Projektresurser

Det föreslagna projektet är ett mycket viktig åtagande för kommissionen och för att det skall bli framgångsrikt måste avsevärda resurser ställas till förfogande – såväl personalresurser som finansiella resurser.

Detta kapitel innehåller beräkningar av resursbehoven som kommer att uppdateras under projektets genomförande.

Följande specifika behov måste tillgodoses:

– Tjänster bör inrättas för förvaltning av projektet inom GD Budget och för genomförande av framtida periodiserade räkenskapstransaktioner inom GD Budget och inom alla generaldirektorat.

– Tekniskt stöd bör anskaffas för utveckling av IT-systemen, projektförvaltning och utbildning.

– Mjukvara, licenser och tekniska studier behöver upphandlas.

GD Budgets uppskattade behov 2003 är 15 tjänster (4A, 8B och 3C) för de uppgifter som rör modernisering av räkenskapssystemet och 22,5 tjänster för uppgradering av det befintliga IT-systemet (8A och 14,5B). Möjligheterna till intern omplacering kommer att undersökas och nettoefterfrågan kommer att läggas fram inom ramen för 2003 års förfarande för resurstilldelning. Genomförandet av periodiserade räkenskaper i framtiden inom generaldirektoraten kommer att kräva att ytterligare personalresurser skjuts till eller utbildas från och med 2004 och framöver (1–3 tjänster per GD beroende på hur komplicerade de ekonomiska transaktionerna är och hur stora effekter de har på den periodiserade redovisningen). I 2004 års budget kommer man att begära medel för detta och generaldirektoraten kommer att tilldelas medel inom ramen för 2004 års förfarande för resurstilldelning.

Följande beräknade externa medel behövs för utveckling av IT-systemet:

2003 2004 2005 Total

Drift och underhåll av det 1.040.600 1.051.600 1.051.600 3.143.800

befintliga systemet

De funktioner som följer av den nya budgetförändringen och genomförandet av

verksamhetsbaserad budgetering

528.000 0 0 528.000

Periodiserade räkenskaper (med ICON-databasen)

1.149.200 1.897.200 1.897.200 4.943.600

Ny struktur: teknisk och webb-baserad uppgradering

1.336.200 822.600 484.000 2.642.800

Kvalitetssäkring – datans överensstämmelse – tester

660.000 759.000 479.600 1.898.600

Drift – produktion 588.500 748.000 748.000 2.084.500

Utbildning 600.000 700.000 800.000 2.100.000

Stöd till projektförvaltning 107.800 107.800 53.900 269.500

Paketlicenser 260.000 260.000 510.000 1.030.000

Totalt 6.270.300 6.346.200 6.024.300 18.640.800

De beräknade resurserna för 2003–2005 för redovisningssystemets delprojekt uppskattas till 1 900 000 euro. Ytterligare ett anslag på 400 000 euro för 2003–2005 kommer att behövas för upphandling av särskilda studier om offentlig redovisning.

Budgeten innefattar drift och förbättringar av det nuvarande SINCOM2-systemen, kostnader för övergången till SAP Enterprise och utbildning av det nya systemets användare. Dessutom måste medel avsättas för utveckling av lokala funktioner för ekonomisk förvaltning, kostnader för nya SAP-licenser och anpassning av de olika sektorernas system för integrering i det nya systemet.

Denna budget avser alternativ 3. Kostnaderna för alternativ 2 skulle på ett ungefär motsvara detta belopp plus kostnaderna för nya SAP-licenser (eller licenser från andra leverantörer) till de nuvarande användarna av de lokala systemen som skulle ersättas av ett enda standardpaket.

Flera generaldirektorat kan behöva externa medel 2004 för anpassning av de sektorsspecifika system som kan fortsätta att fungera inom den nya strukturen (enligt alternativ 3). Detta kommer att tas med i 2004 års preliminära budgetförslag.

III.3. Tidsplan

De åtgärder som beskrivits i del 1 och 2 i meddelandet kommer att genomföras enligt följande tidtabell:

Tidsplan för redovisningssystemet

2003 2004 2005

Åtgärd

01 02 03 04 01 02 03 04 01

Utarbeta ett nytt redovisningssystem

Räkenskapsföraren gör en inledande analys av redovisningskraven på grundval av

kommissionens beslut

Fastställande av nya redovisningsstandarder för Europeiska gemenskaperna

Utkast

prioriterade standarder

övriga standarder

Inrättande av en kommitté för redovisningsstandarder

Anpassning av kontoplanen Utkast

Definition av en affärshändelse Utkast

Utökad konsolidering

Årliga redovisningar

Integration av finansiella data

Fastställande av ingående balanser preliminär

slutlig

Definition av "ämneskoder" och

sammanlänkning av allmän redovisningoch budgetredovisning

plan länka

samman

Integration av s.k. potentiella fordringar och

skulder (poster utanför balansräkningen) lager garantier Integrering i

SAP

Handläggning och bokföring av

förhandsfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalningar

Upprättande av en länk mellan det centrala fakturaregistret och räkenskaperna

obligatorisk användning av cent.

faktura-registret

Länk till räken-skaperna

Fordringar och register över betalningsskyldiga och leverantörer

Organisation av den interna kontrollen av bokföringsuppgifter

Den interna kontrollen inom varje generaldirektorat utvidgas till redovisningsområdet

utkast slutlig

Att styrka uppgifterna i balansräkningen via inventarieförteckningen

Kontroll och godkännande av lokala system

Utbildning och åtgärder för ökad medvetenhet

Utbildning

Nyrekrytering

Nätverk med kontaktpersoner för redovisningsfrågor

Förbättring av det befintliga systemets struktur

2003 2004 2005

Åtgärd

01 02 03 04 01 02 03 04 01

Sammanjämkning av Si2- och R/3-data för 2002

Säkerhetspolitiken fastställs i skrift

Jämförelse av principerna för säkerhetsstyrning

Fastställande av regler för att integrera säkerhetsaspekterna

Utveckling av datoriserade instrument för att underlätta förvaltning och revision av rättigheterna att få tillträde till systemet

Utveckling och genomförande av en webb-baserad version av Si2

Avlägsnande av överflödig data.

Utveckling av strukturen för det nya systemet

2003 2004 2005

Åtgärd

01 02 03 04 01 02 03 04 01

En genomförbarhetsstudie av den nya strukturen – särskilt en granskning av hur de olika sektorernas system kan integreras

Detaljerad beskrivning av genomförandet av det nya datoriserade systemet

Analys av användarnas förvaltningsbehov

Utformning av förslag till lösningar – avancerad funktionell och teknisk definition av systemet

Övergång till SAP Enterprise

Workshopar för användare och feedback

Successivt genomförande av nya funktioner – nya funktioner som uppfyller användarnas behov införs successivt hellre än att vänta tills tidsgränsen i januari 2005

Nya funktioner anpassas med hänsyn till testresultatet

Utbildning av pilotanvändare

Införande av det nya systemet

SLUTSATS

Detta detaljerade meddelande bygger på de olika åtgärder som vidtagits inom ramen för den fleråriga plan för modernisering av räkenskaperna som inleddes 2000. I meddelandet beskrivs utvecklingen mot ett integrerat redovisningssystem på basis av internationellt accepterade redovisningsstandarder.

Det nya regelverket som träder i kraft den 1 januari 2003 lägger den rättsliga grunden för utvecklingen. I den nya budgetförordningen anges även att ovanstående redovisningssystem måste kunna träda i funktion i början av budgetåret 2005.

Syftet är därför att före slutet av 2004 utveckla både det nya redovisningssystemet och informationssystemet så långt det är möjligt.

Det framtida systemet kommer att bestå av två parallella system, som är baserade på periodiserade räkenskaper för den allmänna redovisningen och kassabaserad redovisning för budgeträkenskaperna.

Strukturen för det nya systemet kommer att erbjuda integrerade funktioner och säkerställa datans säkerhet och förenlighet. Under tiden kommer man att vidta åtgärder för att förbättra det nuvarande SINCOM2-systemet. För att reformen skall få framgång krävs utbildning, informationsåtgärder, projektförvaltning och organisation.

I meddelandet anges de olika åtgärderna och tidsplanen för att genomföra de omfattande reformerna.

Kommissionen ger högsta prioritet åt räkenskapsreformen och åt utformningen av det nya systemet. Dessutom är kommissionen övertygad om att dessa förändringar kommer att förbättra den ekonomiska förvaltningen inom gemenskapen. Utvecklingen kommer att fortsätta och avsevärt fördjupa de åtgärder som inletts av kommissionen under 2000 vad gäller den ekonomiska reformen.

BILAGA A: INTERNATIONELLA REDOVISNINGSSTANDARDER FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN (IPSAS)

IPSAS 1 Utformning av finansiella rapporter (IAS1) behandlar de allmänna övervägandena vid utformningen av finansiella rapporter, ger vägledning för strukturen i dessa rapporter och minimikrav för vad de skall innehålla för att anses vara utformade på bokföringsmässig grund i enlighet med periodiseringsprincipen.

IPSAS 2 Redovisning av kassaflöden (IAS7) anger krav på tillhandahållande av information om periodens förändringar i kassa- och kassaliknande tillgodohavanden som ett resultat av den löpande driften, investeringsverksamhet och finansiell verksamhet.

IPSAS 3 Periodens nettoresultat, rättelse av fel i tidigare räkenskaper och byte av redovisningsprinciper (IAS8) anger hur förändringar i uppskattningar och bedömningar, förändringar av redovisningsprinciper och rättelser av fel i tidigare räkenskaper bör redovisas, definierar extraordinära intäkter och kostnader och fastställer krav på särredovisning av vissa bokslutsposter.

IPSAS 4 Redovisning av effekter av ändrade valutakurser (IAS21) behandlar redovisning av transaktioner i utländsk valuta och redovisning av utlandsverksamheter.

IPSAS 4 anger de förhållanden som avgör vilken växelkurs som bör användas för att redovisa vissa transaktioner och saldon och hur de ekonomiska effekterna av växelkursförändringar bör redovisas i årsboksluten.

IPSAS 5 Lånekostnader (IAS23) anger hur lånekostnader bör redovisas och kräver att lånekostnader antingen kostnadsförs i den period de uppstår eller, som alternativt tillåten princip, att lånekostnader som är direkt hänförbara till anskaffning, uppförande eller produktion av vissa angivna tillgångar, inräknas i tillgångens anskaffningsvärde.

IPSAS 6 Konsoliderad redovisning (IAS27) anger en skyldighet för alla kontrollerande enheter att upprätta konsoliderad redovisning, där alla förvärvade enheter konsolideras post för post. Standarden innehåller också en detaljerad genomgång av kontrollbegreppet såsom det tillämpas i den offentliga sektorn samt vägledning för att fastställa om det föreligger kontroll i den mening som avses vad gäller ekonomisk rapportering.

IPSAS 7 Ekonomisk rapportering av investeringar i intresseverksamheter (IAS28) föreskriver att alla investeringar i intresseföretag skall tas upp i de konsoliderade räkenskaperna med tillämpning av kapitalandelsmetoden, utom i de fall investeringen gjorts och innehas uteslutande i avsikt att avyttra den inom kort då anskaffningsvärdemetoden föreskrivs.

IPSAS 8 Ekonomisk rapportering av Joint Ventures (IAS31) föreskriver att klyvningsmetoden skall antas som referensmetod för redovisning av sådana joint ventures som enheter i den offentliga sektorn ingår i. Enligt IPSAS 8 medges emellertid också –

som ett tillåtet alternativ – att joint ventures redovisas med tillämpning av kapitalandelsmetoden.

IPSAS 9 Intäkter från bytestransaktioner (IAS18) fastställer villkoren för att uppta intäkter som härrör från bytestransaktioner i redovisningen, föreskriver att sådana intäkter skall värderas till det verkliga värdet av den ersättning eller fordran som erhållits samt innehåller upplysningskrav.

IPSAS 10 Ekonomisk rapportering i höginflationsekonomier (IAS29) beskriver vad som utmärker en höginflationsekonomi och föreskriver att ekonomiska rapporter från enheter som är verksamma i sådana ekonomier skall omräknas.

IPSAS 11 entreprenader och liknande uppdrag (IAS11) definierar entreprenader, fastställer krav för hur inkomster och kostnader från sådana kontrakt bör behandlas i redovisningen och anger vissa upplysningskrav.

IPSAS 12 Varulager (IAS2) definierar varulager, fastställer principer för värdering av varulager (inklusive lager som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag) enligt systemet med historiska kostnader samt innehåller även upplysningskrav.

IPSAS 13 Leasingavtal (IAS17) fastställer kraven på hur transaktioner som gäller operationella och finansiella leasingavtal bör redovisas av leasetagaren respektive leasegivaren.

IPSAS 14 Händelser efter balansdagen (IAS10) fastställer hur vissa händelser som inträffar efter balansdagen skall beaktas, och gör åtskillnad mellan händelser efter balansdagen som skall beaktas respektive som inte skall beaktas när bokslutet upprättas.

IPSAS 15 Finansiella instrument: klassificering och upplysningar (IAS32) behandlar hur finansiella instrument skall klassificeras i balansräkningen och vilka upplysningar som skall lämnas både om finansiella instrument som redovisas i balansräkningen eller som redovisas utanför balansräkningen.

IPSAS 16 Förvaltningsfastigheter (IAS40) anger hur förvaltningsfastigheter skall behandlas i redovisningen, och de upplysningar som skall lämnas om dessa. Standarden medger antingen värdering till verkligt värde eller anskaffningsvärde.

IPSAS 17 Materiella anläggningstillgångar (IAS16) anger hur materiella anläggningstillgångar skall behandlas i redovisningen, inklusive hur anskaffningsvärdet skall fastställas och när tillgångarna skall tas upp i redovisningen, samt beräkningen av balansvärdena och den därmed sammanhängande avskrivningen. I standarden varken föreskrivs eller förbjuds att överlåtna tillgångar ("heritage assets") upptas i redovisningen.

IPSAS 18 Rapportering för segment av verksamheter (IAS14) fastställer hur information skall lämnas i årsredovisningar om rapporterande enheters olika verksamhetsområden.

IPSAS 19 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar (IAS37) lämnar rekommendationer på hur avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar bör redovisas.

IPSAS 20 Upplysningar om närstående personer rekommenderar hur upplysningar bör lämnas om närstående till den rapporterande enheten, bland annat gällande följande personer: ministrar, verksamhetsledningen och deras närmaste familjemedlemmar.

Följande IPSAS förväntas ges ut efter år 2002:

– Ekonomisk rapportering enligt kontantredovisningsmetoden föreslår krav för utarbetande och utformning av kassafödesanalyser och specificerande noter om redovisningsprinciper enligt kontantredovisningsmetoden. Standarden innehåller också krav för fastställandet av rapporterande enhet samt för hur kassaflödesanalyser bör vara strukturerade och vad de minst skall innehålla.

– Nedskrivningar (utvecklad på grundval av IAS36)

– Ersättningar till anställda (utvecklad på grundval av IAS19) – Redovisning av utvecklingsbistånd

Följande IPSAS kommer troligtvis att vara tillämpliga på de särskilda förhållanden som Kännetecknar gemenskapen:

IFAC

Internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (IPSAS)

Rubrik

IPSAS 1 – Utformning av finansiella rapporter 1 –

Redovisnings-principer

IPSAS 2 – Redovisning av kassaflöden 2 – Den

Rapporterande enheten IPSAS 3 – Periodens nettoresultat, rättelse av fel i tidigare räkenskaper

och byte av redovisningsprinciper

1 –

Redovisnings-principer IPSAS 4 – Redovisning av effekter av ändrade valutakurser 6 – Särskilda

ämnesområden

IPSAS 5 – Lånekostnader 3 – Skulder

IPSAS 6 – Konsoliderad redovisning 2 – Den

Rapporterande enheten IPSAS 7 – Ekonomisk rapportering av investeringar i

intresseverksamheter

4 – Tillgångar IPSAS 8 – Ekonomisk rapportering av Joint Ventures 2 – Den

Rapporterande enheten IPSAS 9 – Intäkter från bytestransaktioner 5 – Intäkter IPSAS 10 – Ekonomisk rapportering i höginflationsekonomier EJ TILLÄMPLIG

IPSAS 11 – Entrepenader och liknande uppdrag EJ TILLÄMPLIG.

IPSAS 12 – Varulager 4 – Tillgångar

IPSAS 13 – Leasingavtal 4 – Tillgångar

IPSAS 14 – Händelser efter balansdagen 1 –

Redovisnings-principer IPSAS 15 – Finansiella instrument: klassificering och upplysningar 6 – Särskilda

ämnesområden

IPSAS 16 – Förvaltningsfastigheter 4 – Tillgångar

IPSAS 17 – Materiella anläggningstillgångar 4 – Tillgångar IPSAS 18 – Rapportering av segment av verksamheter 2 – Den

Rapporterande enheten IPSAS 19 – Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar 1 –

Redovisnings-principer IPSAS 20 – Upplysningar om närstående personer 6 – Särskilda

ämnesområden

Nödvändiga kompletterande IAS:

För ämnen, där IPSAS ännu inte utformat någon särskild standard, kan följande IAS-standard tillämpas:

(1)IAS 19 - Ersättningar till anställda (fram till dess en IPSAS utfärdas) (2)IAS 36 - Nedskrivningar (fram till dess en IPSAS utfärdas)

(3)IAS 38 - Immateriella tillgångar

BILAGA B: INVENTERING

Informationen om tillgångar och skulder föreligger normalt i tre olika dimensioner: i fysisk konkret form, i förvaltningsdatabaser och i bokföringen.

Befintlig information om exempelvis tillgängliga tillgångar, låneskulder och hårdvara presenteras på följande sätt:

I fysisk konkret form I förvaltnings-databaser I bokföringen Disponibla

tillgångar

Kontoutdrag från banken, kontrakt för att öppna konton osv. lån, datum för lån, belopp, förfallodagar, räntesatser

BILAGA C: Uppställning över hur detta meddelande besvarar Revisionsrättens anmärkningar

REVISIONSRÄTTENS IAKTTAGELSER RÖRANDE GEMENSKAPENS REDOVISNINGSSYSTEM I SAMBAND MED REVISIONS-FÖRKLARINGARNA FÖR PERIODEN 1994-2000¹⁷

ÅTGÄRDER SOM ANGES I MEDDELANDET FÖR ATT BEAKTA REVISIONSRÄTTENS ANMÄRKNINGAR

Redovisningsramen

Harmonisering av redovisningsmetoderna

Under åren fram till och med 1998 uppstod svårigheter i samband med konsolideringen av de olika institutionernas räkenskaper till följd av att olika bokföringsmetoder och värderingsprinciper tillämpades. Sedan 1999 uppstår dessa svårigheter endast i enstaka fall eftersom de redovisningsmetoder som institutionerna tillämpar undan för undan har harmoniserats.

Redovisningsnormer och tillämpade redovisningsprinciper

Revisionsrätten har under åren 1996 till 2000 betonat nödvändigheten av att fastställa tydliga redovisningsprinciper och en redovisningspolitik som är förenlig med allmänt godtagbara internationella redovisningsstandarder (International accounting standards-IAS) och anpassad till de särsklida förhållandena inom den offentliga sektorn. Bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen utgjorde alltför ofta hinder för en fullständig och korrekt redovisning av gemenskapens tillgångar och skulder, i huvudsak till följd av att utgiftsbegreppet blandades samman med utbetalningsbegreppet.

Genom antagandet av den nya budgetförordningen den 25 juni 2002 bör denna situation från och med den 1 januari 2003 löpande förbättras.

I meddelandet anges följande åtgärder för att bredda konsolideringens räckvidd och förbättra konsolideringsförfarandet :

·Insatser för att skapa ökad medvetenhet om dessa svårigheter samt utbildningsinsatser till förmån för räkenskapsförare vid gemenskapens institutioner och organ.

·Analys av gemenskapsorganens räkenskaper, genomgång och förklaring av manualen för konsolidering av räkenskaperna och av de gemensamma redovisningsrutiner som skall tillämpas.

·Fastställande av konsolideringsförfarandet.

·Inrättande och utveckling ett automatiserat sytem för konsolidering av räkenskaperna.

I syfte att fastställa redovisningsprinciper och redovisningspolitik anges följande åtgärder i meddelandet :

·Upprättande av en kommitté för redovisningsstandarder.

·Fastställande av de prioriterade redovisningsstandarder som bör definieras och läggas fram för Kommittén för redovisningsstandarder.

·Utarbetande av standarder och framläggande av dessa för Kommittén för redovisningsstandarder för yttrande.

·Definition av redovisningsrutiner för varje typ av händelse.

·Förslag till redovisningsplan.

17 Not från revisionsförklaringssektorn (DAS) vid Revisionsrätten daterad den 17 oktober 2002 som överlämnats till rapportören för den kommande revisionsförklaringen Herr Casaca, om Revisionsrättens anmärkningar rörande gemenskapens redovisningssystem i samband med revisionsförklaringen för perioden 1994-2000.

·Definition av "utlysande händelse" (affärshändelse) för varje typ av transaktion.

Redovisningsrutiner

Det kontantbaserade bokföringssystem som tidigare användes för att registrera gemenskapens transaktioner lämpar sig inte för att utarbeta en periodiserad redovisning på bokföringsmässiga grunder där det krävs redovisning av eventualtillgångar och ansvarsförbindelser. Dessutom utgör uppdelningen mellan budgetkontona och huvudbokföringskontona i sig ett hinder för en korrekt och fullständig redovisning av tillgångar och skulder. Kommissionen utarbetade i juni 2001 ett utkast till handlingsplan för att åtgärda bristerna i sitt bokföringssystem, men därefter har inga konkreta åtgärder vidtagits.

Ekonomiskt resultat

Kommissionen är sedan 1999 skyldig att inte bara lägga fram det strikt redovisningsmässiga resultatet utan också presentera ett bredare ekonomiskt resultat som beaktar de poster som rör tillgångar och skulder vid årets slut.

Denna beräkning försvåras dels av att en del redovsiningspraxis inte är lämpar sig för för detta och av att redovisningssystemet i sig som inte är anpassat för att ta fram de nödvändiga underlagen. Inga konkreta åtgärder förefaller har vidtagits för att klargöra både vad detta bredare resultat innebär och vilka praktiska lösningar som krävs för att beräkna det.

Förutom antagandet av de i föregående punkt nämnda internationella redovisningsprinciperna planeras följande åtgärder för att integrera budgetkontona, som bygger på kontantredovisningsprincipen, medhuvudbokskontona, som bygger på periodiseringsprincipen :

·Kartläggning av redovisningshändelser i samtliga generaldirektorat med uppgifter om de berörda budgetrubrikerna.

·Fastställande av strukturen för "ämneskoder" och utvidgningen av kontoplanen för att rymma dem;

·Upprättande av länkar mellan de olika ämneskoderna och kontona i huvudboken, samt uppdatering av denna nomenklatur under varje räkenskapsår.

·Avstämning mellan ett kontantbaserat budgetgenomförande och periodiserade konton :

·En fullständig inventering av eventualtillgångar och ansvarsförbindelser bör bli tillgänglig för avslutandet av räkenskapsåret 2003. Upptagandet av dessa i räkenskaperna kommer att utgöra en löpande arbetsuppgift.

Reserverna och anmärkningar rörande gemenskapskontona

Förskott och delbetalningar

Att i redovisningen jämställa utgifter med utbetalningar leder till frågan om den redovisningsmässiga behandlingen av förskottsbetalningar eller delbetalningar, vilka i själva verket endast utgör kontantöverföringar utan något verkligt motkonto. Revisionsrätten har sedan 1994 krävt att denna fråga löses så att det först och främst går att göra åtskillnad mellan de olika typerna av betalningar och att det därefter ges en garanti för att de redovisats på ett entydigt sätt i räkenskaperna och i årsredovisningen. Denna fråga har delvist lösts. Samtidigt fortsätter emellertid vissa provisoriska betalningar att behandlas som utgifter, vilket inte är förenligt med de allmänt godtagbara internationella

I meddelandet föreskrivs att förhandsfinansiering och avräkningen av denna på budgetnivå bokförs i räkenskaperna, samt integreras i huvudboken och upptas i ingående balansen.

Det föreskrivs också att verifikationshandlingar skall bifogas för att styrka kontosaldon genom inventarielistor och ingående balanser.

redovisningsprinciper som gemenskapen avser att tillämpa.

Kassaförvaltning

Frågorna kring redovisningen av kontanttransaktioner sammanhänger i stor utsträckning med förskottsbetalningar till finansiella intermediärer eller till externa projekt. Kommissionen har ännu inte infört ett övervakningssystem som ger en försäkran om att de utestående belopp över vilka den försöker sammanställa en förteckning vid slutet av året faktiskt existerar och är tillgängliga.

Anläggningstillgångar

Frågor om fastigheter under perioden 1994 – 1997 handlade främst om att upprätta förteckningar över äganderätter och hyresrätter. 1998 och framåt har inriktningen varit på redovisningsmetoder för avskrivning av tillgångar. Ett mycket litet antal transaktioner berördes, de återstående svårigheterna avsåg värderingen av vissa byggnader. I fråga om utrustning och inventarier gäller den ständigt återkommande frågan dessa posters fysiska förekomst och avstämningen mellan inventarierna i den administrativa dokumentationen och i verkligheten.

Förutom integreringen av anläggningstillgångar i redovisningssystemet som beskrivits i punkterna ovan, föreskrivs i meddelandet verifikationshandlingar som underlag för kontosaldon genom inventarielistor och ingående balans.

Utomstående gäldenärer

Registreringen av utomstående gäldenärer utgör ett återkommande problem som man ännu inte funnit någon lösning på. Denna fråga hänger intimt samman med frågan om återvinning som kommissionen hade ägnat en särskild åtgärd i sin vitbok (åtgärd 96). Slutdatumet för genomförandet av denna åtgärd flyttades fram till följd av att oförutsedda svårigheter uppstod. En andra fråga rör värderingen av utestående fordringar, antingen som traditionela egna medel (separat redovisning) eller enligt garantisektionen vid EUGFJ. I båda fallen ger

Registreringen av utomstående gäldenärer utgör ett återkommande problem som man ännu inte funnit någon lösning på. Denna fråga hänger intimt samman med frågan om återvinning som kommissionen hade ägnat en särskild åtgärd i sin vitbok (åtgärd 96). Slutdatumet för genomförandet av denna åtgärd flyttades fram till följd av att oförutsedda svårigheter uppstod. En andra fråga rör värderingen av utestående fordringar, antingen som traditionela egna medel (separat redovisning) eller enligt garantisektionen vid EUGFJ. I båda fallen ger

In document EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION UTKAST TILL MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Modernisering av Europeiska gemenskapernas redovisningssystem (Page 46-80)