Utförande

Att gjutning under vatten har ett utmanande utförande är samtliga intervjuade överens om. Både Östman och Johansson sa att “man gjuter i blindo” och menade att det är den största svårigheten med utförandet, att man inte kan se vad som händer under vattenytan. Som tidigare nämnts menade dock Hansson att så länge utförandet går till på rätt sätt spelar betongen mindre roll. Det är alltså till fördel att utförandet sker med stor noggrannhet.

En svårighet är att veta var gjutröret befinner sig. Risken är stor att gjutröret inte är tillräckligt långt ner i betongen, vilket kan orsakas av flera faktorer. Östman förklarade att en möjlig faktor är att betongen pumpas för hårt så att röret stötvis trycks upp i samband med pumpslagen och får ett felaktigt avstånd till betongens överyta. En annan orsak är att pumpmaskinisten inte utför arbetet med en tillräcklig noggrannhet och precision. Det är viktigt med en god kommunikation mellan

pumpmaskinist och resterande som medverkar vid gjutningen, för att säkerställa ett så bra resultat som möjligt. Om slangmynningen inte är tillräckligt långt ner i betongen kan det orsaka vattengenomslag. Är slangmynningen över betongytan finns en risk att cementslam eller skum gjuts in i konstruktionen. Ytterligare en utmaning är att gjutröret kan fastna i armeringen.

Det är viktigt att hålla koll på hur betongen stiger i formen, dels för att veta hur långt ner gjutslangen ska hållas, och dels för att hålla koll på att formen inte läcker. Betongytans höjd kontrolleras

kontinuerligt genom lodning. Johansson tydliggör att metoden innebär att man mäter höjden från botten till vattenytan eller en annan fast punkt som väljs till referenshöjd. Innan man börjar gjuta räknar man sedan ut betongens teoretiska stighöjd. På så sätt kan man under gjutningen kontrollera att betongen stiger som den ska och att formen inte läcker. Detta är svårt men mycket viktigt, menar Johansson, och om betongen inte stiger som den ska är det viktigt att avbryta gjutningen och ta reda på var formen läcker. Att veta exakt var formen läcker kan vara svårt, men då kan ett avbrott hjälpa till på så sätt att betongen hinner stelna och täppa till eventuella hål, istället för att massa extra betong pumpas ner i formen i onödan.

Flera intervjuade belyser att dykarna har en betydelsefull roll vid undervattensgjutningar. Att kontrollera att formen inte läcker är en av dykarnas uppgifter. Ett tecken på att formen läcker ut betong är att vattnet blir grumligt. Däremot är vattnet ofta grumligt, oavsett om formen läcker eller inte. Lös betong kan alltså misstas av dykare som bottenslam (Wallin et al. 2016). Dykaren har under vattenytan ett väldigt kort siktavstånd och beroende på gjutningens och formens storlek befinner sig dykaren i eller utanför formen. Vid ett stort djup, där de som arbetar från land omöjligt kan se betongen i formen, är det extra viktigt att dykaren har koll på var gjutröret befinner sig i förhållande till betongen, menar Östman. Dykarna känner på slangen och bedömer med händerna var betongytan är och hur formen fylls upp. En utmaning är den stora omfattningen av arbeten som dykaren måste

kunna utföra, både över och under vattenytan. De måste kunna armera och bygga form med tjocka handskar på och med en begränsad sikt, konstaterar Hansson.

En svårighet som Östman nämner är om gjutningen av någon anledning måste avbrytas och det sker ett gjutuppehåll. Konsekvenserna till följd av detta beror till stor del på hur långt gjutuppehållet blir. Om den betong som redan pumpats ner i formen får stå och vänta för länge ökar risken för gjutsår samt att utvaskat material lägger sig på ytan av betongen och riskeras att sedan gjutas in i

konstruktionen. Betongen som befinner sig i roterbilen kan även den ta skada vid för långa uppehåll. Vanliga orsaker till ett gjutuppehåll är förseningar på grund av trafik, eller att betongen som kommer till arbetsplatsen inte godkänns och behöver skickas tillbaka. Om en betongbil av någon anledning dröjer är det viktigt att pumphastigheten sänks och att gjutningen anpassas till förseningen, förklarar Johansson. Det är därför mycket viktigt med en kontinuerlig och god kommunikation mellan arbetsplatsen och betongstationen, samt att pumpmaskinisten är väl informerad om förseningen. Ytterligaren en anledning till oönskade gjutuppehåll är maskinella problem, som kan uppstå om betongpumpen är i dåligt skick. För att minimera dessa risker bör betongpumpen vara i mycket gott skick samt att gjutslangen med marginal når över hela gjutområdet (Wallin et al. 2016).

Som nämns under punkt 6.4.3 är det svårt som ansvarig över en undervattensgjutning att ta beslutet att skicka tillbaka en betongbil med dålig betong. Både Östman och Johansson belyser hur viktigt det är att våga skicka tillbaka dålig betong. Här ställs riskerna med ett gjutuppehåll och riskerna med att gjuta med dålig betong emot varandra. Båda scenarierna kan innebära gjutskador som leder till kostsamma reparationer. Johansson nämner vattenbilning som en reparationsteknik. Han förklarar att den är effektiv och lämpar sig väl för undervattensgjutna konstruktioner. Den är dock kostsam och bidrar till en dålig arbetsmiljö för dykarna.

Samtliga intervjuade är överens om att vid en undervattensgjutning krävs noggrannhet under utförandet, till exempel att det skum som bildas måste tas bort omedelbart så att det inte riskeras att gjutas in i konstruktionen eller ge dålig vidhäftning till anslutande gjutetapp. Något som återkommit i alla samtal och intervjuer och som är värt att återigen nämna, är att en god kommunikation och planering är avgörande för en lyckad undervattensgjutning. Den stora utmaningen med hela arbetsmomentet är att det krävs stor erfarenhet hos de personer som både planerar inför och deltar under en gjutning. Här menade Johansson att lösningen är enkel; ta hjälp av varandra! Våga fråga och dra nytta av den kompetens som finns inom företaget.

Hansson ville lyfta fram att det är problematiskt att den information och litteratur som finns om ämnet är så bristfällig. Litteraturen som finns idag om undervattensgjutningar är motsägelsefull och mycket av det som är tryckt de senaste åren innehåller ändå inte uppdaterad information. Han menar att detta

7 Analys

Resultatet av undersökningen visar att det finns flera svårigheter när det kommer till att gjuta med betong under vatten. En av de största är bristen på tydliga instruktioner kring vad som är korrekt. Personerna som intervjuats har erfarenheter från olika delar av arbetet vid en undervattensgjutning, och det faller sig därför naturligt att alla har gett lite olika bild av svårigheterna som finns. Detta är något som har varit till fördel för examensarbetet, då det gett en bred förståelse. Att diskutera problemen från olika synvinklar har också gett en förståelse för att problematiken beror på ett flertal omständigheter, och att både utförandet samt själva betongen har en betydande roll för resultatet. Examensarbetet är begränsat till att titta på utförandet samt några av de tester som utförs på betongen på arbetsplatsen. Andra egenskaper hos betongen, som inte tas upp i detta arbete, påverkar också den färdiga produkten. I uppstarten av arbetet var tanken att helt avgränsa undersökningen till utförandet vid undervattensgjutningar. Det blev dock snabbt påtagligt hur avgörande betongens roll är, och därför har även betongens flytsättmått och lufthalt studerats. Det finns många fler parametrar som påverkar betongens beteende, som till exempel dess sammansättning och vilka tillsatsmedel den innehåller. Därför är det svårt att utifrån detta examensarbete svara exakt på vilka gjutskador som beror på utförande och vilka som beror på betongen. Det är viktigt att poängtera att det här examensarbetet är utfört under en begränsad tidsperiod och att det därför inte har varit möjligt att följa något projekt från start till slut, samt att de projekt som undersökts varit begränsade till antalet. De slutsatser och

antaganden som presenteras är baserade på uppfattningar och observationer som gjorts under arbetets gång.

Planeringen inför en gjutning behöver utföras med noggrannhet där alla möjliga risker och fel tas hänsyn till. Det finns mycket som kan gå fel under gjutningens gång, och därför är det viktigt att det finns en plan för de problem som kan uppstå, eftersom de flesta felen måste lösas omgående. Alla som deltar vid en gjutning bör vara informerade om detta så att det finns en gemensam bild över hur gjutningen ska gå till och hur eventuella problem ska lösas. Det finns flera fördelar med en bra kommunikation mellan betongleverantör och entreprenör under hela processen, från planering till slutbesiktning. Om det finns en gemensam plan och en tydlig bild av vad som ska göras leder det troligtvis till ett lättare samarbete mellan båda parter på gjutdagen då alla är överens och vet vad som gäller. Det ligger dessutom i bådas intresse att resultatet av gjutningen blir bra. En tydlig

kommunikation och ett bra samarbete borde även underlätta för framtida gjutningar. Att gemensamt utvärdera projektet och identifiera orsaker till problem som uppstått borde minimera risken för liknande fel.​

​

En faktor som har identifierats som viktig är att det måste finnas en tydlighet kring vem som leder projektet och som ska ta de avgörande besluten. Personen som är ansvarig för gjutningen behöver ha erfarenheter av det arbete som ska utföras samt vara närvarande under hela processen, från planering till slutbesiktning. Varför detta är extra viktigt när det kommer till undervattensgjutningar kan bero på att det är ett relativt ovanligt arbetsmoment, vilket kan leda till att det behövs extra tydlig arbetsledning.

Färsk betong är ett levande material och det är inte en självklarhet att all betong som kommer till arbetsplatsen har önskade egenskaper. Att gjuta med betong som inte är tillräckligt bra för ändamålet kan leda till kostsamma reparationer av gjutskador eller att konstruktionens hållfasthet försämras. Samtidigt som åsikterna finns att det borde vara självklart att skicka tillbaka dålig betong, är detta komplext och har belysts som en stor svårighet. Att skicka tillbaka betong som inte är tillräckligt bra är svårt då detta kan leda till långa gjutuppehåll eller få andra konsekvenser som blir mycket

kostsamma. En stor svårighet är också själva bedömningen av betongen; vad är tillräckligt bra betong? Det verkar finnas en gråzon och en otydlighet kring vad som är viktigt vid bedömningen av betongen.

det finns en gemensam bild av hur betongen som kommer till arbetsplatsen ska bedömas och vilka toleranser som finns, borde detta underlätta beslutsfattandet vid varje enskild betongleverans. För att bedömningen ska kunna göras krävs att varje betonglass testas. Trots att det är en kostnad att ta prover på betongen kan det vid just undervattensgjutningar ändå vara motiverat att varje betonglass testas för att säkerställa kvaliteten.

En trolig orsak till att betongen inte har önskade egenskaper är att betongen förändras under transporten från fabriken till arbetsplatsen. Det är av stor vikt att roterbilen som betongen

transporteras i är ren och inte innehåller rester från annan betong då detta kan bidra till en förändring av betongens egenskaper. Ovissheten om hur betongen förändras och varför ökar motivationen till att testa varje betonglass på arbetsplatsen innan den används. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att platstillverka betongen. Då undviks långa transporter där betongen riskerar att förändras. Däremot är detta förmodligen mycket kostsamt och skulle i så fall endast vara en lösning för väldigt stora projekt.

Skummande betong är en svårighet som belysts i denna rapport då det varit ett problem på två av de tre projekt som undersökts. Den stora mängden skum som förekommit verkar inte vara ett vanligt problem. En fundering uppstod om det räcker med att ta bort skummet under gjutningens gång. En fråga som skulle kunna vara relevant är vad den betong som skummat får för egenskaper, och om detta är något som förändrar konstruktionens hållfasthet nämnvärt. Detta gäller antagligen vid utvaskning generellt, då det är grundförutsättningen till skumbildning.

Under examensarbetets gång blev det påtagligt hur lite litteratur och information det finns om undervattensgjutningar, den litteratur som finns är dessutom gammal och inte aktuell med dagens metod. Detta ses som ett stort problem då det begränsar möjligheten till att skaffa kunskap om ämnet. Då undervattensgjutningar är ett komplicerat och kritiskt arbetsmoment är det extra viktigt med utförliga arbetsberedningar samt erfarenhetsåterföring. Återkommande erfarenhetsåterföring kan bli en lösning på problemet med bristfällig litteratur. Det är dock ändå viktigt att litteraturen uppdateras och hålls aktuell.

8 Slutsatser

De slutsatser som kan dras utifrån detta examensarbete utgår ifrån ett begränsat antal projekt och intervjuer. Att redovisa svårigheter och faktorer som med säkerhet påverkar alla typer av

undervattensgjutningar är inte möjligt utifrån detta arbete med hänsyn till dess avgränsningar. Förhoppningen är ändå att en del av de slutsatser som dras kan vara till hjälp vid framtida gjutningar under vatten. Nedan följer punkter över svårigheter med undervattensgjutningar och hur dessa påverkar resultatet.

- Att planera inför en undervattensgjutning är komplicerat men viktigt för att minska risken för oönskade gjutuppehåll.

- Det ställs extra höga krav på formens utformning på grund av att den befinner sig under vattenytan. Är formen inte utformad på rätt sätt finns till exempel risken att cementpasta läcker ut samt att skum och slam gjuts in i konstruktionen.

- Det är viktigt att betongen har önskade egenskaper. Om inte kan det bland annat leda till utvaskning, separation, skum samt dålig formutfyllnad, fyra faktorer som alla påverkar gjutresultatet. En svårighet är att betong är ett känsligt och oförutsägbart material. Det finns mycket som kan påverka betongens egenskaper, som i sin tur kan påverka slutresultatet. Är betongbilen inte helt ren från spår av gamla tillsatsmedel kan detta förändra betongens egenskaper.

- Bedömningen av betongen när den kommer till arbetsplatsen är en svårighet. Det handlar både om svårigheten att ta beslutet att skicka tillbaka en betongbil, men också att göra själva bedömningen av vad som är bra betong och inte. Att inte ta hänsyn till de tester som görs på betongen äventyrar slutresultatet. Flytsättmåttet och lufthalten visar om betongen har önskade egenskaper.

- Utförandet är en stor utmaning vid undervattensgjutningar då sikten är begränsad. Att mycket av arbetet görs under vatten gör att alla arbetsmoment blir mer komplicerade än om de utförts på land. Det är viktigt att arbetet vid en undervattensgjutning utförs noggrant och korrekt, då skadornas omfattning är svåra att bedöma. Gjutuppehåll är en faktor som kan försvåra utförandet och ha en negativ inverkan på slutresultatets kvalitet.

- En faktor som kan påverka resultatet är kommunikation. Detta gäller både under

planeringsskedet samt under själva gjutningen. Kommunikationen behöver vara god både mellan arbetsplatsen och betongstationen, men även mellan dykare, pumpmaskinist och arbetsledning.

- Att undervattensgjutningar är ett relativt ovanligt arbetsmoment leder naturligt till att det inte är så många som har erfarenhet av detta. Detta är en svårighet då arbetsmomentet är

komplicerat och kräver praktisk erfarenhet.

- Att litteraturen som finns om ämnet är bristfällig och motsägelsefull gör det svårt att lära sig om ämnet och läsa sig till tydliga instruktioner över hur en undervattensgjutning ska gå till.

In document Undervattensgjutning med självkompakterande betong (Page 43-48)