Profession och förtroende att utöva den professionella expertisen

I detta tema kartläggs hur sjuksköterskor upplever att NPM påverkar deras profession och professionella kunskap. För att kunna kartlägga detta har vi tittat närmre på deras upplevda förtroende och i vilken grad de har auktoritet att fatta beslut på arbetsplatsen samt vilka förutsättningar som behövs för att kunna utföra arbetet på bästa sätt. Utefter detta delade vi in kapitlet i två underkategorier: Sjuksköterskors auktoritet och förutsättningar för att ge en bra

vård samt förtroende att utöva den professionella expertisen.

Sjuksköterskors auktoritet och förutsättningar för att ge en bra vård

Respondenternas upplevelse av deras egen auktoritet att kunna fatta beslut varierar där två av respondenterna upplever att de har denna auktoritet och resterande tre upplever att de till viss del kan fatta egna beslut. Intensivvårdssjuksköterskan menar att hen till viss del har auktoritet att fatta egna beslut men att det är avdelningsläkaren som har det yttersta ansvaret. Även vårdcentralsjuksköterskan och akutsjuksköterskan upplever att de delvis har auktoritet att fatta egna beslut i de enskilda patientfallen men inte på en övergripande verksamhetsnivå då det är riktlinjer som styr. Vårdcentralsjuksköterskan berättar att det finns lokala riktlinjer på vårdcentralen men att det även finns riktlinjer som kommer uppifrån.

32

På frågan gällande vilka förutsättningar respondenterna behöver för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt skiljer sig svaren åt. Akutsjuksköterskan säger att det viktigaste är fler kollegor då det behövs mer personal på golvet. Distriktssjuksköterskan tycker att det viktigaste för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt är erfarna kollegor som man kan rådfråga vilket även hjärtsjuksköterskan anser är det viktigaste tillsammans med löpande utbildning efter behov. Även vårdcentralsjuksköterskan anser att tid är viktigt och berättar att det är ofta hen skulle behöva rådfråga en kollega eller se tillbaka i patientjournalen men att detta inte alltid görs då hen upplever att det inte finns tid. Vårdcentralsjuksköterskan beskriver att de har en viss tid till varje patient och att de inte vet vem som har bestämt tidsmålen vilket hen beskriver i citatet nedan.

“Det är att man har en viss tid och ofta är det något annat som väntar. Som när vi sitter i telefon har vi ett visst antal minuter per samtal och många samtal tar mer tid än de här minuterna men så har man även saker som väntar och då blir det så där. [...] alltså jag vet inte. För det har varit uppe flera gånger. Det har väl räknats ut på något sätt av någon och sen har det blivit så. Det är väl primärvårdsledningen som har bestämt det då kanske. Men det är liksom något vi har tagit upp men som vi inte riktigt får gehör för. Men det är högre upp.” - Vårdcentralsjuksköterskan

I det empiriska materialet framkommer det att sjuksköterskornas upplevelse av sin auktoritet att fatta egna beslut varierar. De sjuksköterskor som upplever att de delvis har auktoritet att fatta egna beslut menar att de har det i de enskilda patientfallen men inte på en övergripande verksamhetsnivå då det är riktlinjer som styr. Detta kan förklaras av Townleys (2001, s. 304) beskrivning av hur managers i och med implementeringen av NPM sätter upp direktiv och mål för organisationen och att de professionella tvingas rätta sig efter dessa vilket minskar deras inflytande. Vi kan i studiens resultat se att det finns kontrollregimer som styr i form av övergripande riktlinjer inom verksamheten och att sjuksköterskornas arbete blir reglerat av dessa riktlinjer. Dock kan de inom ramarna för dessa riktlinjer utöva sin profession vilket eventuellt förklarar varför de upplever att de har auktoritet att fatta beslut i de enskilda patientfallen.

Sjuksköterskorna i denna studie anser att de professionellas kunskap är av stor betydelse för vårdarbetet. Detta då majoriteten av respondenterna ger uttryck för att det viktigaste för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt är att kunna rådfråga kollegorna, ta tillvara på deras erfarenheter och kunskap samt att de är tillräckligt många. Detta kan förstås med hjälp av Svensk

33

sjuksköterskeförenings (2009, ss. 1-4) kännetecken för sjuksköterskans profession som menar att det är en förutsättning att ha kunskap inom området och att kunna samarbeta med kollegor för att kunna utföra sitt arbete. Respondenterna i vår studie upplever en tidspress och beskriver i resultatet att de har en snäv tidsbudget med varje patient. Detta tidsmål verkar komma uppifrån och sjuksköterskorna har försökt förmedla att detta är ett problem då tiden inte alltid räcker till för att ge patienterna bra vård. Detta visar på en kontrollregim som ramar in sjuksköterskornas arbete och som de behöver rätta sig efter vilket har bidragit till att sjuksköterskornas professionella expertis inte alltid hinner nyttjas fullt ut. Denna tidsbudget gör även att det i många fall inte finns tid till att rådfråga en kollega. Vi kan tänka oss att det leder till att den professionella kunskapen inte kan nyttjas fullt ut då kollegor i vissa fall inte har tid att rådfråga varandra i de fall det behövs. Förklaringen till tidspressen kan ligga i Hoods redogörelse (1995, ss. 96–97) gällande att den nya verksamhetsstyrningen i form av NPM har skiftat till ett tydligare resultatfokus och till effektiviseringar. Vi kan därför se att den nya styrningen genererar en tidspress, minskar kunskapsutbytet och samarbetet mellan sjuksköterskorna vilket i vissa fall medför en minskad kvalitet i omvårdnaden av patienterna.

Förtroende att utöva den professionella expertisen

Samtliga respondenter upplever att deras chefer visar dem förtroende förutom akutsjuksköterskan som bara delvis upplever detta. Akutsjuksköterskan menar att cheferna inte alltid lyssnar då det framförs brister i verksamheten och tror att detta har ekonomiska motiv. Hen efterfrågar mer förtroende från sin chef vilket resterande respondenter inte gör. Vårdcentralsjuksköterskan efterfrågar inte mer förtroende från sin chef i stort men upplever att förtroendet skulle kunna vara större gällande vissa arbetsuppgifter vilket beskrivs i citatet nedan.

“Nej alltså det är väl vissa arbetsuppgifter där man ibland i vissa bedömningar kan känna att detta kan jag bedöma. För ibland får vi inte fatta beslut utan vi måste prata med en läkare och så där. Så det är ibland i sådana lägen. Att få fatta beslut kring åtgärder kring patienter ibland. Men det är inte personligt på något sätt utan det är så det är bestämt att det ska vara. Men det kan vara lite frustrerande. Att man känner att det blir dubbelarbete.” - Vårdcentralsjuksköterskan

34

På frågan om respondenterna har förtroende för deras chefer svarade tre av dem att de hade det. Distriktssjuksköterskan berättar att hen upplever att chefen lyssnar och att det hen påpekar följs upp och tas på allvar. I kontrast till detta har akutsjuksköterskan inte förtroende för chefen medan intensivvårdssjuksköterskan bara delvis har förtroende då hen upplever att chefen inte riktigt lyssnar på de anställda.

Den tidigare verksamhetsstyrningen PPA byggde på förtroende till de professionella och då NPM växte fram skedde det ett skifte gällande förtroendet som minskade och sjuksköterskornas prestationer började följas upp genom olika kontrollsystem (Hood 1995, ss. 93–94). I kontrast till detta svarar respondenterna att deras chefer har förtroende för dem och att sjuksköterskorna inte efterfrågar mer förtroende från sina chefer. Detta kan tyckas motsägelsefullt då respondenterna tidigare berättat om att allt i arbetsprocessen ska dokumenteras och att deras chefer måste rapportera resultat till högre instanser samt reglera verksamheten efter dessa. Detta visar att sjuksköterskorna är kontrollerade och att förtroendeproblematiken inte är personlig utan att den finns i styrsystemet. I och med att sjuksköterskorna måste dokumentera vad de gjort visar detta på en avsaknad av förtroende för sjuksköterskorna inom organisationen.

En av respondenterna upplever endast delvis att cheferna visar personalen förtroende då hen menar att de inte alltid lyssnar då det framförs brister och tror att detta har ekonomiska motiv. Denna upplevelse kan förklaras med hjälp av vad Målqvist, Åborg och Forsman (2011, s. 32) kommit fram till i sin studie gällande att införandet av NPM ökat kraven på kostnadsbesparingar inom professionella organisationer. Det uppstår då en risk att ekonomiska resultat prioriteras framför kvalitet i omvårdnadsarbetet. Vi ställer oss frågande till att sjuksköterskorna ska styras efter kostnadsbesparingar och kontroll och inte efter vad de faktiskt rent kunskapsmässigt kan ge för vård om tid och pengar hade funnits.

Vad gäller sjuksköterskornas upplevda förtroende att utföra den professionella expertisen kan vi i studiens resultat se att det i och med införandet av NPM finns en förtroendeproblematik inbyggd i styrsystemet. I kontrast till detta upplever sjuksköterskorna i studien att deras chefer visar dem förtroende och att de inte efterfrågar mer förtroende. Samtidigt ser vi att sjuksköterskorna begränsas och kontrolleras av administrativa uppgifter och tidsbegränsningar i omvårdnadsarbetet. Detta tyder på att respondenternas upplevelse av förtroende och den faktiska styrningen motsäger varandra vad gäller förtroende till sjuksköterskorna i studien.

35