemikalieansvarig som ansvarar f ör granskning och godkännande av kemiska produkter ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt . Produktvalsregeln tillämpas vilket innebär att kemiska produkter som kan medför a risker för människors hälsa eller miljö ersätts med mindre farliga. Kemikalieansvarig använder sig av en kemikalidatabas och säkerhetsdatablad och följer ut vecklingen av kemikalier och EUs kemikalielagstiftning REACH (registrering, utvärder ing, godkännande och begränsning av kemikalier).
Inom anläggningen finns kemikaliestationer för mott agning och lagring av kemikalier.
Förvaring och hantering sker på hårdgjorda ytor för att minimera risk för att spill ska nå recipienten eller förorena mark. De kemikalier s om används vid Folla är välkända och allmänt förekommande inom branschen. De kemikal ier som används förbrukas till största delen i processerna, resterna går genom Fol las avloppsrening och späds vid utledning i fjorden.
Den ansökta produktionen bedöms inte leda till ökad e risker kopplade till kemikalier.
Miljörisker
Folla har genomfört en miljöriskanalys och arbetar efter den för att bygga bort eller på annat sätt förebygga miljöolyckor. Riskbedömningar görs också systematiskt innan ändringar görs i process eller apparatur. Folla har en beredskapsplan som omfattar hela verksamheten och som bland annat skall möjligg öra ett effektivt räddnings- och saneringsarbete om tillbud inträffar.
Den ansökta produktionen bedöms inte leda till någr a nya miljörisker.
Jämförelse med ”Bästa teknik”
Folla har låtit göra en granskning av nuvarande pro duktion vid fabriken av hur gällande versionen av EU:s BREF (Best Available Tec hniques Reference Document) för skogsindustri uppfylls. Sammanfattningsvis konstate ras att:
Allmänna BAT slutsatser
– är uppfyllda med 5 mindre avvikelser
BAT slutsatser - tillverkning av mekanisk och CTMP massa - BAT slutsatserna är uppfyllda.
BAT AEL värden – utsläpp till vatten
- Utsläppen av KOF och suspenderat material ligger und er eller nära den övre gränsen enligt BAT AEL. Utsläppen av nitrogen (kväv e) och fosfor ligger över BAT AEL värdena.
MCP direktiv - utsläpp till luft
RAP P O RT
- Follas panna uppfyller redan idag väl de kommande k raven enligt direktivet.
Vid den ansökta produktionen beräknas alla BAT AEL värden för utsläpp till vatten innehållas och Folla kommer därmed att uppfylla all a väsentliga punkter i BREF.
RAP P O RT
1 Verksamheten
1.1 FollaCell och denna Söknad
Massatillverkning har skett i Follafoss sedan 1909 då Follafoss träsliperi etablerades.
Under 1984 byggdes den nuvarande CTM P fabriken, Fol lacell. Follacell har sedan varit i drift med undantag för en period på ett drygt halvå r från hösten 2012 då de dåvarande ägarna, Södra Cell, stängde fabriken. I b örjan av 2013 köpte Mayr-Melnhof Cartonboard International GmbH fabriken och återsta rtade den under namnet M M Karton FollaCell AS.
M M Karton FollaCell A. S. (”Folla”) producerar högkv alitativ CTMP-massa (chemithermomechanical pulp) och främst blekta kval iteter med ljushet mellan 60 – 80 % ISO. På fabriksområdet finns även anläggningar för att producera energi, en biopanna på 6,6 MW, en elångpanna på 5 M W samt en o ljeugn i flingtorken med en installerad effekt på 2,9 MW. Elkraften köps från S tatkraft och tas från NTE:s (Nord- Trøndelag Elektrisitetsverk) nät.
Folla har för närvarande tillstånd att producera up p till 130 000 ton CTMP massa per år och därtill hörande miljövillkor för verksamheten s om bland annat reglerar tillåtna utsläpp till luft och vatten.
Denna söknad avser tillstånd att producera upp till 180 000 ton per år färdig massa.
Nuvarande anläggning bedöms ha tillräcklig kapacite t att producera upp till ca 155 000 ton/år med begränsade investeringar. Detta gäller äv en biobränslepannan och avloppsreningen. För att producera över 155 000 ton /år och upp till 180 000 ton/år krävs större investeringar i processen och även i r eningsanläggningen. En ny biopanna kommer även att krävas.
Villkoren för utsläpp till vatten föreslås därför p å två nivåer; villkor för upp till en produktion av 155 000 ton per år samt villkor för e n produktion över 155 000 ton/år upp till en produktionsnivå av 180 000 ton/år. Försl agen till villkor för utsläpp till luft är på samma sätt kopplade dels till den befintliga pannan dels till en ny panna.
RAP P O RT
1.2 Administrativa uppgifter
Bedriftsinformasjon
Navn MM Karton Follacell AS
Beliggenhet/ gateadresse Industriveien 11
Postadresse 7796 Follafoss
Offisiell e-postadresse sales.follacell@mm-karton.co m
Kommune og fylke 1724 Verran, Nord- Trøndelag
Org. nummer 950198168
Gårds- og bruksnummer 77/10
UTM-koordinater 63° 58 93 Nord, 11° 06 51 Øst
NACE-kode og bransje 17.110 Produktion av papirmass e
NOSE-kode(r) 105.07 Produktion av papirmasse, papir
och papirvarer
101.03 Forbrenningsanlegg < 50 MW Kategori for virksomheten 6.1 b Industrianlegg for produksjon av
papir og papp med en
produksjonskapasitet på over 20 tonn per dag.
Normal driftstid for anlegget 355 driftsdygn
Antall ansatte 56
Kontaktperson
Navn Bengt Widegren
Tittel HSE Advisor
Telefonnr. 90077046
E-post bengt.widegren@mm-karton.com
RAP P O RT
1.3 Lokalisering
Fabriken är belägen i Follafoss, Verran kommune, No rd Trøndelag fylke. Koordinaterna för industriområdet är breddgrad 63° 58 93 N och längdgrad 11° 06 51 E. Fabriken ligger vid utloppet av Follaelva i Beitstadfjorden som är en sidoarm till Trondheimsfjorden. Beitstadfjorden utgör en av huvu dbassängerna (ca 270 m djup) i Trondheimsfjorden, och avskiljs från huvudfjorden m ed en tröskel (140 m djup) i Skarnsundet (se Figur 1.1 )
Figur 1.1 . Fabriken och omgivningen.
Fabriken ligger på ett industriområde vid mynningen av Follaelva i Beitstadfjorden.
Egendomen har en totalarea på ca 185 000 m2, varav industriområdet utgör ca 80 000 m2. Egendomen avgränsas i söder av Beitstadfjorden, i öst av Follaelva och i väst och norr av FV 720 ( Figur 1.2 ).
Fabriken är lokaliserad i ett tättbebyggt område me d villa- och radhusbebyggelse samt hyreshus på andra sidan Follaelva. Närmaste bostads hus finns omkring 50 m från fabriksområdet. I närområdet, på andra sidan Follae lva finns Folla skole, en grundskola med ca 60 barn (ca 140 m från närmaste m askinutrustning).
Det finns inte någon annan industriverksamhet som h anterar farliga kemikalier i Follas närområde.
RAP P O RT
Figur 1.2. Fabrikens lokalisering (1 i figuren) och närområdet .
Byggnaderna på industriområdet består av lokaler fö r kontor, verkstad, lager och produktion. Bedriften har en egen kaj (kajlängd ca 130 m) där färdiga produkter skeppas ut och del av råvarorna kommer in. Största delen av området är asfalterat eller täckt med betong, med undantag från den sydli gaste delen av området som är täckt med grus och gräs.
RAP P ORT
I Figur 1.3 visas ett flygfoto där det framgår hur fabriksområ det med tillhörande byggnader är disponerat.
Figur 1.3. Industriområdet med de olika byggnaderna och verksa mheterna markerade.
Vattenförsörjningen till fabriken kommer från Folla vattnet via NTEs vattenkraftverk.
Follas utsläpp till vatten efter brukets reningsanl äggning sker i Beitstadfjorden där mynningen på avloppstuben ligger på 20 meters djup och 50 m ut från stranden.
KAI/LAGEROMRÅDE
LAGEROMRÅDE
RENSEANLEGG KAPPANLEGG
SALMAR SETTEFISK FYRHUS
FARLIG AVFALL
RENSERI
PROSESSBYGG
KJEMIKALIER
KJEMIKALIER LAGER
VERKSTED
KJEMIKALIER MEK. OG EL. VERKSTEDER
ADM. BYGG
RAP P ORT
I närområdet mynnar även utsläpp från Follafoss kra ftstation (NTE), det kommunala avloppet från Verran kommun, utsläpp från intilligg ande lantbruksmarker och utsläpp från Salmar Follasmolt. Follaälven mynnar precis Fo llas utsläpp, se Figur 1.4 .
Figur 1.4. Lokalisering av de intilliggande olika utsläppen i Trondheimsfjorden.
1.4 Vernede områder, naturtyper, ø kosystemer eller arter
I Figur 1.5 visas Verneområden i närheten till fabriken. De nä rmaste naturreservaten är Rambergholmen uppströms i Beitstad sundet, Simad alen samt Storfjellet väster om fabriken.
Samtliga ligger på sådant avstånd att de inte torde påverkas av fabriken. Detta gäller även vid den ansökta produktionen.
RAP P O RT
Figur 1.5. Naturvernområder kring brukets omgivningar.
I Figur 1.6 nedan ses att inga naturtyper som klassificeras so m ”Svaert viktige”,
”Viktige” eller ”Lokalt viktige” i vatten finns vid fabriken.
Figur 1.6. Naturtyper i vattnen kring fabriken Follafoss.
Kartan i Figur 1.7 visar området kring fabriken och dess betydelse för naturtyper, fisk, sjöfågel och sjöpattedjur. Samtliga områden i närheten betecknas ha ”moderat”
viktighet.
RAP P O RT
Figur 1.7. Fabrikens närliggande områdes viktighet för fisk, s jöfågel, sjöpattedjur och naturtyper.
Kartan i Figur 1.8 visar förekomst av arter av nationellt förvaltning sintresse. Kartan visar svartlistade och rødlistade arter med en upplösning på en kilometer eller bätt re.
De kartlagda arterna visar en relativt jämn utbredn ing över det aktuella området och med huvudsaklig utbredning söder och öster om Beits tadfjorden och på relativt stort avstånd.
Figur 1.8. Kartlagda förekomster av arter som har nationell fö rvaltnings intresse.
I tillägg till redovisningen ovan kan refereras til l den miljökonsekvensbedömning beträffande utsläpp till vatten som har genomförts. Slutsatsen av den bedömningen visar på obetydlig påverkan på recipienten (se avsn itt 3.2 och Bilaga 1 ).
RAP P O RT
Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamheten i Folla har pågått lång tid med i huvudsak densamma produktionsinriktningen. Utsläp pen till vatten och luft har under åren successivt minskat och är nu lägre än på länge . Den sökta ökningen av verksamheten är relativt begränsad och den innebär inte någon ny typ av påverkan.
Sammantaget bedöms att den ansökta ökningen av verk samheten inte kommer att innebära någon mätbart ökad påverkan på de aktuella områdena.
1.5 Förutsättningar för alternativa lokaliseringar
Fabriken har anor från början av 1900-talet och har successivt utvecklats. Avgörande för fabrikens lokalisering var främst den regionala tillgången på vedråvara, tillgång till hamn och vattenförsörjning, faktorer som fortfarand e är av stor betydelse för verksamheten.
Mycket stora investeringar har gjorts i processutru stning och uppbyggnad av infrastruktur inom fabriksområdet och i närområdet. Den ansökta verksamheten skall utnyttja och vidareutveckla den kapacitet som finns eller som effektivt kan skapas i flera viktiga processavdelningar och system för inf rastruktur.
Slutsatsen är att det inte finns realistiska föruts ättningar för en alternativ lokalisering av den planerade utökningen av verksamheten. Någon särskild lokaliseringsutredning kommer således inte att utföras.
RAP P O RT
2 Produktions- och utsläppsförhållanden
2.1 Produktion och produkter
Fabriken är en CTMP-fabrik (chemithermomechanical p ulp ) som tillverkar och levererar sin massa till kunder inom såväl den egna koncernen som externa kunder på marknaden. Fabriken tillverkar skräddarsydda produk tkvaliteter till sina kunder där både ljushetskrav och styrkekrav varierar. Ljushete n på slutprodukterna varierar mellan ca 60 % ISO till en högblekt produkt på 80 % ISO samt inom freeness området 250 till 650 CSF (Canadian Standard Freeness).
Fabriken har idag tillstånd att producera 130 000 t on per år CTMP-massa och utfallet för 2015 var 130 710 ton.
Folla arbetar med att effektivisera sin produktions process ytterligare och har som mål att 2018 producera 155 000 ton. För att öka produkt ionen ytterligare kommer att krävs investeringar i processutrustning, och nästa mål är att år 2023 kunna producera 180 000 ton.
Folla ansöker därför om ett nytt produktionstillstå nd på 180 000 ton massa per år.
Förslagen till villkorsvärden är emellertid uppdela de så att en uppsättning villkor gäller för en produktion upp till och med 155 000 ton/år oc h en annan för produktion över 155 000 och upp till och med 180 000 ton/år.
2.2 Processbeskrivning
Vedråvaran för Follas tillverkning är barrvedsflis och kommer till Folla som färdig huggen flis eller rundved som barkas och flisas i F ollas renseri.
I renseriet matas rundveden in på sågbordet där tim ret kapas till önskade längder för att sedan transporteras till en barktrumma där bark en tas bort. Nästa steg är att den barkade stocken huggs till flis i en flishugg. Den huggna flisen sållas och acceptet går och vidare i produktionen och rejektet går ut och k an användas som bränsle i biopannan. Barken från barktrumman pressas i en pre ss för att sedan brännas i biopannan. Vattnet som pressas ut i barkpressen led s tillsammans med överskottsvatten från barktrumman till rening i ren ingsanläggningen.
Den sållade flisen transporteras till en flissilo d är ånga tillsätts för att homogenisera flisens fukthalt och värma upp flisen. Efter flissi lon tvättas flisen och sten och andra föroreningar avlägsnas. Flisen fortsätter därefter till ett basningskärl och flisen värms där till 90 °C. Syftet med basningen är att driva u t luft ur hålrummen i flisen så att natriumsulfiten lättare kan tränga in i flisen. Frå n basningskärlet transporteras flisen med en pluggskruv ner till impregneringskärlet där flisen impregneras med en lösning av natriumsulfit och komplexbildare (EDTA).
Tillsatsen av komplexbildare syftar till att avlägs na metalljoner i veden för att få en mer selektiv och effektiv blekning i senare steg. D en impregnerade flisen går till en retentions tank där ytterligare ånga tillsätts och impregneringsvätskan fördelas jämnare i flisen. Flisen transporteras vidare i en pluggskruv in till en trycksatt förvärmare och mals sedan till massa i en raffinör. Folla har två RPG60 raffinörer. En raffinör består av två skivor varav den ena är en s tator och den andre en rotor, d.v.s.
att den ena skivan är fastmonterad och den andre ro terar runt och mal flisen. För att uppnå önskade fiberegenskaper ställer man in tryck och malspalt mellan skivorna.
Massan blåses därefter över till en tank där vatten tillsätts innan den pumpas över till ett latencykar (massacistern).
RAP P ORT
Massan pumpas därefter till sileriet, där förorenin gar avlägsnas. Efter sileriet tvättas massan och massakoncentrationen höjs i tre avvattni ngssteg.
Massan bleks sedan till önskad ljushet. I torn 1 so m är ett förblekningstorn tillsätts både rest- och färska kemikalier i form av hydrogen peroxid. Efter första blektornet tvättas massan och massakoncentrationen höjs ytterl igare och massan färdigbleks vid hög koncentration (HC) i ett andra blektorn. Uppehå llstiden i andra blektornet är ca 2 timmar. Massan sluttvättas och massakoncentrationen höjs ytterligare och massan torkas sedan i en flingtork.
Den torkade massan pressas till massabalar på 205 kg som emballeras, märks och mellanlagras i fabriken innan den slutligen fraktas ut till kund på båt från Follas kaj. De olika stegen i produktionen visas i Figur 2.1 .
Figur 2.1. Översiktsbild över Follas CTMP process linje.
2.3 Förbrukning och hushållning av resurser
2.3.1 Vedråvara
För tillverkningen förbrukar Folla idag ca 360 000 fm3 barrvedsflis. Barrveden kommer dels ifrån närområdet på lastbilar och med båt från andra delar av Norge, Skottland, Danmark och Baltikum. Vedråvaran kommer antingen in som färdig huggen flis eller som rundved som därefter barkas och flisas i Follas renseri. Fördelningen mellan färdig, köpt flis och rundved är idag ca 50/ 50 %. Vedåtgångstalet för att producera 1 ton massa är ca 2,65 m3f.
Vid den ansökta produktionsnivån, 180 000 ton/år, be räknas den totala vedförbrukningen motsvara 475 000 – 500 000 m3f per år
2.3.2 Värmeenergi
Massafabriken kräver värmeenergi på sex olika posit ioner, i flissilon, i basningskärlet, i retentionstanken efter impregneringen, förvärmning innan raffinörerna, i blektornen samt till torkning av massan i flingtorken.
RAP P O RT
En betydande del av värmeenergin erhålls genom åter vinning från processen i form av ånga eller varmvatten. Resterande behov genereras i en biobränslepanna med en installerad effekt på 6,6 MW. Bränslet i pannan är en mix av den fallande barken, slam från externreningen och flis för att få upp torrhal ten vid behov. Det finns även en elpanna med en installerad effekt på 5 MW som bland annat används vid uppstart av fabriken. Pannorna levererar mellantrycksånga till nätet.
Flingtorken har en oljeugn på 2,9 MW som eldas med lätt eldningsolja och som kompletterar uppvärmningen från biopannan.
Den återvunna energin från processen är ånga från p rimär- och sekundärraffinörernas tryckcykloner och ca 60 % av den tillförda energin till raffinörerna återvinns. Den genererade lågtrycksångan används i flingtorken. Vä rme återvinns även genom att värmeväxla en bakvattenström mot det färskvatten so m tillförs processen.
Energiåtervinningen ligger ca på 1,5 MW/h (100 kWh/ t on massa) vilket motsvarar ca 12 000 MWh/år.
Dessutom återvinns energi från fabriksavloppet som nyttjas av närliggande verksamhet Salmar Settefisk. Återvinningen av energ in sker genom kylning av avloppet innan det går till biosteget. Energiåtervi nningen sker främst under vinterhalvåret.
Den specifika värmeförbrukningen för att producera 1 ton CTMP massa är ca 1,3 MWh varav ca 50 % utgörs av återvunnen värme från proce ssen (se detaljerad beskrivning i kapitel 8). Den specifika värmeförbrukningen förvän tas vara ungefär densamma vid ansökt produktion. Årsbehovet vid nuvarande produkt ion är således ca 170 GWh och vid ansökt produktion ca 235 GWh. Drygt hälften av detta behov består av återvunnen värme.
2.3.3 Elenergi
All elenergi för tillverkningen köps externt.
Bruket har ett energiledningssystem. Rutiner för in köp av elektrisk utrustning finns där man alltid värderar om det mest energieffektiva alt ernativet ska installeras.
Energikartläggningar sker inom ramen för energiledn ingssystemet.
Den totala elkraftförbrukningen beräknas till 1370 kWh/ton CTMP massa och bedöms minska något vid ansökt produktion. Årsbehovet vid nuvarande produktion är ca 180 GWh och bedöms vid ansökt produktion vara ca 230 GW h.
2.3.4 Process och tillsatskemikalier
Vid tillverkningen i Folla används processkemikalie r för att uppnå önskade egenskaper på massan. De kemikalier som i huvudsak används i p rocessen är:
Natriumsulfit
EDTA, komplexbildare
Natriumsilikat (vattenglas), stabilisator av H2O2 genom att den binder upp metaller
H2O2, hydrogenperoxid som ljushetshöjare NaOH, natriumhydroxid som pH-justerare H2SO4, svavelsyra som pH-justerare
För närvarande (2016) genomför Folla prov med att a nvända magnesiumhydroxid i blekningen. Om dessa prov utfaller positivt kommer F olla att tillämpa detta förfarande
RAP P O RT
vilket gör att användningen av natriumhydroxid och natriumsilikat kommer att kunna minskas.
De kemikalier som används för externreningen är väl kända och allmänt förekommande inom branschen. Följande kemikalier tillsätts vid r ening av processvattnet:
Ammoniak, NH3, närsalt Fosforsyra, H3PO4, närsalt
Järnsulfat, flockningsmedel och reduktion av vätesu lfid Polymer, förbättra slamavvattningen
Skumdämpare
Vid rengöring i samband med underhåll av anläggning en används idag främst vatten och ånga.
Oljeugnen eldas med lättolja, med låg svavelhalt.
Matarvattnet till biobränslepannan behandlas med ma tarvattenkemikalier.
2.4 Orientering om emissionsbegränsande åtgärder
2.4.1 Begränsningar av emissioner till luft
Utsläpp till luft från Folla sker från biobränslepa nnan, flingtorkens oljeugn och externreningen. Utsläpp som kommer från fabriken är :
Støv NOx CO CO2 SO2 Lukt H2S
VOC (vedegna, flyktiga föreningar)
Legionella (kan förekomma vid biologiska reningsanl äggningar)
För att minska utsläppen av støv till luft har biob ränslepannan multicykloner och ett elfilter. Endast rena vedbränslen kommer att använd as i biopannan, ej returvirke.
Utsläppen av støy från flingtorken mäts efter flash skrubbern. I skrubbern sprayas den utgående luften med vatten och vattenlösliga ämnen (SO2) och stoft fångas upp.
Från oljeugnen i flingtorken kommer utsläpp av NOx, SO2 och CO2. Transporter inom fabriksområdet ger också vissa utsläpp av NOx.
Hydrogensulfid (H2S) kan bildas om det uppstår anaeroba betingelser i avloppsreningen vilket kan inträffa vid lång uppehå llstid i försedimenteringen eller långvarigt stopp av lufttillförsel till biosteget. För att förhindra att hydrogensulfid bildas tillsätter man vid behov järnsulfat.
Legionella bakterien har optimala tillväxtbetingels er i en biologisk reningsanläggning, men kan även förekomma i flashskrubbern och kan spr idas i luft via aerosoler/
vattendroppar. Rutinmässiga mätningar görs för att kontrollera förekomsten av bakterien.
Viss lukt från fabriken kan förekomma och härstamma r främst från flyktiga ämnen i vedråvaran, biopannan men även från den biologiska reningsanläggningen.
RAP P ORT
När Follas produktion ökas kommer i första hand de befintliga värmekällorna att användas dvs återvunnen värme, biobränslepannan, el pannan och oljeugnen.
Kapaciteten för dessa bedöms ungefärligen svara mot behovet vid en produktionsnivå av upp till ca 155 000 ton massa per år.
För den planerade produktionsnivån 155 – 180 000 to n per år kommer ytterligare värmeenergi att behövas och då är planen att instal lera en ny biobränslepanna med en avgiven effekt av 15 – 20 MW. Denna panna kommer a tt ha energi- och miljödata i linje med ”bästa teknik”.
2.4.2 Begränsningar av emissioner till vatten
I avloppsvattenreningen renas processavlopp från bå de renseriet och CTMP-fabriken.
Reningen består av ett primärt reningssteg i form a v försedimentering med ett efterföljande sekundärt reningssteg i form av en ae rob biorening, se Figur 2.2 nedan.
Figur 2.2 . Översiktsbild över Follas externrening.
I försedimenteringsbassängen sjunker fibrer och and ra större partiklar till botten.
Bottensedimentet skrapas ihop och pumpas till en sl amtank, denna fraktion kallas för fiberslam. Processvattnet från försedimenteringen g år i överlöp och pumpas via
”Salsnesfiltret” och vidare till selektorn som är en luftad bioreaktor. Här bryts den KOF ner som finns i processvattnet. I detta steg til lsätter man närsalter i form av fosforsyra och ammoniak som gör att bakterierna kan föröka sig. I denna bassäng tillförs luft så det sker en aerob nedbrytning av K OF. Processvattnet blir sedan avluftad innan den går till eftersedimenteringsbassängen, dä r biopartiklarna sjunker till botten.
Bottensedimentet som här kallas bioslam skrapas iho p och pumpas till slamtanken där den blandas med fiberslammet från försedimenteringe n. Man tillsätter en polymer i avloppet för att förbättra avvattningen av slammet som slutligen sker i en skruvpress.
RAP P O RT
En torrhalt runt 40 % uppnås på slammet som sedan t illsammans med den fallande barken förbränns i biobränslepannan.
Idag läggs inga restprodukter på deponi, utan både bark och eget slam eldas i biobränslepannan. De fem bark- och slamdeponier som användes tidigare har samtliga avslutats.
Det renade vattnet från slutsedimenteringen leds ut i Beitstadfjorden via en 50 m lång avloppsledning med mynningen på ca 20 meters djup. Delar av dag- och kylvattnet från anläggningen tillförs avloppsledningen efter a vloppsreningen.
Enligt nuvarande beräkningar och bedömningar kommer den befintliga reningsanläggningen att med trimningar inklusive ut ökad förbehandling mm ha tillräcklig kapacitet för produktionsnivån 155 000 ton/år. När produktionen ökar över denna nivå kommer ytterligare reningskapacitet att behöva installeras sannolikt i form av ett tillkommande reningssteg. Det tillkommande r eningssteget blir troligen ytterligare ett biologiskt steg och både aeroba och anaeroba steg är möjliga. Vilken väg som kommer att väljas kommer att utredas och be slutas i rimlig tid innan produktionen går över nivån 155 000 ton/år.
2.4.3 Begränsning av industristøy
Verksamheten vid anläggningen ger upphov till ljud i omgivningen. Spridningen av ljud begränsas genom ljudisolering av betydande källor, främst fläktutlopp, motorer och transportanordningar.
Gällande villkor - støy skall begränsas till följan de ekvivalenta ljudnivåer vid närmaste boende:
dag 55 dBA, kväll 50 dBA och natt 50 dBA.
Som en del av egenkontrollen utförs mätningar vid n ärmaste bostäder två gånger om året och normalt i tre olika mätpunkter. Folla gör egna mätningar, och vid några tillfällen har externa företag anlitats. Vid några av de utförda mätningarna har fabriken inte innehållit sina villkor och Folla har därför t agit fram ett program för bullerreduktion, se vidare avsnitt 7.
RAP P O RT
3 Utsläpp till vatten
3.1 Emissioner till vatten
Nuvarande utsläpp
Utsläppen till vatten från Folla redovisas i Tabell 3.1 nedan. Produktionen vid Folla har fram till år 2014 legat under den tillståndsgiv na på årsbas men både 2014 och 2015 låg produktionen kring den tillståndsgivna 130 000 ton/år. Att årsproduktionen inte legat högre tidigare beror på att fabriksdrift en bedrevs under färre antal dygn per år. Dygnsproduktionen av massa har således hela tid en legat ungefär i nivå med tillståndet.
Tabell 3.1 Utsläpp till vatten från Folla, gällande villkorsv ärden och BAT AEL för Follas produktion
Parameter Medel 2015 Villkor a) BAT AEL
2011 – 2015 nedre övre
Produktion ton/år 85 832 130 710 130 000 - -
ton/d 334 364 366 b) - -
KOF ton/d 5,4 6,8 6 - -
kg/t 17,5 19 21 12 20
SS kg/d 610 350 300 - -
kg/t 2,1 1,0 1,2 0,5 0,9
N kg/d 158 198 200 - -
kg/t 0,5 0,6 0,6 0,15 0,18 c)
P kg/d 22 27 35 - -
kg/t 0,06 0,08 0,13 0,001 0,01
c) På årsbas
d) Beräknat på 355 produktionsdygn e) Exklusive bidrag från komplexbildare
De genomsnittliga utsläppen per år har under period en 2011 – 2015, mätt med samtliga parametrar utom suspenderat material (SS), legat under de tillståndsgivna.
Under åren 2014 och 2015 har suspenderat material s om totalutsläpp (kg/dygn) legat högre än villkoret medan det specifika värdet (som kg/ton) legat under villkorsvärdet.
Utsläppet av KOF har under 2015 legat över villkorsv ärdet uttryckt som ton/dygn men under villkoret uttryckt i kg per ton massa. Det ka n påpekas att de två villkorsvärdena på årsbas inte korresponderar vid full produktion; 21 kg KOF per ton massa motsvarar 7,7 ton KOF per dygn vid en genomsnittlig dygnsprodu ktion av 366 ton/d. Eftersom villkorsvärdena gäller samma tidsperiod är det riml igt att de vid tillståndsgiven produktion ger samma resultat. BAT-AEL värdet bör v ara det styrande och därmed bör dygnsvillkoret vara 7,7 ton KOF per dygn.
Såväl de historiska utsläppen som de för 2015 ligge r över den övre gränsen enligt BAT AEL, förutom KOF.
Utsläpp av stoffer som er omfattet av den norske pr ioritetslisten over miljögifter eller är listade i vattendirektivet
Det är en nationell målsättning att utsläpp och anv ändning av kemikalier som utgör en alvarlig trussel mot hälsa och miljö kontinuerligt ska reduceras. Ett kriteriesett
RAP P O RT
definerar vilka miljögifter som omfattas och hittil ls är över 30 miljögifter prioriterade och medtagna på prioriteringslistan.
Folla tillsätter inga ämnen som finns medtagna på p rioriteringslistan i sin process.
Vissa av ämnena släpps dock ut i det utgående avlop pet från fabriken, se Bilaga 2.
I huvudsak kommer ämnena in via vedråvaran eller vi a råvattnet. Analys av råvattnet och dess halter av olika prioriterade ämnen ses i Bilaga 2. Därtill kan en mycken liten mängd av vissa metaller även utsöndras vid korrosio n av maskinutrustning.
Vid den utökade produktionen kommer samma ämnen att släppas ut och inga nya att tillsättas i processen.
Framtida utsläpp – produktionsnivå 155 000 ton/år
Upp till en produktionsnivå av ca 155 000 ton/år är målsättningen att nuvarande villkorsvärden uttryckt som specifika utsläppstal ( utsläpp räknat per ton massa) för olika parametrar skall kunna behållas vilket dock b etyder att de absoluta villkorsvärdena (i ton per dygn) behöver justeras ( se vidare avsnitt 3.4). Detta genom trimning av den befintliga reningsanläggningen med bland annat utökad förbehandling mm.
Översiktligt har ett antal trimningsåtgärder utretts som var och en för sig ger minskning av utsläppen av KOF, suspenderat material och närsalter. Nedan redovisas åtgärderna utan inbördes prioritetsordning:
Kompletterad avgasning före eftersedimenteringen i syfte att minimera överbäringen av suspenderade ämnen.
Salsnesfiltrets slam leds i dag i retur till försed imenteringen. Om slammet istället tas ut ur systemet och förs till förbränni ng eller annan kvittblivning kommer överbäringen till luftningsbassängen att min ska.
Åtgärder för att kunna pumpa ut mer bioslam (översk ottslam). Genom att kontrollera mängden överskottslam kan man även styr a slamåldern, vilket kommer att leda till en avsevärd bättre slamkvalite t och leda till lägre KOF utsläpp.
För att hantera den ökade mängden överskottslam och dessutom kunna hantera Salsnesslammet effektivare ökas avvattnings kapaciteten för slam till exempel genom att en centrifug installeras.
Förhindra ackumulering av sand i blandslamtanken oc h andra positioner.
Sanden kommer från flistvätten och renseriet.
Olika alternativ att förstärka reningen genom fällni ng som simultanfällning (returslammet eller inloppet till eftersedimenterin gen), flockning med polymer i försedimenteringen eller förfällning i försedimen teringen.
När produktionsnivån kommer upp mot ca 155 000 ton/å r kommer troligen, beroende på hur effektiva åtgärderna ovan visar sig vara, reningen behöva kompletteras med installation av ett litet biofilms teg eller genom att befintlig selektor byggs om till ett BAS system.
RAP P O RT
Dessa olika alternativ kommer att närmare utvärdera s tillsammans med eventuella tillkommande metoder och sedan successivt implement eras för att innehålla de utsläppsvärden och villkor som redovisas i det följ ande.
I Tabell 3.2 redovisas de beräknade utsläppen vid en produktion snivå av 155 000 ton/år tillsammans med utfallet 2015 och nu gällande villkor. Som framgår av tabellen beräknas att de nu gällande specifika villkorsvärde na kommer att kunna innehållas medan de absoluta villkorsvärdena (kg och ton per d ygn) kommer att behöva justeras under en övergångsperiod.
Med undantag för KOF värdet bedöms att BAT AEL värde na inte kommer att kunna innehållas vid denna produktionsnivå trots det plan erade förbättringsarbetet på reningsanläggningen.
De absoluta utsläppen per dygn och år beräknas såle des komma att öka något under en övergångsperiod fram till dess att produktionsni vån ca 155 000 uppnås och reningsanläggningen ytterligare kompletteras. Detta beräknas ske omkring år 2020.
Tabell 3.2 Utsläpp till vatten från Folla beräknat vid 155 00 0 ton/år, utfall 2015, och nuvarande gällande villkorsvärden
Parameter Beräknat Utfall Nuvarande
155 000 t/år 2015 villkor a)
Produktion ton/år 155 000 130 710 130 000
ton/d 437 364 366 b)
KOF ton/d 8,2 6,8 6
kg/t 19 19 21
SS c) kg/d 420 350 300
kg/t 1 1,0 1,2
N kg/d 240 200 200
kg/t 0,6 0,6 0,6
P kg/d 35 27 35
kg/t 0,08 0,08 0,13
b) På årsbas
c) Beräknat på 355 produktionsdygn
d) Mätt som SÄ70
Framtida utsläpp – produktionsnivå 180 000 ton/år
Med utgångspunkt från att Follas rening när produkt ionen överstiger 155 000 ton/år skall göra det möjligt att uppnå utsläppsvärden i l inje med gällande BAT AEL värden har framtida utsläpp beräknats ( Tabell 3.3 ). Vilka åtgärder som kommer att behöva göras i reningsanläggningen för att nå detta mål ha r hittills bara översiktligt utvärderats eftersom utformningen av den framtida r eningen bland annat beror på de resultat som uppnås med åtgärder som kommer att sät tas in då produktionen ökar till nivån 155 000 ton/år.
RAP P O RT
Tabell 3.3 Utsläpp till vatten från Folla beräknat vid 180 00 0 ton/år , nuvarande villkorsvärden och BAT AEL för Follas produktion
Parameter Beräknat Nuvarande BAT AEL
180 000 t/år villkor nedre Övre
Produktion ton/år 180 000 130 000 - -
ton/d 507 366 a) - -
KOF/COD ton/d 8,6 6 - -
kg/t 17 21 12 20
SS b) kg/d 450 300 - -
kg/t 0,9 1,2 0,5 0,9
N kg/d 95 200 - -
kg/t 0,18 0,6 0,15 0,18 c)
P kg/d 6 35 - -
kg/t 0,01 0,13 0,001 0,01
a) Beräknat på 355 produktionsdygn b) SÄGF/Aför samtliga värden
c) Exklusive bidrag från komplaxbildare
Som framgår av tabellen innebär detta att de beräkn ade utsläppsvärdena för alla parametrarna uttryckt specifikt som kg per ton blir lägre än de nuvarande villkorsvärdena. Uttryckt absolut i kg eller ton pe r dygn beräknas utsläppen av KOF och suspenderat material att öka medan utsläppen av nitrogen och fosfor bedöms bli betydligt lägre. Här bör man notera att alla värden för suspenderat material uttrycks som SÄGF/A medan den tidigare rapporteringen av värden för Fo lla uttryckts som SÄ70.
Med all sannolikhet kommer den befintliga reningsan läggningen behöva kompletteras med ytterligare reningssteg och huvudalternativen ä r antingen ett aerobt steg eller ett anaerobt steg. Båda representerar beprövad teknik o ch vilken väg som kommer att väljas beror av bedömd kapacitet hos detta tillkomm ande steg, investeringskostnad, eventuell användning av genererad biogas och drifts kostnader.
Förslag till framtida utsläppsvillkor vid produktio nsnivån 155 000 – 180 000 ton/år redovisas i avsnitt 3.4.
3.2 Recipient förhållanden
En recipientundersökning har nyligen genomförts enl igt vattenföreskriften i Beitstadfjorden på uppdrag av bruket, se Bilaga 1.
Undersökningen omfattade både en kemisk- och en bio logisk karakterisering av vattenförekomsten och prover har tagits på 8 stycke n olika stationer. Därtill bedömdes fysiska-kemiska parametrar på två stationer.
Vattenförekomsten ”Follafoss hamnområde” påverkas a v flera verksamheter än den vid Folla. I vattenförekomsten mynnar den reglerade Follaelven, en fiskuppfödningsanläggning (Salmar Settefisk AS) sam t ett kommunalt vattenreningsverk (487 p.e.).
Det ekologiska tillståndet var «god» på samtliga av de undersökta stationerna, med undantag från två makroalgstationer i Follafoss ham nområde där tillståndet var
RAP P O RT
«moderat». Orsaken till den lägre klassificeringen v ar förekomst av grönalger, vilket tyder på påverkan av närsalter och/eller färskvatte n från Follaelva.
Visuell undersökning och erfarenhet från tidigare u ndersökningar gör att man antar att det ekologiska tillståndet på den grundare botten n ärmast land inte kan nå gott tillstånd.
Alla stationer ligger väl under gränsvärdena (EQS) gällande metallinnehåll i både blåmusslor och sediment. Totalresultatet för det ke miska tillståndet i vattenförekomsten blir därmed «god».
3.3 Miljökonsekvenser av utsläpp till vatten
Som framgått av avsnitt 3.1 bedöms de framtida utsl äppen från Folla i framtiden bli marginellt högre än idag för vissa parametrar och o förändrade eller lägre för andra.
NIVA har gjort en bedömning av hur recipienten påve rkas av utsläppen från den framtida produktionen ( Bilaga 3 ) och nedan sammanfattas NIVA:s rapport.
En bedömning av hur ändrade utsläpp från Folla påve rkar recipienten är svår att göra och blir osäker vilket mycket beror på att det fatt as kunskap nuvarande och framtida påverkan från samtliga utsläpp till fjorden.
Suspenderat material
Baserat på de nuvarande utsläppen av suspenderat ma terial från Folla och de bedömda utsläppen i Steg 1 och Steg 2 har belastnin gen av organiskt kol på botten i det relativa närområdet till Folla beräknats (se Ta bell 3 i bilagan). Resultaten visar att belastningen i Steg 1 ligger marginellt över dagens belastning medan Steg 2 gör att belastningen kommer att vara på samma nivå som den beräknade naturliga belastningen. Över ett större influensområde kommer skillnaden i belastning att vara liten.
KOF
Utsläppen av KOF kommer att öka relativt dagens förh ållanden i både Steg 1 och Steg 2. NIVA:s slutsats baserat på dagens goda oxygenför hållanden, topografi och strömförhållanden blir att varken i Steg 1 eller 2 förväntas någon kritisk oxygenförbrukning i recipienten.
Närsalter
I den recipientundersökning som NIVA tidigare gjort (Bilaga 1) konstateras att det ekologiska tillståndet var ”god” på samtliga unders ökta stationer i fjorden utom de två makroalgstationerna i Follafoss hamnområde där det var ”moderat”. Detta antogs bero på en kombination av tillförsel av sötvatten och nä rsalter. I samma rapport bedömer NIVA också att man på de grundare bottnarna närmare land inte kan uppnå status
”god” på grund av förekomsten av ”flis” på sjöbotte n i området.
I Steg 1 beräknas utsläppen av närsalter från Folla att öka jämfört med utsläppen 2014 – 2015 men ligga på ungefär samma nivå som gen omsnittet för åren 2002 – 2015. I Steg 2 beräknas emellertid utsläppen minska kraftigt. NIVA bedömer att i Steg 1 detta troligen kan leda till att tillståndet i st randzonen försämras. Steg 2 bedöms kunna bidra till en förbättring av tillståndet.
