Produktivitet

Produktivitet avser relationen mellan förbruk-ningen av resurser och prestationer. Ju mer man åstadkommer per resursenhet desto större är pro-duktiviteten. denna definition förutsätter att det vi gör har samma kvalitet, dvs. en homogen produkt. om det används flera olika produktionsfaktorer som resursinsats, måste vi väga samman fakto-rerna till ett resursindex i förhållande till det vi åstadkommer. i dagligt tal används produktiviteten ofta som förhållandet mellan prestationer och en specifik resurs, till exempel produktionsfaktorn arbetskraft.

arbetsproduktivitet definieras som antal producerade enheter per arbetad timme, t.ex. genomförda resor med en given längd och samma förutsättningar i övrigt per arbetad timme. detta förutsätter att alla resor har samma kvalitet och är lika. På liknande sätt kan man definiera ener-giproduktivitet.

Produktivitet kan beräknas på enskilda pro-duktionsprocesser upp till nationell nivå. Ju högre aggregeringsnivå desto mer oklara och desto svå-rare blir produktivitetsberäkningar. som exempel måste jämförelser mellan produktiviteten vid två typer av transporter ta hänsyn till att resorna kan ha olika längd eller olika antal stopp per kilometer. det är lättare att jämföra produktivitet för en viss, definierad typ av åtgärd, t.ex. en resa med samma antal kilometer, samma trafikintensitet och samma antal stopp.

Produktivitetsberäkningar gör man för att kun-na göra jämförelser mellan produktionsenheter/ aktiviteter i tid och rum. Produktivitetsutveckling är nära förbunden med teknisk utveckling. strävan efter ökad produktivitet är ett viktigt steg för bättre användning av begränsade resurser. kvalitet på re-surser som används, t.ex. personalens kompetens, och andra förutsättningar, t.ex. tillgänglig utrust-ning är faktorer som påverkar produktiviteten. Bättre kunskaper kan innebära att enheten kan

göra mer eller bättre kvalitet. incitament för att genomföra insatser av bättre produktionsresultat kan också vara högre ersättning, utveckling av nya metoder och bra ledarskap.

ökad produktivitet leder till minskade kostna-der unkostna-der förutsättning att priset på produktions-faktorerna är oförändrat. Produktivitetsberäk-ningar avser i allmänhet enbart kvantiteter. men högre kostnader betyder inte automatiskt lägre produktivitet. kostnaderna påverkas av mängden produktionsfaktorer som används, t.ex. arbetade timmar, för att uppnå ett visst resultat samt av priser på produktionsfaktorerna. En analys av pro-duktivitet är därför mer komplex än vad den kan verka. i dagligt tal, och vid några enklare under-sökningar som använder begreppet produktivitet, handlar det ofta om kostnadsanalyser, där andra faktorer kan spela en viktig roll för att förklara eventuella skillnader.

Effektivitetsbegreppet är mindre väl avgränsat än produktivitetsbegreppet. det är svårt att dra en gräns mellan dessa två begrepp. rent allmänt betyder effektivitet rätt grad av måluppfyllelse. om man använder denna allmänna definition i ekonomiska sammanhang betyder det att man också måste definiera målen.

med en hög produktionseffektivitet inom en verksamhet menas att användningen och kombina-tionen av de olika typerna av resurser vid prestation av tjänster eller varor är den bästa möjliga samt att verksamhetsledningen och övriga sysselsatta utför sina uppgifter på bästa möjliga sätt. detta innebär att man uppnår ett mål (både kvantitet och kvalitet) till lägsta möjliga kostnad. ibland används uttrycket X-effektivitet. Enklare uttryckt betyder X-effektivitet att göra saker på rätt sätt. det innebär att produktionsmålet uppnås till den lägsta möjliga kostnaden. i denna definition av ekonomisk effektivitet ingår begreppet produkti-vitet. det har diskuterats ovan att produktiviteten

påverkar kostnader men att vi måste ta hänsyn till andra faktorer vid kostnadsanalyser.

val av metod, eller i mer dagligt tal arbetssätt, är avgörande för att studera produktionseffek-tivitet (X-effekproduktionseffek-tivitet) vid en verksamhet. vi ska belysa den här aspekten av effektivitet genom att anta att två enheter som konkurrerar om samma typ av transport med lika förutsättningar. anta att dessa två enheter har olika produktionsmetoder. metoderna är identiska i alla avseenden, t.ex. prestationskvalitet och åtgången av resurser per resa, utom när det gäller konsumtion av bensin och chaufför timmar. med metod a gör man 10 resor per dag med hjälp av l₁ chaufför timmar och s₁ liter bensin. motsvarande tal för metod B är l₂ och s₂.

om l₁< l₂ och s₁ > s₂, dvs. om metod a an-vänder färre chaufförtimmar och fler liter bensin än metod B, kan vi inte avgöra vilken metod som är mest tekniskt effektiv, eftersom ingen metod utnyttjar mindre av en resurs utan att samtidigt utnyttja mer av någon annan resurs. om däremot l₁< l₂ och s₁ = s₂ är metod a tekniskt mer effektiv än metod B, eftersom den använder färre chaufför-timmar och samtidigt inte ökar antalet liter bensin. En metod som är tekniskt effektiv i förhållande till en annan är alltid kostnadseffektiv.

om vi däremot inte kan avgöra vilken av två eller flera produktionsmetoder som är tekniskt ef-fektiva (enligt definitionen ovan), är det heller inte självklart vilken av dem som är kostnadseffektiv. med en kostnadseffektiv produktionsmetod avses den metod som i jämförelse med andra producerar till lägst kostnad, givet samma utfall.

om flera produktionsmetoder är tekniskt effektiva avgör priserna på resurserna vilken me-tod som är mest kostnadseffektiv. om vi återgår till exemplet ovan där både metod a och B var tekniskt effektiva, och om vi antar att kostnaden per chaufförtimmar är k och kostnaden per liter bensin är k avgörs kostnadseffektiviteten av en jämförelse mellan:

k x l₁+ k x s₁ och k x l₂+ k x s₂

kostnadseffektiviteten sätter prestationerna i förhållande till resursåtgången. omvänt blir detta prestationernas styckkostnad. detta effektivitets-mått anger samhällets utbyte av de resurser som

används för produktionen av vissa prestationer. som utvärdering av hur resurserna används inom en viss sektor är detta ett bra mått så länge kva-liteten inte påverkas. En sjunkande produktivitet betyder att resursuppoffringen – i bl.a. personal, lokaler, elektricitet, papper och maskiner – växer för att få fram en viss prestation. det blir allt dy-rare för samhället att tillhandahålla en viss tjänst. En stigande produktivitet betyder att resursåt-gången per prestation sjunker – prestationen blir allt billigare. dessa förhållanden ligger till grund för överväganden om hur den offentliga sektorns resurser ska användas. Prestationer som blir allt dyrare omprövas och produktionen effektiviseras. Prestationer som blir allt billigare kan tillåtas ex-pandera om det finns behov, alternativt gäller det att ta tillvara de frigjorda resurserna.

En speciell komplikation inom transportsek-torn är att det finns yttre faktorer som påverkar produktiviteten. om det finns två typer av trans-porter som använder exakt samma kombination av produktionsfaktorer, är de enligt exemplet ovan lika produktiva i förhållande till körda kilometer. om vi introducerar antal passagerare som är trans-porterade kan det bli stora skillnader i produkti-vitet beroende på antal personer som använder fordonen. det är viktigt att ta hänsyn till dessa olika förhållanden för att kunna förstå varför det finns skillnader i produktivitetsmått.

ur samhällets perspektiv är det först när vi jämför produktivitetsutvecklingen inom ett område med ett annat område, som vi kan få reda på vilka prestationer, varor eller tjänster som blivit rela-tivt dyrare eller billigare. däremot är det för en organisation mest intressant huruvida kostnaden per prestation ökar eller minskar i förhållande till andra tjänster och varor. analyser av effektivitet ska alltid klargöra dessa förhållanden och på ett tydligt sätt ange hur och vad som värderas.

användningen av begreppet arbetsproduk-tivitet är ännu mera oklar. det är en förenkling av totalproduktiviteten att bara se till en typ av insats. självfallet kan denna förenkling ibland ge en ganska god uppfattning om kostnadsef-fektiviteten. men den kan också vara missvisande p.g.a. att arbetsinsatserna kan ersättas med andra produktionsfaktorer som t.ex. andra typer av arbetsinsatser och kapitalvaror. En ökad

använd-ning av en produktionsfaktor, t.ex. ny motor, kan innebära sänkta totalkostnader om minskning av andra faktorers användning, t.ex. bensin, uppväger den ökade insatsen.

En enkel belysning av produktivitet kan anges med följande bild som återger sambandet mellan hur mycket som används av viss resurs och hur mycket det påverkar antalet prestationer med en given kvalitet.

Figur Illustration av möjligt samband mellan resursmängd och produktionsmängd

Forskning och utveckling inom vÄlFÄrDsområDet Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg • tel 031-335 50 00