Projekt 2, Samsöviken

Följande information kommer från intervjuer med projektchef, platschef och arbetsledare på projektet på Samsöviken samt från egna observationer under två gjuttillfällen. Förutom provtagare och

pumpmaskinist var även annan personal från Swerock på plats vid ett av tillfällena och hjälpte till med att svara på frågor.

6.2.1 Om projektet

Detta projekt gick ut på att rusta upp och förstärka en ca 400 meter lång kaj för att kunna bygga ett promenadstråk samt utöka antalet båtplatser vid kajen. Kajlinjen spontades och därefter göts en krönbalk. Vattnets djup längs kajen varierade men vid besöken på arbetsplatsen var vattenståndet ca 1 meter.

​Bild 12 - Den nya kajkonstruktionen under arbetets gång Bild 13 - Den undervattensgjutna

betongkonstruktionen som fortsätter upp över vattenytan

6.2.2 Utförandet

Gjutningarna var uppdelade i etapper och genomfördes vid 25 olika tillfällen. Betongen som användes var en frostbeständig SKB, alltså en SKB med lufttillsats, eftersom konstruktionen gick upp över vattenytan. Gjutningarna på detta projekt gick till på samma sätt som på det föregående projektet, alltså att betongen pumpades ner i vattnet genom ett gjutrör med en undervattensventil.

Dykare deltog vid samtliga gjutningar, både vid formbyggnaden och under själva gjutningen för att hjälpa till att kontrollera formen. Under båda tillfällena som projektet besöktes utfördes gjutningarna på ett så pass grunt vattendjup att dykaren kunde stå upp och kontrollera formens täthet samt armera nästa form med överkroppen ovanför ytan.

Vid varje gjuttillfälle testades betongen för att kontrollera att betongen var godkänd och hade de egenskaper som beställts.

​ Bild 14 - Lufthalten i betongen mäts

Två av kontrollerna som utfördes var flytsättmått och kontroll av lufthalten i betongen. Om lufthalten var för låg beslutades det direkt att betongen inte var godkänd att gjuta med. Detta var viktigt då betongen skulle gjutas både över och under vattenytan, betongen behövde alltså vara frostbeständig. Lufthalten fick inte vara under 4,5 %, men den fick heller inte vara för hög. Det strävades efter att lufthalten i betongen skulle vara så nära​​den nedre gränsen som möjligt.

Betongen var beställd med flytsättmått 600 mm, alltså att diametern på den utflutna betongen skulle vara 600 mm. Detta mått togs och en bedömning gjordes om det var godkänt eller inte. Även en okulär bedömning gjordes av hur betongen såg ut och om den visade antydan till separation. Om betongen inte var bra nog att gjuta med användes den inte utan bilen skickades tillbaka till fabriken.

​

​ Bild 17 -Betong som visar tendens till separation Bild 18 - Stabil betong

Bild 17 visar ett dåligt flytsättmått, eftersom det är för stort och visar tendens till separation.

Diametern är 700 mm men borde för denna gjutning vara ca 600 mm. Bilden visar tydligt att ballasten inte följer med cementpastan ända ut i kanten, vilket innebär att betongen inte är tillräckligt homogen och kommer med stor sannolikhet att separera vid gjutningen. Flytsättmåttet på bild 18 är bättre då det visar en betong med en jämn fördelning mellan ballast och pasta.

Samma kontroller som gjordes på arbetsplatsen hade även utförts på fabrik innan betongen skickades. Provtagaren hade kontinuerlig kontakt med fabriken där varje lass beskrevs utifrån de kontroller som utförts, för att se hur betongen förändrats på väg till arbetsplatsen. Om något av testerna visade att betongen hade oönskade egenskaper, exempelvis att den var på gränsen till för lös, justerades detta på fabriken. Ett problem med detta är att nästa bil troligen redan skickats från fabrik och att det då dröjer två eller flera bilar innan betongen med justerat recept kommer till arbetsplatsen.

Ett återkommande problem på detta projekt var att betongen skummade vid ett flertal gjuttillfällen, alltså att det bildades ett tjockt betongskum på ytan av betongen, se bild 19 och 20. Enligt produktchef på Swerock bildas skummet då betongen vaskas ut i vattnet. De finaste partiklarna blandas då med vatten och luft och bildar ett skum.​ ​När detta stelnar blir det en mycket dålig och porös betong och det är därför viktigt att skummet inte gjuts in i konstruktionen. På bilderna nedan har betongen kommit upp över vattenytan och resten av konstruktionen kan gjutas i torrhet. Det är då mycket viktigt att allt skum tas bort innan ny betong gjuts på, för att undvika porösa delar inne i den färdiga betongen. Lösningen på problemet blev att kontinuerligt ta bort skummet under gjutningens gång genom att skrapa bort eller suga upp skummet med en dammsugare. Swerock gjorde även en förändring i

sammansättningen av betongen på fabrik, vilken var att mängden flyttillsatsmedel minskades för att uppnå ett mindre flytsättmått. Detta gav en styvare och trögare betong.

​

​ Bild 19 - Skummande betong Bild 20 - Skummande betong på ena sidan av

sponten

Bilderna ovan är från två olika gjuttillfällen när betongen skummat. På bild 20 har betong endast gjutits på den vänstra sidan av sponten. Gjutningen fortsatte sedan i vattnet på den andra sidan, och slutligen göts betong upp över sponten i torrhet.

Vid något gjuttilfälle uppstod andra problem än skum under utförandet. Betongen visade stor

separation precis efter den pumpats ner i formen. Ballasten hade sjunkit ner och cementpasta hade lagt sig på ytan. Den vattniga cementpastan som lagt sig på ytan togs bort tills en mer homogen betong visades och gjutningen fortsatte.

6.3.3 Gjutresultat

Precis som på det föregående projektet fick den största delen av gjutningarna bra resultat.

Bild 21 - Skum som stelnat på toppen av betongen Bild 22 - Skum som stelnat på toppen av betongen

När formen revs upptäcktes separation i betongen på några enstaka ställen. Det syntes genom att betongen skiktat sig och att ballasten lagt sig i olika lager. Orsaken till detta misstänktes vara att betongen vid dessa gjutningar varit för lös. Separation i betongen är något som kan påverka hållfastheten hos konstruktionen negativt och därför togs borrprover på dessa ställen för att se hur betongen såg ut runt armeringen. Svar på proverna tar ca 4 veckor och hade därför under platsbesöket inte kommit än. Det är viktigt att det finns både cementpasta och ballast runt armeringen för att den ska kunna verka på rätt sätt. De skador som uppkommit på betongens yta till följd av separation reparerades genom att den dåliga betongen vattenbilades bort och ny betong göts.