7 HRM nya roller och utmaningar
7.1 Projektarbete i Saab Aerospace och Posten
Utifrån den bild vi har fått av Posten och Saab Aerospace, så anser vi oss kunna se att båda företagen strävar mot att projektifieras, då vi ser en tendens till att medarbetare tillbringar alltmer av sin tid i projektarbete jämfört med linjearbete. Det faktum att Posten tydligt säger i sin vision att man ska arbeta i projekt och nätverk, stärker ytterligare företagets vilja till projektifiering. Båda företagen kännetecknas dock fortfarande av en stark linjeorganisation, och det är svårt att placera in dem enligt de projektstrukturer Wheelwright & Clark (1992) anger för organisation och integration av projekt. Detta beror till stor del på skillnader inom respektive företag vad gäller hur man arbetar i projekt då olika delar av företagen har olika projektintensitet och olika typer av projekt hanteras på olika sätt. Det beror också på att företagen befinner sig i en övergångsfas, där man inte fullt ut har funnit formerna för hur projektarbete ska hanteras i organisationen. Vi har dock gjort ett försök att urskilja en dominerande projektstruktur hos de två företagen
7.1.1 Så betonas projektverksamheten
Vi har funnit att anpassningen av projekt inom organisationerna ser annorlunda ut hos de två företagen. Posten har valt att starkt indikera skillnaden mellan linjeverksamhet och projektverksamhet genom att föra fram
Hur många kan klona sig varje måndag? Analys: HRM –Nya roller och utmaningar
projektledaren som en väl avgränsad roll. Detta har gjorts genom att Unidas och PMC har skapats, samt att en utstakad karriärsstege för projektledare håller på att utarbetas.
Övergripande tycks Posten ha en lätt matrisorganisation, där projekten i många fall ses som något som läggs utanpå det vanliga linjearbetet. Detta pekar på att största delen av Postens personal befinner sig i en arbetssituation som Packendorff (2002) betecknar deltagande i förnyelseprojekt (participation in renewal projects), eftersom den främsta tillhörigheten är till linjen, och projektarbete fortfarande är undantag för de allra flesta. Den empiriska studien visar också att det just är verksamhetsutvecklande projekt, vilka vi ser som synonyma med Packendorffs (2002) benämning förnyelseprojekt, som överväger i Posten. Det finns dock större förnyelseprojekt, koncernprojekt, som snarare genomförs i någon form av stark matrisorganisation. Det finns också enheter inom Posten som ligger på gränsen till ren projektorganisation, exempelvis Posten IT och Unidas. Där är personalen visserligen knuten till en enhet, men tillbringar större delen av sin tid som projektdeltagare och går från projekt till projekt.
Saab Aerospace har en mer komplicerad matrisorganisation än Posten, på grund av en mängd parallella projekt, men vi anser ändå att då linjefunktionerna fortfarande är starkare än projektorganisationen, och personalen först och främst tillhör sin linjefunktion, har även detta bolag en lätt matrisorganisation.
Distinktionen mellan projektledare och linjechefer är av vikt även inom Saab Aerospace. Det finns dock ingen avdelad enhet som arbetar aktivt med att tillhandahålla, fördela och konsultera de projektledare som rör sig inom verksamheten på samma sätt som inom Posten. Vi upplever att detta gör att det i större utsträckning skapas oklarheter kring projektledarens roll inom Saab Aerospace, då det saknas någon som strider för projektledarens status. Detta synsätt stärks av att det händer att linjechefen samtidigt agerar delprojektledare, samt att projektets problematik ofta behandlas av linjechefen. Det förefaller därmed som att projektverksamheten inom Saab Aerospace oftare faller in i den vanliga linjeverksamhetens organisationsstruktur, vilket troligtvis har sin orsak i en mycket komplicerad process.
Det finns skiftningar inom bolaget där vissa delar, liksom Posten IT och Unidas på Posten, är starkt projektifierade medan andra delar snarare lutar åt den funktionella projektstrukturen då dessa är starkt inriktade på produktion,
Hur många kan klona sig varje måndag? Analys: HRM –Nya roller och utmaningar
och hela linjeenheten utför sin del av ett större projekt. Inom de mer projektbaserade delarna av organisationen är projektarbete snarare rutin än undantag för medarbetarna, och projektet är inte något som läggs till de vanliga arbetsuppgifterna. Snarare är det den grundläggande verksamheten som utförs i projektform.
Det faktum att båda företagen har lätt matrisorganisation som dominerande form för projektverksamheten innebär att mycket av diskussionen kommer att kretsa runt ett tidigt stadium av projektifiering. Med tanke på Saab Aerospace längre erfarenhet av projektarbete trodde vi till en början att detta företag skulle ha uppnått en högre grad av projektifiering. Den empiriska studien har dock visat att så inte är fallet. Företagen är i många avseenden snarlika i sin projektifiering men det finns dock avseenden där Posten har kommit längre än Saab Aerospace och vice versa. I kombination med att det finns skillnader inom företagen har detta gjort att analysen i större utsträckning kommer att behandla enskilda aspekter i projektifieringen som karaktäriserar de två företagen.
7.1.2 Företagens förändringstakt
Inom Posten har det jämfört med Saab Aerospace radikala sättet att införa projektverksamhet som en del i den övergripande visionen lett till att ett i vår mening aggressivt arbete med att anpassa organisationen inletts. Genom ett radikalt förhållningssätt till förändring, där ledningen gått ut med klara direktiv och symboliska handlingar, däribland skapandet av både PMC och Unidas, har Posten inlett ett mycket krävande arbete att ändra attityden gentemot projektverksamhet bland 40 000 anställda.
Saab Aerospace, har under lång tid arbetat i projektform. I vår mening har projektifieringen, till skillnad från Posten, varit successiv och flera olika sätt att bedriva projekt har provats med tiden i försök att nå effektivisering. Den stegvisa förändringen har enligt vår tolkning sina anor i en starkt rotad företagskultur som delvis har sina rötter inom det militära. Vi tror även att den komplexa verksamhet som Saab Aerospace bedriver starkt påverkat möjligheterna att förändra organisationsstrukturen varför en successiv utveckling tycks ha varit enda utvägen. Det förefaller som att resultatet av detta är att Saab Aerospace hela tiden försökt bibehålla den traditionella organisationsstrukturen och utifrån denna bygga en modern matrisorganisation. Detta i sin tur har lett till att det fortfarande lever kvar attitydproblem hos exempelvis linjechefer på vissa håll.
Hur många kan klona sig varje måndag? Analys: HRM –Nya roller och utmaningar
Vi vill avslutningsvis nämna att det sätt Saab Aerospace och Posten har valt att organisera projektverksamheten och tillvägagångssättet för denna omorganisering har en stor inverkan på företagens sätt att organisera sin HR- funktion och utveckla HRM inom organisationen. Till detta återkommer vi i de följande avsnitten av uppsatsen.