Arbetet med framtagandet av denna åtgärdsvalsstudie har pågått i cirka två års tid. Detta kapitel syftar till att beskriva bakgrunden till att åtgärdsvalsstudien initierades samt processen fram till en färdig remissversion av rapporten. Kapitlet summerar inledningsvis ÅVS-processen kopplat till arbetet med den nya översiktsplanen för Göteborg samt fördjupad översiktsplan för Centrala Göteborg. I slutet av kapitlet sammanfattas reflektioner kring åtgärdsvalsstudiens slutsatser och process.
Figur 60. Illustration av åtgärdsvalsstudiens fyra faser och kopplingen till ÖP/FÖP.
12.1. Summering av ÅVS-processen kopplat till ny ÖP och FÖP
Hösten 2017 påbörjade Göteborgs Stad arbetet med att ta fram ett förslag till ny översiktsplan för Göteborg. Utgångspunkten för den nya översiktsplanen är en inriktning mot den täta, gröna blandstaden genom komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. För en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar stadsutveckling ska Göteborg byggas tätare så att fler invånare får möjlighet till ett enkelt vardagsliv, med gångavstånd till kollektivtrafik och service.
Parallellt med ÖP-processen tar Stadsbyggnadskontoret i Göteborg Stad fram en fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för centrala Göteborg. En av anledningarna till att en FÖP för centrala
Göteborg tas fram är för att det finns många anspråk och konkurrens om ytan i stadskärnan och därför behöver stadskärnan vidgas.
Samtidigt som Göteborgs Stad tar fram dessa strategiska dokument produceras ett stort antal
detaljplaner i stråket kring Lundbyleden och Älvstranden. Trafikverket har svårt att få en samlad bild över det exploateringstryck som är på gång i området, den trafik som alstras och Göteborgs Stads ambitioner kopplat till ledens funktion.
Våren 2018 startade därför Trafikverket och Göteborgs Stad denna åtgärdsvalsstudie och ambitionen har varit att möta frågorna mer samlat kopplat till detaljplaner i området på kort sikt men även på medellång och lång sikt genom ÖP och FÖP för centrala Göteborg.
Nedan görs en ansats till summering av ÅVS-processen, vilka frågeställningar som har diskuterats och de olika arbetsmomentens framväxt inom respektive fas.
Initiera
I initierafasen bildades projektorganisationen kring åtgärdsvalsstudien. Trafikverket har ansvarat för studien i tätt samarbete med Göteborgs Stad. En projektgrupp bildas där, förutom Trafikverket, Göteborgs Stads tre förvaltningar ingår: Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och
Fastighetskontoret. Göteborgs Stads och Trafikverkets Samverkansgrupp Trafikverket –Göteborg
Stad fungerar som styrgrupp.
En projektspecifikation arbetades fram gemensamt i projektgruppen där åtgärdsvalsstudiens mål, syfte och avgränsning formuleras. En intressentanalys togs fram där primära och sekundära intressenter identifierades och det beskrevs hur dessa berörs och hur de kan bidra i processen. På detta sätt bestämdes det vilka aktörer som skulle bjudas in till kommande workshop och dialogmöte. Projektgruppen tog även fram en riskanalys för åtgärdsvalsstudien. Exempel på händelser som fick relativt höga poäng i analysen var risk för att organisationerna inte kan komma överens om en
gemensam målbild, att det är svårt att få en överblick över alla planer och projekt i området, bristande förankring i respektive organisation samt orealistiska förväntningar på resultatet. När det gäller den gemensamma målbild är det inte själva målbilden som har varit en utmaning i studien utan snarare på vilket sätt målbilden kan nås.
Förstå situationen
Fasen Förstå situationen inleddes med en kartläggning av pågående och planerade planer och infrastrukturprojekt i området samt vilka trafikanalyser som sedan tidigare hade genomförts.
Kartläggningen gav förutsättningar för analys i olika tidsperspektiv på kort-, medellång- och lång sikt. Detta var ett omfattande arbete vilket bedrivits löpande under en längre tid i processen. Även
Göteborgs Stads sammanställning av barriärproblematiken i området och önskvärda kopplingar över älven, Hamnbanan och Lundbyleden diskuterades. Detta var en diskussion vilken konkretiserades och fördjupades under fasen Pröva tänkbara lösningar.
Vidare gjordes en nulägesbeskrivning kring befintliga trafikala och omgivande förutsättningar samt nya förhållanden efter att beslutade åtgärder har genomförts, ett så kallat nytt nollalternativ. I detta sammanhang fördes fördjupade diskussioner kring Lundbyledens nuvarande och önskvärda funktion kopplad till önskad stadsutveckling. Utmaningar och knäckfrågor identifierades.
Projektgruppen arbetade därefter vidare med att formulera mål för problemlösning. Utifrån det övergripande målet att Möjliggöra en stadsutveckling som skapar en sammanhållen stad och
samtidigt trygga en effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning skapades ett antal
effektmål.
En trafikanalysgrupp bildades med deltagare från Trafikverket och Göteborgs Stad för att diskutera hur trafikanalysarbetet kunde läggas upp inom studien och hur samverkan kunde ske så tidigt som möjligt.
Parallellt bildades en mer omfattande trafikanalysgrupp för organisationsövergripande samordning för trafikanalyser och prognoser som tar fram olika prognosscenarier för utvecklingen av trafiken. Syftet var att ta fram olika scenarier för analys av framtida trafiksituationer i stadsplaneringens tidiga skeden kopplat till ÖP/FÖP samt andra åtgärdsvalsstudier och utredningar, som ett komplement till Trafikverkets basprognos. Scenarierna speglar en utveckling vilken går i linje med Göteborgs Stads och Västra Götalandsregionens målsättningar för trafik- och stadsutveckling i Göteborgsområdet. Ur detta samarbete växte tre scenarier fram kallade Trafikverkets basprognos 2040, Kommun hög
exploatering och Hållbarhetsscenariot.
Som en avslutning på Förstå situationen-fasen genomfördes en workshop där flera aktörer bjuds in baserat på intressentanalysen för att säkerställa att inga viktiga frågeställningar har förbisetts kring
Lundbyledens funktion, brister, målpunkter och stadsutvecklingen i området. Även det sociala perspektivet berördes under workshopen och därefter fördes ytterligare diskussioner kring dessa frågor med handläggare på Stadsdelsförvaltningen i Lundby. Från Stadsdelsförvaltningens sida så ser man att fysiska barriärer korrelerar med socioekonomiska barriärer och de fysiska barriärerna begränsar hur man använder stadsdelen och hur man rör sig i området. Detta var en aspekt som gav viktig input i de senare diskussionerna angående barriäröverbryggande åtgärder.
Inom ÖP/FÖP togs prioriterade strategier fram för att uppnå Göteborgs Stads målbild och planera för en Nära stad, en Sammanhållen stad och en Robust stad, genom att komplettera den redan byggda staden. Olika utgångspunkter diskuterades utifrån vad Göteborgs Stad skulle vilja uppnå, vad
Göteborgs Stad riskerar att få och vad Göteborgs Stad kan uppnå. I FÖP centrala Göteborg
utarbetades två scenarier: Staden växer norrut och Staden stannar söder om älven. Pröva tänkbara lösningar
Utifrån projektgruppens målformuleringar kring Sammanhållen stad och Effektivt och långsiktigt
hållbar transportförsörjning formulerades succesivt två inriktningsalternativ. Inriktning 1 – Kapacitetsstark trafikled för regional och nationell trafik och Inriktning 2 – En boulevard med lokal karaktär och med minskad barriärpåverkan.
Figur 61. Fotografi från arbetsmöte kring inriktningsalternativ.
Ett intensivt arbete med att ta fram olika trafikanalyser genomfördes kopplat till den stadsutveckling vilken sker på kort sikt. Trafikanalyser gjordes även utifrån de två olika inriktningsalternativen, både för personresor och för godstransporter. Dessutom gjordes analyser utifrån de tre framtagna
prognosscenarierna för år 2030 och 2040.
En åtgärdsgenerering för åtgärder på kort respektive lång sikt utifrån effektmålen och analysresultaten tog där efter vid och en översiktlig verbal effektbedömning utifrån måluppfyllelse genomfördes. Denna fas avslutades med ett större informations-/dialogmöte för att förankra analysarbete, beskrivningen av inriktningarna på lång sikt och ansats till åtgärdsförslag.
Under denna fas var ÖP/FÖP på samråd enligt Plan- och bygglagen (PBL) och det inkom många remissvar kring alternativen/scenarierna för stadskärnans framtida utveckling, kring trafikstruktur
och barriärer. Hälften av de som svarade kring utbyggnadsriktning hade ingen uppfattning på grund av samrådets tidiga skede samt att alla konsekvenser inte kunde utläsas. Den andra hälften av
svaranden ansåg att alternativet Stadskärnan växer norrut var det enda möjliga utifrån redan fattade politiska dokument såsom Vision Älvstaden med flera. Arbetet fortgick med att ta om hand inkomna synpunkter och processen vidare mot ett utställningsförslag.
Forma inriktning och rekommendera åtgärder
I sista fasen, Forma inriktning och rekommendera åtgärder, intensifierades arbetet med att enas kring vilka åtgärder på kort- och lång sikt som projektgruppen föreslår att gå vidare med. Dessutom gjordes en översiktlig effektbedömning av de två långsiktiga inriktningsförslagen.
Avslutningsvis skrevs slutsatser kring åtgärdsvalsstudiens resultat på kort och lång sikt samt förslag till hantering av åtgärder. Vidare formulerades fortsatta samarbetsformer och uppföljning.
Arbetet med ÖP/FÖP är i nuläget i fasen med att ta fram utställningsförslag där bland annat Åtgärdsvalsstudie Lundbyleden är ett underlag till Göteborgs Stads arbete. Målsättningen är att ÖP/FÖP går på utställning under våren 2021.
12.2. Reflektioner kring slutsatser och processen
Ambitionen när åtgärdsvalsstudien startade var att ÅVS-processen och framtagandet av ÖP/FÖP skulle ligga parallellt tidsmässigt. Det har varit en utmaning att synkronisera tidsplanerna och i realiteten har ÅVS-processens faser legat något före ÖP/FÖP. Det har därför varit svårt för Göteborgs Stads projektdeltagare att leverera svar till åtgärdsvalsstudien eftersom Göteborgs Stad inte har landat i frågan internt. Det har till exempel förts långa diskussioner om Lundbyledens funktion på kort och lång sikt kopplat till Göteborgs Stads mål både mellan Trafikverket och Göteborgs Stad men också till stor del internt mellan Göteborgs Stads förvaltningar, då främst mellan Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret. Enligt Göteborgs Stads projektgruppsdeltagare har Trafikverket haft en medlande roll i dessa diskussioner och hjälpt Göteborgs Stad att formulera konkreta frågeställningar för att komma vidare i den interna processen. Trafikverkets projektmedlemmar har på så sätt fått en mycket större förståelse för Göteborgs Stads komplexa frågeställningar och interna arbetsprocesser samt
utmaningen i att hantera förvaltningarnas (och politikens) olika intressen.
Resultatet av trafikanalyserna och de gemensamma analys- och prognosscenarierna har varit en viktig input i diskussionerna om trafikutvecklingen i området. Det har gett en ökad förståelse för vilka utmaningar och osäkerheter vi står inför, oavsett om det blir en kraftig ökning eller minskning av biltrafiken. Det har varit en stor styrka att arbetet har bedrivits i tätt samarbete mellan Trafikverket och Göteborgs Stad med flera aktörer. Arbetet har varit utmanande men resultatet, i form av de olika scenariobeskrivningarna, kan nu utvecklas och användas i fortsatta gemensamma studier och analyser. Deltagande parters syn på infrastrukturen har börjat förändras och det har blivit tydligt i denna process. De sociala aspekterna har fått ett större utrymme än vanligt i åtgärdsvalsstudier och infrastrukturens barriäreffekter har varit en betydande fråga i studien.
Trafikverket har under en längre tid haft ambitionen att delta i och lägga ett större fokus på samhällsplaneringens tidiga skeden, det vill säga så tidigt som möjligt i de kommunala
planeringsprocesserna. Det handlar om att samverka så tidigt som möjligt för att säkerställa att den statliga, regionala och kommunala planeringen drivs samordnat och effektivt för att öppet kunna
diskutera förändringar och alternativa åtgärder vilka kan påverka transportbehovet och val av transportsätt.
Denna ÅVS-process har befunnit sig tidigt i Göteborgs Stads ÖP- och FÖP-process och det har därför funnits stort utrymme för förutsättningslösa och öppna diskussioner och en vilja att fånga olika perspektiv, vilket har uppfattats mycket positivt av projektgruppen. Inga frågeställningar har varit ”dumma” och den något provocerande tanken om att Lundbyleden till och med skulle kunna behöva vara en större stadsgata med korsningar i plan har kunnat diskuteras och analyseras. En av de största vinsterna med denna åtgärdsvalsstudie har, enligt parterna, varit den gemensamma processen.