Miljökvalitetsmålets utveckling bedöms som positiv när det gäller delmålen om minskade ut släpp av radioaktiva ämnen och kontroll över riskerna med EMF. För delmålet om mins kad förekomst av hudcancer ser det dock inte lika positivt ut. Antalet nya hudcancerfall fortsätter att öka och delmålet bedöms som mycket svårt att uppnå. Svårigheterna ligger främst i att det tar tid att förändra attityder och beteenden, och den tid det tar för sådana attitydförändringar att slå igenom i form av minskad cancerincidens.
I dag är helhetsbilden över strålningens påverkan på människor och miljö från olika verksam heter förbättrad. Detta bland annat tack vare det miljöövervakningsprogram som håller på att byggas upp och olika genomförda utredningar, till exempel SSI:s genomgång av av verksam heter där naturligt förekommande radioaktiva ämnen anrikas eller där produkter som inne håller sådana ämnen används. Miljöövervakningsinsatser, forskning om strålningens hälso effekter och tillsyn är fortsatt viktigt. Arbetet med att minska exponeringen för UVstrålning behöver intensifieras i syfte att förändra människors beteende och attityder till solande.
Antalet nya hudcancerfall fortsätter att öka. Arbetet med att minska exponeringen för UV-strålning behöver intensifieras i syfte att förändra människors beteende i solen.
31 SCENIHR, mars 2007, Possible Effects of Electromagnetic Fields (EMF) on Human Health 32 SSI Rapport 2007:04, Recent Research on EMF and Health Risks
Mot bakgrund av vad miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv (se avsnitt 2.1) symboliseras möjligheten att nå miljökvalitetsmålet med en gul, neutral gubbe. Den illustre rar att målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in.
Eftersom det inte går att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön ges målet en neutral trendpil. Exempelvis bedöms stråldoserna till allmänheten från enskilda verksam heter vara försumbara. Å andra sidan återstår en rad viktiga frågor innan hanteringen av allt radioaktivt avfall kan anses vara långsiktigt löst. När det gäller hudcancerutvecklingen som beror på exponeringen för UVstrålning ses ännu inget trendbrott, utan antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka. Exponeringen för EMF i sin tur påverkas av den snabba utveck lingen av nya tillämpningar som ger upphov till elektromagnetiska fält. Nya tillämpningar kan antingen öka exponeringen för EMF genom ett ökat antal tillämpningar, eller minska exponeringen genom ny bättre teknik.
3.2.1 Delmål 1 – minskade utsläpp av radioaktiva ämnen
Delmål 1 omfattar flera olika delar: utsläpp av radioaktiva ämnen från verksamheter, att ta fram en lösning för slutförvar av radioaktivt avfall samt att förebygga och begränsa riskerna vid en eventuell radiologisk olycka. I det arbete som kvarstår för att uppfylla delmålet behö ver fokus läggas på att utveckla metoder och system för omhändertagandet av allt radioaktivt avfall, såväl för använt kärnbränsle, som för annat avfall från kärntekniska anläggningar och icke kärntekniska verksamheter. Denna fråga bedöms av SSI som prioriterad. I övriga avse enden, det vill säga driftutsläpp från verksamheter och riskförebyggande arbete, kan målet anses uppfyllt eller på väg att uppfyllas.
Sedan delmålet infördes har insatser gjorts för att begränsa utsläppen av radioaktiva ämnen från verksamheter, till exempel genom nya föreskrifter. Dessutom har SSI i dag en mer heltäckande bild över tillståndet i strålmiljön, bland annat genom det miljöövervaknings program som har byggts upp och en genomförd utredning om verksamheter där naturligt förekommande radioaktiva ämnen anrikas eller används i produkter. Sedan Tjernobylolyck an inträffade har den nationella strålskyddsberedskapen genomgått en stor förändring och stärkts och utökats till att omfatta ett flertal hotscenarier. SSI pekar ändå (i avsnitt 4.1.1 om den nationella beredskapen) på vikten av att beredskapen fortsätter att utvecklas inom vissa sårbara områden. När det gäller säkerhetsnivån i Sveriges närhet bedöms den ha ökat under det senaste decenniet. SSI och övriga nationella aktörer fortsätter arbetet med ett långsiktigt internationellt samarbete för att förebygga risken för olyckor utanför Sveriges gränser. SSI har under de senaste åren bedömt att arbetet med delmålet gått i rätt riktning och att målet bör kunna nås. Mot bakgrund av att det behövs ytterligare åtgärder innan det finns lösningar för omhändertagandet av allt radioaktivt avfall får delmålet även i år symboliseras av en gul, neutral gubbe.
3.2.2 Delmål 2 – minskad förekomst av hudcancer
Antalet hudcancerfall fortsätter att öka och möjligheterna att uppnå delmålet bedöms som små. Svårigheterna ligger främst i att det tar tid att förändra attityder och beteenden. Trots de insatser som genomförts går det inte att utläsa något trendbrott i hudcancerstatistiken. Det
beror sannolikt på den långa latenstiden för hudcancer, som gör att effekterna av gjorda insatser visar sig först på lång sikt. Mot bakgrund av detta och att målåret 2020 närmar sig får delmålet en röd gubbe, vilket står för att delmålet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen. Strategin för att minska människors exponering för UVstrålning är att insatser ska göras i ett långsiktigt perspektiv. I det förebyggande arbetet är barn, och vuxna i barns närhet, den prioriterade målgruppen. Resultaten från SSI:s årliga enkätundersökning visar att människor har god kunskap om UVstrålning och dess samband med hudcancer. Kunskap leder dock inte automatiskt till förändrat beteende. För frågor som rör attityd och beteendeförändringar bedömer SSI att det krävs ett långsiktigt arbete på bred front med många olika aktörer in volverade och med många olika typer av insatser, där information för att öka medvetenheten om UV-strålningens risker är en mycket viktig faktor. Det är även av betydelse att det finns förutsättningar i miljön för att barns exponering för UVstrålning ska vara begränsad. När det gäller lekplatser och skolgårdar till exempel, bör dessa planeras och utformas så att det finns tillgång till skugga.
Under de senaste åren har anslagen för informations, utrednings och forskningsinsatser utökats och därmed har möjligheten att begränsa antalet framtida hudcancerfall förbättrats.
3.2.3 Delmål 3 – kontroll över riskerna med EMF
SSI bedömer att delmålet är uppnått; SSI kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromag netiska fält, framför allt genom sitt vetenskapliga råd för EMF och hälsorisker, vilket årligen rapporterar om kunskapsläget. SSI vidtar också nödvändiga åtgärder om nya riskområden identifieras. Eftersom nya tillämpningar för EMF utvecklas i snabb takt är det fortfarande angeläget att ha ett delmål som behandlar EMFfrågorna. Därför föreslås i avsnitt 6.2.2 ett nytt delmål.
SSI bedömer att delmål 3 om kontroll över riskerna med EMF är uppnått. SSI kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält och vidtar nödvändiga åtgärder om nya riskområden identifieras.
Enligt SSI:s bedömning är EMF strikt strålskyddsmässigt inget stort problem. För två tillämp ningsområden finns i dag vissa vetenskapligt grundade misstankar om att långtids exponering för låga exponeringsnivåer skulle kunna orsaka skadliga hälsoeffekter. Det gäl ler dels för magnetiska fält från kraftledningar och andra elektriska installationer, dels för långtidsanvändning av mobiltelefoner. För dessa tillämpningar rekommenderar SSI att viss försiktighet iakttas. När det gäller elkänslighet är det enligt SSI:s bedömning inte ett strål skyddsproblem, då den samlade vetenskapen hittills inte visar på något samband mellan el känslighet och EMF. Däremot är det ett medicinskt och ett inte obetydligt samhällsproblem och det är viktigt att orsakerna kartläggs och att de som drabbas får stöd och vård.